Projektrapport för Nyckeltal inom vård och omsorg 2009; Inriktning LSS

Projektrapport för Nyckeltal inom vård och omsorg 2009; Inriktning LSS Handikappnycklar Bemanningsnyckeltal inom boende enligt LSS Kvalitetskatalog med inriktning på personer med funktionshinder Magnus Lindvall 2009-07-03 1

Nyckeltal inom vård och omsorg 2009; Inriktning LSS 1. Sammanfattning Sidan 3-5 Handikappnycklar Bemanningsnyckeltal Kvalitetskatalog Framtid 2. Projektets bakgrund och upplägg Sidan 6-7 Bakgrund Varför göra en jämförelse inom handikappomsorgen Projektens arbetsformer 2007-2009 3. Strukturkostnad och LSS-utjämningen Sidan 8-10 Vad påverkar kommunens kostnader? Strukturkostnad och LSS-utjämningen Kommunernas arbete med kvalitet 4. Handikappnycklar Sidan 11-15 Modellen Utgångspunkt Resultat för de 21 kommunerna Utveckling av kostnader och insatser 2005-2008 5. Bemanningsnyckeltal Sidan 16-22 Mätinstrument Omvårdnadsnivåer Resultat 6. Kvalitetskatalog Sidan 23-29 Upplägg och frågeställningar Allmänna villkor Redovisning av kvalitetskatalog 7. Vad kännetecknar en framgångsrik kommun Sidan 30 Kan resultaten samköras 8. Framtiden Sidan 31-32 Vad kännetecknar en framgångsrik kommun Inriktningar inom handikappomsorgen Bemanning inom Daglig verksamhet enligt LSS Det nationella och regionala arbetet Bilaga: 1. Handikappnycklar 2008 2. Tabeller Handikappnycklar 2008 3. Utveckling Handikappnycklar 2005-2008 4. Bemanningsnyckeltal 2009 5. Sammanställning Bemanningsnyckeltal 2009 6. Kvalitetskatalog 2008 7. Frågeställningar Kvalitetskatalog 2008 2

1. SAMMANFATTNING Kommunerna i Skåne har sedan 2003 jämfört och analyserat kostnader och kvalitet inom vård och omsorg. Först inom äldreomsorg och sedan även inom handikappomsorg. Inom handikappomsorgen startade under 2005 projektet Handikappnycklar med avsikt att jämföra kostnaderna inom området. Syftet med jämförelserna har varit att få fram rättvisande jämförelser mellan Skånekommunerna som kan användas i kommunerna att förbättra planering och uppföljning av kostnader och kvalitet inom vård och omsorg. Det har med tiden växt fram en tradition att årligen ta fram uppgifter för jämförelser men även ett behov av att utveckla och göra jämförelserna mer omfattande. Kommunförbundet Skåne valde inför 2007 att långsiktigt satsa på denna utveckling och har avsatt medel i projekt under åren 2007-2009 för att samordna och utveckla arbetet med nyckeltal inom vård- och omsorgsområdet. Inom handikappomsorgen har projektet fortsatt med att utveckla Handikappnycklar. Nytt inom området är att Bemanningsnyckeltal för boende vuxna enligt LSS och en Kvalitetskatalog med inriktning på personer med funktionshinder har tagits fram med jämförelser inom dessa områden. Arbetet har letts och samordnats av Kommunförbundet Skåne medan kommunerna har arbetat fram och lämnat in material för jämförelserna. HANDIKAPPNYCKLAR Ett 20-tal kommuner har sedan verksamhetsåret 2004 årligen jämfört och analyserat kostnader för handikappomsorgen. Jämförelserna görs tillsammans med Skånekommunerna och nationellt ca 80 kommuner inom ramen för projektet Handikappnycklar och det är Kommunförbundet Skåne som har initierat och som driver projektet. Projektet använder Sveriges kommuner och landstings modeller för nyckeltal. Syftet är att förbättra kommunernas planering och uppföljning av kostnader inom handikappomsorgen och ge möjlighet att utvärdera verksamheten på läns- och kommunnivå. Varje kommun har olika förutsättningar. I Handikappnycklar är utgångspunkten den strukturkostnad som beräknas i utjämningssystemet för LSS, vilken även tar hänsyn till koncentration av personer med funktionshinder och personaltäthet (vårdtyngd). Analysen sker i 4 steg enligt en framtagen modell. I steg 1 jämförs den totala kostnaden för handikappomsorg. I steg 2 analyseras fördelningen av resurser mellan handikappomsorgen inom SoL respektive LSS. I steg 3 analyseras verksamhetsstrukturen inom SoL respektive LSS. Slutligen i steg 4 analyseras kostnadsskillnader mellan olika SoLoch LSS-insatser beroende på andelen som får hjälp samt kostnad per brukare. BEMANNINGSNYCKELTAL INOM BOENDE ENLIGT LSS Det visade sig att efter projektet Handikappnycklar i Skåne som tog fram övergripande nyckeltal så ville Skånekommunerna gå vidare och ytterliggare bryta ner de nyckeltal som fanns. Som ett första led i detta har en mall för bemanningsnyckeltal inom boende vuxna enligt LSS tagits fram. 3

