MILJÖRAPPORT 2013 Storvreta avloppsreningsverk
INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRUNDDEL... 3 1. VERKSAMHETSÅR... 3 2. VERKSAMHETSUTÖVARE... 3 3. VERKSAMHET... 3 4. KOORDINATER... 3 TEXTDEL... 4 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 4 1.1 Organisation... 4 1.2 Ledningsnät och pumpstationer... 4 1.3 Avloppsreningsverket... 4 1.4 Recipient... 5 1.5 Verksamhetens påverkan på miljön... 5 2. TILLSTÅNDSBESLUT... 6 3. ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄNDRINGAR... 6 4. ÖVRIGA BESLUT ENLIGT MILJÖBALKEN... 6 5. TILLSYNSMYNDIGHET ENLIGT MILJÖBALKEN... 6 6. TILLSTÅNDSGIVEN OCH AKTUELL ANSLUTNING... 6 7. VILLKOR I TILLSTÅNDSBESLUTET... 6 8. NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 8 8.1 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14)... 8 8.2 Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2)... 8 9. KONTROLLRESULTAT... 9 9.1 Avloppsvattenmängder... 9 9.2 Föroreningshalter och föroreningsmängder... 9 9.3 Reningseffekt... 10 9.4 Växtnäring, metaller och organiska ämnen i avloppsslam... 11 9.5 Recipientkontroll... 11 10. KONTROLLFUNKTIONER... 12 11. DRIFTSTÖRNINGAR... 12 11.1 Driftstörningar... 12 11.2 Åtgärder under året... 12 11.3 Planerade åtgärder... 12 12. ENERGI OCH VATTEN... 12 13. KEMISKA PRODUKTER... 13 14. AVLOPPSSLAM, RESTPRODUKTER OCH AVFALL... 13 15. RISKER... 14 16. PERIODISK BESIKTNING... 14 UNDERSKRIFT... 14 BILAGOR - 2 -
GRUNDDEL 1. Verksamhetsår Verksamhetsår 2013 2. Verksamhetsutövare Verksamhetsutövare Organisationsnummer 556025-0051 Adress E-post Kontaktperson 3. Verksamhet Anläggningsnamn Länsstyrelsens platsnummer 0380-50-075 Uppsala Vatten och Avfall AB Uppsala Vatten och Avfall AB Box 1444 751 44 Uppsala uppsalavatten@uppsalavatten.se Ernst-Olof Swedling, utredningsingenjör Tfn 018-727 93 23 Storvreta avloppsreningsverk Fastighetsbeteckning Storvreta 47:411 Post- och besöksadress Ärentunavägen 2 743 30 Storvreta Kommun och län Kontaktperson Miljörapporten godkänns av Uppsala Kod enligt SFS 2013:251 90.10 4. Koordinater Walter Johansson, sektionschef Tfn 018-727 93 36 Tommy Högström, VD Tfn 018-727 93 00 Anläggningens mittpunkt 6650586/650633 (enligt SWEREF99 TM) - 3 -
TEXTDEL 1. Verksamhetsbeskrivning 1.1 Organisation Uppsala Vatten och Avfall AB ansvarar för vattenförsörjning och avfallshantering i Uppsala kommun. Uppsala Vatten levererar dricksvatten, renar avloppsvatten, tar hand om hushållsavfall, producerar biogas samt återvinner avfall. Bolaget är verksamhetsutövare och ansvarigt för frågor enligt miljöbalken. 1.2 Ledningsnät och pumpstationer Avloppsvattennätet i Storvreta består av 37 km spillvattenledningar och 34 km ledningar för dagvatten (inkl. den allmänna delen av servisledningarna). Hela avloppsnätet är duplikat, vilket innebär att spilloch dagvatten leds i separata ledningar. Till spillvattennätet hör fem avloppspumpstationer som är försedda med högnivålarm och nödutlopp samt är anslutna till driftövervakningssystemet. Mängden bräddat vatten beräknas utifrån aktuella flöden och bräddningens varaktighet. På ledningsnätet i övrigt finns inga bräddavlopp. 1.3 Avloppsreningsverket Avloppsreningsverket, som ligger nordväst om Storvreta samhälle, togs i drift 1983. Anläggningen är dimensionerad för 220 m 3 /h och en medeltillrinning av 4 280 m 3 per dygn. Förbehandlingen är dimensionerad för 440 m 3 /h. Dimensioneringen innebär att dubbelt så stora flöden ska kunna behandlas i anläggningen. Avloppsvattenbehandling Avloppsvattenbehandlingen består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Den mekaniska förbehandlingen omfattar avskiljning av grövre föroreningar, papper och trasor i fingaller, tyngre partiklar och sand i luftat sandfång och lättare partiklar i försedimenteringsbassänger. Den biologiska reningen sker i en biobädd med fyllnadsmaterial av plast. Från en intern pumpstation pumpas vatten upp på bädden och fördelas över denna med en roterande spridare. Vattnet samlas upp i botten av bädden och leds via ett skibord vidare till det kemiska reningssteget. En av biobäddspumparna går kontinuerligt. När tillrinningen är lägre än recirkulationsflödet återförs vatten från biobädden till pumpstationen. I kemsteget används järnklorid som fällningskemikalie. Doseringen är flödesstyrd. Tillsatsen och inblandningen sker i slutet av rännan från biobädden. Här finns möjlighet att, vid behov, dosera natriumhypoklorit. Under långsam omrörning med paddelomrörare utbildas flockar, som tillsammans med slam från biobädden avskiljs i efterföljande slutsedimenteringsbassänger. Det renade vattnet leds till recipienten via ett skibord för flödesmätning. Slambehandling Gallerrens och sand tvättas i en renstvätt och i en sandtvätt. Tvättat rens förbränns vid Vattenfall i Uppsala. Tvättad sand läggs i slamlagret vid reningsverket. Flytslam från sedimenteringsbassängerna tas till en flytslambrunn. Slammet innehåller tops m.m. och fickan