FRIMURAREFÖRENINGEN S:T BOTVID NYKÖPING

FRIMURAREFÖRENINGEN S:T BOTVID NYKÖPING 14 1931 11 1956

FRIMURAREFÖRENINGEN S:T BOTVID MINNESSKRIFT

FRIMURAREFÖRENINGEN S:T BOTVID MINNESSKRIFT 1931 14 1956 11 JUSTITIA BONITAS MISERICORDIA UTARBETAD AV HJALMAR E, NELSON

Minnesskriften slutredigerades den 5 okt. 1 9 5 6 Länstryckeriet/Nyköping 1956

Förste Prov.-läkare Nils Åkesson Ordförande 1931 1935 Kontraktprosten Carl Persson Ordförande 1956 1938 Överlantmätaren Ernst Petrelius Ordförande 1939 1950 Landsfiskalen G. E. Göthman Ordförande 1951

S:T BOTVID det helgonnamnet strålar som en stjärna från långt avlägsna, töckenhöljda tider då Vite Krist först vann insteg i sörmländska bygder. Den sällsamma medeltidslegenden berättar om hur Botvid blev kristnad i England och efter hemkomsten var ett föredöme i kristligt leverne och barmhärtighetens utövande tills han på Rogö (Rågö) i Nyköpings skärgård år 1120 blev mördad av en slavisk träl som han friköpt och sökte förhjälpa åter till hans hemland. Ärad som helgon och slutligen begravd på hemgårdens mark i Hammarby, där den kristne brodern Björn byggt en kyrka, invigd 1129 - Botvidskyrka, nu Botkyrka. Denna legend vars faktiska uppgifter anses väl bestyrkta är känd endast i latinsk version och bevarad genom en avskrift från en sedermera förlorad 1300-talsskrift. (Avskriften tryckt i Scriptores Rerum Svecicarum 2:1 1828.) Legenden användes av ärkebiskop Birger Gregersson på 1300-talet för lektioner i hans officium över Botvid. Det anses också att Heliga Birgitta från legenden hämtat sin kännedom om helgonet, som hon kallar "sanctus vir terræ Svecke". Att kristendomen redan före Botvids handelsresa till England vunnit insteg i Södermanland, därom vittnar de över hela landskapet spridda runstenarna från 1100-talet. (Södermanlands runinskrifter. Erik Brate och Elias Wessen. Fjärde häftet. Sid. 256.) I sin vapenbild bär aposteln en apostel i levernet men utan predikobok sina attribut: en fisk, hänsyftande på martyrdöden ute bland skären (eller enligt en annan version på ett fiskafänge, vid vilket han visade sitt kristliga sinne- 5

lag mot en elak och självisk människa) samt yxan, en erinran om det vapen med vilket han dödades. S:T BOTVID ett namn från legendomspunna tider, då kristendomens första bloss tändes i det hedniska mörkret. S:T BOTVID ett namn som alltjämt inspirerar och förpliktigar. Det var också utan tvivel i känslan härav, som de män, vilka för tjugufem år sedan hade att ge namn åt frimurareföreningen i Nyköping, enigt slöt upp kring det namnet, vilket också vann stadfästelse i Frimurare föreningen S:t Botvids urkund av den 12 juni 1931. TIDIGARE PLANER PÅ FRIMURAREFÖRENING I NYKÖPING. Under gynnsammare omständigheter skulle det frimureriska arbetet ha kunnat börja i Nyköping nitton år tidigare än vad som blev fallet och frimurareföreningen skulle troligen då ha kommit att heta Heimdal, vilket som bekant betyder "gudarnas väktare på bron Bifrost". Den nordiska mytologien var alltfort vid den tidpunkt det här gäller livligt anlitad vid namngivning av föreningar, inte minst inom ordensväsendet. Frimurarebröder i Nyköping med omnejd undersökte alltså redan 1912 möjligheten att få till stånd en frimurareförening, varom handlingar och protokoll, som nu finnes i S:t Botvids arkiv, vittna. Redan långt tidigare var det frimureriska intresset förefintligt i residensstaden. Då S:t Johanneslogen i Eskilstuna instituerades 1883 var borgmästaren i Nyköping Carl Wellander och länsnotarien, sedermera landskamreraren Edvard Ploman, Nyköping, bland grundläggarna och flera av logens första medlemmar var Nyköpingsbor. Namnen på de frimurarebröder som år 1912 främst tog initiativet till bildandet av en förening i Nyköping är be- 6

varade i det förslag till styrelse som uppsattes vid ett sammanträde nämnda år den 6 sept. De voro kyrkoherden G. Sjöström, Tuna, kyrkoherden Carl Lundberg, Bälinge, handlanden A. Sturm, Oxelösund, tandläkaren K. Järle, fabrikören, sedermera disponenten, Bror H. Giertz och konsuln A. Ryberg. Ytterligare åtta bröder hade undertecknat ansökan till Loge Directorium om att den tilltänkta föreningen "skulle få höra direkt under Stora Landslogen och att undervisning i den konungsliga konsten skulle få meddelas i de lägre åtta graderna av Orden". Det ringa antalet bröder som undertecknat ansökan ingav dock på högsta ort en viss betänksamhet, och det påpekades också att brödraföreningarnas verksamhet var betydligt mer begränsad. Det visade sig dessutom att antalet bröder var för ringa i förhållande till de kostnader en förening krävde, varför tanken på en sådan tills vidare måste skrinläggas. Utan tvivel hade dock initiativet som sådant stimulerat intresset i orten för frimureriet. Antalet frimurare ökade i staden och ute i bygderna med varje år. Tanken på en frimurareförening i residensstaden var väckt och förhoppningen om att få en sådan till stånd låg latent tills den år 1929 togs upp på nytt till allvarligt begrundande. Den kallelse som då utfärdades till bröderna att sammankomma för att dryfta frågan var bl. a. undertecknad av en av dem som tolv år tidigare ivrat för föreningsbildning, nämligen disponenten Bror H. Giertz. 7

INITIATIVTAGARE OCH STIFTARE. Denna kallelse hade föregåtts av ett betydelsefullt förberedande arbete. Fyra bröder, apotekaren E. Lundgren, landsfiskalen G. E. Göthman, bankrevisorn Per Grönlund och förste stationsskrivaren H. E. Söderberg hade tidigare under året penetrerat föreningsfrågan och kommit till den uppfattningen att en frimurareförening borde och kunde bildas. De hade också tillsammans med kammarskrivaren Åke Norelius besökt brödraföreningen S:t Olov i Norrköping och det heter i av Grönlund gjorda anteckningar att när de nämnda bröderna återvände hem efter Norrköpingsbesöket, de hade "icke blott en levande varm önskan om att få en frimurareförening till stånd i sin hemstad, utan de hade också av sina vänliga värdar fått en hel del dokument, varur de kunde hämta upplysningar om tillvägagångssättet för bildande av en förening". De nämnda fyra bröderna var alltså denna gång initiativtagare till bildandet av en frimurareförening i Nyköping. De ansåg emellertid att innehavare av mer representativa frimuraregrader borde ställa sig som stiftare och vände sig därför till den enda frimurarebroder i staden, som innehade X:de graden, förste provinsialläkaren Nils Åkesson, vilken förklarade sig villig att stå som främste undertecknare av den kallelse som, daterad den 26 nov. 1929, utfärdades till frimurarebröderna att sammankomma på Standard Hotell den 12 dec. s. å. "för dryftandet av frågan om bildandet av en brödraförening för Nyköping med omnejd". Kallelsen var i Övrigt undertecknad av disponenten Bror H. Giertz, riksbanksdirektören Carl Steenmark, hovjägmästaren greve Claes C:son Lewenhaupt och kyrkoherden, sedermera kontraktsprosten Elis Erlandsson. Dessa fem bröder betraktas som föreningens stiftare. 8

