Sida 0 av 12. Radon i bostäder. Kartläggning av radonarbete i SABO-företag. Mars 2016

Sida 0 av 12 Radon i bostäder Kartläggning av radonarbete i SABO-företag. Mars 2016

Sida 1 av 12 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Sammanfattning... 3 3. Radon i bostäder och lokaler... 4 3.1 Mätmetoder och ansvar... 4 3.2 Ommätning och förnyad mätning... 5 3.3 Mätresultat och felkällor... 5 4. Radonåtgärder - en utmaning för komfort, energiförbrukning och teknikval... 7 4.1 Radon från byggmaterial... 7 4.2 Markradon... 8 4.3 Innemiljö och energiförbrukning... 8 4.4 Erfarenhetsutbyte nödvändigt för ökad kunskap om radonåtgärder... 9 5. Kommunikation med hyresgäster om radonresultat... 9 6. Kommunernas tillsyn är inte enhetlig... 10 Bilaga Enkät- och intervjuundersökning... 12

Sida 2 av 12 1. Inledning Radon i bostäder ger upphov till cirka 500 lungcancerfall årligen 1, vilket motsvarar 15 procent av alla lungcancerfall i Sverige. Att mäta och åtgärda radon är därför en aktuell och väldigt angelägen fråga för SABOs medlemsföretag. Riksdagens miljömål för radon är att alla bostäder ska hålla sig under max 200 Bq/m 3 luft, år 2020. Dock finns det idag ingen samlad information om hur många bostäder som uppfyller dessa krav. Kraven på bostadsföretagen ser också olika ut beroende på vilken kommun företaget verkar i. Strålsäkerhetsmyndigheten har ett regeringsuppdrag att ta fram ett förslag på hur EUs strålskyddsdirektiv ska implementeras i svensk lagstiftning, där ingår radonkrav. Myndigheten föreslår att en ny strålskyddslag ska träda i kraft senast i februari 2018. För att få mer kunskap och kunna vara ett stöd för våra medlemsföretag har SABO undersökt hur medlemsföretagen arbetar med radon, vilka problem som finns idag och vilket behov av utveckling som efterfrågas. Kartläggningen gjordes med en enkät som gick ut till samtliga medlemmar (med en svarsfrekvens på 50 %) samt fördjupande intervjuer med tio utvalda företag. För mer information, se bilaga Enkät- och intervjuundersökning. Undersökningen har fokuserat på bostäder, men även förskolor, skolor, lokaler och arbetsplatser har berörts. Hädanefter benämner vi våra medlemmar för bostadsföretag, även om många äger och/eller förvaltar lokaler, skolor, förskolor och andra lokaler. Johanna Löf på Projektengagemang har anlitats av SABO för att genomföra kartläggningen och är tillsammans med Patrizia Finessi, miljöexpert på SABO, författare till texterna. SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, är bransch- och intresseorganisation för ca 300 allmännyttiga bostadsföretag. SABO-företagen finns över hela Sverige och är av mycket skiftande storlek, med allt från 72 till 26 600 lägenheter. Tillsammans äger och förvaltar fastighetsägare nästan 802 000 bostäder. 1 Strålsäkerhetsmyndigheten

Sida 3 av 12 2. Sammanfattning Undersökningen ska ge en bild av hur SABO-företagen arbetar med radonfrågor och vilka områden som behöver utvecklas för att underlätta mätning och åtgärder. De flesta bostadsföretagen använder Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för att mäta radonet i bostäderna. För mätningar i allmänna lokaler och i skolor och förskolor följer man inte i lika hög grad gällande metodbeskrivning här finns behov av att informera mer kring beskrivningarna. Ett annat problem vi ser är mätosäkerheten; fast metoden följs finns det felkällor som är svåra att få bukt med. En av dessa är hyresgästernas boendevanor under mätperioden. Det är svårt att kontrollera deras påverkan av bland annat ventilation. Det finns tre övergripande områden att göra förbättringar inom: Vägledning till tillsynsmyndigheterna Kommunerna behöver få vägledning för att tillsynen ska bli enhetlig. De krav som finns på bostadsföretagen kan skilja mycket från en kommun till en annan. Kommunerna behöver också få vägledning i att bedöma vilka åtgärder som är rimliga att genomföra. Förtydligande och utveckling av SSMs mätmetod SSMs mätmetod behöver utvecklas för att minska mätosäkerheten. Även SSMs rekommendation om förnyad mätning var tionde år behöver en översyn, för att mätfrekvensen ska återspegla riskerna. Nationell kunskapsbank Det behövs en nationell kunskapsbank för att sammanställa bra exempel på åtgärder, dels för radon från mark men framförallt för byggnader med radonhaltigt byggnadsmaterial.