töms någon gång per år till inkommande vatten. Slam från försedimenterings- och slutsedimenteringsbassängerna samlas upp med slamskrapor och pumpas vidare till en förtjockare. Efter förtjockning pumpas slammet till en rötkammare. Dekanteringsvattnet från förtjockaren leds tillbaka till inkommande vatten. I rötkammaren stabiliseras slammet och bildad biogas samlas upp i en gasklocka. Huvuddelen av gasen används för uppvärmning av rötkammaren och reningsverksbyggnaden genom förbränning i en gaspanna. Överskottsgas facklas av. Rötat slam leds till ett våtslamlager, varefter slammet avvattnas i en skruvpress. Avvattnat slam lagras i anslutning till reningsverket. Vid tömning av lagret körs slammet till Hovgårdens avfallsanläggning. - 4 -
Ventilationsluften från rensrummet släpps ut via ett kompostfilter. Övrig ventilationsluft leds ut via biobädden. Ett flödesschema över Storvreta avloppsreningsverk finns i bilaga 6. Kemiska produkter och farligt avfall Järnklorid används för utfällning av fosfor ur avloppsvattnet. Järnkloriden har produktnamnet PIX-111 och tillverkas av Kemira. Innehållet av ovidkommande ämnen är förhållandevis lågt. Leveranserna av järnklorid sker med tankbil. På verket lagras järnkloriden i två tankar, 10 respektive 15 m 3 stora. Tankarna är invallade och försedda med givare med larm för hög och låg nivå. Doseringspumpar används för dosering av järnkloriden. Flockningskemikalier används vid avvattningen av slammet för att underlätta separationen mellan slam och vatten. Polyelektrolyten, Zetag 7530 från BASF, levereras som pulver i säckar om 25 kg. Säckarna förvaras torrt uppställda och töms med hjälp av en suganordning. Hanteringen gör att dammbildning inte är något problem vid verket. Upplösning av pulvret sker i en automatisk polymerberedare. Mindre mängder smörjoljor, smörjfett och rengöringsmedel används därutöver. Vid reningsverket kan små mängder av farligt avfall i form av lysrör, batterier och spillolja uppkomma. Avfallet lämnas till kommunens återvinningscentral, som ligger bredvid reningsverket. Driftövervakning Två drifttekniker är stationerade i området, som omfattar avloppsanläggningar i Storvreta, Vattholma och Skyttorp samhällen, under dagtid vardagar. Under övrig tid ingår driften av anläggningarna i ett beredskapsområde, som omfattar hela kommunen förutom Uppsala stad. Avloppsreningsverk och större avloppspumpstationer är anslutna till driftövervakningssystemet ÖKA, vilket innebär att anläggningarnas funktion fortlöpande kontrolleras. Under icke ordinarie arbetstid sker larmhanteringen via SOS Alarm. Personal i beredskap har en bärbar terminal för kommunikation med anläggningarna. 1.4 Recipient Recipient för renat avloppsvatten från avloppsreningsverket är Fyrisån. Utsläpp till Fyrisån sker ungefär en kilometer från reningsverket i en punkt söder om Storvreta badplats, se karta, bilaga 5. Nödutsläpp av avloppsvatten från pumpstationen Skymningsvägen, som ligger nära badet i Storvreta, sker till Fyrisån via utloppsledningen från reningsverket. Nödutsläpp från pumpstationen Astrakanvägen sker via en dagvattenledning, som mynnar 100 m nordost om badplatsen. Nödutsläpp från Vretalund pumpstation leds till en dagvattendamm i närheten, varifrån det via en ledning och diken så småningom kan rinna till Samnan. Nödavlopp från pumpstationerna i Fullerö leds via diken till Fyrisån. Medelvattenföringen i Fyrisån vid Storvreta är 5,3 m 3 /s. Normal lågvattenföring är 0,7 m 3 /s. 1.5 Verksamhetens påverkan på miljön Förutom den övergripande positiva påverkan på miljön, som verksamheten har genom rening av avloppsvatten och produktion av energi, så berörs den yttre miljön genom utsläpp av avloppsvatten, förbrukning av råvaror och energi, transporter och omhändertagande av restprodukter. Viktigaste påverkan är utsläpp till vatten, eftersom reningen av avloppsvattnet inte fullständigt avlägsnar alla föroreningar, som tillförts av hushåll och övrig verksamhet. Vid reningen av avloppsvattnet och behandlingen av slam används fällningsmedel, polyelektrolyter och andra kemiska produkter. Elenergi åtgår för pumpning och rening av avloppsvattnet. Användning av kemiska produkter samt hantering av slam och övrigt avfall ger upphov till transporter till och från anläggningen i likhet med tillsynsbesök vid pumpstationer, reparation och underhåll av maskinutrustning, provtagning m.m. Utsläpp av luktande ämnen till luft kan ske från ledningsnät, reningsverk och restprodukter. Förbränning av biogas ger utsläpp till luft. Avloppsslam, sand, rens och övrigt avfall ska användas eller omhändertas på ett sådant sätt att utläckage av oönskade ämnen till miljön minimeras. - 5 -
