Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen

Begäran om utlåtande över utredningen av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur samt andra reformer som har samband med kommunreformen Vastaajan tiedot Email info@korsholm.fi Aloitusaika 13.4.2012 Lopetusaika 13.4.2012 1. Uppgifter om kommunen som svarar Uppgifter om kommunen som svarar Välj 0 20 Akaa 0 5 Alajärvi 0 9 Alavieska 0 10 Alavus 0 16 Asikkala 0 18 Askola 0 19 Aura 0 46 Enonkoski 0 47 Enontekiö Enontekis 0 49 Espoo Esbo 0 50 Eura 0 51 Eurajoki Euraåminne 0 52 Evijärvi 0 61 Forssa 0 69 Haapajärvi 0 71 Haapavesi 0 72 Hailuoto Karlö 0 74 Halsua 0 75 Hamina Fredrikshamn 0 77 Hankasalmi 0 78 Hanko Hangö 0 79 Harjavalta 0 81 Hartola 0 82 Hattula 0 84 Haukipudas 0 86 Hausjärvi 0 111 Heinola 0 90 Heinävesi 0 91 Helsinki Helsingfors 0 97 Hirvensalmi 0 98 Hollola 0 99 Honkajoki 0 102 Huittinen 0 103 Humppila 0 105 Hyrynsalmi 0

106 Hyvinkää Hyvinge 0 283 Hämeenkoski 0 108 Hämeenkyrö Tavastkyro 0 109 Hämeenlinna Tavastehus 0 139 Ii 0 140 Iisalmi Idensalmi 0 142 Iitti 0 143 Ikaalinen Ikalis 0 145 Ilmajoki 0 146 Ilomantsi Ilomants 0 153 Imatra 0 148 Inari Enare 0 149 Inkoo Ingå 0 151 Isojoki Storå 0 152 Isokyrö Storkyro 0 164 Jalasjärvi 0 165 Janakkala 0 167 Joensuu 0 169 Jokioinen Jockis 0 171 Joroinen Jorois 0 172 Joutsa 0 174 Juankoski 0 176 Juuka 0 177 Juupajoki 0 178 Juva 0 179 Jyväskylä 0 181 Jämijärvi 0 182 Jämsä 0 186 Järvenpää Träskända 0 202 Kaarina S:t Karins 0 204 Kaavi 0 205 Kajaani Kajana 0 208 Kalajoki 0 211 Kangasala 0 213 Kangasniemi 0 214 Kankaanpää 0 216 Kannonkoski 0 217 Kannus 0 218 Karijoki Bötom 0 223 Karjalohja Karislojo 0 224 Karkkila Högfors 0 226 Karstula 0 230 Karvia 0 231 Kaskinen Kaskö 0 232 Kauhajoki 0 233 Kauhava 0 235 Kauniainen Grankulla 0 236 Kaustinen Kaustby 0 239 Keitele 0 240 Kemi 0 320 Kemijärvi 0

241 Keminmaa 0 322 Kemiönsaari Kimitoön 0 244 Kempele 0 245 Kerava Kervo 0 246 Kerimäki 0 248 Kesälahti 0 249 Keuruu 0 250 Kihniö 0 254 Kiikoinen 0 255 Kiiminki 0 256 Kinnula 0 257 Kirkkonummi Kyrkslätt 0 260 Kitee 0 261 Kittilä 0 263 Kiuruvesi 0 265 Kivijärvi 0 271 Kokemäki Kumo 0 272 Kokkola Karleby 0 273 Kolari 0 275 Konnevesi 0 276 Kontiolahti 0 280 Korsnäs 0 284 Koski Tl 0 285 Kotka 0 286 Kouvola 0 287 Kristiinankaupunki Kristinestad 0 288 Kruunupyy Kronoby 0 290 Kuhmo 0 291 Kuhmoinen 0 297 Kuopio 0 300 Kuortane 0 301 Kurikka 0 304 Kustavi Gustavs 0 305 Kuusamo 0 312 Kyyjärvi 0 316 Kärkölä 0 317 Kärsämäki 0 319 Köyliö Kjulo 0 398 Lahti Lahtis 0 399 Laihia Laihela 0 400 Laitila 0 407 Lapinjärvi Lappträsk 0 402 Lapinlahti 0 403 Lappajärvi 0 405 Lappeenranta Villmanstrand 0 408 Lapua Lappo 0 410 Laukaa 0 413 Lavia 0 416 Lemi 0 418 Lempäälä 0 420 Leppävirta 0