Syftet med bemanningsmåttet är att kunna jämföra den budgeterade bemanningen per plats i boende vuxna enligt LSS mellan olika kommuner för olika omvårdnadsnivåer respektive totalt per kommun. För att ta hänsyn till att brukarna individuellt har olika behov, har det gjorts en uppdelning i 6 omvårdnadsnivåer. En beräkning har gjorts av hur mycket dessa omvårdnadsnivåer sinsemellan ger i personaltäthet. I jämförelserna mellan kommunerna visar hur mycket man har i bemanning utifrån omvårdnadsnivå. Jämförelsen av bemanning bygger på Nacka och Umeå kommuns resursfördelningsmodell och kan även användas som resursfördelningsmodell i kommunerna för boende vuxna enligt LSS. KVALITETSKATALOG MED INRIKTNING PÅ PERSONER MED FUNKTIONSHINDER En viktig del i jämförelserna har varit att ta fram en Kvalitetskatalog med inriktning på personer med funktionshinder. Inom området har tidigare funnits väldigt få jämförelser inom området. En tradition med brukarundersökningar har funnits medan det finns relativt få exempel på allmänna jämförelser av kvalitet inom området. I arbetet att ta fram en kvalitetskatalog har från de ca 40 nyckeltal som arbetats fram, 23 st. valts ut till en Kvalitetskatalog med inriktning på personer med funktionshinder Utgångspunkten har varit att ta fram kvalitetsområden och kvalitativa nyckeltal som speglar verksamheten. Projektet har tagit hjälp av äldreomsorgens kvalitetskatalog, Socialstyrelsens öppna jämförelser och LSS grundläggande principer och viktiga utgångspunkter. Inriktningen har varit att ta fram kvalitativa nyckeltal inom främst boende LSS, daglig verksamhet och personlig assistans men även att få in enstaka nyckeltal som mäter kvaliteten inom ledsagning, avlösning, korttidsvistelse, korttidstillsyn och kontaktpersoner. Frågorna är indelade efter kvalitetsområdena som bygger på LSS grundläggande principer och viktiga utgångspunkter såsom: 1 Självbestämmande, inflytande och integritet 2 Delaktighet 3 Tillgänglighet 4 Kontinuitet 5 Ledningssystem och uppföljning och även personalens kompetens FRAMTIDEN I jakten på att bli och söka efter vad som kännetecknar en framgångsrik kommun inom handikappomsorg har vi kommit en bra bit på vägen. För första gången ska Skånekommunerna kunna dra mer ingående slutsatser kring detta. Vissa av slutsatserna stämmer väl medan vissa nya frågor kring området behöver diskuteras. En del förändringar av nuvarande material behöver göras tillsammans med att mer material behöver tas fram. Ytterliggare frågeställningar som ska besvaras är inom vilka verksamhetsområden inom handikappomsorgen som respektive kommun är framgångsrik. 4

De områden som kan fortsätta att utvecklas i jämförelsearbetet är fortsatta och ytterliggare förbättringar inom Kvalitetskatalogen och att göra jämförelser av bemanning i boende enligt LSS. Arbetet med att utveckla Handikappnycklar får nog anses som färdigt. Det är dock viktigt att fortsätta lämna in jämförelser via Handikappnycklar för att följa kostnader och jämförelser över tiden. Kvalitetskatalogen inom handikappomsorg är ny och behöver säkert en jämförelse även 2010 för att anses färdig. Det går även att ge Kvalitetskatalogen en tydligare inriktning om man ska jämföra ekonomi och kvalitet. I kvalitetskatalogen finns idag förutom de 23 framtagna nyckeltalen ytterliggare 17 nyckeltal som kan användas i det fortsatta arbetet. En jämförelse av bemanning inom daglig verksamhet bör vara nästa steg i en jämförelse. Det är den verksamhet inom LSS som har flest brukare och den efter boende vuxna ekonomiskt sett största verksamheten. En jämförelse av bemanning efter sysselsättningsnivå (boende: omvårdnadsnivå) borde vara möjlig att jämföra. Eftersom det redan finns framtagna kvalitetsnyckeltal för daglig verksamhet finns då stora möjligheter att analysera utfallet av mätningen. Det regionala och nationella arbetet: Projektet nyckeltal inom vård och omsorg har varit ett 3-årigt projekt. Kommunförbundet Skåne har under åren finansierat medel motsvarande en projektledare på halvtid med 350 kkr per år. En enkät kommer att skickas ut efter sommaren till Skånekommunerna för att göra en utvärdering av projektet och dess delprojekt. Socialstyrelsens och SKL:s arbete med att ta fram nationella jämförelser inom äldreomsorgen kommer troligtvis att följas av motsvarande nationella jämförelser inom handikappomsorgen. Kommunförbundet Skånes roll kan då gå över i att vara stödjande mot Socialstyrelsen med de erfarenheter/material som har tagits fram i projektet för att det nationellt ska tas fram relevanta kvalitetsindikatorer. 5

2. PROJEKTETS BAKGRUND OCH UPPLÄGG BAKGRUND Ur ett ekonomiskt långsiktigt perspektiv kommer kommunerna att få allt svårare att finansiera de verksamheter som de av staten åtagit sig att utföra. Sveriges kommuner och landsting beräknar i sina prognoser att kommunerna måste höja sina skatter åren 2010-2030 till såväl samhälls- som privatekonomiskt oacceptabla nivåer för att kunna finansiera sin fortsatta verksamhet i nuvarande former. I den nuvarande samhällsekonomin har turbulensen tilltagit markant det senaste året. Skatteunderlaget växer långsammare än tidigare och gör att kommunens resultat successivt försämras de närmaste åren. Trots att kommunerna får extra statsbidrag de närmaste åren kommer man inte att kunna nå målet om god ekonomisk hushållning (Källa: Ekonomirapporten. 2009 Sveriges kommuner och landsting). Kostnadsutvecklingen inom handikappomsorgen fortsätter och mellan 2006 till 2012 beräknas verksamheten öka med ca 17%. I jämförelse kommer Äldreomsorgen under perioden att öka med 11%. (Källa: Ekonomirapporten. 2009 Sveriges kommuner och landsting). Finansieringen av kommunens verksamheter att allt färre ska försörja fler och att hushållen får standardförbättringar i samhället leder till att efterfrågan ökar välfärdens tjänster. Utmaningen ligger i att ständigt effektivisera och förbättra ekonomiskt såväl som kvalitet. VARFÖR GÖRA EN JÄMFÖRELSE INOM HANDIKAPPOMSORG? Syftet med att göra en jämförelse är att ta fram effektiva och rättvisande jämförelser förskånekommunerna som ska leda till att kommunerna kan göra förbättringar i verksamheten. Rapporten ska kunna ge utslag av vad som kan förbättras och därmed ge tips om vad som kan vara bättre ekonomi och kvalitet för respektive kommun. Goda exempel ska lyftas fram som en inspirationskälla för Skånekommunerna. Ohållbar kostnadsutveckling. Den kostnadsutveckling som sker inom handikappområdet och då främst LSS är ohållbar i längden och orsaker och utveckling behöver analyseras. Begränsad kunskap om handikappomsorgens verkliga kostnader. Mer kunskap kring handikappomsorgen behövs för att på så sätt kunna analysera dess verksamhet. Stora skillnader mellan kommuner. Kostnaderna för LSS varierar mycket mellan kommunerna. Kommunerna har olika förutsättningar att kunna fullgöra sina åtaganden enligt LSS. Orsaken är stora skillnader i antalet funktionshindrade och stora skillnader i brukarnas omvårdnadsbehov. I vissa kommuner finns en koncentration av verksamhet till följd av landstingens tidigare lokalisering av vårdhem men också p.g.a. brukare med funktionshinder med stort behov som ställer stora krav på resurser och specialkompetens. 6

