Finsk pensionsreform för längre arbetsliv Mikko Kautto, direktör Nordiskt socialförsäkringsmöte i Oslo den 12 juni 2016
Utgångsläge: Till följd av flera reformer sedan 1990-talet har prognoserna om pensionsutgiftens ökning blivit allt moderatare Pensionsutgiften för arbetspensionssystemet i Finland sedan 1962 och två prognoser fram till åren 2040/2060 % av lönesumman 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Pensionsutgift Prognos 1990 Prognos 2015 0 1962 1972 1982 1990 1998 2008 2018 2028 2038 2048 2058 2
Varför behöver Finland ännu en pensionsreform? Pensionsskyddscentralen 3
Ett viktigt mål för tidigare reformer var att påverka pensionsövergångarna à Förtidspensioneringarna har minskat systematiskt. Nya arbetspensionstagare efter pensionsslag Personer 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 Deltidspension Specialpension för lantbruksföretagare Arbetslöshetspension Invalidpension Ålderspension 20 000 10 000 0 2000 2003 2006 2009 2012 2015 27 % Ålderspensionens andel 70 % Pensionsskyddscentralen 4
Men: fast de flesta nu går direkt i ålderspension, har alltför få varit villiga att skjuta upp pensioneringen efter den lägsta pensionsåldern Nya arbetspensionstagare efter ålder Personer 30 000 27 500 25 000 22 500 20 000 17 500 15 000 12 500 10 000 7 500 5 000 2 500 0 Regel nu: flexibel pensionsålder 63-68 år + incitament att arbeta längre (pensionstillväxt 4,5 %) -54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69- Ålder när pensionen börjar Pensionsskyddscentralen 5
Många goda skäl till fortsatta reformer Förändringar i åldersstrukturen skapar ett tryck att öka utbudet av arbetskraft. Den totala sysselsättningsgraden är för låg, det finns utrymme att förbättra sysselsättningsgraden i åldersgruppen 60-64 år. Trycket att höja avgifterna (och därmed arbetskraftskostnaderna) påverkar konkurrenskraften negativt. Staten och kommunerna har en stor roll i den nordiska välfärdsstaten det finns ett ökande hållbarhetsgap i de offentliga finanserna à högre skatteintäkter behövs. Om livslängden ökar men ålderspensionerna inte senareläggs, ökar risken för alltför små pensioner (livslängdskoefficient, indexregler). Exempel från andra länder: borde ålderspensionen knytas till livslängden? Pensionsskyddscentralen 6
Tack vare tidigare reformer går finländare nu senare i pension. Trenden bör fortsätta, eftersom befolkningen åldras. Förväntad pensioneringsålder för 25-åringar 65,0 64,5 64,0 63,5 63,0 62,5 62,0 61,5 61,0 60,5 60,0 Pensioneringsålder år 2002: 58,8 år Höjning p.g.a. senarelagda ålderspensioner Pensioneringsålder 2015: 61,1 år Mål: 62,4 år 2025* 59,5 Höjning p.g.a. 59,0 gallring bland 58,5 förtidspensionerna 58,0 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 *Den faktiska pensionsåldern bör årligen öka med 0,1 år från nivån 2012. Källa: PSC:s statistik
Beredskap för en ökande livslängd I och med att livslängden ökar förlängs tiden som pensionär, och pensionsutgifterna ökar. Utgiftsökningen kan dämpas genom att sänka pensionerna och/eller förkorta tiden som pensionär Livslängdskoefficient infördes i Finland år 2005 Livslängdskoefficienten anpassar det månatliga beloppet av nya pensioner så att den intjänade pensionens kapitalvärde bibehålls Ett effektivt sätt att se till den finansiella hållbarheten Risken är att pensionärernas ekonomi blir sämre, om folk inte börjar gå senare i pension Livslängdskoefficienten började påverka pensioner från 2010; liten effekt än så länge Eläketurvakeskus 8