421 Lestijärvi 0 422 Lieksa 0 423 Lieto Lundo 0 425 Liminka Limingo 0 426 Liperi 0 444 Lohja Lojo 0 430 Loimaa 0 433 Loppi 0 434 Loviisa Lovisa 0 435 Luhanka 0 436 Lumijoki 0 440 Luoto Larsmo 0 441 Luumäki 0 442 Luvia 0 475 Maalahti Malax 0 476 Maaninka 0 480 Marttila 0 481 Masku 0 483 Merijärvi 0 484 Merikarvia Sastmola 0 489 Miehikkälä 0 491 Mikkeli S:t Michel 0 494 Muhos 0 495 Multia 0 498 Muonio 0 499 Mustasaari Korsholm 1 500 Muurame 0 503 Mynämäki 0 504 Myrskylä Mörskom 0 505 Mäntsälä 0 508 MänttäVilppula 0 507 Mäntyharju 0 529 Naantali Nådendal 0 531 Nakkila 0 532 Nastola 0 534 Nilsiä 0 535 Nivala 0 536 Nokia 0 538 Nousiainen Nousis 0 540 NummiPusula 0 541 Nurmes 0 543 Nurmijärvi 0 545 Närpiö Närpes 0 560 Orimattila 0 561 Oripää 0 562 Orivesi 0 563 Oulainen 0 564 Oulu Uleåborg 0 567 Oulunsalo 0 309 Outokumpu 0 576 Padasjoki 0

577 Paimio Pemar 0 445 Paltamo 0 578 Parainen 0 580 Parikkala 0 581 Parkano 0 599 Pedersören kunta Pedersöre 0 583 Pelkosenniemi 0 854 Pello 0 584 Perho 0 588 Pertunmaa 0 592 Petäjävesi 0 593 Pieksämäki 0 595 Pielavesi 0 598 Pietarsaari Jakobstad 0 601 Pihtipudas 0 604 Pirkkala Birkala 0 607 Polvijärvi 0 608 Pomarkku Påmark 0 609 Pori Björneborg 0 611 Pornainen Borgnäs 0 638 Porvoo Borgå 0 614 Posio 0 615 Pudasjärvi 0 616 Pukkila 0 618 Punkaharju 0 619 Punkalaidun 0 620 Puolanka 0 623 Puumala 0 624 Pyhtää Pyttis 0 625 Pyhäjoki 0 626 Pyhäjärvi 0 630 Pyhäntä 0 631 Pyhäranta 0 635 Pälkäne 0 636 Pöytyä 0 678 Raahe Brahestad 0 710 Raasepori Raseborg 0 680 Raisio Reso 0 681 Rantasalmi 0 683 Ranua 0 684 Rauma Raumo 0 686 Rautalampi 0 687 Rautavaara 0 689 Rautjärvi 0 691 Reisjärvi 0 694 Riihimäki 0 696 Ristiina 0 697 Ristijärvi 0 698 Rovaniemi 0 700 Ruokolahti 0 702 Ruovesi 0