Styr lagstiftningen finns handlingsutrymme. Den enskildes rätt till inflytande och kommunernas begränsade möjligheter att påverka insatser som ges enligt en rättighetslag styr mycket. Inom ramen för rättighetslagen finns dock möjlighet att förbättra effektiviteten i form av kompetens, bemötande, planering och organisering. PROJEKTENS ARBETSFORMER 2007-2009 Kommunerna i Skåne har en lång tradition av att göra jämförelser mellan kommunerna inom vård och omsorg. Från att från början göra jämförelser mellan enstaka kommuner har det under det senaste decceniumet växt fram en tradition att göra jämförelser. Till en början har jämförelserna gjorts i olika kommunnätverk och under senare år för hela Skåne i Kommunförbundet Skånes regi. Till en början gjordes jämförelser av kommunernas äldreomsorg genom ekonomiska nyckeltal. Efterfrågan från både kommuner och andra intressenter har ständigt ökat och jämförelserna har utökats att också jämföra kvaliteten inom äldreomsorg och handikappomsorgens ekonomi. Med utvecklingen och efterfrågan på nyckeltal inom vård och omsorg har det funnits ytterligare behov av att utveckla nyckeltalen. Kommunförbundet Skåne valde inför 2007 att långsiktigt satsa på denna utveckling och avsatte medel i projekt under åren 2007-2009 för att samordna och utveckla arbetet med nyckeltal inom vård- och omsorgsområdet. Inom handikappomsorgen har projektet fortsatt med att utveckla Handikappnycklar, ekonomiska nyckeltal inom handikappomsorgen. Nytt inom området är att Bemanningsnyckeltal för boende vuxna enligt LSS och en Kvalitetskatalog med inriktning på personer med funktionshinder har tagits fram med jämförelser inom dessa områden. Arbetet har letts och samordnats av Kommunförbundet Skåne medan kommunerna har arbetat fram och lämnat in material för jämförelserna. Projektarbetet startade våren 2007. Det har letts av Magnus Lindvall. För varje projektdel har funnits en projektgrupp som arbetat fram modellerna för jämförelser. I arbetsgruppen för Bemanningsnyckeltal inom boende enligt LSS har Ann-Marie Malmström Åstorp, Kenneth Riton, Lana Tihic, Sofia Johansson alla Höganäs, Johan Grönkvist Helsingborg, Gunilla Lynghed och Helen Persson Sjöbo, Thomas Falk och Birgitta Andersson Ängelholm och Rose-Marie Karlsson Örkelljunga deltagit. I samband med att projektet började färdigställas gjordes en provmätning av modellen i de av arbetsgruppen representerade kommuner under december månad. I arbetsgruppen för Kvalitetskatalog med inriktning på personer med funktionshinder har Ingrid Borgström Ängelholm, Susanne Hertting Båstad, Petra Kvist Zaar Staffanstorp, Jan Nilsson Hässleholm, Marja-Leena Nilsson Ängelholm, Eva Olsson Lund och Kristina Privér Simrishamn deltagit. Materialet till Handikappnycklar arbetades fram under 2005-2006 i samband med Kommunförbundet Skånes projekt. Arbetet med att göra definitioner och avgränsningar har gjorts under gruppmötena medan arbetet med att ta fram material för beräkningar och jämförelser har gjorts av och i respektive kommun. 7