Sida 4 av 12 3. Radon i bostäder och lokaler Enligt undersökningen är förhöjda radonhalter förhållandevis låga i nya byggnader, det är främst i äldre hus de stora problemen finns. Där handlar det om otätheter mot markradon och byggnadsmaterial som emitterar radon i kombination med ett icke optimerat ventilationssystem. Av enkätundersökningen framgår att radon från mark och byggnadsmaterial är ungefär lika vanliga orsaker till förhöjda halter. 47 procent av enkätsvaren visar att förhöjda radonhalter främst beror på markradon medan 36 procent svarat att byggnadsmaterial är den främsta orsaken. Av kommentarerna i undersökningen framgår det att många av företagen har bekymmer med en kombination av radonhalter både i mark och i byggnadsmaterial. Alla intervjuade bostadsföretag som har problem med förhöjda halter på grund av byggnadsmaterial är överens om att det innebär en väsentligt svårare situation i jämförelse med markradon. Flera uppger dock att byggnadsmaterial ger lägre radonhalter än markradon och att det många gånger rör sig om halter kring 300 Bq/m 3. 3.1 Mätmetoder och ansvar Enkätundersökningen visar att 85 procent av bostadsföretagen använder Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för bostäder för mätning 2 av radon i bostäder. Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för arbetsplatser 3 används av 60 procent av bostadsföretagen för mätning i allmänna och kommersiella lokaler. Samtidigt uppger 19 procent av företagen att de inte känner till vilken metod som används då en del lokalhyresgäster själva mäter radonhalten. Vid mätning av radon på skolor och förskolor anger 50 procent av bostadsföretagen att Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för arbetsplatser följs. Dock känner endast 6 procent till Folkhälsomyndighetens kompletterande vägledning till metodbeskrivning för radonmätningar i skolor och förskolor 4. 28 procent av bostadsföretagen hänvisar till sina lokalhyresgäster när det gäller mätning av radon i förskolor och skolor. Undersökningen visar att det tydligt finns en större kontroll kring mätning i förskolor än andra lokaler. Några bostadsföretag uppger att de har skriftliga avtal där det framgår att alla krav från myndigheter faller på lokalhyresgästen själv. Vissa bostadsföretag har löst frågan genom att låta lokalhyresgästerna kontakta bostadsföretaget för att få dosor då de vill göra en mätning. Ett bostadsföretag svarar att de gärna mäter själva eftersom de då äger frågan och har full kontroll, trots att ansvaret enligt avtal ligger på lokalhyresgästen. 2 Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för bostäder 3 Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för arbetsplatser 4 Folkhälsomyndighetens kompletterande metodbeskrivning för skolor och förskolor

