1 Arbetsmarknaden för dig som med utbildning inom språk Grupp 3 Språkvetare 222 Främmande språk 223 Svenska och litteraturvetenskap Om rapporten Underlaget till rapporten kommer främst från SCBs sysselsättningsregister 1 och är baserat på individer som har en utbildning inom främmande språk, svenska eller litteraturvetenskap. 2 Materialet är delvis bearbetat av SCB men främst av DIK. Uppgiften om antalet examinerade kommer från HSV 3 och uppgifter om lön och arbetslöshet från DIKs löneenkät 2010 och DIKs arbetskraftsundersökningar. 1 RAMS, uttag i mars 2011 2 Individer klassade inom kategori 222 och 223 i SUN 2000. 3 Högskoleverkets NU- databas 27 maj 2011
2 Språkvetare Språkyrkena berör flera olika områden och arbetsuppgifter. Man kan t ex arbeta som översättare, tolk eller med professionell språkgranskning åt organisationer och företag. För den forskningsintresserade bedrivs även språkvetenskapligforskning på högskolor och universitet runt om i Sverige. Utbildning Utbildningens historia Utbildning inom språkområdet har funnits på universitet lika länge som universiteten själva och retorik är ett ämne som var studerades redan i det antika Grekland. Den som är intresserad av språk och litteraturstudier kan idag vända sig till nära på samtliga lärosäten i Sverige men språk vilket språk och ämnen ges inte överallt. Hur och var kan man läsa? Utbildning inom språkområdet ges på nästan samtliga lärosäten i landet men alla inriktningar och ämnen ges inte överallt. Utbildningar ges på grund-, avancerad och forskarnivå. Läs mer om den utbildning och inriktning du är intresserad av på respektive lärosätes hemsida. Retorik kan läsas som kandidatprogram vid Södertörns högskola, Uppsala Universitet och Örebro Universitet. Förutom som program ges kurser i retorik vid ytterligare ett par lärosäten. Vid Södertörns högskola ges även ett magisterprogram i retorik. Översättning Grunden för en översättarutbildning och en tolkutbildning är att man har goda förkunskaper i språk, både inom det svenska språket och inom det språk man tänkt specialisera sig inom. Det krävs oftast att man har tidigare språkstudier på universitetet eller motsvarande med sig när man söker till utbildningar. Översättarutbildningar finns på ett antal platser i Sverige. Universitetens översättarutbildningar berättigar inte till auktorisation som översättare. För att bli auktoriserad translator (översättare och tolk) krävs det att man blir godkänd på det prov som Kammarkollegiet håller. Proven hålls vår och höst men inte alltid för alla språk. Tolk teckenspråk och muntliga språk Tolkutbildningar finns på flera olika skolor, folkhögskolor och högskolor runt om i Sverige. Tolk- och översättarinstitutet, TÖI, har det övergripande ansvaret för kontakttolkutbildningen. Utbildning till teckenspråkstolk ges vid ett antal folkhögskolor. Utbildningen omfattar upp till 4 år, beroende på studentens förkunskaper i teckenspråk. De flesta teckenspråkstolkar har minst fyra års utbildning på folkhögskola och/eller universitet. Kammarkollegiet utfärdar auktorisation för teckenspråkstolkar, baserat på ett särskilt test. Litteraturvetenskap ges vid närmare hälften av landets högskolor och universitet och läses på grundnivå som fria kurser. På avancerad nivå kan man även läsa litteraturvetenskap som program.