704 Rusko 0 707 Rääkkylä 0 729 Saarijärvi 0 732 Salla 0 734 Salo 0 790 Sastamala 0 738 Sauvo Sagu 0 739 Savitaipale 0 740 Savonlinna Nyslott 0 742 Savukoski 0 743 Seinäjoki 0 746 Sievi 0 747 Siikainen 0 748 Siikajoki 0 791 Siikalatva 0 749 Siilinjärvi 0 751 Simo 0 753 Sipoo Sibbo 0 755 Siuntio Sjundeå 0 758 Sodankylä 0 759 Soini 0 761 Somero 0 762 Sonkajärvi 0 765 Sotkamo 0 768 Sulkava 0 775 Suomenniemi 0 777 Suomussalmi 0 778 Suonenjoki 0 781 Sysmä 0 783 Säkylä 0 831 Taipalsaari 0 832 Taivalkoski 0 833 Taivassalo Tövsala 0 834 Tammela 0 837 Tampere Tammerfors 0 838 Tarvasjoki 0 844 Tervo 0 845 Tervola 0 846 Teuva Östermark 0 848 Tohmajärvi 0 849 Toholampi 0 850 Toivakka 0 851 Tornio Torneå 0 853 Turku Åbo 0 857 Tuusniemi 0 858 Tuusula Tusby 0 859 Tyrnävä 0 863 Töysä 0 886 Ulvila Ulvsby 0 887 Urjala 0 889 Utajärvi 0

890 Utsjoki 0 892 Uurainen 0 893 Uusikaarlepyy Nykarleby 0 895 Uusikaupunki Nystad 0 785 Vaala 0 905 Vaasa Vasa 0 908 Valkeakoski 0 911 Valtimo 0 92 Vantaa Vanda 0 915 Varkaus 0 918 Vehmaa 0 921 Vesanto 0 922 Vesilahti 0 924 Veteli Vetil 0 925 Vieremä 0 926 Vihanti 0 927 Vihti Vichtis 0 931 Viitasaari 0 934 Vimpeli 0 935 Virolahti 0 936 Virrat Virdois 0 942 Vähäkyrö Lillkyro 0 946 Vöyri Vörå 0 972 YliIi 0 976 Ylitornio Övertorneå 0 977 Ylivieska 0 980 Ylöjärvi 0 981 Ypäjä 0 989 Ähtäri Etseri 0 992 Äänekoski 0

2. Landskap 0 1 Välj Uusimaa Nyland VarsinaisSuomi Egentliga Finland Satakunta KantaHäme Egentliga Tavastland Pirkanmaa Birkaland PäijätHäme Päijänne Tavastland Kymenlaakso Kymmenedalen EteläKarjala Södra Karelen EteläSavo Södra Savolax PohjoisSavo Norra Savolax PohjoisKarjala Norra Karelen KeskiSuomi Mellersta Finland EteläPohjanmaa Södra Österbotten Österbotten Pohjanmaa KeskiPohjanmaa Mellersta Österbotten PohjoisPohjanmaa Norra Österbotten Kainuu Kajanaland Lappi Lappland

3. Kontaktuppgifter till kommunens kontaktperson Titel Kommundirektör Namn Rurik Ahlberg Epost rurik.ahlberg@korsholm.fi Tfn 063277146 4. Kontaktuppgifter till den som ifyllt frågeblanketten Titel Förvaltningschef Namn Linda Pada E.post linda.pada@korsholm.fi Tfn 063277187 / 0509119787 5. 1. Hur bedömer ni behovet av att reformera kommun och servicestrukturen och vilka är de ur kommunernas perspektiv viktigaste motiveringarna för genomförandet av reformen? Utgångspunkten för reformen bör vara att trygga servicen i de kommuner som har svårigheter att garantera den grundläggande servicen för sina invånare. Behovet är olika i olika delar av landet. Reformen handlar i stor utsträckning om den åldrande befolkningens behov. De utmaningar som föranleds av den förändrade demografin löses inte med ändrade kommungränser. Andelen över 75åringar har ökat i Korsholm från 5,26% år 1980 till 8,37% år 2010. Kommunens befolkning har ökat under samma tid med 36%. Kommunen anpassar sig kontinuerligt till en förändrad befolkningsstruktur och denna anpassning fortsätter också framöver. Korsholms kommun har som en följd av KSSRlagstiftningen år 2009 grundat ett samarbetsområde tillsammans med dåvarande VöråMaxmo kommun och Oravais kommun (efter deras samgång år 2011 Vörå kommun). Utöver primärvärden som nu ingår i samarbetsområdets verksamhet finns ett principiellt ställningstagande att överföra socialvården förutom dagvården. Det är inte ändamålsenligt att staten först initierar en reform som kullkastas några år senare. Samordningen av specialsjukvård, primärhälsovård och socialvård är av stor betydelse för att trygga den offentliga ekonomin, säkra serviceutbudet och trygga tillgången på personal på lokal, regional och nationell nivå. Korsholms kommun reserverar möjligheten att komplettera utlåtandet efter att kommunen kunnat ta del av regeringens planer för social och hälsovården. Statens viktigaste uppgift i förhållande till kommunerna är att vara en pålitlig och långsiktig samarbetspart som lever upp till en stabil finansiering.