Sida 5 av 12 3.2 Ommätning och förnyad mätning Radonhalten i en byggnad kan förändras med tiden och Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar att radonmätningarna ska förnyas regelbundet. De ska heller inte vara äldre än tio år. De är så kallade förnyade mätningar för att erhålla ett nytt årsmedelvärde. Endast 39 procent av bostadsföretagen har en rutin för att förnya mätningar var tionde år. Vid intervjuer framgår att bostadsföretagen anser det vara fel prioritering att göra nya mätningar i områden där det historiskt sett inte visats några förhöjda radonhalter. Det är dock relevant att använda uttrycket ommätningar när det gäller mätningar efter genomförda förändringar i byggnader. Alla förändringar/åtgärder i en byggnad som kan påverka radonhalten ska, enligt myndigheterna, följas upp med en mätning för att kontrollera om halterna har förändrats. Sådana förändringar kan vara förknippade med ventilationssystemets utformning, ändrade luftflöden, ombyggnader och eller liknande. Enkätundersökningen visar att 74 procent av bostadsföretagen rutinmässigt kontrollerar radonhalten efter vidtagna åtgärder. Detta stöds också vid intervjuer då det framgår att ommätningar endast görs i samband med kontroll av radonåtgärder eller vid förändringar i tidigare åtgärdade byggnader. Mindre vanligt är att göra ommätningar av radon efter förändringar i ventilationssystemet, ombyggnader eller renoveringar (18-15 procent). 3.3 Mätresultat och felkällor Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för bostäder följs av de flesta bostadsföretagen. De har också kunskap om de felkällor som kan påverka resultatet vid radonmätning. Av kommentarerna i enkäten ser vi att mätmetodens säkerhet ifrågasätts av många bostadsföretag. Resultatet av en mätning kan variera kraftigt inom en och samma byggnad och mellan olika år, samt att felmarginalerna i resultatrapporterna kan vara stora. Den större delen av de intervjuade bostadsföretagen uppger att de ifrågasätter hur väl mätresultatet representerar de faktiska förhållandena. Bostadsföretagen uppger att mätresultatet kan skilja sig flera hundra Bq/m 3 på olika platser i en och samma lägenhet, beroende på var dosorna placerats, även om samtliga mätningar följer metodbeskrivningen. Ett bostadsföretag berättar att områden, som enligt tidigare mätningar klassats som så kallade högriskområden, några år senare inte uppvisat några förhöjda halter alls trots att några åtgärder inte gjorts. Hela 82 procent uppger att de har en tydlig ansvarsfördelning för radonfrågan inom företaget. Ett bostadsföretag har begränsat hanteringen av radonmätningarna till endast två personer i företaget för att vara säkra på att mätningen görs på rätt sätt. Ett annat bostadsföretag uppger att de till och med gjort nya mätningar eftersom de inte med säkerhet kunnat lita på att metodbeskrivningen följts vid tidigare mätningar. Placering och inplockning av dosor En relativt stor felkälla är att låta hyresgäster själva placera och plocka in dosor. Det gör att bostadsföretagen inte har kontroll över att dosorna varit placerade enligt

Sida 6 av 12 metodbeskrivningens instruktioner. Det är därför positivt att endast 8 procent av bostadsföretagen låter hyresgästerna själva placera ut dosor och endast 10 procent låter hyresgästerna plocka ner dem. Moment i SSMs metod som kan påverka mätresultatet Kan inte påverkas av bostadsföretaget: Felmarginal vid analys av dosor Omräkning till årsmedelvärde Hyresgästers beteende trots information Kan påverkas av bostadsföretaget: Val av mätperiod (1 okt 30 apr) Längd på mätperioden (minst 2 månader) Val av lägenhet för radonmätning Placering av dosor i lägenheten Placering av dosor i rummet Ålder på mätning (max 10 år) Förändringar i byggnaden under och/eller efter mätning Information till hyresgäster Analysmetoden Själva analysmetoden hos de ackrediterade laboratorierna kan innebära en viss felkälla, vilket framgår av resultatrapporterna från mätningarna. Felmarginalen på ett årsmedelvärde kan vara så stor som ±50 Bq/m 3, vilket uppgår till hela 25 procent av riktvärdet 200 Bq/m 3. Denna felmarginal kan inte fastighetsägare påverka. Det blir i längden en bedömningsfråga om vilket beräknat årsmedelvärde som kan ansesvara godtagbart. Olika miljökontor gör här olika bedömningar. Kraven på fastighetsägarna varierar alltså mellan kommungränserna. Beräknat årsmedelvärde En felkälla som bostadsföretaget inte kan påverka är att årsmedelvärdet är ett beräknat värde vilket innebär att det kan avvika från det faktiska värdet. Resultatet från den två till tre månader långa mätningen räknas om för att motsvara vad en hyresgäst skulle utsättas för under ett helt år. Det innebär att den faktiska radonhalten kan vara både högre och lägre än årsmedelvärdet.