FÖRENINGSTANKEN SLOG ROT. Vid sammanträdet den 12 december 1929 valdes dr Åkesson till ordförande och bankrevisorn Per Grönlund till sekreterare. Landsfiskalen G. E. Göthman redogjorde för de förarbeten som utförts och uppläste en förteckning upptagande sextiotvå inom staden med omnejd boende frimurarebröder med angivande av deras grader, vilka alltså utgjorde det underlag en förening hade att bygga på. Enhälligt beslöts att en frimurareförening skulle bildas och samtliga närvarande antecknade sig för medlemskap. En kommitté tillsattes, vilken skulle föra frågan vidare, utarbeta förslag till stadgar och vidtaga övriga nödvändiga förarbeten. I kommittén invaldes i första hand de bröder som undertecknat kallelsen till sammanträdet och vidare kontraktsprosten Carl Persson, landsfiskalen G. E. Göthman, apotekaren E. Lundgren, förste stationsskrivaren H. E. Söderberg, bankrevisorn Per Grönlund och kammarskrivaren Åke Norelius. Dessa kommitterade tillsatte ett arbetsutskott bestående av Giertz, Göthman och Grönlund. Arbetsutskottet inriktade sig målmedvetet på att snabbt men dock så grundligt som möjligt fullgöra de olika uppgifterna. Till dessa hörde att skaffa ytterligare erfarenheter från redan arbetande brödraföreningar och arbetsutskottet tillsammans med fyra andra bröder företog ett givande studiebesök hos frimurareföreningen i Motala. Skisser till rekvisita uppgjordes, kostnadsförslag införskaffades och inte minst viktigt var att trygga den blivande föreningens ekonomi, vilket skedde på så sätt att de frimurarebröder som blivit medlemmar, tecknade garantiförbindelse för täckande av kostnaderna. 9

FÖRENINGEN BILDADES UNDER GOD TILLSLUTNING. Då ett nytt sammanträde hölls på Standard Hotell den 20 febr. 1931 under dr Nils Åkessons ordförandeskap, gällde det inte längre om en förening skulle bildas, utan när det skulle kunna ske. Intresset bland bröderna i staden och orten hade under förarbetet oavbrutet stegrats och vid detta sammanträde hade inte mindre än fyrtioåtta bröder hörsammat kallelsen. Och dessutom hade fem bröder, vilka inte var i tillfälle att närvara, meddelat att de önskade ansluta sig. Enhälligt beslöts att bilda en brödraförening med namnet Frimurareföreningen S:t Botvid i Nyköping. Namnet hade föreslagits av kyrkoherden Erlandsson. Endast ett annat namnförslag framlades, nämligen Gripen, vilket dock av olika skäl befanns olämpligt. Det framlagda förslaget till stadgar antogs och till föreningens första uppsättning av ämbetsmän valdes följande bröder: Ordförande med. doktorn Nils Åkesson Vice ordförande kontraktsprosten Carl Persson FFBB bankrevisorn Per Grönlund AFBB apotekaren Erik Lundgren FABB överlantmätaren Ernst Petrelius AABB förste stationsskrivaren Erik Söderberg T kyrkoherden Elis Erlandsson FCM läroverksadjunkten Ossian Ericson ACM bankdirektören Ingemar Widebeck FS landsfiskalen G. E. Göthman AS fil. magistern Robert Wennberg FSKM disponenten Bror H. Giertz ASKM fabrikören S. E. Westberg 10

FRIMURAREFÖRENINGENS URKUND AV DEN 12 JUNI 1931. Sedan en delegation besökt Linköping och konfererat med Provinsialmästaren, kaptenen H. J. L. Westman, Deputerade Provinsialmästaren, v. häradshövdingen J. G. Odencrautz, och sekreteraren i Provinsiallogen, löjtnanten C. A. Jæger, varvid värdefulla råd och upplysningar erhölls, avsändes till VSV en av de valda ordinarie ämbetsmännen undertecknad ansökan om tillstånd för föreningens konstituerande. Den 13 juni 1931 erhöll ordföranden från dåvarande STSB amiralen Arvid Lindman den betydelsefulla handling som utgör Frimurareföreningens urkund, daterad den 12 juni 1931. I densamma meddelas tillstånd, "att i Nyköping må bildas en brödraförening inom S:t Johannesgraderna, benämnd S:t Botvid, vilken förening skall lyda direkt under Stora Landslogen". Och vidare förordnades doktor Åkesson att vara föreningens ordförande. Att frimurarebröderna med glädje och tillfredsställelse mottog detta för föreningens tillkomst avgörande budskap är det en överflödsgärning att särskilt betona. Inte minst var de bröder som svarat för det förberedande arbetet glada över att detta förts fram till stadfästelse. Det vore dock felaktigt att föreställa sig, att deras arbete nu var slutfört. Det gällde att i verkligheten omsatta planer och skisser till föreningens utrustning och i övrigt färdigställa allt till föreningens instituering. I den av föreningens dåvarande sekreterare, landsfiskalen G. E. Göthman, skrivna tioårsberättelsen av den 14 november 1941 heter det om detta arbete: "I denna historik bör framhållas det förtjänstfulla och kunniga arbete, som därvid verkställdes av en utav de delegerade, nämligen bankrevisorn Per Grönlund". Det bör nu i denna tjugufemårshistorik inte förbigås, att protokoll och övriga handlingar utvisar att också brodern G. E. Göth- 11

man gjorde betydelsefulla insatser i arbetet för Frimurareföreningen S:t Botvids tillkomst, framförallt då det gällde att få det nödvändiga kapitalet förhandstecknat S:T BOTVIDS HÖGTIDLIGA INSTITUERING. Den 14 november 1931, den dag då Frimurareföreningen instituerades, var för bröderna en de stora förväntningarnas dag. Och utan tvivel var det för var och en av de närvarande femtiotvå S:t Botvidsbröderna ett sällsamt högtidsögonblick redan att träda in i den reglementsenligt smyckade föreningslokalen, vilken utstrålade det ännu orördas charm nedtecknaren av dessa minnen tror sig därvid återge inte blott sina egna intryck, utan säkerligen samtligas. Förväntningarna i fråga om lokalens inredning helt i överensstämmelse med frimureriska former och traditioner hade inte blott infriats, de hade överträffats. För instituering av föreningen hade STSB amiralen Arvid Lindman infunnit sig, åtföljd av en av Stora Landslogens officianter, revisionssekreteraren Yngve Wissén. Som gäster närvoro i övrigt Ordförandemästaren i S:t Johanneslogen Södermanland, greve C. A. A. Lewenhaupt och Vice ordföranden i Andreasföreningen S:t Olof, telegrafkommissarien A. H. Olin. Institueringen började på slaget 5.45. Sedan gästerna högtidligen införts och hälsats, överlämnade ordföranden, med. dr Nils Åkesson, föreningens klubba till STSB amiralen Lindman, vilken ritualenligt öppnade sammanträdet. På anmodan uppläste sekreteraren föreningens konstitutionsbrev och VSV:s förordnande för dr Åkesson att vara föreningens ordförande. Amiralen Lindman förklarade därefter i ett högstämt anförande Frimurareföreningen S:t Botvid invigd och dess verksamhet påbörjad till välsignelse och gagn för Frimurareorden och föreningens egna bröder. Därefter återlämnade STSB klubban till ordföranden. Och så sjöngs för första gången föreningens brödrasång, 12

