VERKSAMHETSBESKRIVNING

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning... 3 1.2 Kortfattad beskrivning av verksamheten... 3 1.3 Luft... 4 1.4 Vatten... 5 1.5 Avfall... 5 1.6 Externt buller... 6 1.7 Råvaror och kemikalier... 6 2 GÄLLANDE BESLUT ENLIGT MILJÖLAGSTIFTNINGEN... 7 3 GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER... 8 4 FÖRETAGETS BEAKTANDE AV HÄNSYNSREGLERNA I MILJÖBALKEN... 10 4.1 Kunskapskravet... 10 4.2 Bästa tillgängliga teknik (BAT)... 10 4.3 Lokaliseringsprincipen... 10 4.4 Hushållning med råvaror och energi... 10 4.5 Produktvalsprincipen... 10 4.6 Ansvar för att avhjälpa skada... 10 5 DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET... 11 5.1 Faktisk produktion under året... 11 5.2 Drifttid... 11 5.3 Tillbud, störningar och klagomål... 11 6 EGENKONTROLL... 12 6.1 Besiktningar... 12 6.2 Undersökningar om miljöpåverkan från verksamhetens produkter... 12 6.3 Miljömål... 12 7 RÅVAROR, KEMIKALIER OCH ÖVRIGA RESURSER... 13 7.1 Råvaruförbrukning... 13 7.2 Förbrukning av vatten... 13 7.3 Förbrukning av kemiska produkter... 13 7.4 Energianvändning... 13 7.5 Bränsleanvändning... 14 8 UTSLÄPP TILL LUFT... 15 8.1 Reningsanläggningar... 15 8.2 Utsläpp av stoft... 15 8.3 Utsläpp av svaveldioxid... 18 8.4 Utsläpp av kväveoxid... 19 8.5 Utsläpp av koldioxid... 19 8.6 Installerad och förbrukad mängd köldmedium... 19 9 UTSLÄPP TILL VATTEN... 20 9.1 Lakvatten... 20 9.2 Läckage till Göta Älv... 22 10 AVFALL... 23 10.1 Stoft från tillverkning av ferrolegeringar... 23 10.2 Arbetet på Mjölkberget... 24 10.3 Övrigt avfall... 25 10.4 Farligt avfall... 25 G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 1

10.5 Åtgärder för att minska mängden avfall... 26 11 TRANSPORTER... 26 12 OMGIVNINGSKONTROLL... 27 12.1 Vattenmossa... 27 12.2 Grundvatten... 28 12.3 Referensdike... 29 12.4 Väggmossa... 30 13 SAMMANFATTNING... 30 BILAGOR 1. Situationsplan 2. Beskrivning av en halvsluten reduktionsugn 3. Filteranläggningen 4. Lokalisering 5. Stoftutsläpp 6. Förbrukning av kemiska produkter 7. Material- och energiflöden 8. Köldmedieredogörelse 9. Provtagningspunkter 10. Bergbrunnar 11. Referensdike 12. Lakvattenanalyser 13. Egenkontroll under 2013 bilaga 3b till kontrolprogrammet G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 2

UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Platsnamn: Vargön Alloys AB Platsnummer: 14 87 11 20 Fastighetsbeteckning: Vargön 2:3, Rånnum 6:41 Postnummer, ort: 468 80 Vargön Besöksadress: Vargön 110 (larm) Kommun: Vänersborg Kontaktperson: Evalotta Stolt Huvudbransch: 27.70 Telefon: 0521-27 73 37 E-post: evalotta.stolt@vargonalloys.se UPPGIFTER OM HUVUDMAN Huvudman: Yildirim Group of Companies (ETI Invest AB) VD: Johan Svensson Organisationsnummer: 55 60 17 29 25 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning Vargön Alloys AB ägs sedan februari 2008 av den turkiska koncernen Yildirim Group of Companies (ETI Invest AB). Verkställande direktören, Johan Svensson, har det övergripande ansvaret för miljövårdsarbetet och för att miljölagarna följs. Miljöchefen är VD:s ställföreträdare i miljövårdsfrågor och svarar för alla externa kontakter med myndigheter, genomförande av kontrollprogram och långsiktig planering av miljöförbättrande åtgärder. Produktionschefen är ansvarig för att produktionen drivs i överensstämmelse med villkoren i gällande koncessionsbeslut och har ansvar för driften av miljövårdsanläggningarna. 1.2 Kortfattad beskrivning av verksamheten Vargön Alloys tillverkar ferrolegeringar. Industriell verksamhet på området har bedrivits sedan 1874 och tillverkning av ferrolegeringar startade 1912. Företaget firade 100 års legeringstillverkning i september 2012. Vargön Alloys AB hade under 2012 ca 160 anställda. Avstånd till närmaste bostadsområde är ca 300 m. Naturreservaten vid Halle- och Hunneberg ligger på 3-5 km avstånd, se bilaga 4. En situationsplan över anläggningen redovisas i bilaga 1. Produktion av ferrolegeringar har till betydande del karaktären av energiförädling. Den grundläggande processen innebär av att elektrisk energi omvandlas till kemiskt bunden energi i en smältreduktionsprocess. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 3