Ett nytt sätt att bereda pensionssystemet på livslängdsökningen Alternativ som diskuterades under beredningen av reformen: Höja pensionsåldern genom beslut och bibehålla livslängdskoefficienten Ersätta livslängdskoefficienten genom att knyta åldersgränserna till livslängdens utveckling. Beslut: Livslängdskoefficienten bibehålls OCH Åldersgränserna knyts till livslängdens utveckling Två automatiska stabilisatorer i bruk i Finland 1) Pensionsåldern reagerar på livslängdsutvecklingen, men inte i proportionen 1/1 2) Livslängdskoefficienten fortfarande i bruk, men dock mildare (kapitalvärdet bibehålls) Eläketurvakeskus 9
Pensionsreformen år 2017 och dess effekter Eläketurvakeskus 10
Pensionsreformen år 2017 i huvuddrag Åldersgränserna höjs År 73 72 71 70 69 68 67 66 65 64 63 62 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Födelseår Lägsta pensionsålder Målsatt pensionsålder Andra ändringar Pensionstillväxt: åldersgränser och intjäning, incitament att arbeta efter lägsta pensionsåldern, livslängdskoefficient, pensionsgrundande lön, antagandetid i invalidpensioner Partiell ålderspension (i stället för deltidspension) Arbetslivspension Ändringar i finansieringen Först: Lägsta pensionsåldern höjs med tre månader per årsklass tills den är 65 år. Sedan: Pensionsåldern knyts till den förväntade livslängden så att förhållandet mellan tiden i arbetslivet (från 18 år till den lägsta pensionsåldern) och tiden som pensionär (förväntad återstående livstid vid den lägsta pensionsåldern) hålls stabil. Tumregel: ett år längre förväntad livslängd höjer den lägsta pensionsåldern med 7 månader.
Effekten på den faktiska pensionsåldern Den förväntade pensioneringsåldern höjs tack vare högre åldersgränser År 65,0 64,5 64,0 63,5 63,0 62,5 Mål 62,0 61,5 61,0 60,5 Gällande lag Reform 60,0 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 Om lägsta pensionsåldern höjs med ett år höjs den förväntade pensioneringsåldern med ett halvt år à berör dem som har arbete och är arbetsförmögna. 12
Effekter på pensionsutgiften Lönesumman kommer att växa medan pensionsutgiften ökar långsammare. Följden blir att pensionsutgifterna i förhållande till lönesumman minskar. % av lönesumman 36 35 34 33 32 31 30 29 28 27 26 25 Gällande lag Reform 24 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 Pensionsskyddscentralen 13
Effekter på framtida pensioner I och med att pensionerna börjar senare blir framtida pensioner större. Medelpension i förhållande till medelinkomst % av medelinkomst 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 38 36 34 32 Gällande lag Reform 30 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 Pensionsskyddscentralen 14
Effekter på avgifterna Fastän befolkningen fortsättningsvis åldras snabbt, kan pensionsavgifterna hållas stabila. Utvecklingen (ArPL) åren 1960-2014 och prognos till 2060 Avgift, % av lönesumman 60% Äldreförsörjningskvot, 65+/15-64 år 60% 50% 40% 30% 20% 50% 40% 30% 20% Försörjningskvot Försörjningskvot, prognos Avgift Avgift, prognos 10% 10% 0% 0% 1960 1980 2000 2020 2040 2060 Källa: Officiell statistik (SVT) av Statistikcentralen: Befolkningsstatistik, befolkningsprognos; Kautto & Risku 2015 (red.) Laskelmia vuoden 2017 työeläkeuudistuksen vaikutuksista, PSC Rapporter 02/2015.
Slutkommentarer Pensionssystemet i Finland har blivit mycket hållbarare under det senaste kvartsseklet. Utmaningen i form av en åldrande befolkning har blivit mindre tack vare automatiska stabilisatorer à trots den ständigt ökande förväntade livslängden är det senaste reformpaketet ägnat att hålla avgiftsnivån stabil under de följande decennierna. Det viktigaste för både en hållbar finansiering och tillräckliga pensioner är att arbetslivet förlängs. Reformen år 2017 kommer att leda till senare pensionsövergångar Arbetspensionssystemet är sporrande i sig => för individen betyder ett längre arbetsliv också en högre pension. 16