författad av kyrkoherden Elis Erlandsson och tonsatt av frimurarebrodern tandläkaren Fritz Steneberg: BRÖDRASÅNG TILL S:T BOTVID. Mel.; G. Wennerberg. Söner av dagens Södermanland, Botvid oss kallar fanan svärja! Hjältar och helgon hand uti hand fordom här gingo riket att värja. Heliga minnen, oss för till strid! Korsmän väntar vår dunkla tid. Levnad, beseglad i sanning och tro, drabba ej vreda, onda öden. Herran har hållfast slagit en bro hän över djupen, ja, över döden. Redo vi bringe vår offergärd! Kampens vånda är segern värd. Evige Konung, Du världarnes Gud f, allting Dig prisar, liv och anda! Vig vara verktyg, krona och skrud! Kärleken, hoppet, tron skall ej stranda. Stjärnan, som leder till Faderns hus, talar tydligt sitt: Varde ljus! Ordföranden inledde därpå den långa raden av värdefulla föredrag, som under årens lopp hållits i föreningen, vari han särskilt belyste föreningens valspråk, vilket utformats som inskription på föreningens konstnärligt broderade vapen över ordförandeplatsen: Justitia, Bonitas, Misericordia, och satte denna sentens i samklang med frimureriets huvudtema. Sedan psalm 3, vers 1 sjungits, överlämnades ordet till talmannen. Slutligen förrättades val av ämbetsmän för kommande år, vilket utföll i enlighet med det förberedande valet den 20 febr. 1931, för vilket tidigare redogjorts. Till revisorer att granska föreningens räkenskaper valdes kammarskrivaren Åke Norelius och chefredaktören Hjalmar E. Nelson. Den sistnämnde är fortfarande revisor. 13

INVIGNINGSMÅLTID OCH SAMKVÄM. Den invigningsmåltid som ordnats i Hotell Standards matsal, blev självfallet särskilt högtidspräglad. Amiralen Lindman talade och med den naturliga hjärtlighet och det gemyt, som även i högtidliga sammanhang kännetecknade hans anföranden, önskade han framgång i rikaste mått åt den nya Frimurareföreningen. Ordföranden Nils Åkesson tackade varmt alla bröder som medverkat vid föreningens tillblivelse, inte minst dem som ekonomiskt gjort det möjligt för föreningen att denna dag börja sin verksamhet. Vice ordföranden Carl Persson förde ämbetsmännens talan och framhöll, att de efter måttet av sina krafter ville arbeta för S:t Botvids framgång, då denne nu för andra gången börjat sin vandring genom Sörmlands bygder bland de människor som nu leva och verka där. På S:t Johanneslogen Södermanlands vägnar talade dess OM greve C. A. A. Lewenhaupt, som bringade Logens lyckönskan till den nya föreningen, och revisionssekreteraren Yngve Wirsén talade om föreningar han besökt och deras lokaler samt framhöll det lyckliga sätt på vilket S:t Botvid löst sin lokalfråga. I samband med föreningens instituering hade till Hans Maj:t Konungen avsänts en telegrafisk hyllning, vilken besvarats med följande telegram: "Jag sänder Eder alla mitt uppriktiga tack, min broderliga hälsning och min hjärtliga lyckönskan på invigningsdagen. G U S T A F". I övrigt upplästes telegram från frimurarelogerna Gyllene Gripen och S: t Jacob i Linköping samt S: t Nicolaus i Visby, Frimurareföreningen Eos i Lund och Odd Fellowlogen nr 44 Sörmland i Nyköping. Slutligen framfördes gästernas tack av greve Lewenhaupt. Det efterföljande samkvämet blev en angenäm och värdig avslutning på S:t Botvids första högtidsdag. Den 14 november är sedan dess brödraföreningens Högtidsdag. 14

DET FRIMURERISKA ARBETET KUNDE BÖRJA. Institueringen var fullbordad, det frimureriska arbetet inom föreningen kunde börja. Enligt första paragrafen i föreningens vid bildandet antagna stadgar hade den till ändamål "att i Nyköping med omnejd liva och underhålla intresset för Frimurareorden och att utbilda sina medlemmar till kunniga frimurare". När minnestecknaren läst igenom den aktningsvärda samlingen av protokoll och övriga handlingar, har det stått klart för honom att det i denna minnesskrift endast kan bli fråga om att i korthet uppehålla sig vid det som av skilda anledningar påkallar särskild uppmärksamhet. Att ordförandena och styrelsen i övrigt hela tiden strävat efter att föreningens arbete i görligaste mån skulle motsvara den citerade stadgeföreskriften, det framgår med all tydlighet. Därom har ju också de bröder, vilka varit i tillfälle att deltaga i och följa föreningens verksamhet, personlig erfarenhet Ett stort antal föredrag har hållits inom de olika graderna, berörande skilda ämnen av frimurerisk natur. S:t Botvid har haft förmånen att hos sig se framstående frimurare, vilka hållit värdefulla, upplysande och inspirerande föredrag. Av dessa må särskilt nämnas professorn Arvid Odencrants, som hållit inte mindre än ett tiotal föredrag och instruktioner. Det framhölls också i tjuguårsberättelsen, att föreningen till honom står i "största tacksamhet, enär han särskilt under föreningens första år bistått föreningen med visa råd och anvisningar rörande rätta frimureriska former i arbetet". I övrigt har följande gästande frimurarebröder hållit föredrag: fil. lic. läroverksadjunkten Viktor Petersson, Linköping (vid fyra tillfällen), OM i S:t Johanneslogen Södermanland, rektorn David Nylund (två), Kanslären i Östgöta Provinsialloge, översten Gustaf Smidt (två), kyrko- 15

herden Knut Ericson, Norrköping (två), teol. doktorn, kyrkoherden Gustaf Brandt, OM i S:t Andreaslogen Birger Jarl, friherre G. A. Klingspor, Stora Sundby, OM i S:t Andreasföreningen S:t Olof, disponenten Gustaf Westerholm, Norrköping, kyrkoherden Carl Högman, Stockholm, lektorn Göran Dyfverman, domkyrkoorganisten Torsten Cars, Linköping, ÖCM i Östgöta Provinsialloge, ryttmästaren Gustav Blix, OM i brödraföreningen Concordia, Eksjö, majoren S. K. A. Brogren, DM i Östgöta Provinsialloge, generalmajoren friherre Axel Lagerfelt, FT i S:t Andreaslogen Nordiska Cirkeln, pastorn Efraim Almgren, Stockholm, OM i S:t Andreaslogen Gyllene Gripen, kyrkoherden Torsten Dittmer, kyrkoherden Folke Callersten, Norrköping, OM i S:t Johanneslogen S:t Jacob, regementspastorn Torsten Borggård, Linköping, majoren Knut Conradi, Linköping, DM i S:t Andreaslogen Gustaf Adolf, rådmannen Erik Ernberg, Kalmar, samt VO i Frimurareföreningen Södermanlands Grip bankdirektören G. Ohlsson, Katrineholm. Flera av föreningens egna bröder har hållit av dem själva utarbetade föredrag i frimureriska eller närstående ämnen. Doktor Nils Åkesson höll ett flertal sådana under sin ordförandetid, prosten Elis Erlandsson har hållit fem föredrag, lektorn Johan Dellner fem, landsfiskalen G. E. Göthman fem, chefredaktören Hjalmar E. Nelson fyra, bankrevisorn Per Grönlund tre, kyrkoherden Stefan Sandrén två och lektor Curt Lindhagen två. Följande brr har hållit ett föredrag vardera: kontraktsprosten Carl Persson, rektor Rich. Bolin, hamnkapten Nils Malmberg, läroverksadjunkterna Ossian Ericson och Karl Håkansson, bankdirektören Richard Wikander, chefredaktören Josef Lindelöw, kyrkoherden Ivar Hugsén, lasarettsläkaren Björn Köhler och kyrkoherden Sigurd Håkansson. Därjämte har ett stort antal föredrag och instruktioner 16