Tillverkningen sker i fyra elektriska reduktionsugnar som drivs kontinuerligt. Under 2012 har inte produktionen körts för fullt, huvudsakligen på grund av marknadsläget. Ugn 12 kördes under årets första månader fram till slutet av maj. Ugn 10 kördes fram till 22 april och startades igen den 24 oktober. Under året har tillverkningen av Ferrokisel återupptagits, ugn 8 startades den 22 april och drevs sedan resten av året. Nedan redovisas de olika ugnarnas produktionskapacitet. Ugnsenhet Produkt Kapacitet Ugnseffekt Ugn 8 Ferrokisel (FeSi) 25 000 t/år 30 MW Ugn 9 Ugn 10 Ugn 12 Högkolat ferrokrom (HC FeCr) Högkolat ferrokrom (HC FeCr) Högkolat ferrokrom ( HCFeCr) 25 000 t/år 15 MW 25 000 t/år 15 MW 100 000 t/år 50 MW Samtliga ugnar är utrustade med värmeåtervinningsanläggningar. Ett schema över en halvsluten reduktionsugn visas i bilaga 2. Återvunnen energi såldes under 2012 till Vänersborgs fjärrvärmenät i form av hetvatten. Slaggen från framställningen av ferrokrom (ca 1,2 ton slagg/ton legering) gjuts ut utomhus i gropar. Efter stelning krossas den och sorteras. Eventuellt medföljande legering återvinns i en luftpulserad våtanrikningsanläggning. Behandlad slagg används bl a som makadamersättning. Slaggen är mycket stabil och omfattande lakningsförsök visar att urlakning av metaller från slagg är mycket liten, motsvarande den från alternativa moränmaterial. I brikettverket tillverkas krommalmsbriketter med kapaciteten ca 150 000 ton/år, vilka ingår som råvara vid ferrokromtillverkningen. Vid framställning av briketter utnyttjas pulverformig malm som annars inte kan användas i processen. Avsiktning av malmråvarans finandel, med efterföljande brikettering, innebär en avsevärd förbättring av arbetsmiljön och minskar även väsentligt risken för störningar i ugnsdriften. 1.3 Luft Tillverkning av ferrolegeringar i metallurgiska smältugnar genererar stora mängder gas innehållande stoft som till över 99 % samlas upp i företagets stoftfilter. Alla ugnar är utrustade med moderna stoftavskiljningsanläggningar, bestående av slangfilter. Principschema över filteranläggningarna visas i bilaga 3. Ugnsgaserna kyls i värmeåtervinningsanläggningarna till ca 150 C vilket ger lämpliga driftbetingelser för slangfiltren. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 4