Sida 7 av 12 Hyresgästernas påverkan på mätresultatet Ytterligare en felkälla som fastighetsägare har mycket svårt att kontrollera är hur hyresgästerna använder bostaden under mätningen. Bostadsföretagen uppger till exempel att radonhalten har förändrats väsentligt vid skifte av hyresgäster samt att halten i en lägenhet kan skilja sig kraftigt från övriga lägenheter i ett och samma trapphus. Bostadsföretagen drar slutsatsen att det beror på hyresgästens beteende. Det kan vara att hyresgästerna sätter för friskluftsdon eller har annorlunda vanor kring till exempel vädring. Knappt en tredjedel av bostadsföretagen, 26 procent, uppger att de både vid utplacering av radondosor, och vid inhämtning av dessa, kontrollerar att ventilation fungerar som avsett samt att placeringen av dosorna är korrekt. Ett bostadsföretag uppger att de gör en extra ventilationskontroll efter vidtagna radonåtgärder. Hela 44 procent av de tillfrågade svarar dock i enkätundersökningen att inga sådana kontroller görs under en mätning. Bostadsföretagen uppger dock att även om kontroller görs är det omöjligt att kontrollera hur förhållandena ser ut under resten av den mellan två och tre månader långa mätperioden. Det är mycket svårt att bevisa att en förhöjd radonhalt beror på hyresgästens beteende. Bostadsföretagen upplever att för liten hänsyn tas till den felkällan vid kommunens handläggning. Vid intervjuer framgår dock några exempel där kommunen visar förståelse för att förutsättningarna för en låg radonhalt finns, men att hyresgästen påverkat luftomsättningen. I dessa fall har bostadsföretaget kunnat redovisa ett skriftligt underlag. Andra bostadsföretag uppger att kommunen svarat att det är upp till fastighetsägaren att se till att hyresgästen inte kan, eller känner ett behov av att, sätta igen friskluftsventiler. Att ställa generella krav på att bostadsföretag ska göra ytterligare kontroller av hyresgästers brukande av lägenheter och lokaler, utöver utplacering och inhämtning av radondosor, bör anses vara orimligt. Ett sådant extra besök skulle kunna vara motiverat när radonhalterna är förhöjda. 4. Radonåtgärder - en utmaning för komfort, energiförbrukning och teknikval Flera bostadsföretag säger att de via en högre luftomsättning många gånger kommer ner i halter under, eller strax ovanför, riktvärdet. I stort sett alla bostadsföretag anger att de första insatserna vid förhöjda radonhalter är att se över befintlig ventilation och att öka luftomsättningen i den mån det är möjligt. I de allra flesta fall rör det sig om frånluftsventilerade byggnader och byggnader med självdrag. När frånluften ökar behöver den kompenseras med tillräckligt stor mängd uteluft, för att inte få större undertryck, vilket riskerar att dra in ännu mer radonhaltig luft. 4.1 Radon från byggmaterial Vid radon från byggmaterial anser flera bostadsföretag att den enda åtgärd som kan ge effekt är att installera ett helt nytt FTX-system. Inget av de intervjuade bostadsföretagen