2. Tillståndsbeslut Länsstyrelsen i Uppsala län lämnade 1982-02-04 kommunen tillstånd enligt miljöskyddslagen till utsläpp av behandlat avloppsvatten från Storvreta reningsverk till Fyrisån. 3. Anmälningspliktiga ändringar - 4. Övriga beslut enligt miljöbalken Länsstyrelsen i Uppsala län har i ett beslut 2003-01-23 ändrat villkor 8 i tillståndsbeslutet. Enligt den ursprungliga beslutet skulle slammet användas inom jordbruket eller deponeras på Hovgårdens avfallsanläggning. Förbudet mot deponering av organiskt avfall innebar att det inte fanns något alternativ till jordbruksanvändning. 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun 6. Tillståndsgiven och aktuell anslutning Tillståndsgiven belastning på reningsverket är 8 000 pe, varvid en personekvivalent räknas som 86 g BOD 7 per dygn. Den maximala genomsnittliga veckobelastningen bedöms motsvara 8 000 pe. Avloppsreningsverkets upptagningsområde omfattar Storvreta samhälle, se karta i bilaga 5. Antalet anslutna till reningsverket uppgick i slutet av 2013 till 6 455 personer, vilket är en ökning med 60 personer under året. Vid reningsverket behandlas i huvudsak hushållsspillvatten. Bland övriga verksamheter i samhället, vars avloppsvatten avleds till kommunens ledningsnät, finns en bensinstation med biltvätt, taxicentral med biltvätt, ett lastbilsgarage med tvätthall, två bilverkstäder, bilplåtslageri med lackering, restauranger, tandvårdsklinik, vårdcentral, förskolor, grundskolor och servicehus. 7. Villkor i tillståndsbeslutet Villkoren i tillståndsbeslutet kommenteras nedan. 1. Avloppsvattnet skall undergå behandling i en reningsanläggning med såväl mekanisk, biologisk som kemisk rening. Anläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som veckomedelvärde inte överstiga 15 g/m 3 BOD 7 (biokemisk syreförbrukning) och 0,5 g/m 3 P-tot (totalfosfor). Detta villkor kan under en femårsperiod efter reningsverkets drifttagande omprövas om olägenheter skulle uppstå i recipienten pga avloppsutsläppen. Kommentar: En reningsanläggning har uppförts med mekanisk, biologisk och kemisk rening. Uppsala Vattens målsättning är att driva anläggningen så bra som möjligt med teknisktekonomiskt rimliga insatser. Resthalterna av BOD 7 och totalfosfor i utgående vatten var under 2013 följande: År BOD 7 Tot-P mg/l mg/l 2013 <4 0,082 Högsta halter av BOD 7 och totalfosfor i enskilda dygnsprov var 13 mg/l resp. 0,21 mg/l. 2. För att möjliggöra bedömningar om behovet att ytterligare skärpa utsläppskraven eller vidta andra skyddsåtgärder enligt villkor 1 åläggs sökanden att under däri angiven femårsperiod fortlöpande göra de undersökningar och ta de prover som finnes erforderliga. Denna utredning - 6 -
skall även innefatta provtagningar i Ekebydamm. Program härför skall upprättas i samråd med länsstyrelsen. Resultaten skall årligen redovisas till länsstyrelsen. Kommentar: Villkoret har kommenterats i tidigare miljörapporter. 3. Den nya avloppsreningsanläggningen skall tas i drift senast under augusti månad 1983. En plan för trädplantering vid verket skall redovisas till länsstyrelsen innan verket tas i drift. Kommentar: Villkoret har kommenterats i tidigare miljörapporter. 4. Reningsverket skall vara försett med anordningar för desinficering av utgående vatten. Desinficering skall företas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Kommentar: Reningsverket är försett med doseringspump, fasta doseringsledningar och förrådskärl. Utrustningen är avsedd för natriumhypoklorit. 5. Industriellt avloppsvatten får inte tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppstår för omgivningen eller i recipienten. Kommentar: Industriellt avloppsvatten tillförs inte anläggningen så att olägenheter uppstår. 6. Plan för sanering av avloppsnätet med tidsbundet åtgärdsprogram skall upprättas av kommunen och senast före utgången av 1983 inges till länsstyrelsen för godkännande. Kommentar: Utförda och planerade åtgärder på ledningsnätet redovisas i årliga skrivelser till miljökontoret. 7. Befintliga verkets funktion får inte störas under nya verkets utbyggnad. Det gamla verket ska drivas på optimalt sätt fram till dess att nya verket tas i drift. Utsläppen bör inte överstiga 1981 års nivå. Uppstår störningar i recipienten av någon anledning ska kommunen vidta åtgärder för att begränsa störningarna samt anmäla förhållandet till länsstyrelsen. Detta gäller särskilt om syrgashalten i Ekebydammen skulle understiga 3 g syre/m 3. Kommentar: Villkoret har kommenterats i tidigare miljörapporter 8. Slamhanteringen vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter inte uppkommer. Kommunen skall verka för att slammet i första hand används som jordförbättringsmedel. Slam som används för jordbruksändamål skall vara hygieniserat/stabiliserat. Slam som inte kan användas för annat ändamål samt rens och sand skall bortskaffas vid för ändamålet godkänd anläggning. Kommentar: Stabiliserat och avvattnat avloppsslam mellanlagras i slamlagret vid reningsverket. Ytvatten från plattan leds tillbaka till reningsverket. Lagret tömdes i mitten av januari 2014. Föregående tömning gjordes i början av januari 2013. Slammet har transporterats till lagret på Hovgårdens avfallsanläggning. Kopparhalten i avloppsslammet överstiger gränsvärdet för koppar vid överlåtelse av slam för jordbruksändamål. Dricksvattnet är korrosivt för ledningar av koppar i fastigheterna. Projektering av ett nytt vattenverk i Storvreta med mjukgöring av dricksvattnet påbörjas under 2014. Tvättat rens förbränns vid Vattenfalls anläggning i Uppsala. Den tvättade sanden har lagts i slamlagret. 