Vid full produktion på respektive ugn gäller nedanstående värden: Gasmängder Ugn 8 90 000 Nm 3 /h Ugn 9 80 000 Nm 3 /h Ugn 10 80 000 Nm 3 /h Ugn 12 260 000 Nm 3 /h Gasreningsanläggningarna är utrustade med instrument av typ Triboflow för kontinuerlig kontroll av filterstatus. Vid filterbortfall kan rökgaserna avledas via direktskorstenar. Vid dessa tillfällen reduceras ugnseffekten enligt villkoren i koncessionsnämndens beslut, se avsnitt 3. Skorstenshöjder i m över marknivån (+49,65 m): Filterskorsten Direktskorsten Ugn/filter 8 38,00 39,10 Ugn/filter 9 38,00 38,90 Ugn/filter 10/12c 31,80 38,90 Ugn/filter 12 60,10 46,10 Rökgasstoftet från ferrokromtillverkningen deponeras på stoftdeponin vid Mjölkberget. Ferrokiselstoftet säljs i första hand som tillsatsmedel i betong och deponeras i andra hand om inga avsättningsmöjligheter finns. 1.4 Vatten Kylvatten tas från Göta Älv, dit det återförs med en marginell temperaturförhöjning. Processvatten förekommer inte i verksamheten. Regnvatten dräneras till dagvattennätet som mynnar i Göta älv och det sanitära avloppsvattnet avleds till kommunens spillvattennät. Lakvatten från stoftdeponin vid Mjölkberget samlas upp i ett lakvattensystem. Lakvatten pumpas till en reningsanläggning där det vid behov (då halten sexvärt krom är förhöjd) behandlas med järnsulfat och filtreras innan det släpps till Göta Älv. 1.5 Avfall Det avskiljda stoftet från legeringsugnarna samlas i silos. Det behandlas med järn(ii)sulfatlösning dels för att reducera det sexvärda kromet till trevärt krom, dels för att reducera stoftspridningen. Stoftet deponeras i celler på stoftdeponin vid Mjölkberget. Under 2012 avslutades det omfattande arbete, som pågått sedan 2008, med att vidta de åtgärder som företaget åtog sig inför Miljödomstolen beslut i januari 2007. Övrigt industriellt avfall sorteras dels avseende metallskrot o dyl., dels avseende övrigt avfall. Sorteringen görs i de fraktioner som det finns avsättning för. Avfallet samlas upp inom industriområdet och sänds sedan vidare till utomstående entreprenörer. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 5

1.6 Externt buller Smältverket är beläget mellan Göta Älv och Vargöns samhälle. Genom närfältsmätningar 2005 har ljudnivåerna vid de bostäder som ligger närmast beräknats till under 50 d(b)a. 1.7 Råvaror och kemikalier Råvaror, huvudsakligen i form av malm, koks och kvartsit förvaras utomhus. Kemikalier förvaras i anslutning till de platser där de används. Oljor förvaras i ett gemensamt större förråd där det även finns Absol samt tättslutande lock till närliggande dagvattenbrunnar. Företaget har ett web-baserat kemikalieregister där samtliga kemikalier som används registreras. Säkerhetsdatabladen för kemikalierna finns tillgängliga på företagets intranät, De uppdateras kontinuerligt. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 6

2 GÄLLANDE BESLUT ENLIGT MILJÖLAGSTIFTNINGEN 2.1.1 Gällande beslut för verksamheten i Vargön Beslut nr Datum Koncessionsnämnden för miljöskydd, beträffande deponering av kromhaltigt stoft vid det s.k. Mjölkberget. Koncessionsnämnden för miljöskydd, grundbeslutet Koncessionsnämnden för miljöskydd, uppskjutna frågor. nr 189/78 78-12-21 nr 74/85 85-04-25 nr 40/91 91-03-07 Koncessionsnämnden, ändring av villkor i beslut 1. nr 13/96 96-01-31 Beslut om avsteg från kraven i 19-22 förordningen (2001:512) om deponering av avfall M 1406-05 07-01-19 Kontrollprogram för verksamheten 555-6896-2008 12-06-21 Tillståndsbeslut 74/ 85 medger följande produktion; Tillverkning av ferrokrom ferrokisel ferromangan kiselkrom kiselmangan inom ramen för ett effektuttag på högst 125 MW räknat som årsmedelvärde. Kommentar: Under år 2012 tillverkades ferrolegeringar med ett effektuttag på 34 MW räknat som årsmedelvärde. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 7