utgivna av Svenska Frimurare Ordens Vetenskapliga och Litterära nämnd och tillhörande föreningens arkiv blivit upplästa av S:t Botvidsbröder vid skilda sammanträden. SAMARBETET MED ANDRA FRIMURARE- SAMMANSLUTNINGAR. S:t Botvid har hela tiden kunnat glädja sig åt god kontakt med Frimurareloger och Brödraföreningar på andra platser. Vid några tillfällen har föreningen kunnat hälsa gästande bröder vilka kollektivt kommit på besök. Den 23 sept. 1935 gästades föreningen av tjugutvå bröder från S:t Johanneslogen Södermanland med dess OM, rektor David Nylund i spetsen. Presidiet i S:t Johanneslogen S:t Jacob i Linköping var inbjudet till föreningen den 16 nov. 1953, nämligen OM, regementspastorn Torsten Borggård, FDM bankkamreraren Knut Asproth, ADM agronomen Ivar Wåhlstedt och FFBB stadsläkaren Conrad Hahn. Den 10 mars 1954 besöktes föreningen i studiesyfte av bankkamreraren Thorsten Foogde och distriktsveterinären Arthur Säfholm, vilka representerade ett antal bröder i Katrineholm, där en brödraförening var under bildande. Efter det denna förening, Frimurareföreningen Södermanlands Grip, bildats, gästade tre av dess bröder S:t Botvid den 14 nov. 1955. Samtidigt hade föreningen besök av fem bröder från Nynäshamn, där man hyser förhoppning om att få till stånd en Frimurareförening. S:t Botvidsbröderna har med vanligtvis stor anslutning gästat följande Loger och föreningar: S:t Andreaslogen Gyllene Gripen i Linköping, S:t Johanneslogen S:t Jacob i Linköping, S:t Johanneslogen Södermanland i Eskilstuna, Andreasföreningen S:t Olof i Norrköping, Brödraföreningen Olaus Petri i Strängnäs, S:t Johanneslogen Oscar Fred- 17

rik i Norrköping (då trettiosex bröder deltog i resan), S:t Johanneslogen S:t Erik i Stockholm, varvid de i besöket deltagande fyrtio bröderna med ordföranden, landsfiskal G. E. Göthman i spetsen, var i tillfälle att bese Frimurareordens Stamhus. Och i år besöktes för första gången Frimurareföreningen Södermanlands Grip i Katrineholm, varvid ett trettiotal bröder deltog. År 1952 ordnade föreningen en utflykt för bröderna med damer, varvid man övervar högmässan i Frustuna kyrka. Minnet av förutvarande ordföranden i S:t Botvid, kontraktsprosten Carl Persson, hedrades genom nedläggande av blommor på hans grav. I samband med den gemensamma middagen på Ehrendals gästhem höll prosten Erlandsson ett anförande om S:t Botvidslegenden. På återvägen hem besöktes Upsa kulle i Runtuna där överlantmätaren Sven Forsselius lämnade en orientering. I den angenäma och girande utflykten deltog ett fyrtiofemtal bröder och anhöriga. ETT NYTT, BETYDELSEFULLT STEG INOM S:T BOTVID. År 1934 heter det i sekreterarens årsöversikt bl. a.: "Redan på ett tidigt stadium väcktes inom föreningen tanken på möjligheten att utöka frimurarearbetet att omfatta även S:t Andreasgraderna. Frågan har under detta arbetsår närmare behandlats dels inom styrelsen, dels vid särskilt sammanträde med bröder som innehava från och med sjätte graden. Det har bestämts viss plan för anskaffande av erforderliga medel och torde å denna högtidsdag vid arbetsårets slut kunna med glädje konstateras, icke endast att verkligt intresse föreligger inom föreningen för frågans realiserande, utan även att goda utsikter finnas att även den ekonomiska delen av frågan skall kunna tillfredsställande lösas". Sekreterarens förutsägelser besannade sig till fullo. Då 18

VSM den 1 sept. 1936 lämnade tillstånd åt föreningen att utvidga sitt arbete till att omfatta även S:t Andreasgraderna, var ekonomien redan tryggad härför. Det återstod att ordna med behövlig rekvisita och sedan detta slutförts, kunde ett nytt, betydelsefullt steg tagas inom S: t Botvid den 8 september 1937 då arbetet började inom S:t Andreasgraderna. Detta skedde vid en stämningsmättad högtidlighet, vid vilken professorn Arvid Odencrants medverkade. Denna utökning av det frimureriska arbetet inom föreningen blev, som också förväntats, av stor betydelse för föreningens utveckling och för fördjupningen av dess frimureriska uppgifter. SAMMANTRÄDESLOKAL. Som redan nämnts, hölls första förberedande sammanträdet för bildandet av en brödraförening den 12 december 1929 på Standard Hotell. Bröderna samlades då i den så kallade festsalen. Denna sal jämte därtill liggande två klubbrum blev sedermera sammanträdeslokal för S:t Botvid enligt tillstånd av Konungen den 12 juni 1931. Denna sammanträdeslokal blev emellertid för några år sedan för liten genom den ökade tillslutningen till sammanträdena, särskilt på högtidsdagarna. Styrelsen nödgades se sig om efter större lokal för värdigt firande av högtidsdag. Efter överväganden och slutligt styrelsebeslut avläts den 29 februari 1956 framställning att på högtidsdagar begagna som sammanträdeslokal "den så kallade Kungssalen i Kungstornet i slottet Nyköpingshus", Genom nådigt beslut av den 4 maj 1956 har framställningen bifallits. Frimurareföreningen S:t Botvid har genom detta tillstånd sålunda rätt att förfoga över två sammanträdeslokaler, måhända unikt för frimurareföreningar i landet. Och den nya lokalen i det medeltida Nyköpingshus kommer säkerligen att bli ensam i sitt slag såsom frimurerisk sammanträdeslokal. 19