3. STRUKTURKOSTNAD OCH LSS-UTJÄMNINGEN VAD PÅVERKAR KOMMUNENS KOSTNADER? De faktorer som anses påverka kommunens kostnader kan delas in i: Strukturella faktorer som ålders-, och socialstruktur, glesbygd/tätort och befolkningsförändringar Politiska ambitioner i form av andel som får omsorg, mix av insatser inom respektive verksamhet, nivå på insatserna och förmedling av förväntningar till medborgarna Effektivitet/produktivitet som ledning, styrning av resurser, arbetssätt, praxis och behovsbedömningar De strukturella faktorerna har kommunen själv svårt att påverka och ligger till grund för den nationella kostnadsutjämningen. Politiska ambitioner och målsättningar och effektivitet och produktivitet kan däremot kommunen påverka. Politiska ambitioner och mål varierar inom handikappomsorgen och kommunens policy kan påverka den andel av kommunens invånare som får insatser enligt LSS. Valet och sammansättningen av olika insatser kan vara ett uttryck för politiska ambitioner. STRUKTURKOSTNAD OCH LSS-UTJÄMNINGEN Att sätta ett pris, en strukturkostnad på de strukturella faktorer som respektive kommun inte kan påverka är en utgångspunkt för projektet Handikappnycklar. Dessa kostnader kompenseras som ersättning via LSS-utjämningen. De strukturfaktorer som beaktas är: Standardkostnad för LSS-insatser och som baserar sig på antalet insatser enligt LSS, riksgenomsnittliga kostnader per typ av insats och kommunens ersättning till Försäkringskassan för LASS Kostnadsskillnader p.g.a. verksamhetens koncentration till vissa kommuner och som har till uppgift att reducera för stordriftsfördelar och att kompensera för smådriftsnackdelar Kostnadsskillnader p.g.a. skillnader i behov av stöd och service och som mäter omsorgsbehovet för de med insatser enligt LSS via ett personalkostnadsindex På nästa sida visas Skånekommunernas ersättning 2008 från LSS-utjämningen. Mellanskillnaden i Rikets genomsnitt på 3195 kr per invånare och Skånes genomsnitt på 2670 kr motsvarar drygt 600 miljoner per år. 8

4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1447 2328 2205 2220 2231 2056 2125 2049 2073 1938 1769 1777 1785 1800 Diagram 1 Standardkostnad LSS-utjämningen 2007, kr per inv 2499 2365 2369 2416 2642 2718 2523 2556 2503 2543 2851 2754 2858 3018 3168 3261 3612 3662 4025 2670 3195 1 000 500 0 Lomma Perstorp Vellinge Osby Bjuv Staffanstorp Skurup Helsingborg Tomelilla Svedala Ystad Klippan Trelleborg Landskrona Lund Kristianstad Simrishamn Riket KOMMUNERNAS ARBETE MED KVALITET Det finns ett tydligt behov av att mäta kvaliteten inom handikappomsorgen. Under de senaste åren har det nationellt skett en tydlig utveckling av kvalitativa nyckeltal inom vård och omsorg. Arbetet nationellt och som sedan påverkat kommunerna har nästan helt och hållet inriktats mot äldreomsorgens verksamheter. Att fokus har legat på äldreomsorgen beror bl.a. på att Regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nationella jämförelser för äldreomsorgen. Socialstyrelsen har under åren 2007-2009 gjort nationella jämförelser som publicerats som en kvalitetskatalog; Öppna jämförelser. Socialstyrelsen har även tagit fram verktyg för och genomfört nationella brukarundersökningar. Regeringens uppdrag ska vara klart 2009 och sättet för Socialstyrelsens jämförelser kommer troligtvis att fortsätta. Sveriges kommuner och landsting har flera nationella projekt som även de mäter kvaliteten inom äldreomsorg. SKL:s Öppna jämförelser visar kvaliteten för all kommuners medborgare och i Jämförelseprojektet som arbetat med att ta fram nya nyckeltal inom äldreomsorgen deltar ca hälften av landets kommuner. Under dessa år har också nationellt gjorts tydliga satsningar mot äldreomsorgen i form av statsbidrag för kompetensutveckling via Kompetensstegen och statliga stimulansmedel för att utveckla äldreomsorg och anhörigvård. Handikappomsorgen har inte samma utveckling av att mäta kvalitet. Nationellt är för tillfället enligt ovan äldreomsorgen i fokus men naturligtvis finns det även inom handikappomsorgen ett stort behov av att mäta och utveckla kvaliteten. SKL har via jämförelseprojektet även tagit fram nyckeltal inom handikappomsorg och Socialstyrelsen började under 2008 arbetet med att ta fram nyckeltal även för handikappomsorgens kvalitet. 9

Samtidigt gör flertalet kommuner jämförelser inom handikappomsorgen. Vanligast förekommande är brukarundersökningar. Brukarundersökningarna ger oftast en bra bild av den upplevda kvaliteten men behöver kompletteras med en övergripande kvalitetskatalog. Att det inte finns mer övergripande jämförelser inom handikappomsorgen förutom det som nämnts ovan är att inom LSS grundläggande lagstiftning och dess inriktning tydligt är inriktad på individen/brukaren. Det gör att det är en större utmaning inom detta område att ta fram och mäta en gemensam kvalitet. I arbetet med att ta fram nyckeltal har det konstaterats att behovet av övergripande nyckeltal av handikappomsorgens kvalitet är stort. 10

4. HANDIKAPPNYCKLAR MODELLEN Varje kommun har olika förutsättningar. Handikappnycklar utgår ifrån den strukturkostnad som beräknas i utjämningssystemet för LSS, vilken även tar hänsyn till koncentration av personer med funktionshinder och personaltäthet (vårdtyngd). I en vidare analys jämförs kommuner parvis utifrån liknande standardkostnad. Analysen sker i 4 steg. I steg 1 jämförs den totala kostnaden för handikappomsorg. I steg 2 analyseras fördelningen av resurser mellan SoL och LSS. I steg 3 analyseras verksamhetsstrukturen inom SoL respektive LSS. Slutligen i steg 4 analyseras kostnadsskillnader mellan olika SoL- och LSS-insatser beroende på andelen som får hjälp samt kostnad per brukare. STEG 1 Totalt SoL/HSL LSS STEG 2 Totalt SoL Totalt LSS STEG 3 Särskilt Ordinärt boende boende STEG 3 Boende barn Boende barn Boende Personlig Personlig Daglig verk- Kontakt- Ledsagar- Avlösar- Korttids- Korttidsfam hem särsk boende vuxna assistans assistans samhet person service service vistelse tillsyn LSS LASS STEG 4 Andel brukare % Kostnad/brukare Jämförelsen presenteras nedan med förklaringar och i Bilaga 1 och 2 med alla kommuners nyckeltal och med ett medelvärde för Skånekommunerna. I det redovisade materialet kan för vissa nyckeltal finnas stora kostnadsskillnader. Som förklaring till skillnaderna kan vara: Olika sammansättning av insatser Vissa insatser har jämförelsevis höga kostnader Skillnad mellan kommunerna i omvårdnads-/servicenivå Uttryck för olika prioriteringar UTGÅNGSPUNKT Handikappnycklar omfattar kostnader och verksamhetsstatistik inom vård och omsorg för funktionshindrade. Med funktionshindrad avses: Personer 64 år och yngre som fått insatser med biståndsbeslut enligt SoL (redovisas som SoL-insats) till följd av ett funktionshinder Samtliga personer med beslut enligt LASS/LSS (redovisas som LASS/LSSinsats), dvs. även de som är 65 år och äldre 11