3 Ökat antal examinerade Antal examinerade 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2007/2008 2008/2009 2009/2010 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Master Magister Kandidat Språk Liberaturvetenskap, översäbning och tolkning, retorik m.fl. Källa: HSVs NU- databas 2007 förändrades sättet att rapportera och klassificera kurser då så kallade huvudområden infördes. Därmed finns inte jämförbar statistik för antalet examinerade längre tillbaka än så. Antalet examinerade i gruppen har under de tre senaste åren ökat något. De förändringar som skett är att antalet master och kandidatexamina har ökat och att antalet magisterexamina minskat. Det är en väntad förändring som kan förklaras med den nya examensstruktur som införts som ett led i Bolognaprocessen genom att magisterutbildningar avvecklats till förmån för masterutbildningar. Även det ökande antalet kandidatexamina kan förklaras med Bolognasystemet då det idag krävs att studenten tagit ut sin kandidatexamen för att antas till studier på avancerad nivå, dvs till magister- eller masterprogram. Stort antal helårsstudenter 25000 Antal helårsstudenter 20000 15000 10000 Liberaturvetenskap, översäbning och tolkning, retorik m.fl. Språk 5000 0 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Källa: HSVs NU- databas
4 Sett till antalet helårsstudenter 4 inom språkområdet är det lätt att dra slutsatsen att väldigt få tar sig fram till examen. Så behöver dock inte vara fallet då det är vanligt att studenter läser någon eller några språkkurser men tar ut en examen i ett annat huvudämne än språk. Antalet helårsstudenter inom språkområdet har ökat under de senaste tre åren. Under samma period har även det totala antalet sökande till högskolan ökat markant. Det förklaras med finanskrisen 2008 och det försämrade arbetsmarknadsläget som följde samt att det sammanföll med ovanligt stora ungdomskullar. Ungdomskullarna som nu närmar sig högskoleålder är mindre och man kan vänta sig att antalet studenter totalt sett kommer att minska framöver, vilket kan komma att synas även på antalet studenter som söker sig till studier inom språk och litteratur. Arbetsmarknad Fasta anställningar ovanligt bland yngre Anställningsform per ålder 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% andel projektanställd andel fllsvidare andel vissfd, vikariat Källa: DIKs löneenkät 2010 För de som utbildar sin mot språkyrken väntar en start på karriären med tillfälliga anställningar så som vikariat och projektanställningar. Det är mer regel än undantag att det tar några år efter avslutad utbildning innan man är etablerad på arbetsmarknaden och har en fast anställning. Av DIKs medlemmar med utbildning inom området har 88 procent en tillsvidareanställning. Andelen i tillsvidareanställning ökar med stigande ålder, och i de högsta åldersgrupperna är det ovanligt med en annan anställningsform. Arbetslösheten 5 för de som arbetar inom språkyrken har legat på en relativt jämn nivå under de senaste sex åren. Den har legat och ligger fortfarande på mellan tre och sex procent. Vanliga titlar och arbetsområden 4 En helårsstudent motsvarar en student som är inskriven för heltidsstudier under ett läsår. 5 Siffrorna över arbetslöshet baseras på antalet medlemmar som registrerat sig som arbetslösa i DIKs medlemsregister. Det är en stor osäkerhet i siffrorna men då felkällorna torde vara lika stora under hela perioden bör trenden stämma.
5 Utbildade inom språkområdet är inriktade mot olika yrken beroende på vilka språk man läst eller vilka kurser man valt i sin utbildning. Gemensamt är att de arbetar med språk och budskapsförmedling på något sätt. Det finns flera byråer i Sveriges som arbetar med att erbjuda diverse språktjänster till företag, organisationer och myndigheter. På en språkbyrå kan översättare, tolkar, retorikkonsulter och språkgranskare arbeta. Många översättare och tolkar arbetar som frilansare på uppdrag av både organisationer och företag. Uppdrag förmedlas bland annat via Exportrådet Språktjänst och via personliga och professionella kontaktnät. Tolk Att arbeta som tolk innebär att man hjälper människor som talar olika språk att förstå varandra när de träffas. Tolkar används i varierade situationer och med varierade uppdragsgivare. Det finns konferenstolkar som arbetar med konferenser på uppdrag av bl.a. EU, multinationella företag, myndigheter och organisationer som anordnar internationella möten. Kontakttolkar arbetar framförallt med att hjälpa människor att förstå diverse situationer som kan uppstå, t ex på sjukhus, polisstationer, försäkringsbolag osv. Teckenspråkstolk Teckenspråkstolkar behövs i en rad olika situationer där döva möter hörande. Det kan till exempel vara i mötet mellan döva och myndigheter, men även i dövas vardagliga kontakter. Arbetssituationen för teckenspråkstolkarna är mycket skiftande från läkarbesök och begravningar till myndighetsmöten och konferenser. Det finns ca 500 teckenspråkstolkar i Sverige. Översättare Att arbeta som översättare innebär att man översätter olika typer av texter till eller från olika främmande språk. Översättare arbetar både med skön- och facklitteratur samt med tidningar, intyg, filmer och med översättningar av hemsidor. Retorikkonsult Arbetar mot företag, organisationer och privatpersoner för att utveckla deras skriftliga och muntliga kommunikation. Språkvårdare Jobbar för t ex dagstidningar, offentliga institutioner med flera med att bland annat översätta texter och information till lätt svenska. Språkvetare/språkforskare Språkvetare med en doktorsexamen arbetar ofta på högskolor och universitet med undervisning och forskning inom det språkvetenskapliga området. De arbetar till exempel med att undersöka hur språkinlärning fungerar eller hur och om barn som växer upp med två språk skiljer sig i språkbehandling från barn som växer upp med ett språk. Forskare analyserar och kritiskt granskar språkområdet Datalingvister Arbetar bland annat med röststyrning i telefoner och med att få datorer att förstå skrivna frågor.