VISITATIONER. Föreningen har varit föremål för visitationer i enlighet med Ordens allmänna lagar. Den första verkställdes den 17 maj 1942 enligt fullmakt av Visitator a latere OTUM f. d. justitieborgmästaren Bernhard Lindberg, Göteborg. Den andra visitationen förrättades den 11 mars 1951 enligt föreskriven fullmakt av PM för VPL översten Reinhold Geijer, Karlstad. PARENTAT1ON ÖVER KONUNG GUSTAF V. Med anledning av att Hans Maj:t Konung Gustaf V, Svenska Frimurareordens Höge Beskyddare, dess VSM och Högste styresman den 29 oktober 1950 gått bort ur timlighetens värld och nedlagt de jordiska arbetsverktygen för alltid, höll tjänstgörande ordföranden, styrelsens vice ordförande G. E. Göthman på föreningens högtidsdag, den 14 november 1950, en högtidlig parentation, åtföljd av åminnelsebön av talmannen. Bl. a. uttalades det i parentationen följande: "Den långa tidsperiod, då Konung Gustaf varit styresman för oss frimurare, har varit lyckosam för vårt svenska frimureri. Därom vittnar icke endast den yttre framgången och stora tillslutningen till vårt brödraförbund utan även och än mer den inre fasthet och livaktighet, som vårt svenska frimureri städse bibehållit. Och detta även under tider, då med fog kan påstås att 'allt flyter'. Det har varit en trygghet för vår Ordens bestånd och goda utveckling, en garanti för dess fasthållande vid sina urgamla traditioner på kristlig grund och för dess bevarade anseende gentemot yttervärlden, att Sveriges Konung stått i spetsen för den svenska frimurareorden. Men Konung Gustaf nöjde sig inte med att blott hålla sin skyddande hand över vår Orden och själv övertyga sig om, att Ordens heliga grundsatser efterlevdes. Innan han blev en åldrande 20

man, deltog han nämligen personligen i brödernas logearbete och otaliga äro de gånger, då han själv ledde högre graders sammankomster. I denna stund må vi också ihågkomma den stora betydelse för vårt frimureri som Konung Gustafs uttalande den 1 juli 1939 medförde. I detta offentliga uttalande i för frimureriet brydsam tid tog han kraftigt avstånd från sådana utländska frimurareorganisationer, vars mål och syften visat sig stå i strid med den svenska frimurareordens. " HÖGTIDSSTUNDER. Med all rätt kan man säga att varje sammanträde i Frimurareföreningen är en högtidsstund som skänker avkoppling från världens jäkt och samling kring bestående värden. Självfallet blir dock vissa sammanträden särskilt högtidliga och minnesrika. Så var fallet vid högtidsdagen den 14 november 1941 då tioårsminnet av föreningens instituering bringades i erinring liksom då tjuguårsminnet högtidlighölls den 14 november 1951. Vid båda dessa tillfällen hade dåvarande sekreteraren, landsfiskalen G. E. Göthman i korta översikter skildrat huvuddragen i föreningens verksamhet under gångna år och framlagt statistiskt belysande fakta. Tjuguårsdagen fick också sin särskilda högtidsprägel av att ordförandeskifte då ägde rum. Överlantmätaren Ernst Petrelius avgick på egen begäran från ordförandeuppdraget och till ny ordförande hade förordnats förutvarande vice ordföranden landsfiskalen G. E. Göthman. Som gäster närvoro vid tjugonde högtidsdagen OV professorn Arvid Odencrants och Stora Landslogens kanslichef, majoren Fritz Ryman, Stockholm. Ett hyllningstelegram hade avsänts till Konungen, från vilken följande svar mottogs: Frimurareföreningen S:t Botvid, Göthman, Nyköping. Mitt hjärtliga tack och lyckönskan till den nye ordfö randen. Gustaf Adolf. 21

Lyckönskningstelegram kom också från provinsialmästaren i Östgöta Provinsialloge, generalmajoren, friherren Axel Lagerfelt, Linköping, från S:t Johanneslogen Södermanland och Andreasförening en S:t Eskil i Eskilstuna samt från Andreasföreningen S:t Olof i Norrköping. Efter ordförandeinstallationen riktade sig den nyutnämnde ordföranden till den avgående, Ernst Petrelius, och tackade honom i erkännsamma och hjärtliga ordalag för det högt uppskattade arbete han under sin ordförandetid nedlagt till föreningens och brödernas bästa. I sitt högtidstal yttrade den nytillträdande ordföranden bl. a. följande: "I det förflutna har S:t Botvids verksamhet icke varit hämmad av yttre olyckor eller störd av inre misshälligheter. Enigheten har varit den bästa. Intet har synts kantigt eller vrångt. För S:t Botvid är det arbetsrum, där vi alltid varit församlade, sålunda uppfyllt av goda minnen, lysande och värmande. Här firades dess invigningshögtid. Arbetsrummet har varit hemmet för S:t Botvids liv. Vi ha därför i dag bärande skäl att ur djupet av våra hjärtan hembära DTSB vår ödmjuka tacksamhet för den nåd, varmed han omfattat oss och vår förening och för att vi fått ostörda ägna oss åt ljusets och sanningens tjänst. Men, mina bröder, må vi också se mot framtiden! Denna tjuguåriga minnesdag föder, då de två decennierna försvunnit, en ny tid för S: t Botvid. Förhoppningar och löften vill då gärna spira upp ur våra hjärtan. Förtroendefullt vill vi sträcka ut våra händer mot framtiden. Och mot Honom, som är det förgångnas, nuets och det tillkommandes Herre. Med Hans hjälp våga vi oss på det löftet, att bruka kommande år på frimurarevis till egen och medbröders förkovran och på endast sådant satt, att den TS må förhärligas," Till högtidsstunderna hör också många av samkvämen 22

efter den traditionella brödramåltiden. Under de gångna åren har dessa samkväm blivit alltmer trivsamma, högtidliga men också gemytliga, vilket gjort samvaron efterlängtad. Högtidsdagarnas festivitas i arbetsrummet har också fullföljts vid de efterföljande samkvämen. Allt detta har nu för de bröder som från början eller under flera år tillhört S:t Botvid, det skimmer över sig, som det framfarnas minnen ofta besitter. Men redan i nuet måste upplevelsen ha varit förbunden med äkta känsla och stämning för att kunna förbli bestående, berikande och angenäma minnen. ORDFÖRANDESKIFTENA. I slutet av minnesskriften lämnas en förteckning över vilka bröder som innehaft och innehar olika ämbeten och befattningar. Här må dock särskilt erinras om de bröder, vilka av VSM förordnats till ordförande och som alltså stått i spetsen för Frimurareföreningen S:t Botvid under olika perioder. Föreningens förste ordförande, förste provinsialläkaren med. doktor Nils Åkesson, Nyköping, tjänstgjorde från föreningens instituering den 14 november 1931 till den 14 januari 1935. Hans intresse och arbete för att förbereda och igångsätta S:t Botvids verksamhet har redan i det föregående omnämnts. Efter hans bortgång den 18 januari 1951 höll överlantmätaren Ernst Petrelius parentationen och yttrade då bl. a.: "Nils Åkesson var en kunskapsrik och djupt intresserad frimurare. Utmärkande för honom var ett utpräglat sinne för frimureriets former, samtidigt som han genom samvetsgrant studium inträngt i dess innehåll. Som ord förande vakade han omsorgsfullt över ett strängt frimureriskt innehåll i verksamheten. Under en något kärv yta 23