Som SoL-insats inom handikappomsorg redovisas även personer som får insatser enligt SoL till följd av ett psykiskt funktionshinder, oavsett vilken enhet inom kommunen som fattar besluten. Övriga utgångspunkter i projektet är: Uppgifter från räkenskapssammandraget, RS och dess verksamhetsindelning av vård och omsorg. Uppgifterna från RS samt från Socialstyrelsens verksamhetsstatistik utgör grunden för de jämförelsetal som tas fram Uppgifterna avser föregående år d.v.s. år 2008 Det är lagstiftningen och de fattade beslut som avgör vad som är handikappomsorg och inte hur kommunen är organiserad Kommuner är olika organiserade. Därför har respektive kommun gjort en inventering av insatser så att kostnaderna verkligen hamnar under handikappomsorg Det kostnadsbegrepp som avses är en justerad bruttokostnad och innebär: Summa bruttokostnad minus Interna intäkter minus försäljning till andra kommuner och landsting Andra lagar som påverkar projektet och som kostnader skall tas med för är bl.a. HSL och bostadsanpassningar I redovisning nedan görs jämförelser av 2008 års material. De kommuner som besvarat Handikappnycklar för 2008 är Båstad, Burlöv, Eslöv, Helsingborg, Hässleholm, Höganäs, Klippan, Kristianstad, Kävlinge, Landskrona, Lund, Perstorp, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Svalöv, Ystad, Ängelholm, Åstorp, Örkelljunga och Östra Göinge. Eftersom jämförelser av Handikappnycklar har gjorts från 2005 års verksamhetsår har även en analys av utvecklingen av kostnader och insatser gjorts under perioden 2005-2008 för kommunerna. Av de uppräknade kommunerna har Eslövs och Åstorps resultat undantagits i analys av kostnadsutveckling eftersom de ej deltog i 2005 års material. RESULTAT FÖR DE 21 SKÅNEKOMMUNERNA Uppgifter från samtliga de 21 kommuner i Skåne som lämnat in material i projektet redovisas i diagram i Bilaga 1. Alla nyckeltal för de 21 kommunerna redovisas i Bilaga 2 tillsammans med genomsnitt, min- och maxvärden för de deltagande kommunerna. De kostnader som redovisas är exkl. lokalkostnader. Kostnadsutvecklingen 2005-2008 för kommunerna redovisas i Bilaga 3. Steg 1: Total kostnad handikappomsorg Diagram 2 visar total kostnad i kr per invånare 0-64 år för de 21 kommunerna. Lägst total kostnad har Åstorp med 3 547 kr, Skurup 3 558 kr och Helsingborg 3 559 kr. För att jämföra inbördes mellan kommunerna utgår vi ifrån standardkostnad 2008 i LSSutjämningen i kr per invånare (Diagram 1). I den får Perstorp och Burlöv låg ersättning men även Åstorp, Skurup och Helsingborg får låg ersättning vilket stämmer med faktisk kostnad. Högst kostnad i kr per invånare 0-64 år har Simrishamn med 6 548 kr, Landskrona 6 189 kr kr och Eslöv 6 116 kr. I jämförelse med ersättning från LSS-utjämningen får Simrishamn och Eslöv hög ersättning vilket stämmer med faktisk kostnad. 12