3 GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER Koncessionsnämnden för miljöskydd, grundbeslutet nr 74/85 85-04-25 Koncessionsnämnden för miljöskydd, uppskjutna frågor nr 40/91 91-03-07 Nr Villkor Kommentar 3 Ugnsgaserna från samtliga ugnar skall genomgå stoftavskiljning i slangfilter. Vid bortfall av filter skall annat slangfilter inkopplas, om så är möjligt. Alla ugnar är försedda med slangfilter. 8 Stofthalten vid besiktning hos ugns- och tappröksgaser som passerat slangfilter får uppgå till högst 10 mg/m 3 norm torr gas som riktvärde och högst 50 mg/m 3 norm torr gas som gränsvärde... Värdena gäller också utsläpp från mal- och sorterverket. 9 Om ett riktvärde överskrids, åligger det bolaget att i samråd med länsstyrelsen vidta skäliga åtgärder för att hindra ett upprepande. Kontinuerlig mätning via Triboflowmätare. Se kapitel 8 Under 2012 har riktvärdet för diffus damning via lanterninerna tidvis överskridits. Se kapitel 8 12 Allt sanitärt avloppsvatten från bolagets anläggningar skall ledas till det kommunala avloppsnätet. 13 Kyl- och dagvatten från bolagets anläggningar får efter eventuellt erforderlig, av länsstyrelsen föreskriven rening avledas till Göta Älv. Det sanitära avloppsvattnet leds till kommunen. Ett stickprov på dagvattnet togs under 2009. Kylvattnet är endast indirekt. 14 Utöver vad som i koncessionsnämndens beslut 1978-12-21 Nr 189/78 bestäms om hanteringen av restprodukter från bolagets verksamhet åligger det bolaget att i samråd med Vänersborgs miljö- och hälsoskyddsförvaltning vidta skäliga åtgärder för att motverka luktolägenheter från deponeringsplatserna och förebygga läckage av kromhaltigt lakvatten. 15 Bolaget skall i samråd med länsstyrelsen vidta skäliga åtgärder för att sänka bullernivån i fabrikens omgivning. I samband med ombyggnadsarbeten och utbyte av bulleralstrande utrustning skall särskild hänsyn tas till möjligheten att minska uppkomsten och spridningen av störande buller. 20 Bolaget skall tillämpa sådana rutiner som behövs för att motverka för omgivningen störande damning från utomhusytor där dammande råvaror hanteras. Eventuella klagomål registreras i Q-VA. Lakvatten samlas upp i ett lakvattensystem. Se kapitel 5 samt 9 Under 2012 har klagomål framförts på lågfrekvent buller från smältverket. Orsaken är med största sannolikhet ugn 12's fläktar. Åtgärder för att lösa problemet kommer att vidtas då ugnen startas. Städprogram tillämpas. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 8

Koncessionsnämnden för miljöskydd, beträffande deponering av kromhaltigt stoft vid det s.k. Mjölkberget. Nr 189/78 78-12-21 Nr Villkor Kommentar - För ferrolegeringsverket skall finnas av länsstyrelsen godkänt kontrollprogram avseende verksamheten. Godkänt av länsstyrelsen 2012-06-21 Koncessionsnämnden, ändring av villkor i beslut 1. nr 13/96 96-01-31 Nr Villkor Kommentar 4 Ugnarna 8, 9 och 10 får vid filterhaveri, eller när slangfilter för ugnsgasen av annan orsak inte kan användas, drivas utan rökgasrening i slangfilter under högst 480 timmar per kalenderår. För ugn 12 är motsvarande tid 300 timmar per kalenderår. Drift som nu har sagts får inte vid samma ugn pågå mer än tre dygn i följd. 6 Vid ugnsdrift med tillämpning av bestämmelserna i punkt 4 skall effektuttaget reduceras på sätt som framgår av följande tabell: Ugn Reducerad effekt vid tillverkning av ferrokrom Annan legering 8 22 16 9 11 8 10 11 11 12 33 33 Villkoret har innehållits 2012. Se kapitel 8 Enligt ugnsjournalerna har effekten sänkts enligt gällande villkor vid direktspjäll. 7 Tappröken från ugnarna 8, 9, 10 och 12 skall samlas upp och genomgå stoftavskiljning i slangfilter om ej annat framgår av villkor 4. 19 Stoftutsläpp via lanterniner från det gamla (ugn 8, 9 och 10) och det nya (ugn 12) verket får för vardera verket som riktvärde, beräknat som dygnsmedelvärde, uppgå till högst 1,0 kg/ton producerad legering. Tappröken renas m h a slangfilter. Resultatet av genomförda mätningar och utredning för att minska stoftutsläppet redovisades till länsstyrelsen i december 2012. Se kapitel 8 Beslut om avsteg från kraven i 19-22 förordningen (2001:512) om deponering av avfall M 1406-05 07-01-19 Nr Villkor Kommentar - Deponin skall utformas och verksamheten bedrivas i överensstämmelse med vad som redovisats i ansökan samt vad företaget i övrigt uppgett och åtagit sig Arbetet avslutades under sommaren 2012 har godkänts av länsstyrelsen i beslut daterat 2013-01-14 Se kapitel 10 G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 9