9. Förslag till kontrollprogram skall upprättas av kommunen och underställas länsstyrelsen för godkännande innan reningsverket tas i drift. Vad gäller recipientkontrollen får denna närmare utformas sedan erfarenheter vunnits av de undersökningar som görs enligt punkt 2. Kommentar: Kontrollprogrammet har upphävts 2002-02-14 och ersatts av ett nytt program. Fyrisåns vattenförbund svarar för recipientkontrollen i Fyrisåns vattensysten. 10. När belastningen på reningsanläggningen närmar sig den för vilken anläggningen är dimensionerad eller om det dessförinnan kan befaras att ovannämnda villkor rörande reningsgrad normalt inte kan uppfyllas skall kommunen ånyo pröva villkoren för utsläpp av avloppsvattnet. - 7 -
Kommentar: Antalet anslutna personer i Storvreta samhälle uppgår till 6 455 p. Föroreningsbelastningen motsvarar 2 730 p.e. vid 70 g BOD 7 /pe.d (räknat på medelvärdet av BOD 7 -mängden i inkommande vatten 2011-2013), vilket gör att marginalen till den tillåtna och dimensionerande anslutningen 8 000 pe är god. Den stora skillnaden mellan antalet anslutna personer och föroreningsbelastningen beror på att den verkliga föroreningsmängden är ca 50 gbod 7 per person och dag samt på arbetspendlingen. 11. Uppkommer mellan kommunen och länsstyrelsen meningsskiljaktighet vid tillämpningen av föreskrift som meddelats ovan under villkorspunkterna 1 och 6 skall frågan underställas koncessionsnämnden för särskild prövning. Kommentar: - 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 8.1 Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient (SNFS 1990:14) Utsläppskontroll sker enligt ett kontrollprogram, som är en del av verksamhetsutövarens egenkontroll. Följande parametrar omfattas av programmet: Avloppsvatten och slam Avloppsvattenanalyser Slamanalyser Behandlad och bräddad vattenmängd, producerad mängd slam. Biokemisk syreförbrukning (BOD 7 ), kemisk syreförbrukning (COD), totalfosfor (tot-p), totalkväve (tot-n), ammoniumkväve (NH 4 -N), suspenderade ämnen (SS) och ph på utgående, behandlat avloppsvatten. Samma parametrar analyseras i bräddat vatten från biobäddspumpstationen. Torrsubstanshalt (TS), glödförlust, ph, totalfosfor, totalkväve, ammoniumkväve, kalium, kalcium och magnesium. Bly (Pb), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), zink (Zn) och silver (Ag). Nonylfenol, PAH och PCB. Flödesproportionella dygns- och helgprov tas två gånger per månad på utgående vatten och en gång per kvartal på inkommande vatten. Samlingsprov på bräddat vatten vid reningsverket tas i samband med bräddning. Stickprov på slammet tas varje kvartal. Proven tas enligt ett årligt provtagningsschema, som i förväg upprättas av Uppsala Vatten. Proven, som förvaras i kylskåp under provtagningen, tas på alternerande veckodagar. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet, Uppsala Vatten (avloppsvatten, slam) och ALS Scandinavia, Luleå (slam). Eurofins, Lidköping svarar för analys av organiska ämnen i slam. Rapportering av mätvärden och analysresultat sker kvartalsvis till tillsynsmyndigheten. Resultaten av kontrollen redovisas i den årliga miljörapporten samt i en sammanställning, som omfattar samtliga reningsverk i kommunen. Egenkontrollen omfattar, förutom provtagningarna som ingår i utsläppskontrollen, även andra parametrar i avloppsvatten och slam. Halterna av fosfatfosfor, nitrat- och nitritkväve, järn, alkalinitet och konduktivitet har mätts i ett av dygnsproven på utgående vatten varje kvartal. I avloppsslammet kontrolleras också halterna av järn, mangan, aluminium och kobolt. Periodisk besiktning av anläggningen görs vart fjärde år. Den senaste besiktningen gjordes under 2010. En ny besiktning kommer att göras under 2014. 8.2 Skydd för miljön när avloppsslam används i jordbruket (SNFS 1994:2) Avloppsslam från Storvreta reningsverk har inte använts inom jordbruket sedan 1999 på grund av förhöjda kopparhalter i slammet. - 8 -