fanns hos honom en varm känsla för medmänniskorna. Hans läkargärning hade givit honom stor människokännedom." Föreningens andre ordförande var kontraktsprosten Carl Persson, Frustuna. Han tjänstgjorde fr. o. m. den 14 januari 1935 till den 19 november 1937 då han på grund av bristande tid avgick. I den parentation som prosten Elis Erlandsson efter hans frånfälle förrättade uttalades bl. a.: "En av stiftets främsta homileter, en talare av rang och inte minst själasörjare och ungdomslärare som få, sträckte sig hans inflytande till kretsar långt utöver de egna församlingarna. Trots svag fysik orkade Persson mer än vad som kunde tyckas möjligt. Han levde i sin gärning och avslöt den först med sin död. Vi salutera med vördnad en aktad och genomförd frimurerisk levnad." Föreningens tredje ordförande, överlantmätaren Ernst Petrelius, tjänstgjorde fr. o. m. den 19 nov. 1937 till den 12 maj 1951, då han på egen anhållan blev entledigad från ämbetet. I föreningens tjuguårsberättelse heter det: "Under denna förhållandevis långa tid handhade han sitt ämbete med skicklighet. Vid sammanträdena fingo föreningens medlemmar ofta höra från denne sin ordförande goda och väckande maningar. Med sina ideella intressen och genom sin värdighet men också vänlighet och tolerans tillvann han sig brödernas aktning och tillgivenhet." Föreningens fjärde ordförande, landsfiskalen G. E. Göthman, förordnades till ämbetet den 19 maj 1951 och föreningen har alltfort glädjen att ha honom som sin ledare. Han var som tidigare nämnts i denna minnesskrift en av föreningens initiativtagare och drivande krafter. Och under tjugo år var han föreningens förste sekreterare. Nu är han den enda medlemmen av S:t Botvids styrelse som alltifrån institueringen tillhört densamma. Då man går igenom föreningens protokoll under den långa tid han fullgjorde 24

sitt sekreterareuppdrag, visar det sig vara ytterst få protokoll som inte är signerade med hans namn. Det säger allt som behöver sagas om hans varma frimureriska intresse, vilket han under de sistgångna fem åren som ordförande varit i tillfälle att än mer på olika sätt manifestera vid livaktiga sammanträden med allt större tillslutning av S:t Botvidsbröder. DE BORTGÅNGNA. Under de tjugufem år S:t Botvid varit i verksamhet har 32 medlemmar på DTSB:s befallning nedlagt sina jordiska verktyg och lämnat brödrakrets en. Tankarna gå i dag till länkar som brustit. De bröder, som samlats till fädernas rum: Disponenten Rudolf Heinrich Böös Postmästaren Oscar Tilly Disponenten Fredrik Rydberg Direktören Sven Magnusson Egnahemsdirektören Sven Sverke Direktören Bror H. Giertz Fabrikören Otto Berglind Köpmannen Ludvig Johansson Fabrikören Enok Westberg Överingenjören Sven Flodin Hamnkaptenen Nils Malmberg Fabrikören Carl Fredrik Ekman Grosshandlaren John Larsson Kyrkoherden Carl Lundberg Godsägaren Georg Nyberg Kontraktsprosten Carl Persson Köpmannen Sigge Widéen Direktören Carl Clementsson Konditorn Albin Pettersson 25

Chefsveterinären Carl-Axel Nordin Förste provinsialläkaren Nils Åkesson Bokhandlanden Gustaf Kullberg Stationsinspektoren Claes Lindewall Direktören Nils Widenberg Direktören Henry Nyberg Telegrafkommissarien Sten Tigerström Lektorn Johan Petrus Dellner Rektorn Richard Bolin Länsveterinären Torsten Segelberg Postmästaren Herman Hellman Landsfiskalen Emil Hellermark Bruksdisponenten Thure Lunden. MINNET AV GÅNGEN GÄRNING. Minnet av de bortgångna bröderna har vid Högtidsdagarna tecknats i parentationer. Här må ur dessa anföras några minnesord om deras frimureriska gärning vilka varit verksamma som ämbetsmän: Bror Hampus Giertz 1.5. 1940 Talmannen yttrade bl. a. följande: "I vår Orden inträdde Giertz redan år 1900 och erhöll X graden år 1934. Han var under åren 1931 1936 föreningens Förste skattmästare. Som en av stiftarna av Frimurareföreningen S:t Botvid är han oss särskilt kär. Broder Giertz var en vänsäll och gedigen personlighet, en sann idealitet ville han överallt hävda. De frimureriska dygderna voro honom ej blott ord han sökte förverkliga dem. Efterlämnande ett stort tomrum i de vidaste kretsar skall hans namn i mångas liksom i S:t Botvids annaler förbliva ett hedrat och länge saknat minne. Hans vapensköld är flyttad från stridens värld till fridens boning." 26

Sven Enok Westberg 15.1. 1944 I parentationen yttrade talmannen bl. a.: "Broder Westberg var en personlighet av sällsynt nobel karaktär. På honom kan mer än på många andra åberopas den sanningen, att sann bildning först och främst består i hjärtats bildning. Aktad och älskad av alla efterlämnar han ett dyrbart minne. Alltid redo att lyssna till en broders bekymmer, välvillig i varje ögonblick och vänligheten själv var han en sann människovän och broder. Vida bredde sig också sorgen i vårt samhälle när budskapet om hans hastiga bortgång nådde oss. Vi lägga i dag en tacksamhetens och minnets blomma på hans grift." Nils Widenberg 27.1. 1952 Talmannen sade bl. a.: "Han blev frimurare i Logen S:t Jacob år 1927, erhöll IX graden i Östgöta Provinsialioge 1949. Widenberg var en öppen, tillgänglig och generös natur, tolerant, överseende och hjälpsam. Han vann vänskap och förtroende där han gick fram. Hans bortgång trots åldern ganska oväntad var en stor förlust för alla han samarbetat med och ej minst för frimurareföreningen S:t Botvid. Hans minne lever i frid och tacksamhet." Richard Bolin 26.6. 55 FFBB ingenjören Wilhelm Granquist tolkade minnet och yttrade bl. a.: "I ordensarbetet deltog Broder Bolin livligt och helhjärtat, bevistade gärna sammanträdena vid alla tillfällen då hinder av tjänst eller annat slag ej uppkom. Han intogs i Frimurareorden år 1920, blev medlem i S:t Botvid 1931 och erhöll X graden i Östgöta Provinsialloge år 1949 Väl förfaren i allmänna ting med förmågan att se personligheten hos människan, i förening med klokhet och rätt- 27

rådighet i sina beslut samt med ett försynt och tillbakadraget sätt, har vår hänsovne broder vunnit aktning och tillgivenhet hos alla dem han kommit i beröring med. Det oegennyttiga och förtjänstfulla arbete han utfört för S:t Botvids välgång minnes vi med tacksamhet och hans minne kommer att leva och bevaras i vår krets." FÖRENINGENS STADGAR, som första gången fastställdes av Konungen den 12 juni 1931 ändrades den 13 juni 1936 med anledning av att verksamheten utökades att omfatta även S:t Andreasgraderna. De nu gällande stadgarna fastställdes av Konungen den 19 nov. 1954 för Brödraföreningen S:t Botvid i Nyköping. S:T BOTVIDS KASSOR OCH FONDER. Allmänna kassan, som bildas av medlemmarnas årsavgifter och inträdesavgifter och som är avsedd att täcka administrationskostnaderna, hade vid 1955 års utgång, alltså senaste bokslutsåret, en behållning av kr. 1.945:43. Årsavgiften var de två första åren endast fem kronor, men höjdes fr. o. m. år 1934 till åtta kronor. Fr. o. m. år 1948 är avgiften tio kronor, vilket får anses lågt såväl i förhållande till penningvärdets fall som till motsvarande avgifter i andra brödraföreningar. Inbetalning av fastställd engångsavgift befriar medlem från vidare årsavgifters erläggande. Inträdesavgiften är tio kronor. Understödskassan, vilken utgöres av medel som insamlas på sammanträdena, har under de gångna åren tillförts sammanlagt omkring 9.700 kronor. Därvid är dock att märka, att en enda broder som vill vara okänd, ensam vid sex tillfällen bidragit med tillsammans 3.000 kronor. Styrelsen har ur Understödskassan utanordnat understöd huvudsakligen till änkor efter 28