4 FÖRETAGETS BEAKTANDE AV HÄNSYNSREGLERNA I MILJÖBALKEN 4.1 Kunskapskravet Företaget deltar i ICDA, International Chromium Development Association och den kunskapsuppbyggande verksamhet som sker där. Under 2012 har arbetet varit inriktat på att ta fram underlag för en gemensam LCI för ferrokromtillverkare i världen. Inom den europeiska sammanslutningen för legeringsproducenter, EuroAlliages, pågår, gemensamt med övriga legeringsproducenter i Europa bl a arbetet med anpassning till EU:s system för handel med utsläppsrätter samt arbetet med att ta fram underlag till ett nytt Non Ferrous Metal BREF-dokument (se nedan). Företaget är även medlem i Jernkontorets miljöråd som arbetar med kunskapsuppbyggande verksamhet inom svensk stålindustri. Vargön Alloys AB samarbetar med högskolor och universitet genom bl a examensarbeten och olika projektarbeten. 4.2 Bästa tillgängliga teknik (BAT) Överensstämmelsen med bästa tillgängliga teknik, enl. Non Ferrous Metal BREF från maj 2000, redovisades separat i samband med 2004 års miljörapport enligt kravet i SFS 2004:989. Arbete med att uppdatera det BREF-dokument som anger BAT inom ramen för IEDdirektivet återupptogs under 2012. Detta arbete sker samarbete med de europeiska producenterna inom EuroAlliages. 4.3 Lokaliseringsprincipen Företaget startade 1912 tillverkningen av legeringar p.g.a. den goda tillgången på energi. Genom företagets lokalisering har leverans av återvunnen energi till det närbelägna pappersbruket och till Vänersborgs kommun möjliggjorts. 4.4 Hushållning med råvaror och energi Leveranserna av återvunnen energi innebär ett effektivt resursutnyttjande som är svårt att åstadkomma vid de flesta legeringsproducerande anläggningarna i världen. 4.5 Produktvalsprincipen Företaget har ett web-baserat system för hantering av säkerhetsdatablad. Detta system kan även leverera listor över de kemikalier som används samt jämföra dessa listor mot de olika listor för kemikaliebedömning som finns. 4.6 Ansvar för att avhjälpa skada Ett samarbete pågår sedan länge mellan företaget och Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 10

5 DRIFT- OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN UNDER ÅRET Under 2012 har produktionen fortfarande varit relativt begränsad. Ugn 12 kördes fram till den 28 maj och ugn 10 kördes fram till 22 april och startades åter 24 oktober. Dessutom återupptogs produktionen av ferrokisel den 26 april. 5.1 Faktisk produktion under året Företagets produktion har 2012 omfattat följande: Ferrokisel Ferrokrom summa legering 9 800 ton 39 000 ton 48 800 ton Ferrokromslagg från tillverkning av ferrokrom Krommalmsbriketter Hetvatten till det kommunala fjärrvärmenätet 52 300 ton 21 500 ton 110 300 MWh 5.2 Drifttid Produktionen sker normalt i kontinuerlig 3-skiftsdrift med fem skiftlag. Ugnarna stoppas endast för revision eller akuta reparationer. Ugn Ugn 8 Ugn 9 Ugn 10 Ugn 12 Driftsperiod Drifttid (timmar) Från den 26 april. 5 451 5 451 h 0 h Ugnen stoppades den 26 september 2008 0 4 755 h Ugnen kördes fram till 22 april och startades åter 24 oktober 4 755 3 331 h Ugnen stoppades pga. haveri den 28 maj 3 331 5.3 Tillbud, störningar och klagomål Något enstaka klagomål avseende buller har mottagits från boende i Vargön och i Mariedal. Dessa registreras i vårt verksamhetssystem (Q-VA). Källan till klagomålen är den förändrade bullerbilden vid ugn 12, vilket tydligt framgick då klagomålen slutade sedan ugnen stoppades i slutet av maj. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 11