Sida 8 av 12 har ännu genomfört sådana åtgärder, men några planerar upphandlingar. Andra uppger att de i dagsläget inte har ekonomisk möjlighet att genomföra insatser av den omfattningen. Utanför denna utredning finns exempel på sådana åtgärder hos ett bostadsföretag som byggt om ett högt flervåningshus från F- till FTX-ventilation med god effekt på radonhalten. Ett bostadsföretag berättar att de i lägenheter med blåbetong och självdrag har provat väggbeklädnad med 13 mm gipsskivor tillsammans med PAX-fläkt i badrum. Här har dock långtidsmätningar visat att det inte påverkat radonhalten. Samma bostadsföretag har även provat radontapeter och radonfärg, också utan önskvärda effekter. 4.2 Markradon Ett större bostadsföretag uppger att en minskning av undertrycket och en mer balanserad ventilation i hus med F-system har varit lösningen på deras bekymmer med markradon. Flera bostadsföretag som har bekymmer med markradon berättar att de satt in radonfläktar och radonbrunnar när tätning vid rörgenomföringarna, och en ökad luftomsättning, inte gett tillräcklig effekt på radonhalten. Ett vanligt svar vid intervjuerna är dock att det i vissa byggnader gett god effekt, medan det i andra inte påverkat radonhalten nämnvärt. Ett bostadsföretag berättar att de mätt hela sitt bestånd och då kunnat ringa in vissa problemområden för att sedan välja ut testlägenheter att vidta åtgärder i. Samma åtgärder har dock gett olika resultat och ofta inte sänkt radonhalten. I vissa lägenheter har radonhalten till och med ökat med en åtgärd, fastän samma åtgärd resulterade i lägre radonhalter i en intilliggande lägenhet. 4.3 Innemiljö och energiförbrukning Det är tydligt att det finns en relation mellan radonåtgärder, innemiljökrav och energikrav. Bostadsföretag uppger att en ökad luftomsättning i byggnader med F-system leder till ökad energianvändning (då fläktarnas varvtal ökar), men även ökade värmeförluster, vilket leder till att inomhustemperaturen behöver höjas. Ett bostadsföretag uppger dock att deras erfarenhet är att energianvändningen ofta minskar vid förhöjd luftomsättning då en förutsättning i deras byggnader med F-system är att balkongdörrar och fönster först tätas, för att minska energiläckaget. Ett bostadsföretag beskriver att det uppstår diskussioner mellan innemiljö- och energiansvariga vid radonåtgärder. Vid till exempel förhöjda radonhalter i endast ett trapphus önskas en lokal ökning av luftomsättningen, men det är inte möjligt då det resulterar i obalans över hela systemet, vilket i sin tur leder till att luftomsättningen i hela huset behöver ökas. Ett annat bostadsföretag uppger att det kommit fram till att lösningen, för cirka 450 lägenheter med höga radonhalter, är att installera ett nytt FTX-system och att det lönar sig i längden; det ger ett gott inomhusklimat, vattentemperaturen på radiatorer kan sänkas, radonhalterna sänks och att energianvändningen blir lägre jämfört med de äldre fläktarna. Bostadsföretag med självdragssystem i byggnaderna uppger dock att energianvändningen skulle öka med ett FTX-system.

Sida 9 av 12 Både vid ett ökat luftflöde över uteluftsdon och vid installation av radonfläktar uppger bostadsföretagen att det inkommer klagomål på drag från de boende. Hyresgäster sätter ofta igen donen och effekten blir den motsatta. Flera bostadsföretag berättar att de satt in don som tar in friskluft via radiatorer, vilket gett både positiva och negativa resultat. I vissa bostadsföretag har hyresgäster klagat på drag under vår och höst. Det brukar vara när utomhustemperaturen ligger på cirka 10 grader och radiatorerna ännu inte är uppvärmda. Andra bostadsföretag uppger att det varit en bra lösning och att problemet med drag har minskat. 4.4 Erfarenhetsutbyte nödvändigt för ökad kunskap om radonåtgärder Det finns inget svar på vilka åtgärder som kommer att ge bäst effekt i en specifik byggnad eftersom förutsättningarna varierar betydligt mellan olika geografiska områden och byggnadstyper. Det är tydligt att de bostadsföretag som kommit igång med åtgärder är överens om att åtgärderna måste anpassas till varje hustyps och områdes förutsättningar; en lösning i ett område ger inte per automatik en god effekt i ett annat. Det gäller även att göra åtgärder i etapper eftersom enskilda åtgärder ofta inte är tillräckliga. Bostadsföretagen tipsar om att börja med enklare åtgärder för att kontrollera effekten med ommätningar innan ytterligare åtgärder vidtas. Ett annat tips är att först testa åtgärder i ett fåtal lägenheter och kontrollera effekten innan åtgärderna vidtas i övriga. Bostadsföretagen efterfrågar dock stöd i form av en sammanställning med både goda och dåliga exempel från vidtagna radonåtgärder kopplat till kostnader. Efterfrågan på erfarenhetsutbyte med andra bostadsföretag är stor och det är önskvärt att kunna bolla erfarenheter, idéer, tankar och teorier med kollegor i branschen. Bostadsföretagen efterfrågar specifikt stöd på nationell nivå i hur byggnader med radonhaltigt byggnadsmaterial bör åtgärdas samt en samsyn mellan kommunerna om vilka åtgärder som är rimliga. 5. Kommunikation med hyresgäster om radonresultat De flesta bostadsföretag informerar sina hyresgäster om mätningsresultatet. Det vanligaste sättet att informera är via brev eller e-post (45 procent). Det näst vanligaste är att informera hyresgästerna genom att kalla till personligt möte (24 procent). I övrigt redovisas mätresultat när hyresgästen efterfrågar det. Det är främst vid förhöjda radonhalter som det sker en direkt kommunikation med hyresgästerna. Information om när radonhalterna överskridit riktvärdet kan skapa oro. Flera bostadsföretag har erfarenhet av att ett personligt möte i lägenheten skapar en större förståelse hos hyresgästen, samt att hyresgästen känner att oron tas på allvar. Det personliga mötet skapar även en god förutsättning för att visa hur ventilationen är tänkt att fungera samt motivera hyresgästen att hålla samtliga ventilationsdon öppna.