9. Kontrollresultat 9.1 Avloppsvattenmängder Under året har totalt 657 100 m 3 avloppsvatten behandlats vid Storvreta avloppsreningsverk. Snösmältningarna i januari och april bidrog till att avloppsmängden var i stort sett normal, trots att årsnederbörden var betydligt mindre än vanligt. I Uppsala uppmättes sammanlagt 441 mm, Avloppsmängden var störst i samband med snösmältningarna i januari och april, vilket framgår av figur 1. Tillrinningen till reningsverket ökar vid regn och snösmältning, då dräneringsledningarna vid äldre hus är kopplade till spillvattennätet. Vanligen är avklingningsförloppet under sommaren är snabbare än vid snösmältning eller höstregn, som ger större tillskott till grundvattenbildningen. Normalt tas nederbörden under sommaren till stor del upp av växtlighet eller avdunstar, varför flödet till reningsverket påverkas förhållandevis litet. Figur 1. Avloppsvattenmängd vid Storvreta reningsverk under 2013 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 m3/d 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Medelflödet till reningsverket var 1 800 m 3 /d under året. Avloppsmängden motsvarar 280 l/p.d. Årets högsta tillrinning, 4 820 m 3 /d, uppmättes den 1 januari i samband med snösmältning. Mängden debiterat spillvatten uppgick till 333 800 m 3, vilket motsvarar 140 l per person och dygn. Månadsmängderna renat avloppsvatten under 2013 och nederbörden, uppmätt i Uppsala, redovisas i bilaga 1. Ingen bräddning eller nödutsläpp av avloppsvatten har skett från reningsverket eller ledningsnätet under året. Mängder 2011 2012 2013 Behandlat avloppsvatten (m 3 ) 661 900 757 600 657 100 Bräddat från reningsverket (m 3 ) 1 - - - Bräddat från ledningsnät (m 3 ) - - - 1 Försedimenterat avloppsvatten 9.2 Föroreningshalter och föroreningsmängder BOD 7 - och COD-halterna i avloppsvattnet är fortsatt låga. Medelhalterna var <3 resp. <32 mg/l under året. Merparten av BOD 7 - och COD-värdena var <3 mg/l resp. <30 mg/l. Rapporteringsgränserna har använts vid medelvärdesberäkningen. Fosforhalten i utgående vatten var 0,082 mg/l i medeltal, vilket är liten ökning sedan föregående år. Fosforavskiljningen har fungerat stabilt och resthalterna av fosfor har varit låga under året. - 9 -
Totalkvävehalten i utgående vatten var 24 mg/l. Ammoniumkvävehalten, 13 mg/l, har ökat och medfört att kvävehalten varit högre än under 2011 och 2012. Spontan nitrifikation, mer eller mindre långtgående, förekommer i biobädden under hela året. Under sommaren och hösten denitrifieras en stor del av nitrat- och nitritkvävet, varför avskiljningen av kväve inte är obetydlig. Vid rötningen omvandlas organiskt bundet kväve till ammoniumkväve, som till stor del avgår till vattenfasen vid slamavvattningen. Halten suspenderad substans i utgående vatten är mycket låg. I 19 av 24 prov har SS-halten varit <5,0 mg/l, vilket är analysens rapporteringsgräns. Rikt- och gränsvärden för BOD 7, COD och totalfosfor har uppfyllts med god marginal under året. Resultatet av kontrollen av de viktigaste parametrarna i utgående vatten, riktvärden i tillståndsbeslutet samt rikt- och gränsvärde i Naturvårdsverkets föreskrifter 1994:7 Kungörelse om föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse framgår av nedanstående tabell. Utgående vatten 2011 2012 2013 Riktvärde Gränsvärde/ Riktvärde Tillståndsbeslut SNFS 1994:7 BOD 7 (mg/l) <4 <3 <4 15 15 1 COD (mg/l) <31 <30 <32-70 2 Tot-P (mg/l) 0,081 0,073 0,082 0,5 - Tot-N (mg/l) 21 19 24 - - NH 4-N (mg/l) 9,2 8,2 13 - - Susp. substans (mg/l) <5,3 <5,2 <5,7 - - 1 Gränsvärde, årsmedelvärde 2 Riktvärde, årsmedelvärde Utsläppta mängder av BOD 7 och fosfor var 2,3 ton resp. 54 kg, vilket är på samma nivå som föregående år. Mängden kväve i utgående vatten ökade till 16 ton. Sammantaget visar anläggningen ett mycket gott reningsresultat under året. Utsläppta föroreningsmängder under 2011-2013 framgår av tabellen nedan. En sammanställning av resultatet av utsläppskontrollen finns i bilaga 2. Utgående vatten 2011 2012 2013 BOD 7 (ton/år) 2,6 2,5 2,3 COD (ton/år) 21 23 21 Tot-P (ton/år) 0,054 0,055 0,054 Tot-N (ton/år) 14 14 16 NH 4-N (ton/år) 6,1 6,2 8,7 Susp. subst. (ton/år) 3,5 4,0 3,7 9.3 Reningseffekt Reningseffekten har under året uppgått till BOD 7 96 % COD 87 % Totalfosfor 98 % Totalkväve 49 %. Beräkningen av reningseffekten baseras på 11 dygnsblandprover tagna på inkommande vatten under 2011-2013 och 24 dygnsblandprover tagna på utgående vatten under 2013. Provtagningarna på in- - 10 -
kommande vatten under 2013 finns sammanställda i bilaga 1. Slamvatten från förtjockning och avvattning av slam kan påverka provtagningen på inkommande vatten. 9.4 Växtnäring, metaller och organiska ämnen i avloppsslam Fosfor- och kvävehalterna i avvattnat avloppsslam har under året i medeltal utgjort 2,7 resp. 3,4 % av mängden torrsubstans. Fosforhalten har minskat med 20-25 % under senare år efter förbudet mot användningen av fosfor i tvättmedel och maskindiskmedel. Ammoniumkvävehalten var 7,9 mg/kgts. En hel del av ammoniumkvävet avgår till rejektvattnet vid avvattningen av slammet. Halterna av analyserade tungmetaller i avloppsslammet har, förutom koppar, varit lägre än de gränsvärden för slamkvalitet som gäller vid användning av slammet inom jordbruket, vilket framgår av nedanstående diagram. I diagrammet redovisas vägda medelvärden av metallhalterna i avvattnat och oavvattnat slam. Kopparhalten i slammet är förhöjd på grunda av korrosion i kopparledningar och andra detaljer av koppar i tappvattensystemen. Tillförsel av slam från