6. 1. Hur bedömer ni ur den egna kommunens perspektiv de infallsvinklar och kriterier som arbetsgruppen utnyttjat vid granskningen av kommunstrukturen? Med tanke på den demografiska utvecklingen och strukturen? Korsholms kommun rankas i den mest fördelaktiga kvintilen enligt de demografiska och strukturella kriterier som arbetsgruppen använt. Korsholms kommun har kontinuerligt anpassat sig till en åldrande befolkning sedan år 1980. Andelen barn i åldern 04 år har varit på en relativt konstant hög nivå (6,27,0%) under samma tidsperiod, men ändrad lagstiftning har ökat kommunens förpliktelser. Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? Kommunerna i Vasaregionen har en god ekonomi, med relativt låg skuldsättning (Korsholms proportionella skuldsättning 2010 41,8%) och för Korsholms del är statsandelarnas andel av inkomstunderlaget 23,2 procent, inte speciellt högt. Enligt arbetsgruppens utredning hör Korsholms kommun till landets starkaste tiondel vad gäller ekonomin. Utredningen utgår alltför mekaniskt från antagandet att kommunerna inte skulle vidta åtgärder för att anpassa sina ekonomier till realekonomin. Detta återspeglar inte hur kommunerna tidigare fungerat. Utgångspunkten för framtidsprognoserna till 2030 innehåller därför ett osäkerhetsmoment som gör prognoserna otillförlitliga. Flera kommuner har under största delen av 2000talet uppvisat en sjunkande effektiv skattesats, så även i Korsholm, trots höjningar av kommunalskatten. Med tanke på en granskning av samhällsstrukturen? I Vasaregionen hanteras samhällsstrukturen bäst genom effektiverat MALsamarbete. Regionstrukturen i Österbotten bygger på en relativt stadsnära välmående landsbygd, vilket visat sig vara en konkurrensfördel. Vasa stad har godkänt en generalplan för hela staden och Korsholm uppgör en strategisk generalplan för hela Korsholms kommun. Den strategiska generalplanen beräknas bli klar 2012. För tillfället planerar Vasaregionens kommuner göra upp en strategisk generalplan för hela regionen. Korsholms kommun och Vasa stad har haft ett intensivt samarbete t.ex. vid uppgörande av delgeneralplanen för ett gemensamt bostadsområde i Böle, ett gemensamt logistikcenter (Granholmsbackens delgeneralplan), delgeneralplanen för TölbyVikby som möjliggör en flytt av travbanan bort från stadens centrum samt i samband med omfattande arrangemang föranledda av Smedsby nya omfartsväg som samtidigt fungerar som Vasas norra infart. Omfartsvägen byggs åren 20112014. För hela Österbotten har 2008 godkänts en ny landskapsplan. För kommunerna i Vasaregionen är Vasa stad det naturliga centret för handel, arbetsplatser och gemensamma kommunala funktioner. Detta återspeglas också av kommunernas ställningstaganden visàvis den nya landskapsplanen, dess etapplaner och samkommunernas och gemensamma bolags investeringar. På detta sätt har åstadkommits en stark centrering av dessa funktioner, helt i linje med de riksomfattande målsättningarna för markanvändningen (kapitlen: 1) fungerande regionstruktur, 2) enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön samt 4) fungerande förbindelsenät och energiförsörjning). De finländska stadsregionerna har i internationell jämförelse överlag liten inverkan på klimatutsläpp. Strukturen eller typ av bostadsområden har enligt forskning (Jukka Heinonen 2012) inte heller visat sig ha en signifikant inverkan på minskande klimatutsläpp. Istället är klimatutsläppen mer beroende av konsumtionsvolymen, även om privatbilismen i sig påverkas av samhällsstrukturen. Konkurrensen om invånare mellan kommunerna i Vasaregionen är inte ett inrikesnollsummespel. Regionens befolkning ökar även på grund av en positiv nettomigration från utlandet. I Österbotten har arbetskraftsinvandringen lett till en positiv inverkan på ekonomin och arbetsmarknaden. Även landsbygdsnäringarna får tillskott till arbetskraften och vissa byar, som tidigare lidit av befolkningsminskning, har fått en liten befolkningsökning. Nettomigrationen bidrar alltså även till att förstärka den redan