avlidna medlemmar med kronor 5.160:-. Vid årets slut hade Understödskassan en behållning av kronor 4.510:47. Göthmans gåvofond, som tillkom år 1946 genom att landsfiskalen G. E. Göthman till föreningen överlämnade en gåva på 2.000 kronor, avsedd huvudsakligast för bestridande av kostnader för arbetsrummets och arkivets ordnande, utvisade vid 1955 års slut en behållning av kronor 1.424:56. Den största utgiften sedan fonden kom till, avsåg anskaffande av två större stålskåp för arkivets räkning. Edlunds gåvofond tillkom år 1953 då direktören Gustaf Edlund till föreningen som gåva överlämnade 5.000 kronor att som särskild fond tillföras Understödskassan, varigenom föreningen skulle få större möjligheter att för framtiden utöva sådan verksamhet som avses med kassan. Den utgående behållningen för Understödskassan och de två fonderna sammantagna utgjorde vid sista räkenskapsårets slut kronor 11.050:35. MEDLEMSANTALET, som vid slutet av föreningens första verksamhetsår var 58 är på tjugufem årsdagen 114. Under de gångna åren har 244 frimurarebröder inträtt som medlemmar och 130 utgått; genom döden eller, i regel, genom avflyttning från orten. Av de bröder som inträdde i föreningen före institueringen eller i samband med densamma är 16 alltjämt medlemmar i föreningen. 29

SLUTORD. Då man, på sätt som skett i det föregående, dröjer vid de tjugufem gångna årens händelser inom Frimurareföreningen S:t Botvid av vilket det relaterade dock endast kan vara en svag återklang erinras man om vad föreningens verksamhet givit av djupa frimureriska tankar och stimulerande livssanningar och känner för detta en innerlig tacksamhet. Och med detta tack förenar sig en varm önskan att S:t Botvid under kommande år måtte alltfort bli i tillfälle att fylla sin ansvarsfulla uppgift sådan den framstår i dess valspråk: JUSTITIA - BONITAS - MISERICORDIA Alltså Rättvisa - Rättrådighet - Rättskaffenhet Godhet - Välvillighet - Redlighet Medkänsla - Medlidsamhet - Barmhärtighet 30

FÖRELIGGANDE MINNESSKRIFT, som S:t Botvids styrelse anförtrott mig att utarbeta, har i fråga om innehållet självfallet begränsats av föreningens slutna arbetsformer. Det har varit ett kärt uppdrag att fullgöra, inte minst därför att protokoll och andra handlingar väckt till liv många högtidspräglade och i övrigt angenäma minnen alltifrån föreningens instituering. Måtte minnesskriftens innehåll hos övriga S : t Botvidsbröder i någon mån från de gångna åren ge sådana erinringar om händelser och bröder, som kan vara till glädje och i görligaste mån återspegla den frimureriska verksamhet S : t Botvid bedriver i sin stad och ort. Då föreningens sekreterare till såväl tioårs- som tjuguårsdagen utarbetat historiska återblickar på verksamheten, har detta givetvis betydligt underlättat arbetet Jag betygar också min tacksamhet till mina medkommitterade för minnesskriftens utgivande G. E. Göthman och Sven Forsselius för deras värdefulla medverkan. Nyköping den 4 oktober 1956, Hjalmar E. Nelson, 31

FÖRENINGENS ÄMBETSMÄN 1931 1956. Ordförande, Åkesson, Nils Förste Provinsialläkare 1931 1935 Persson, Carl Kontraktsprost 1936 1938 Petrelius, Ernst Göthman, G. E. Överlantmätare Landsfiskal 1939 1950 1951 Vice ordförande. Persson, Carl Kontraktsprost 1931 1935 Petrelius, Ernst Bolin, Richard Överlantmätare Rektor 1936 1938 1939 1940 Ericson, Ossian Läroverksadjunkt 1941 1942 Bolin, Richard Göthman, G. E. Rektor Landsfiskal 1943 1948 1949 1950 Erlandsson, Elis Prost 1951 1955 Forsselius, Sven Överlantmätare 1956 FFBB. Grönlund, Per Bankrevisor 1931 1938 Fischer, Sven Tandläkare 1939 1940 Wikander, Richard Widenberg, Nils Bankdirektör Direktör 1941 1942 1944 Wigart, Eric Riksbankskassör 1945 1946 Hogner, Bo Länsnotarie 1947 1949 Granquist, Wilhelm Ingenjör 1950 FABB. Petrelius, Ernst Överlantmätare 1931 1935 Hellman, Herman Postmästare 1936 Fischer, Sven Tandläkare 1937 1938 Håkansson, Karl Läroverksadjunkt 1939 1940 Widenberg, Nils Direktör 1941 Wigart, Eric Riksbankskassör 1942 1944 Hogner, Bo Länsnotarie 1945 1946 Granquist, Wilhelm Ingenjör 1947 1949 Köhler, Björn Överläkare 1950 1951 Källander, Erik Direktör 1952 1954 Österberg, Hjalmar Distriktslantmätare 1955 32

AFBB., Lundgren, Erik Apotekare 1931 1933 Bolin, Richard Wikander, Richard Rektor Bankdirektör 1934 1938 1939 1940 Hogner, Bo Länssnotarie 1941 1944 Granquist, Wilhelm Ingenjör 1945 1946 Bredberg, Bertrand Tullförvaltare 1947 Forsselius, Sven Överlantmätare 1948 Köhler, Björn Överläkare 1949 Göransson, Karl överlärare 1950 AABB. Söderberg, Erik Förste Stationsskrivare 1931 1933 Sandrén, Stefan Kyrkoherde 1934 Hellman, Herman Fischer, Sven Postmästare Tandläkare 1935 1936 Håkansson, Karl Läroverksadjunkt 1937 1938 Widenberg, Nils Direktör 1939 1940 Wigart, Eric Riksbankskassör 1941 Granquist, Wilhelm Ingenjör 1942 1944 Bredberg, Bertrand Tallförvaltare 1945 1946 Ericzén, Jarl Apotekare 1947 Göransson, Karl Levin, Adam Överlärare Bokhandlande 1948 1949 1950 1954 Carlsson, Gösta Länsassessor 1955 FS. Göthman, G. E. Landsfiskal 1931 1948 Forsselius, Sven Överlantmätare 1949 1955 Fischer, Gösta Rådman 1956 AS. Wennberg, Robert Sekreterare 1931 1954 Fischer, Gösta Rådman 1955 Holmberg, Arne Landsfiskalsassistent 1956 FT. Erlandsson, Elis Prost 1931 1950 Sandrén, Stefan Kyrkoherde 1951 1954 Håkansson, Sigurd Kyrkoherde 1955 33