reningsverken i Vattholma och Skyttorp, med betydligt lägre kopparhalt, bidrar till att halten i det gemensamma slammet minskar. Silverhalten, som var 1,1 mg/kgts i medeltal, är den lägsta som uppmätts vid reningsverket. Figur 2. Metallhalter i avloppsslam under 2013 samt gränsvärden vid jordbruksanvändning av slam 250% Procent av gränsvärden 200% 150% 100% 50% 0% 100 2 100 1260 600 2,5 50 800 422 12 0,54 17 0,36 8,8 Pb Cd Cr Cu Hg Ni Zn Storvreta (mg/kgts) Gränsvärden (mg/kgts) Halterna av organiska ämnen i slam är lägre än de riktvärden, som Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas riksförbund kommit överens om 1995, vilket framgår av nedanstående tabell. Parameter Uppmätt halt Riktvärde Nonylfenol mg/kg TS 8,6 50 Summa PAH (6 st) mg/kg TS 0,16 3,0 Summa PCB (7 st) mg/kg TS 0,018 0,4 En utförligare redovisning av samtliga analyserade parametrar i avloppsslammet återfinns i bilaga 3. 9.5 Recipientkontroll Recipientkontroll utförs av Fyrisåns vattenförbund och omfattar följande parametrar: Fysikaliska parametrar Kemiska parametrar Flöde, temperatur, absorbans (filtrerat prov) ph, alkalinitet, konduktivitet, syrgas, fosfatfosfor, totalfosfor, ammoniumkväve, nitrit- och nitratkväve, totalkväve, TOC, suspenderad substans, turbiditet, kisel Därutöver analyseras arsenik, bly, kadmium, koppar, krom, nickel och zink vid några provtagningspunkter. Provtagning sker på sju platser inom Fyrisåns avrinningsområde. Prover tas en gång per månad och analyserna utförs av Institutionen för vatten och miljö vid Sveriges Lantbruksuniversitet. - 11 -
Närmaste provtagningspunkt finns vid Klastorp i Fyrisån, ca 14 km nedströms utsläppspunkten. En länk till resultatet av provtagningarna under 2013 finns på vattenförbundets hemsida, www.fyrisan.se. 10. Kontrollfunktioner Kontroll av flöden och halter i inkommande och utgående vatten har skett enligt provtagningsprogrammet. Flödet har mätts kontinuerligt och flödesmätaren har vid funktionskontroll, som gjorts varje månad, uppvisat tillfredsställande resultat. Vattenprover har uttagits flödesproportionellt. Uppsamlat prov förvaras i kylskåp under den tid som provtagningen pågår. Prov på inkommande och utgående vatten har tagits i inloppsrännan efter gallret resp. i utloppsrännan före mätskibordet. Analyserna har utförts av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten, som är ackrediterat för miljöanalyser. På inkommande och utgående vatten har 4 resp. 24 st. dygnsblandprov tagits. Slamkvaliteten har kontrollerats i stickprov på avvattnat slam, som tagits varje kvartal. ph, glödförlust, TS, totalkväve och ammoniumkväve har analyserats av Vattenlaboratoriet vid Uppsala Vatten. Övriga analyser av näringsämnen och metaller har utförts av ALS Scandinavia, Luleå. Analyserna av organiska ämnen har Eurofins, Lidköping, svarat för. Laboratorierna är ackrediterade för miljöanalyser. Personal som utfört provtagning har genomgått certifikatutbildning för utsläppskontroll. 11. Driftstörningar 11.1 Driftstörningar Hårddisken i driftdatorn i reningsverket kraschade fredagkvällen den 9 augusti, vilket medförde problem med kommunikationen med styrsystemen i reningsverk och pumpstationer. Kemikaliedosering och slampumpning påverkades inte. Halterna i utgående vatten av BOD 7, 13 mg/l, COD, 70 mg/l och suspenderad substans, 19 mg/l, var förhöjda 12-13 augusti. Även halten ammoniumkväve, 44 mg/l, var högre än normalt. Guldfiskarna i slutsedimenteringsbassängen, som använts för att minska förekomst av mygg i bassänghallen, var döda på morgonen 12 augusti. Orsaken är oklar. Reningsverket har i övrigt fungerat bra under året. 11.2 Åtgärder under året En av blåsmaskinerna, som försörjer sandfånget och mammutpumparna med luft, byttes ut under året. Upprustning har skett av kemikaliedoseringen. Doseringspumparna och styrutrustningen har bytts ut. Järnkloridtankarna och invallningen har målats. Inkopplingen av styrutrustningen återstår. Kemikaliedoseringen har varit tidsstyrd under hösten. Skruven till renspressen har bytts ut. Under hösten fick några av takplåtarna ersättas på grund av snöskador. Samtidigt monterades ett snörasskydd över en av portarna och en gångbrygga på taknocken. 11.3 Planerade åtgärder Den andra sedimenteringsbassängen i kemsteget kommer att tappas ned för rengöring, inspektion och målning. Även rötkammaren planeras att ställas av för borttagning av sediment och trasor. En ombyggnad av sandupptagningen från sandfånget planeras. Gallerdurkarna över flockningsbassängerna kommer att ersättas av aluminiumplankor. Tidigare har gallerdurkarna varit täckta av gummimattor, men detta har inte gett ett fullgott skydd mot mygg. 12. Energi och vatten Producerad mängd biogas var 74 100 m 3 under 2013. - 12 -