6 Språksociologer/språkbeteendevetare Arbetar bland annat med att analysera vittnesmål från barn för att bedöma trovärdighet och underliggande betydelser. Jämn fördelning mellan offentligt och privat sektor 3 500 3 000 2 500 Antal verksamma per sektor 2 000 1 500 1 000 Kvinnor Män 500 0 Privat Kommun Stat Sektorsfördelning för utbildade inom främmande språk samt svenska och litteraturvetenskap. Källa: SCB Nära på hälften de utbildade inom språkområdet är verksamma inom privat sektor, 49 procent. 30 procent jobbar inom staten och 21 procent arbetar i kommunal sektor. Andelen män är högst i statlig sektor, 31 procent, att jämföra med kommunal sektor där männen utgör 16 procent. Privat sektor har samma könsfördelning som gruppen i som helhet, 25 procent män och 75 procent kvinnor. Drygt en av fem är mellan 35-39 år Åldersfördelning 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 Män Kvinnor 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 Ålders- och könsfördelning för utbildade inom främmande språk samt svenska och litteraturvetenskap. Källa: SCB
7 Utbildade inom språkområdet utgörs tilldrygt hälften av individer under 39 år. Det är en relativt ung yrkesgrupp som växt de senaste tjugo åren. Kvinnor är i majoritet i alla åldersgrupper och ökar sitt numerära övertag desto yngre de är. Bland de som närmar sig slutet av karriären, 60-64 åringarna, är 68 procent kvinnor medan de som är alldeles i början, 25-29 år, utgörs till 79 procent av kvinnor. Det är troligt att kvinnornas andel av den totala gruppen framöver kommer att stiga. Få i ledningsarbete Få personer med utbildning inom språkområdet återfinns inom ledningsarbete, 6 som chefer för mindre och större enheter och företag eller som VD eller politiker. Fyra procent av de yrkesverksamma återfinns inom ledningsarbete och det är lika vanligt för kvinnor som för män att vara verksamma som chefer. Arbete inom utbildning och forskning vanligast Branschfördelning Handel och transport 7% 37% 11% 9% 8% 9% 12% 7% Service och tjänster Informafon och kommunikafon Verksamhet inom teknik, ekonomi och juridik Offentlig förvaltning Utbildning och forskning Vård och omsorg Övriga branscher Branschfördelning för utbildade inom främmande språk samt svenska och litteraturvetenskap. Källa: SCB För utbildade inom språkområdet är det vanligast att vara verksam inom utbildning och forskning, 37 procent. Övriga är relativt jämnt spridda över olika branscher. Oavsett åldersgrupp är de vanligast att arbeta med utbildning och forskning. Arbete inom information och kommunikation är även vanligt för de under 44 år. MOLN Universitets- och högskollärare 896 6 För att individer ska kategoriseras som i ledningsarbete krävs att de är så kallade renodlade chefer, det vill säga har ekonomi-, personal- och verksamhetsansvar. Individer med delvis chefskap och som har ett eller två ansvarsområden men inte alla tre syns inte i denna statistik.