Steg 2: Fördelning av resurser mellan SoL och LSS Diagram 3 visar andel SoL-kostnad av total kostnad handikappomsorg. Skillnaden är stor i andel SoL-kostnad, allt från Svalöv 6,1 % och Eslöv 10,0 % till Perstorp 36,1 % och Burlöv 40,5 %. Genomsnittet för de 21 kommunerna är 22,3 %. Orsaken till Burlövs andel, som redan noterats i steg 1 i analysen, är en omfattande verksamhet inom socialpsykiatri. Steg 3, LSS: Sammansättning av insatser och andel som får hjälp LSS Diagram 4 visar andel av kommunens befolkning mellan 0-64 år som får någon form av insats enligt LSS. Det finns ett visst samband mellan kommunernas totala kostnad för handikappomsorg enligt Steg 1, och andel av kommunens befolkning mellan 0-64 år som får någon form av insats. Kostnadsskillnaderna beror även på olika sammansättning av insatser, vissa insatser med jämförelsevis höga kostnader, skillnad i kommunernas i omvårdnads-/servicenivå och uttryck för olika prioriteringar. Diagram 5 och 6 som visar hur mycket varje kommun lägger på respektive LSSinsats i % av total kostnad för LSS visar det. Ystad och Perstorp är kommuner som lägger stor andel av sin kostnad på boende vuxna enligt LSS. Genomsnittet för kommunerna är att 45,2 % av kostnaderna för LSS går till denna verksamhet. Höganäs är exempel på kommun som har stor andel av kostnad för boende barn enligt LSS medan 5 kommuner ej har någon kostnad för denna verksamhet. Inom personlig assistans enligt LASS har kommuner som Perstorp och Höganäs stor andel av kostnader inom LSS/LASS. Inom övriga insatser som rymmer korttidsvistelse och tillsyn, kontaktpersoner, ledsagare och avlösare har Svalöv och Burlöv större andel av kostnaderna än genomsnittet. Steg 4, LSS: Kostnadsskillnader mellan olika insatser Om vi bryter ner kostnaderna ytterliggare ett steg och analyserar skillnaderna mellan insatserna och andelen som får hjälp samt kostnad per brukare inom respektive insats, märks en tydlig skillnad mellan kommunerna. Boende vuxna enligt LSS Diagram 7 visar kostnad i kr per invånare 0-64 år för boende vuxna för respektive kommun. Boende vuxna är i genomsnitt den största insatsen och de 21 kommunerna lägger i genomsnitt 45,2 % av kostnaderna inom LSS på denna insats. Ett tydligt samband finns mellan total kostnad LSS och boende vuxna enligt LSS eftersom det generellt sett är den dominerande insatsen. Burlöv har den lägsta kostnaden med 516 kr och Simrishamn den högsta med 2 931 kr. Diagram 9 visar andel av kommunens befolkning som får insatsen boende vuxna och Diagram 10 visar kostnad per brukare exkl. lokalkostnad för boende vuxna. Av diagrammen kan utläsas olika inriktningar. I Hässleholm får många insatser 0,47 % av befolkningen till en låg kostnad per brukare 392 586 kr. I Skurup och Sjöbo får få insatser 0,13 % respektive 0,18 % av befolkningen till en hög kostnad per brukare 759 557 kr respektive 696 957 kr. Genomsnittet för de 21 kommunerna är 0,25 % respektive 556 515 kr. Boende barn enligt LSS Diagram 11 visar kostnad i kr per invånare 0-64 år för boende barn för respektive kommun. Boende barn står för en förhållandevis låg andel av kommunernas totala kostnad men stora skillnader finns mellan kommunerna. Av de 21 kommunerna är 13

det 5 kommuner som inte har någon boende/placering för barn. Höganäs har den högsta kostnaden med 580 kr per invånare 0-64 år. Personlig assistans enligt LSS och LASS Diagram 11-13 visar kostnad i kr per invånare 0-64 år för personlig assistans LSS, LASS och totalt för respektive kommun. Personlig assistans är i genomsnitt den näst största insatsen och stora skillnader finns mellan kommunerna. Kommuner som Kristianstad med 1477 kr och Ängelholm med 1325 kr har stora kostnader för personlig assistans. I genomsnitt lägger Skånekommunerna 827 kr per invånare 0-64 år. Daglig verksamhet enligt LSS Diagram 14 visar kostnad i kr per invånare 0-64 år för daglig verksamhet enligt LSS för respektive kommun. Daglig verksamhet är i genomsnitt den tredje största insatsen enligt LSS. Simrishamn har stor andel och kostnad inom denna verksamhet med 1265 kr. Genomsnittet för Skånekommunerna är 548 kr. Övriga insatser enligt LSS För att få en mer samlad bild av insatserna kontaktperson, ledsagar- och avlösarservice, korttidsvistelse och korttidstillsyn ger vi en samlad analys av dem. Diagram 15 visar kostnad i kr per invånare 0-64 år för övriga insatser enligt LSS för respektive kommun. Åstorp med 163 kr och Perstorp med 232 kr har en låg kostnad per invånare 0-64 år för övriga insatser. Det är kommuner som använder mellan 6 och 10 % av sina totala kostnader på övriga insatser. Genomsnittet för de 21 kommunerna är 13,2 %. Svalöv och Landskrona med 947 kr respektive 848 kr har en hög kostnad per invånare 0-64 år för övriga insatser. UTVECKLING AV KOSTNADER OCH INSATSER 2005-2008 Eftersom projektet redovisar material som har redovisats på samma sätt sedan verksamhetsåret 2005 har en analys gjorts av utvecklingen av kostnader och insatser. En analys har gjorts totalt för de 19 kommuner som varit med under åren och har även delats upp i utveckling per kommun som finns redovisad i Bilaga 3 Utveckling Handikappnycklar 2005-2008. Den totala kostnaden för LSS och LASS i kr/invånare 0-64 år har i genomsnitt för kommunerna ökat från 2005 års 2891 kr till 3523 kr. Det motsvarar en ökning på 21,9 % och en årlig ökning med 6,8 %. Genom att jämföra hur antalet LSS- och LASSinsatser ökat under åren kan det ge en förklaring till om det är kostnaden för insatsen eller antalet insatser som ökat. Andel av befolkningen 0-64 år med insats enligt LSS och LASS ökade från 2005 från att vara 0,71 % till att 2008 vara 0,875 % av befolkningen 0-64 år. Det motsvarar en ökning på 23,2 % och förklarar till stor del att den kostnadsökning som varit under åren 2005-2008 beror på att antalet insatser ökat betydligt under perioden. De insatser som har ökat mycket är personlig assistans, daglig verksamhet, avlösare och boende vuxna. Se nästa sida. 14

Kostnadsutveckling av insats i kr per inv 0-64 år 2005 2008 Differens Pers ass LSS 104 153 47,1% Pers ass LASS 582 654 12,4% Daglig verksamhet 430 543 26,3% Boende vuxna LSS 1319 1577 19,6% Ledsagare 72 84 16,7% Avlösare 19 24 26,3% Genom att se på genomsnittlig utveckling för kommunerna i kostnad/brukare och andel som får hjälp i förhållande till befolkningen 0-64 år visar varför verksamheterna ökat de senaste åren. Se nedan. Utveckling av andel som får insats 2005 2008 Differens Pers ass LSS 0,0413% 0,0420% 1,7% Pers ass LASS 0,1866% 0,1935% 3,7% Daglig verksamhet 0,3298% 0,3938% 19,4% Boende vuxna LSS 0,2142% 0,2375% 10,9% Ledsagare 0,1831% 0,1866% 1,9% Avlösare 0,0417% 0,0422% 1,2% Kostnadsutveckling av insats i kr per brukare 2005 2008 Differens Pers ass LSS 186 168 353 035 89,6% Pers ass LASS 314 361 331 051 5,3% Daglig verksamhet 134 654 140 730 4,5% Boende vuxna LSS 537 797 570 203 6,0% Ledsagare 39 185 42 667 8,9% Avlösare 29 524 50 610 71,4% Tabellerna visar att för personlig assistans och avlösare är det kostnaden per brukare som ökat under åren 2005-2008. För daglig verksamhet beror främst kostnadsökningen på i antalet som får insats har ökat. I boende vuxna enligt LSS beror de ökade kostnader främst på antalet som får hjälp och till viss del på ökad kostnad per brukare. 15