Huvuddelen av gasen, ca 41 500 m 3, har använts för uppvärmning av rötkammare och lokaler. Mängden gas som förbränts i gasfacklan uppgår till ca 32 600 m 3. Mängden har beräknats utifrån tiden som gasen facklats. Gasproduktionen ökade kraftigt efter höjningen av temperaturen i rötkammaren från 34 C till 37 C, vilket gjordes sommaren 2011. Under 2013 har medeltemperaturen varit 37,8 C. Årets produktion av biogas är visserligen mindre än under 2012, men är den näst högsta som uppmätts vid reningsverket. Produktion/Förbrukning 2011 2012 2013 Producerad biogas (m 3 ) 50 200 81 100 74 100 Biogas till gaspanna (m 3 ) 29 900 59 100 41 500 Facklad biogas (m 3 ) 17 000 21 700 32 600 Kallfacklad biogas (m 3 ) 3 300 270 0 Elförbrukning (MWh) 353 334 367 Värme från biogas (MWh) ca 170 ca 320 ca 250 Energiförbrukning (MWh) ca 520 ca 650 ca 620 Vattenförbrukning (m 3 ) ca 5 000 1 780 3 300 Elförbrukningen var 367 MWh under 2013, vilket är mer än vanligt under senare år. Ökningen beror på att gaspannan inte fungerat optimalt under sommaren och under slutet av året. Biogas har använts för uppvärmning av rötkammare och lokaler motsvarande ca 250 MWh, vilket gör att den sammanlagda energiförbrukningen var ca 620 MWh. Vid beräkningen av mängden energi från biogas har metaninnehållet i gasen antagits vara 65 % och gaspannans verkningsgrad 90 %. Energiförbrukningen har ökat till följd av att rötningen sker vid högre temperatur än tidigare. Rötkammaren varit avställd några månader under 2011, vilket gjorde att både produktionen av biogas och förbrukningen av energi var lägre än normalt. Vattenförbrukningen, som var ca 3 300 m 3 under året, är uppskattad utifrån förbrukningen under december mars. Vattenmätaren byttes ut i december 2013 på grund av felvisning. Renat avloppsvatten används till tvättning av rens och sand. 13. Kemiska produkter Under året har 162 ton järnklorid använts till fällning av fosfor. Doseringen av järnklorid, som är flödesstyrd, har i genomsnitt uppgått till 170 ml/m 3, har ökat under året. Kemisk produkt 2011 2012 2013 Järnklorid (ton) 158 146 162 Polyelektrolyt (ton) 0,9 1,6 0,6 Polymerförbrukningen var under året varit 5 kg/tonts, vilket är betydligt mindre än tidigare. Minskningen av dosering beror på att koncentrationen i brukslösningen ändrats från 0,2 till 0,1 %. Förbrukningen av övriga kemikalier redovisas i bilaga 4. Högtryckstvätt med varmvatten används vid rengöring, vilket gjort att användningen av rengöringsmedel i stort sett har upphört. 14. Avloppsslam, restprodukter och avfall TS-halten i det avvattnade slammet har i medeltal varit 29 %. Skruvpressen har fungerat fortsatt bra under året. Slamlagret vid Storvreta reningsverk tömdes i början av januari 2013 och har också tömts i mitten av januari 2014. Slammet transporteras till mellanlagret för avloppsslam på Hovgårdens avfallsanläggning och används efter behandling som konstruktionsmaterial vid sluttäckning. Mängden avvattnat slam uppgick till 400 ton utifrån invägd mängd på Hovgården. TS-mängden var 120 ton. - 13 -
Avloppsslammet från reningsverken i Skyttorp och Vattholma har huvudsakligen körts till Storvreta reningsverk för behandling. Mängderna uppgår till 230 resp. 980 m 3. Resterande slam från Skyttorp och Vattholma reningsverk, 30 resp. 70 m 3, har körts till Kungsängsverket. Mängden tvättat rens var 4,0 ton under 2013. Volymvikten på tvättat rens är ca 0,5 ton/m 3. Det tvättade renset körs till Vattenfall i Uppsala för förbränning. Problemen med pumpningen av sand och vatten till sandtvätten kvarstår, trots förbättringsförsök. Mängden avskild sand under året uppskattas till 200 kg. Sanden har lagts i slamlagret och hanterats tillsammans med slammet. Mindre mängder förbrukade batterier och lysrör samt spillolja har inlämnats till återvinningscentralen i Storvreta (som ligger bredvid reningsverket). Avfallsslag 2011 2012 2013 Avvattnat slam (ton) 280 470 400 Oavvattnat slam (m 3 ) 980 0 0 Tvättat rens (ton) 4,3 3,7 4,0 Tvättad sand (m 3 ) 0,1 0,1 0,2 15. Risker Riskanalysen behandlar risker för miljön och människors hälsa vid driftstörningar och större haverier i avloppsreningsverket och pumpstationerna. Avsikten är att förbättra kunskapen om känsliga punkter i anläggningarna och vidta åtgärder för att minska risken för tillbud. Riskutredningen uppdaterades under 2013. 16. Periodisk besiktning En periodisk besiktning av avloppsreningsverket utfördes den 29 juni 2010. Vid besiktningen konstaterades sammanfattningsvis att Utsläppsvärdena ligger klart under gällande utsläppskrav. Uppsala kommun/uppsala Vatten har under de senaste åren gjort många förbättringar för att erhålla en säker och bra drift av anläggningen. Anläggningen är välskött. En ny besiktning kommer att göras under 2014. UNDERSKRIFT Uppsala Vatten och Avfall AB avger härmed miljörapport för år 2013 för Storvreta avloppsreningsverk, Uppsala kommun. Rapporten har upprättats enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2006:9, som även innehåller allmänna råd, samt Vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, 2014-01-28. Rapportering har även skett via Svenska Miljörapporteringsportalen, SMP. För sammanställning av rapporten står Ernst-Olof Swedling, Uppsala Vatten och Avfall AB. Uppsala 2014-03-28 Uppsala Vatten och Avfall AB... Tommy Högström VD - 14 -
BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Avloppsvattenmängder och nederbörd. Provtagningar på avloppsvatten. Provtagningar på avloppsslam. Kemiska produkter. Karta över Storvreta tätort. Flödesschema avloppsreningsverk. - 15 -
Inkommande avloppsvatten Storvreta avloppsreningsverk 2013 BILAGA 1 Månad Avloppsvatten- Nederbörd * mängd Totalt Maxdygn (m³) (mm/mån) (mm/d) Januari 76 490 25 7,2 Februari 56 320 32 7,6 Mars 59 980 1,1 0,6 April 86 930 41 15,7 Maj 53 640 13 2,9 Juni 45 590 63 15,9 Juli 40 520 17 12,2 Augusti 44 950 38 14,7 September 43 080 49 15,9 Oktober 44 980 57 13,7 November 50 460 49 11,5 December 54 140 55 7,5 * Nederbörden är SUMMA 657 080 441 uppmätt vid Geocentrum i Uppsala. Analyser på inkommande vatten Analyserad Antal Inkommande halter Inkommande parameter prover (mg/l) mängder Provtyp Medelvärde Maxvärde (ton/år) BOD 7 4 dygnsprov 110 170 72 COD 4 dygnsprov 330 530 220 Tot-P 4 dygnsprov 6,4 11,0 4,2 Tot-N 4 dygnsprov 63 99 41 SS 4 dygnsprov 150 240 100 Kommentarer: Flödesvägda medelvärden - 16 -
Utsläppskontroll behandlat vatten Storvreta avloppsreningsverk 2013 BILAGA 2 Parameter Antal prov Utgående halt Antal värden större Provtyp (mg/l) än villkorsgränsen Medelvärde Maxvärde Utgående mängd reningsverk (ton/år) Bräddad mängd reningsverk (ton/år) Bräddad mängd ledningsnät (ton/år) Utsläppt mängd totalt (ton/år) BOD 7 24 dygnsprov <4 13 0 st > 15 mg/l 2,3 - - 2,3 COD 24 dygnsprov <32 70 21 - - 21 Tot-P 24 dygnsprov 0,082 0,21 0 st > 0,5 mg/l 0,054 - - 0,054 PO 4 -P 4 dygnsprov 0,053 0,10 0,035 - - 0,035 Tot-N 24 dygnsprov 24 57 16 - - 16 NO 3 -N 4 dygnsprov 11 16 7,5 - - 7,5 NH 4 -N 24 dygnsprov 13 44 8,7 - - 8,7 SS 24 dygnsprov <5,7 19 3,7 - - 3,7 HCO 3 4 dygnsprov 234 316 Konduktivitet 4 dygnsprov 113 123 ph 24 dygnsprov 6,8 7,1 Fe 4 dygnsprov 1,3 6,7 Flöde 1 800 m³/d 4 820 m³/d 657 080 m³ 0 m³ 0 m³ 657 080 m³ Kommentarer: Flödesvägda medelvärden. Under året har 15 st. BOD 7 -, 19 st. COD- och 19 st. SS-värden varit <3, <30 resp. <5,0 mg/l, vilka är analysernas kvantifieringsgränser. Vid medelvärdesberäkningen har kvantifieringsgränserna använts. - 17 -
Utsläppskontroll slam Storvreta avloppsreningsverk 2013 BILAGA 3 Analysparameter Enhet Avvattnat slam Oavvattnat Vägt medel- Antal värden större Mängd slam värde än gränsvärde Medelhalt Maxhalt Medelhalt [SFS 1998:944] (kg/år) Antal prov 4 0 ph 7,3 7,4 Torrsubstans % av vikt 29 30 120 000 Glödgningsförlust g/kg TS 534 591 534 62 000 Ammoniumkväve g/kg TS 7,9 9 7,9 900 Totalkväve g/kg TS 34 42 34 3 900 Totalfosfor g/kg TS 27 28 27 3 100 Kalium g/kg TS 0,8 1,0 0,8 100 Kalcium g/kg TS 28 30 28 3 300 Magnesium g/kg TS 1,5 1,6 1,5 170 Bly mg/kg TS 12 13 12 0 st > 100 mg/kg TS 1,4 Kadmium mg/kg TS 0,54 0,70 0,54 0 st > 2 mg/kg TS 0,063 Kobolt mg/kg TS 2,1 2,2 2,1 0,24 Koppar mg/kg TS 1 260 1 400 1 260 4 st > 600 mg/kg TS 150 Krom mg/kg TS 17 19 17 0 st > 100 mg/kg TS 1,9 Kvicksilver mg/kg TS 0,36 0,39 0,36 0 st > 2,5 mg/kg TS 0,041 Nickel mg/kg TS 8,8 9 8,8 0 st > 50 mg/kg TS 1, Zink mg/kg TS 420 481 420 0 st > 800 mg/kg TS 48 Järn g/kg TS 165 178 165 19 000 Mangan g/kg TS 0,12 0,13 0,12 14 Aluminium g/kg TS 6,3 6,7 6,3 700 Silver mg/kg TS 1,1 1,2 1,1 0,13 Nonylfenol mg/kg TS 8,6 11,0 8,6 0 st > 50 mg/kg TS 1 0,99 Summa PCB (7 st) mg/kg TS 0,018 0,019 0,018 0 st > 0,4 mg/kg TS 1,2 0,0021 Summa PAH (6 st) mg/kg TS 0,16 0,18 0,16 0 st > 3 mg/kg TS 1 0,019 Kommentarer: 1 Riktvärden enligt en överenskommelse mellan Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och Lantbrukarnas Riksförbund 2 Ett enstaka prov får innehålla högst 1,0 mg/kg TS av summa PCB. - 18 -
Användning av kemiska produkter Storvreta avloppsreningsverk 2013 BILAGA 4 Produkt Handelsnamn Leverantör Användningsområde Använd mängd Järnklorid PIX-111 Kemira Kemi Utfällning av fosfor 162 ton Polymer Zetag 7530 BASF Avvattning av slam 550 kg Smörjoljor Mobil SHC 629 Aerzen Blåsmaskin, kompressor 5 liter Rengöringsmedel Nitor special Uppsala Färg Kalkborttagning 1 liter Kombi Delta Oxidlösare Slangservice Rengöring aluminium 5 liter Insektsspray Radar Raid Kommunförrådet Myggbekämpning 5 liter PIX-111 Parameter Produktdatablad Enhet Tillförd mängd med Enhet fällningskemikalier Järn 138 g/kg 22 ton/år Bly <0,3 mg/kg <0,05 kg/år Kadmium <0,03 mg/kg <0,005 kg/år Kobolt 7 mg/kg 1 kg/år Koppar 1 mg/kg 0,2 kg/år Krom 6 mg/kg 1 kg/år Kvicksilver <0,005 mg/kg <0,0008 kg/år Nickel 9 mg/kg 1 kg/år Zink 7 mg/kg 1 kg/år Kommentarer: Innehåll enligt produktdatablad från Kemira Kemi 2013-01-01 används. Enligt produktbladet uppfylls kraven enligt europeisk standard för "Processkemikalier för beredning av dricksvatten" CEN-888 Typ 2. - 19 -
BILAGA 5 AVLOPPSRENINGSVERK OCH AVLOPPSPUMPSTATIONER I STORVRETA - 20 -