8 Gymnasielärare i allmänna ämnen Gymnasielärare i yrkesämnen Lärare i estetiska och praktiska ämnen Skol- och utbildningskonsulenter m.fl. Övriga pedagoger med teoretisk specialistkompetens Revisorer m.fl. Personaltjänstemän och yrkesvägledare Marknadsanalytiker och marknadsförare Organisationsutvecklare Övriga företagsekonomer Arkivarier, museitjänstemän m.fl. Bibliotekarier m.fl. Sociologer, arkeologer m.fl. Språkvetare, översättare och tolkar Journalister, författare, informatörer m.fl. Formgivare Administratörer i offentlig förvaltning Administratörer i intresseorganisationer Förskollärare och fritidspedagoger Andra lärare och instruktörer Försäkringsrepresentanter Fastighetsmäklare, fastighetsförvaltare m.fl. Företagssäljare Inköpare Värderare och auktionister Banktjänstemän och kreditrådgivare Övriga säljare, inköpare, mäklare m.fl. Speditörer Platsförmedlare och arbetsvägledare Övriga agenter m.fl. Administrativa assistenter Redovisningsekonomer m.fl. Socialförsäkringstjänstemän Behandlingsassistenter m.fl. Fritidsledare m.fl. Tecknare, illustratörer, dekoratörer m.fl. Biblioteksassistenter m.fl. 316 19 14 7 137 22 57 86 20 45 41 84 14 269 506 11 240 41 118 30 15 7 97 23 9 28 44 13 30 13 249 25 33 23 19 19 34 Drygt sju av tio med utbildning inom området återfinns inom yrken som har en kvalifikationsnivå som kräver minst kortare högskoleutbildning. 7 Det är inte ovanligt att yngre och nyutbildade går in på mindre kvalificerade jobb men med ökad ålder stiger andelen med kvalificerade arbeten. Det enskilt vanligaste yrket är universitets- och högskolelärare. 8 14 procent med utbildning inom området återfinns här. Inom denna grupp är även könsfördelningen betydligt jämnare än i övriga 7 I enlighet med SSYK- 96.
9 yrkesgrupper, 64 procent är kvinnor, att jämföra med hela gruppen där 75 procent är kvinnor. Övriga finns spridda över en mängd olika yrken verksamma över hela arbetsmarknaden. Vanligt är även att arbeta som journalist, författare, informatör. 9 Flest i Stockholms län Verksamma per län 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands Jämtlands län Västerbobens län Norrbobens län Okänt Staten Kommun Privat Geografisk fördelning för utbildade inom främmande språk samt svenska och litteraturvetenskap. Källa: SCB Arbetsmarknaden för dem med utbildning inom området domineras av de tre storstadsregionerna, i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Arbete inom privat sektor är vanligast i Stockholms län men i övriga landet är fördelningen mellan arbete inom offentlig och privat sektor jämnare och flertalet län har en viss övervikt mot offentlig sektor. Löner Sammanpressad lönestruktur 8 Yrkeskod 2310 i SSYK- 96. 9 Yrkeskod 2451 i SSYK- 96.
10 Löneutveckling 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Första året emer examen Fem år emer examen Tio år emer examen Källa: DIKs lönestatistik 2010. Staplarna anger medianlön. Statistiken baseras på väldigt få individer vilket gör att varje individs svar får starkt genomslag. Lönenivåerna bör därför läsas med försiktighet. Lönestrukturen är strakt sammanpressad för de som arbetar inom språkyrken. Det är inte stor skillnad i lön för den som tjänar mest och den som tjänar minst och lönen stiger mycket sakta under karriären. Kvinnor och mäns löner ligger på i stort sätt samma nivå. Framtid Det råder idag balans på arbetsmarknaden för utbildade inom språkområdet, det gäller så väl nyexaminerade som erfarna. Jobben finns, men det verkar ibland vara svårt för nyexaminerade att få in en fot på arbetsmarknaden, särskilt att få annat än tillfälliga anställningar. Utsikterna på arbetsmarknaden för utbildade inom språkyrken varierar även mycket beroende på val av ämnesområde och språk och det är därför svårt att måla upp en gemensam bild som gäller för samtliga. Behovet av kvalificerade översättare och tolkar är stort.