Sida 10 av 12 Ett bostadsföretag har som rutin att redan vid en lägenhetsvisning informera hyresgästen om radonhalten överstiger riktvärdet. I det här fallet ska informationen tas muntligt när radonhalten överstiger 400 Bq. Sedan checkas det av inför kontraktskrivande att hyresgästen verkligen är medveten om den förhöjda radonhalten. Ett annat bostadsföretag har en rutin där alla frågor om radon från hyresgäster hänvisas till en och samma person inom företaget. På så sätt är det alltid en påläst person som svarar och som dessutom är van att bemöta oroliga hyresgäster. Då säkras att alla hyresgäster får svar på samma vis. Vid intervjuer framfördes önskan om stöd vid kommunikationen med hyresgäster, både inför mätning och förhöjda radonhalter, samt före och efter vidtagna åtgärder. Ansvaret för radonfrågan 5 är delat mellan fastighetsägare och lokalhyresgäster i skolor, förskolor, arbetsplatser och allmänna lokaler. Det är därför av stor vikt att det finns tydliga, skriftliga avtal för att inte frågan ska falla mellan stolarna och för att undvika eventuella påföljder från myndigheter. 6. Kommunernas tillsyn är inte enhetlig Flera bostadsföretag berättar att tillsynsmyndigheten, kommunens miljökontor, är nöjda så länge bostadsföretagen kan redovisa att de arbetar med att mäta och åtgärda radon. Andra bostadsföretag berättar att kommunen verkar ha satt i system att kommunicera via förelägganden. Det råder vitt skilda uppfattningar om vilket stöd bostadsföretagen fått via kommunen. Några bostadsföretag uppger att de har ett mycket gott samarbete med kommunen och tillsammans gjort handlingsplaner, medan andra har svårt att få svar på frågor. Den här undersökningen visar tydligt att miljökontorens tillsyn skiljer sig mellan olika kommuner men även mellan olika handläggare inom en och samma kommun. Det är även vanligt att kommunens krav ändras över tiden eftersom fokus för deras tillsynsområden varierar från år till år. Handläggningen skiljer sig både gällande vilka krav på mätningar som ställs och vid avvägningen av vilka åtgärder som anses rimliga att vidtas. Synen på riktvärdet för radon skiljer sig även mellan kommunerna; ett mätresultat på 220 Bq/m 3 kan passera i ena kommunen medan samma resultat i en annan kommun leder till krav på åtgärder. Incitament för att mäta och åtgärda radonhalter skiljer sig mellan företagen, där vissa genomför detta inom ramen för sin egenkontroll, medan andra avvaktar krav från kommunen. Ett större bostadsföretag berättar att kommunen inte ställt några krav de senaste 20 åren. Kommunen förlitar sig på att markens beskaffenhet gör att det inte förekommer markradon samt att uppfattningen av tidigare mätningar i hus byggda med blåbetong visat att halterna klingat av. Bostadsföretaget uppger även att kommunen enligt 5 Radon ingår i det som kallas för Verksamhetsutövarens egenkontroll i Miljöbalken. Det innebär att i en byggnad kan både fastighetsägaren och nyttjanderättsinnehavaren (lokalhyresgästen) vara verksamhetsutövare och båda ha ansvar för att miljöbalkens regler efterlevs.