decentraliserade regionstrukturen. Med tanke på pendlingen, tillgängligheten och uträttandet av ärenden? De språkliga grundrättigheterna går före pendlingsområdet som kriterium för organisering av den kommunala servicestrukturen. Flera juridiska experter, bl.a. Kaarlo Tuori (Kuntarakennekirja s.116), har också påpekat att språkliga rättigheter är en bindande grundrättighet, till skillnad från de kvantitativa kriterier som tillämpas i finansministeriets utredning. Korsholms kommun är en integrerad del av arbetsmarknaden i regionen med starka aktörer inom bl.a. den eltekniska och verkstadsindustrin (se punkten näringsväsendet ). Den gemensamma arbetsmarknaden i regionen innebär att ett betydande antal personer pendlar och utför sina ärenden i Vasa. Följden av den mångsidiga och fungerande arbetsmarknaden i regionen är att också ca 1400 personer pendlar från andra kommuner till arbetsplatser i Korsholm. Ur invånarperspektiv råder i regionen en sund konkurrens mellan kommunerna som ger alternativ till boende och kulturmiljöer, service, arbetsplatser och livskvalitet. Den specialiserade servicen i Vasa, särskilt specialsjukvården (samkommunen Vasa sjukvårdsdistrikt), andra stadiets yrkesutbildning (samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur), Wasa Teater (samkommunen Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur), Vasa ishall och Botniahallen i Korsholm (samkommunen Vasaregionens arenor), gemensam avfallshantering genom Stormossen och Westenergy m.fl., är viktiga serviceformer och anläggningar för våra kommuninvånare som Korsholms kommun investerat i under många årtionden. Dessutom erlägger Korsholms kommun ett bidrag till Vaasan kaupunginteatteri. Kommunernas ställningstaganden om koncentration av gemensamma funktioner till regioncentrum påverkar pendlingsförhållandena. Med tanke på ordnandet och produceringen av grundläggande service? Den lokalt inom kommunal regi ordnade servicen fungerar väl. Service som kräver ett större befolkningsunderlag sköts via olika samarbetsstrukturer. Flera funktioner som räddningsverk, avfallshantering, specialsjukvård, miljöhälsovården, den svensk och finskspråkiga specialomsorgen, andra stadiets utbildning etc fungerar i samarbetsområden som går långt utöver de kommungränser som arbetsgruppen föreslår. Korsholms kommun påpekar också att de samkommuner som skapats på språklig grund, t.ex. Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur, fungerar väl och att dessa skall få fortsätta sin verksamhet. Korsholms kommun påpekar att arbetsgruppens förslag om upprätthållandet av den svenskspråkiga yrkesutbildningen är diametralt olika i den finsk respektive svenskspråkiga versionen av rapporten. Även övriga samkommuner och värdkommuner med svensk landsbygdsprägel fungerar väl. De språkliga grundrättigheterna går före pendlingsområdet som kriterium för organisering av den kommunala servicestrukturen. Arbetsgruppen har inte i sitt arbete utgått ifrån grundlagens 121 4 mom. Om självstyrelse på större förvaltningsområden än kommuner bestäms genom lag. Formuleringen bygger på att inte all service kan upprätthållas av primärkommuner. Utredningen borde breddas med en analys baserande på GrL 121 4 mom. om vilka funktioner som borde skötas av större administrativa områden än kommuner. En sådan utredning skulle ge alternativ till det som nu föreslås av arbetsgruppen. En naturlig utgångspunkt bör vara de strukturer som byggts upp som en följd av KSSRlagstiftningen. Samkommuner är en särskilt viktig samarbetsform, för att kommunerna tillsammans fritt och smidigt ska ordna sin serviceproduktion. Samkommunens språkliga status är också reglerad i lag, vilket inte gäller för verksamhet som upprätthålls av en värdkommun. Stora primärkommuner har de största negativa effekterna för språket (Sisäasiainministeriön julkaisu 8/2006). Specialsjukvården är organiserad inom Vasa sjukvårdsdistrikt med över 160 000 invånare. Detta samarbete kan ytterligare fördjupas för att skapa en integrerad social och hälsovård med tillräckligt stort befolkningsunderlag. Arbetsgruppens förslag skulle innebära en märkbar minskning av tillgången till specialsjukvård i Österbotten, med en risk att upp till tio specialiteter skulle flyttas över till ERVAområdena. Detta skulle för Österbottens del