6 EGENKONTROLL Verksamheten kontrolleras, med vissa förändringar beroende på den begränsade produktionen, i huvudsak enligt gällande kontrollprogram, som godkändes av länsstyrelsen i juni 2012. Programmet är integrerat i miljöledningssystemet. 6.1 Besiktningar LRQA genomförde under 2012 två uppföljande revision (mars och september) av verksamhetssystemet som bygger på kvalitetsstandarden ISO 9 001 och miljöledningsstandarden ISO 14 001. Gällande certifikat är samordnade så att ett gemensamt certifikat nu gäller till den 30 april 2016 enligt båda standarderna. Under september 2012 genomfördes också en mätning av den diffusa damningen från lanterninerna och kontroll av triboflowmätarna av IVL Svenska Miljöinstitutet. 6.2 Undersökningar om miljöpåverkan från verksamhetens produkter Registrering av legeringar och slagg EU:s kemikalieförordning REACH genomfördes 2010. Arbetet med registreringen enligt REACH skedde i ett internationellt konsortium tillsammans med producenter och importörer av legeringar. Arbete pågår för att bredda användningen av ferrokromslaggen. Den ferrokromslagg som producerats de senaste åren har använts som konstruktionsmaterial på deponin. Från årsskiftet 2011/2012 saluförs åter ferrokromslagg till externa kunder. 6.3 Miljömål Företaget är sedan den 3 februari 2000 certifierat enligt ISO 14 001:2004. Som en del av miljöledningssystemet (Q-VA) arbetar företaget med handlingsplaner kopplade till miljömål. Arbetet var under 2012 inriktat på att avsluta arbete på stoftdeponin och på att minska den diffusa damningen från lanterninerna. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 12

7 RÅVAROR, KEMIKALIER OCH ÖVRIGA RESURSER 7.1 Råvaruförbrukning Krommalm från Turkiet Kvarts och kalksten, huvudsakligen från Dalsland Koks, huvudsakligen från Colombia, Italien, Ukraina, Australien, England och Kina Glödskal Elektrodmassa 103 800 ton 31 570 ton 35 800 ton 4 500 ton 1 500 ton 7.2 Förbrukning av vatten Förbrukningen av kommunalt vatten var 30 950 m³ under 2012. Användningen av kylvatten från Göta Älv var 2012 ca 13 140 000 m³ vatten. Vattnet går i ett helt slutet system och återförs till älven utan annan påverkan än en något förhöjd temperatur. 7.3 Förbrukning av kemiska produkter Med utgångspunkt från vårt kemikalieregister kan konstateras att vår förbrukning av kemiska produkter är begränsad. Förteckning över kemiska produkter förbrukade i mängder överstigande 100 kg under 2012 visas i bilaga 6. 7.4 Energianvändning De metallurgiska processerna är mycket elintensiva. En inte oväsentlig mängd elenergi används också för drift av hjälputrustning, huvudsakligen filterfläktar. Total elenergiförbrukning under 2012: Ugn 8 Ugn 10 Ugn 12 Motorkraft, belysning och övr Total elförbrukning 105 570 MWh 63 840 MWh 104 040 MWh 27 170 MWh 300 620 MWh Alla ugnar är utrustade med energiåtervinningsanläggningar. Energiåtervinningen vid företaget innebär att normalt ca 85-90 % av Vänersborgs fjärrvärmebehov kan täckas. Leveranserna av återvunnen energi innebär fortfarande ett effektivt resursutnyttjande vilket normalt inte sker vid de flesta legeringsproducerande anläggningarna i världen. Återvinning av energi är dessutom mycket väsentlig för företagets ekonomi och ett ständigt arbete pågår för att öka den återvunna mängden och hitta nya kunder. Under 2012 levererade Vargön Alloys AB följande mängder energi; G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 13

110 300 MWh hetvatten till VFAB (40 % av den mängd process-el som användes) Tyvärr tvingades vi samtidigt dumpa 13 850 MWh bl a på grund av att produktion och behov inte alltid överensstämmer. 7.5 Bränsleanvändning Företaget förbrukar inga fasta bränslen. Den koks som förbrukas används som reduktionsmedel i den metallurgiska processen. Förbrukning av olja och gasol uppgick 2012 till: Eldningsolja, 37 m 3 Diesel, varav 80 m 3 Ecopar, (transportmaskiner m m) 156 m 3 Gasol (torkning av skänkar) 106 ton G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 14