5. BEMANNINGSNYCKELTAL Som ett led i att bryta ner de övergripande nyckeltal som tagits fram via Handikappnycklar har en jämförelse av bemanning inom boende enligt LSS tagits fram. Att jämförelsen har valt att fokusera på boende enligt LSS är naturligt då närmare hälften av kostnaderna för LSS/LASS är inom denna verksamhet. Syftet med bemanningsmåttet är att kunna jämföra den planerade (budgeterade/- fastställda) bemanningen 2009 per plats i boende vuxna enligt LSS mellan olika kommuner för olika omvårdnadsnivåer respektive totalt per kommun. Syftet är att jämföra den bemanning som är planerad att finnas tillgänglig vid varje givet tillfälle för brukaren. Vidare är syftet även för de kommuner som inte har en resursfördelningsmodell att i samband med jämförelser i bemanning även kunna erbjuda en resursfördelningsmodell för boende enligt LSS. Resursfördelningsmodellen liknar Nacka och Umeå kommuns sätt att nivåindela brukarens behov av resurser. För att ta hänsyn till brukarnas olika behov har det gjorts en uppdelning i 6 omvårdnadsnivåer. En beräkning har gjorts av hur mycket dessa omvårdnadsnivåer sinsemellan ger i vårdtyngd (utifrån Nacka kommun och Umeå kommuns resursfördelningsmodell tillsammans med avstämning/mätning i Helsingborg, Höganäs, Landskrona, Sjöbo, Åstorp och Ängelholm). MÄTINSTRUMENT Bedömningen har gjorts av en kontaktperson från kommunen som tillsammans med personalen gjort en bedömning. När personalens svar har tolkats till poäng är det kontaktpersonen som avgjort poängsättningen. Det har varit viktigt att ta med dels det psykiska och det sociala stödet och dels det praktiska och konkreta stödet som ges till en brukare med t.ex. rörelsehinder. 10 frågor har bedömts och skattats med poäng. Vid varje fråga har gjorts en bedömning och skattning med poäng; Inget stöd 0 poäng Påminnelse 2 poäng Lite stöd 4 poäng Mer stöd 6 poäng Omfattande stöd 8 poäng Frågeställningar 1. Personlig omvårdnad hygien och medicin 2. På- och avklädning 3. Matlagning och måltider 4. Stöd i hemmet städning och tvätt 5. Planering och inköp 6. Stöd utanför hemmet kultur och fritid socialt stöd 7. Stöd att kommunicera stödjande samtal 8. Tillsyn dagtid 07.00-22.00 9. Tillsyn natt 22.00-07.00 10. Beteenden som kräver särskilt personalstöd 16

Efter mätningen av det personalstöd som den boende bedöms ha behov av, har en genomsnittspoäng för varje brukare fram räknats fram. Hänsyn har tagits till eventuella kommentarer som kan påverka poängsättningen. Det har i vissa fall varit nödvändigt att göra avsteg från nivåindelningspoängen för t.ex. en brukare med avsevärda psykiska och/eller sociala svårigheter. Därefter har en indelning i nivå 1 6 gjorts. OMVÅRDNADSNIVÅER Genomsnittspoängen har översatts till en omvårdnadsnivå för brukaren. Nivåerna är: Nivå 1: Personalens huvudsakliga arbete består av påminnelser och muntligt stöd. Nivå 2: Personalen behöver i regel ge stöd genom att ta initiativ till olika aktiviteter och hemsysslor. Behov av hjälp vid enstaka moment kan också behövas. Nivå 3: Personalen är ofta närvarande och ger stöd vid flera moment när olika aktiviteter/hemarbete sker. Nivå 4: Brukaren har ett omfattande socialt, fysiskt och/eller psykiskt funktionshinder och personal är närvarande i stort sett hela tiden. Det krävs även tid för motiveringsinsatser. Nivå 5: För den fysiska och/eller psykiska omvårdnaden, eller av säkerhetsskäl, behövs stöd av minst en personal. Personalens insatser är ansenliga och/eller består av omfattande motivationsarbete. Vaken nattpersonal behövs i regel. Nivå 6: Denna grupp avser brukare som har ett exceptionellt stort personalstöd. Insatsen gäller särskilt resurskrävande brukare. För Nivå 6 gäller att brukaren har insatser motsvarande minst 3 åa inkl. de insatser som görs i daglig verksamhet. Det är viktigt att poängtera att i jämförelsen har större kommuner ej gjort mätningen på alla brukare/boendeenheter därav måste resultatet för vissa kommuner hanteras som preliminära. RESULTAT Utgångspunkten för bemanningsnyckeltalen i boende vuxna enligt LSS är de nyckeltal som kommit fram via Handikappnycklar. Genom att utgå ifrån den kostnad/brukare exkl. lokalkostnad som räknats fram via Handikappnycklar ska bemanningsnyckeltalen visa på om den låga eller höga kostnaden per brukare beror på grad av bemanning i åa per omvårdnadsnivå eller om omfattningen av platser har en genomsnittlig hög omvårdnadsnivå. Det är 20 kommuner som har lämnat in material på bemanning på totalt 836 brukare. Eftersom antalet brukare skiljer sig stort år från Båstads 3 till Eslövs 154 så kommer medeltalet att utgå ifrån per brukare. Viktigt att konstatera är att i omvårdnadsnivå 17