Dellner, Johan Hugsén, Ivar Ericson, Ossian Widebeck, Ingemar Lundell, Axel Landegren, Edius Widebeck, Ingemar Lundell, Axel Landegren, Edius Sabelström, Ernst Giertz, Bror H. Westberg, Enok Edlund, Gustaf af Ekenstam, Gösta Westberg, Enok Foogde, Torsten Berglind, Otto Edlund, Gustaf Svensson, Petrus Grönlund, Per Göthman, G. E. Petrelius, Ernst Bolin, Richard Forsselius, Sven AT. Lektor Komminister FCM. Läroverksadjunkt Bankdirektör Länsveterinär Bankkamrerare ACM. Bankdirektör Länsveterinär Bankkamrerare Kapten FSkM. Disponent Köpman Direktör Inköpschef ASkM. Köpman Bankkamrerare Direktör Direktör Direktör FA. Bankrevisor Landsfiskal AA. Överlantmätare Rektor Överlantmätare 1936 1950 1951 1931 1939 1940 1941 1942 1954 1955 1931 1939 1940 1941 1942 1954 1955 1931 1935 1936 1944 1945 1951 1952 1931 1935 1936 1938 1939 1941 1942 1944 1945 1936 1939 1940 1936 1939 1940 1948 1949 34

FÖRENINGENS REVISORER 1931 1955. Nelson, Hjalmar E. Chefredaktör 1931 1955 Norelius, Åke Kammarskrivare 1931 1932 Ahlin, Gustaf Bankrevisor 1933 1943 Hydén, Gustaf Bankdirektör 1944 1953 Brix, Agne Försäljningschef 1954 1955 FÖRENINGENS ARKIV REVISORER 1931 1955. Steenmark, C. A. Riksbanksdirektör 1931 1933 Malmberg, Nils Hamnkapten 1931 1943 Björnström, J. M. Sjökapten 1934 1935 Segelberg, Torsten Länsveterinär 1936 1943 Widenberg, Nils Direktör 1944 1951 Fischer, Sven Tandläkare 1944 1954 Österberg, Hjalmar Distriktslantmätare 1952 1955 Lundell, Axel Länsveterinär 1955 35

MEDLEMSMATRIKEL FÖR ÅR 1956. Alm, Richard l:e Stat.-skriv. Anderson, Carl-Axel Disponent Nyköping 80 32 48 06 32 55 VIII VIII Arbin, Louis Banktjänsteman 15 54 54 I Barkman, Tom Godsägare Vrena 20 53 56 IV V Bergstedt, Aron Kantor 07 45 53 VII Bernhardsson, K. H. Tandläkare Nyköping 20 56 56 I Billnert, Alvar Byggnadsingenjör 06 55 56 II Branzell, Carl-Gust. Postkontrollör 17 52 56 III Brix, Agne Försäljningschef Oxelösund 02 49 54 VI Burack, Bertil Direktör Nyköping 04 32 46 VIII Carlborg, Sven l:e Stadsläkare 14 54 55 II Carlsson, Arne Kapten Oxelösund 23 48 50 II Karlsson, Gunnar Överlärare Bettna 04 49 54 VI Carlsson, Gösta Länsassessor Nyköping 07 47 52 VI Claesson, Fredrik Stadskamrerare 99 25 40 VIII Cronholm, Gösta Ingenjör 20 47 50 III Danielsson, Nils Kapten 17 46 51 VI Dryselius, Wolmar Stadsfiskal 02 45 51 VI Edlund, Gustaf Direktör 85 19 47 X af Ekenstam, Gösta Inköpschef 16 45 54 VII Elgenmark Olof Överläkare 08 52 55 IV V Elofsson, Magnus Godsägare Björkvik 11 51 53 III Ericson, Ossian Läroverksadjunkt Nyköping 87 14 40 IX Erlandsson, Elis Fahl, Wilhelm Prost Musikdirektör Strängnäs 84 20 50 X Vagnhärad 10 52 55 IV V Fischer, Gösta Rådman Nyköping 16 47 56 VIII Fischer, Sven Tandläkare Trosa 88 28 56 IX Fornander, Nils Jägmästare Stigtomta 87 15 45 X Forsselius, Sven Överlantmätare Nyköping 02 35 56 IX Frödins, Einar Distriktschef 22 48 52 VI Granquist Wilhelm Ingenjör 92 34 51 IX Grevillius, Åke Överläkare 02 29 50 VIII Grönlund, Per Bankrevisor 85 20 46 IX Gyllenbåge, Arvid Distriktslantmätare Flen 79 27 41 VIII Göransson, Karl Överlärare Oxelösund 91 39 54 VIII Göthman, G. E. Landsfiskal Nyköping 86 11 49 X Haking, Lennart Kapten 20 48 49 II Hansson, Olof Byggnadsingenjör Oxelösund 17 48 54 IV V Hedin, Kurt Konsul 11 48 54 VI 36

Holmberg, Arne Holmgren, Börje Landsfiskalsass. Landsfogde Nyköping 06 38 52 10 48 56 VIII VI Hugsén, Ivar Håkansson, Arne Komminister Disponent Vrena Nyköping 05 44 54 09 56 56 VII I Håkansson, Karl Läroverksadjunkt 91 28 50 VIII Håkansson, Sigurd Kyrkoherde Gnesta 03 33 56 VII Johansson, Gösta Konsulent Nyköping 05 48 52 VI Julin, Per Ryttmästare Vrena 07 44 46 III Kanderup Karl- Direktör Nyköping 15 50 55 VI Krusell, Harald Urmakaremästare 07 52 56 IV V Kullnes, Åke Musikdirektör 10 41 54 VII Kvant, Viking Bokhandlande 11 49 54 VI Kalländer, Erik Direktör 00 44 52 VIII Köhler, Björn Överläkare Enköping 04 28 52 IX Landegren, Edius Bankkamrerare Nyköping 89 19 34 VIII Levin, Adam Lindelöw, Josef Bokhandlande Chefredaktör 92 34 52 91 40 53 IX VIII Lindhagen, Curt Lektor TD 06 52 56 VI Lindros, John Bitr. länsarkitekt 98 25 36 VI Lindström, Karl Tandläkare Nyköping 03 50 55 VI Lokrantz, John Direktör 86 49 53 IV V Lundh, B. I. Postmästare Linköping 84 21 40 VII Lundell, Axel Länsveterinär Nyköping 88 31 51 VIII Lurén, Arvid Konsulent 09 48 53 VI Matton, Einar Godsägare Vrena 00 44 56 VII Montgomery, Archi Godsförvaltare Vadsbro 22 49 51 III Nelson, Hjalmar E, Chefredaktör Nyköping 87 25 56 VIII Nelsén, Nils Distriktslantmätare Gnesta 85 21 55 VIII Neumüller, Thord Godsarrendator Bettna 20 52 56 IV V Nobel, Hans Godsarrendator 22 52 56 IV V Norberg, Alf Komminister Nyköping 14 44 48 VI Nordblom, Sture Godsägare Stigtomta 14 39 44 VI Nordenskjöld, Stig Advokat Nyköping 14 49 54 VI Nordin, Holger Disponent 18 54 55 II Nordlander, John Nylén, Per Polisassistent Tandläkare Oxelösund 02 51 55 IV V Vagnbära 11 55 55 II Näs, Martin Kamrerare Nyköping 87 47 53 VII Orrheim, Olof Chefredaktör 13 47 49 III Petrelius, Ernst Överlantmätare Bromma 80 16 44 X Pettersson, Elis Landskontorist Nyköping 99 47 49 III Risberg, Helge Provinsialläkare 94 23 27 III 37