Sida 11 av 12 uppgift ska ha gjort mätningar i egen regi, men att protokoll från dessa inte har gått att få fram. Flera bostadsföretag berättar att de inom företaget har prioriterat områden där de högsta radonhalterna uppmätts och/eller där flest personer påverkats, medan kommunen samtidigt förelägger om mätningar och åtgärder i andra delar av beståndet. Vid försök till samordning har rådet från kommunen varit att prioritera områden med förelägganden. Ett extremt exempel är ett bostadsföretag som vittnar om att förtroendet för kommunen är mycket svagt eftersom bostadsföretaget vidtagit dyra åtgärder baserat på kommunens så kallade radonkartor. Det visade sig senare att kartorna inte stämde och att åtgärderna inte alls varit nödvändiga. I vissa kommuner finns en förståelse för att hyresgäster påverkar mätresultat genom att sätta igen friskluftsdon. Då har kommunen godkänt avvikelsen om bostadsföretaget tydligt har kunnat visa att det beror på att hyresgästen vill ha ventilerna öppna eller att hyresgästen skriftligen intygat att den inte vill ha besök. Andra kommuner anser att det är bostadsföretagets ansvar att se till att hyresgästerna inte ska ha någon möjlighet att sätta igen donen. De anser att det är bostadsföretagets ansvar att inomhusmiljön är god, så att hyresgästerna inte känner behov att stänga några ventiler. Två bostadsföretag uppger att de valt att inte hyra ut vissa lägenheter där radonhalten överskridit en viss nivå (cirka 1000 Bq/m 3 ) och problemen inte har kunnat åtgärdas. Ett av dessa bostadsföretag har frågat miljökontoret vid vilken radonhalt det inte längre är okej att hyra ut en lägenhet. Miljökontoret har inte kunnat ge ett besked om detta och hänvisat frågan vidare till Strålsäkerhetsmyndigheten som inte heller har kommit med ett svar.

Sida 12 av 12 Bilaga Enkät- och intervjuundersökning Kartläggningen har genomförts med hjälp av en enkätundersökning samt kompletterande intervjuer. Samtliga svar har behandlats anonymt. Reflektionerna i denna rapport grundar sig på bostadsföretagens svar, men stöds även av erfarenheter från området. Enkäten har gått ut till samtliga av SABOs medlemsföretag och har en svarsfrekvens på 50 procent. De personer som har varit intresserade av att bli intervjuade har haft möjlighet att ange det i enkätundersökningen. Av de som varit positiva till en intervju har urval gjorts både för att få en jämn fördelning mellan olika storlek på fastighetsägare, men också utifrån svar och kommentarer som lämnats. Totalt tio representanter från olika bostadsföretag har intervjuats. Intervjuerna ägde rum den 29 och 30 oktober samt den 2 och 3 november 2015. Enkätfrågorna berörde följande områden: Vilken mätmetod som används för radonmätning i bostäder, förskolor/skolor respektive lokaler och arbetsplatser Vilka kontroller sker under mätperioden om hur bland annat hyresgäster använder bostäder/lokaler Vem som placerar ut och hämtar in radondosorna Vilka är orsakerna till eventuella förhöjda radonhalter Vilka rutiner som finns kring mätningar respektive ommätningar Hur hyresgäster informeras om resultatet från radonmätningar Intervjufrågorna berörde följande områden: Vilket incitament som finns för att mäta radon; egenkontroll eller påtryckning från kommunen. Hur kommunikationen med hyresgäster respektive kommunen ser ut Resonemang kring ommätning vid förändring av byggnader Utformning av avtal mellan bostadsföretag och lokalhyresgäster Resonemang kring hur radonhalten anges i energideklarationen Goda och dåliga exempel från genomförande av åtgärder Vilka hinder som finns att åtgärda förhöjda radonhalter från byggnadsmaterial, hur resonemanget går kring vilka åtgärder som är rimliga Erfarenheter av motsättningar mellan energisparåtgärder och radonåtgärder