2-4 återfinns många av brukarna medan i omvårdnadsnivå 1 och 5 med färre antal brukare kan jämförelserna bero på individuella avvikelser eftersom svarsfrekvensen per kommun är betydligt lägre för dessa nivåer. Diagram 1 som visar bemanningen i boende vuxna LSS totalt kan ses som en bekräftelse på att om man har en hög kostnad per brukare enligt Handikappnycklar så är även kostnaden per brukare totalt också hög. 2,20 Diagram 1 Bemanning boende vuxna enligt LSS, Totalt 2009 2,16 2,00 1,80 1,60 Personalstat/plats 1,40 1,20 1,00 0,80 0,96 0,60 0,56 0,40 0,20 0,00 Perstorp Klippan Simrishamn Landskrona Skurup Ystad Lund Helsingborg MEDEL,brukare De kommuner som har lägst bemanning totalt är Eslöv, Höganäs och Åstorp med 0,56 respektive 0,63 och 0,69 åa/boende. Det är också kommuner som enligt Handikappnycklar har lägre kostnader/brukare än genomsnittet. Dessa kommuner har en kostnad på 404 099 respektive 436 991 och 454 671 kr/brukare att jämföra med Skånekommunernas genomsnitt på 562 268 kr/brukare. Av de kommuner med högst bemanning totalt går tyvärr inte att dra slutsatser kring Båstad och Helsingborg. Båstad för att de har så få brukare och Helsingborg har endast lämnat in från boendeenheter med generellt högre omvårdnadsnivåer, vilket ger ett missvisande resultat totalt. Övriga kommuner som har hög bemanning totalt är Kävlinge, Lund, Ystad och Skurup med 1,42 respektive 1,35, 1,18 och 1,12 åa/brukare. Flertalet av dessa kommuner har också en hög kostnad/brukare enligt Handikappnycklar. Dessa kommuner har en kostnad på 583 903 respektive 563 847, 849 168 och 759 557 kr/brukare. Ett tydligt samband finns mellan kostnad/brukare och bemanning totalt. Några slutsatser kan inte göras på denna nivå utan bemanningen måste brytas ner per omvårdnadsnivå för att ta hänsyn till omfattningen av platser per omvårdnadsnivå. Nedan kommer vi att jämföra omvårdnadsnivå 2-4 som flertalet av brukarna tillhör. 18

Diagram 4-6 visa bemanning i boende vuxna LSS per omvårdnadsnivå 2, 3 och 4. En låg alternativt hög bemanning i omvårdnadsnivån visar att personaltätheten utifrån brukarens behov är lägre/högre. Diagram 4 Bemanning i boende vuxna enligt LSS 2009, Omvårdnadsnivå 2 1,20 1,16 1,00 Personalstat/plats 0,80 0,60 0,68 0,40 0,32 0,20 0,00 Simrishamn Perstorp Klippan Tendensens från bemanning totalt går igen i jämförelsen per omvårdnadsnivåerna 2-4. Eslöv, Höganäs och Åstorp har även nedbrutet per omvårdnadsnivå lägre bemanning än genomsnittet. Genomsnittet per brukare för omvårdnadsnivå 2, 3 och 4 (se även Diagram 5 och 6) är 0,68 respektive 0,82 och 1,19 åa/brukare. Eslöv har motsvarande 0,36 respektive 0,54 och 0,90 åa/brukare. Även Höganäs och Åstorp har lägre bemanning med för Höganäs 0,48, 0,65 och 0,89 åa/brukare och för Åstorp 0,61, 0,83 och 1,1 åa/brukare. Ystad Landskrona Lund Helsingborg Skurup MEDEL, brukare Diagram 5 Bemanning i boende vuxna enligt LSS 2009, Omvårdnadsnivå 3 1,60 1,52 1,40 1,20 Personalstat/plats 1,00 0,80 0,60 0,54 0,82 0,40 0,20 0,00 Simrishamn Klippan Landskrona Ystad Lund Skurup Helsingborg Perstorp MEDEL, brukare 19

De kommuner med hög bemanning totalt har det även i omvårdnadsnivåerna 2-4. Kävlinge, Lund, Ystad och Skurup visar en högre bemanning än genomsnittet per brukare. Kävlinge och Lund har i omvårdnadsnivåerna 2,3 och 4 motsvarande för Kävlinge 1,1, 1,52 och 2,26 åa/brukare och för Lund 0,95, 0,99 och 1,37 åa/brukare. Även Ystad och Skurup har högre bemanning med för Ystad 0,76,,93 och 1,62 åa/brukare och för Skurup 1,03, 1,17 och 2,17 åa/brukare. 2,40 2,20 Diagram 6 Bemanning i boende vuxna enligt LSS 2009, Omvårdnadsnivå 4 2,26 2,00 1,80 1,60 Personalstat/plats 1,40 1,20 1,00 0,89 1,19 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Simrishamn Klippan Landskrona Lund Perstorp Ystad Helsingborg Skurup MEDEL, brukare Diagram 8 visar bemanning boende vuxna LSS natt fördelat i vaken natt och sovande jour. Hur natten organiseras påverkar bemanningen. Diagram 8 Bemanning boende vuxna enligt LSS, natt 2009 0,70 0,65 0,60 Sovande jour Vaken natt 0,55 0,50 0,45 Personalstat/plats 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Perstorp Klippan Landskrona Simrishamn Skurup Ystad Helsingborg Lund MEDEL, brukare 20