8 UTSLÄPP TILL LUFT Varje filteranläggning är utrustad med nödvändiga instrument för driftkontroll t ex temperatur- och tryckskrivare för rökgasen. All gasreningsutrustning övervakas kontinuerligt av skiftgående personal som journalför verksamheten. Inom miljöledningssystemet finns rutiner för: a) Skötsel av kontrollinstrument för filterstatus, "Triboflow". b) Periodisk internmätning av diffus damning c) Kontroll av mät- och provningsutrustning d) Rutiner för kontaktande av myndigheter vid onormala driftförhållanden. e) Renhållning av verksområdet (städprogram). 8.1 Reningsanläggningar Filterslangar byts planenligt vid revisionsstoppen, varför slangskador mycket sällan uppträder under drifttiden. Innan en ugn startas efter ett längre stopp sätts alltid nya filteslangar in i filtret. Under 2012 stratdes både ugn 10 och ugn 8 efter längre stopp. Filtret till ugn 10 innehåller 840 stycken filterslangar och i filtret till ugn 8 finns 1152 stycken slangar. 8.2 Utsläpp av stoft 8.2.1 Bildning av stoft Ursprunget för större delen av det stoft som produceras är de metallurgiska processerna i ugnarna. I reduktionsprocessen bildas olika metalloxider som beroende på vikt antingen hamnar i slaggen eller i stoftet. Nedan visas den mängd stoft som produceras i ugnarna varav större delen avskiljs och deponeras och endast en lite del släpps till luft. 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 101 86 88 77 102 91 83 88 112 24 46 71 52 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 total mängd bildat stoft deponerad mängd stoft totalt utsläppt mängd G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 15

8.2.2 Utsläpp via stoftfilter Kontinuerlig mätning av utsläpp genom filter utförs med hjälp av instrument av typ Triboflow. De kalibreras mot manuella stoftmätningar som genomförs av IVL vartannat år (senaste externa kalibreringen gjordes i september 2012). Triboflowmätare är installerade i skorstenen för filtren vid ugnarna 8 och 9, i skorstenen för filtret vid ugn 10 och 12 C samt i skorstenen för ugn 12:s båda filter. Utsläppt mängd stoft via filter beräknas utifrån avläsning och beräkning av medelvärden på Triboflowmätarna. Detta sker med 2 timmars intervall och antecknas i driftjournaler för respektive anläggning av skiftgående filterskötare. Under 2012 var medelvärdet för triboflowmätarna Ugn 8 1,9 mg/m 3 ugn 10 3,7 mg/m 3 ugn 12 2,0 mg/m 3 Under 2012 beräknas 5,5 ton stoft ha släppts ut via filtren, varav 1,3 ton var stoft som inte innehåller krom då det kommer från produktion av ferrokisel. 8.2.3 Direktutsläpp förbi filter Vid start av ugnar eller vid haverier måste ibland rökgaserna släppas förbi filtren för att de inte skall förstöras av exempelvis för höga temperaturer. Tiden med öppen direktskorsten regleras i villkor och vid dessa till fällen skall ugnarna köras med reducerad effekt enligt villkor. Tiden med öppen direktskorsten med reducerad effekt utan rökgasrening var under 2012 totalt 427 timmar, vid 40 tillfällen, med nedanstående fördelning; DRIFT- DRIFTTID (h) MED TIMMAR DIREKTSKORSTEN timmar Antal ugn 8 3 499 373 28 ugn 10 2 900 42 5 ugn 12 1 410 12 7 TOTALT 7 809 427 40 Beräkning av stoftmängd vid direktutsläpp sker på basis av producerad mängd stoft per MWh förbrukad energi med hänsyn tagen till reducerat effektuttag. Detta är en beräkningsmetod som fungera vid driftavbrott under pågående drift medan beräkningen stämmer sämre vid start av en kall ugn efter ett längre stopp. Under 2012 beräknas 1,5 ton stoft ha släppts ut förbi filtren. Två tredjedelar av mängden utgörs av stoft från start av ugn 8 för produktion av ferrokisel omfattningen blev betydligt större än planerat men var oundviklig för att inte förstöra filtren. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 16

8.2.4 Diffus damning Den diffusa damningen beräknas enligt en modell som IVL tog fram 1987. Denna metod används även något förenklad vid interna mätningar av diffus damning och i de månatliga rapporterna till tillsynsmyndigheten. Emissionsmätningar utförs två-tre gånger per år i enlighet med kontrollprogrammet med besiktning och mätning vartannat år av opartisk kontrollant. Under 2012 genomfördes fem mätningar. Tre på ugn 8 och en på ugn 12 och en då både ugn 10 och 8 var igång; Datum Diffus damning kg/ton legering Ugn 8 Ugn 8+10 Ugn 12 mars 0,65 juli 1,37 augusti 2,36 september 1,48 oktober 1,06 medelvärde 1,7 Den diffusa damningen från tillverkning av ferrokisel överskred riktvärdet under större delen av året. Orsaken var framför allt dålig ugnsgång framför allt pga. av råmaterialets kvalitet. Det beräknade (med utgångspunkt från IVL:s mätningar) årliga stoftutsläppet från diffus damning är ca 45 ton, varav en tredjedel utgörs av stoft från produktionen av ferrokisel. Det totala stoftutsläppet 2012 beräknas till ca 52 ton (varav 17 ton är rökgasstoft från ferrokiselproduktion). Nedan redovisas totala stoftutsläppet 2000-2012 fördelat mellan ferrokisel och ferrokrom. 120 115 110 105 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 En sammanställning av stoftutsläppen under 2012 redovisas i bilaga 5. FeSi FeCr G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 17

MWh ton/år MILJÖRAPPORT 2012 8.3 Utsläpp av svaveldioxid Nedanstående diagram visar energianvändningen och utsläppen av svaveldioxid under de senaste 14 åren. Energianvändning och utsläpp av svaveldioxid 800 000 700 000 600 000 500 000 400 350 300 250 400 000 300 000 200 000 100 000 0 200 150 100 50 0 energi Svaveldioxid Svavelutsläpp med rökgaser under 2012 har beräknats till ca 165 ton (SO 2 330 ton). Förekomsten av svavel är förorsakad av de råmaterial som används såsom koks (ca 0,8 % S) malmer (ca 0,02 % S) kvartsit (ca 0,05 % S). Under 2012 innehöll de råvaror som användes 285 ton svavel. De olika material som lämnade ugnen (legeringar, stoft och slagg) innehöll ca 120 ton svavel. Skillnaden mellan ingående och utgående svavelmängd antas återfinnas i rökgaserna. Tidigare beräkningar indikerar att utsläpp från tillverkning av ferrokisel ligger på ca 5 kg/ton legering medan svavelutsläppen från ferrokromtillverkning är ungefär en tiondel så stora. Vi har med åren också tagit fram allt bättre analysmetoder vilket gör beräkningarna säkrare. En jämförelse med historiska utsläpp är därför något tveksam. Som exempel kan nämnas att halten svavel i slagg nu mätts till 0, 14 % istället för den schablonvärde på 0,29 % som tidigare använts. Därmed ökar de beräknade utsläppen av svavel till mer än det dubbla. Numer analyseras svavelhalten i ferrokromslaggen kontinuerligt. G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 18

MWh ton/år MILJÖRAPPORT 2012 8.4 Utsläpp av kväveoxid Utsläppen av kväveoxider bedöms med hänsyn till respektive ugns drifttid och produktionsmängd vara ca 116 ton. 800 000 Energi användning och utsläpp av kväveoxider 300 700 000 600 000 500 000 250 200 400 000 300 000 200 000 100 000 0 150 100 50 0 energi NOx Ökningen jämfört med tidigare år beror på att kväveoxidutsläppen vid ferrokiselproduktion är ca tre gånger så stora som vid ferrokromproduktion. 8.5 Utsläpp av koldioxid Kol tillförs processen i form av koks och i någon mån som elektrodmassa. Kol tillförs för reduktion av krom- och järnoxider i malmen. Vid processen bildad CO oxideras i ugnens övre del. Oxidationsprocessen genererar värmeenergi som sedan tas till vara i ång- och hetvattenpannor. En schematisk bild av material- och energiflödena inom företaget visas i bilaga 7. Bilden visar även emissioner från processen inklusive emissionen av CO 2 som under 2012 beräknades till 101 000 ton. 8.6 Installerad och förbrukad mängd köldmedium Kontroll av kyl- och värmepumpanläggningar har utförts av ackrediterat kontrollorgan, YIT, Trollhättan, enligt protokoll i bilaga 8. HCFC HFC Installerad mängd, kg 14 37 Påfylld mängd under 2012, 0 4,5 kg Omhändertagen mängd 0 0 G:\Miljö\MILJÖRAPPORTER\Miljörapport 2012\MILJÖRAPPORT VAAB - 2012.docx 19