innebära en ojämlik tillgång till specialsjukvård. Med tanke på utvecklandet av näringsväsendet? I dagsläget har Korsholm 1.110 företag och under de senaste fem åren har den årliga nettoökningen av antalet företag varit 45. Företagen i Korsholm är väl förankrade i Vasaregionens energikluster (www.energyvaasa.fi), inom kommunen finns tiotals företag som är globala marknadsledare, systemleverantörer eller underleverantörer inom klustret och kommungränserna har ingen direkt betydelse för deras verksamhet. Kommunens och hela regionens näringsliv har en styrka i klara spjutspetsar inom eltekniska och verkstadsindustrin samtidigt som man har ett mångsidigt näringsliv från starka primärnäringar till en snabbt växande tjänstesektor. Regionsamarbetet har utvecklats mycket positivt under de senaste åren inom näringslivsutvecklingen och samverkan mellan hela regionens kommuner och övriga regionala aktörer fungerar bra genom VASEK. Inom logistiken pågår betydande gemensamma satsningar av Vasa och Korsholm, dessa kommer att förbättra verksamhetsförutsättningarna för näringslivet i hela regionen. Korsholms kommun har tillsammans med Vasa stad år 2012 grundat bolaget Kova Login för att gemensamt utveckla ett logistikcenter invid Vasa flygfält. Betydande investeringar görs också för att höja regionens attraktionskraft, här kan nämnas bl.a. den aktuella satsningen i Vasaregionens hästsportcenter och den gemensamma regionmarknadsföringen med fokus på tillgången på kompetent arbetskraft och nya företagsetableringar. Kommunerna deltar starkt i utvecklingen av utbildningen på alla nivåer i regionen, detta är synnerligen viktigt då regionen har den bästa sysselsättningsgraden nationellt. Inom välfärdsbranschen pågår åtgärder för att stärka tjänsteutbudet genom den privata sektorn, här kan nämnas det gemensamma servicesedelsystemet för hela regionen. Vasaregionen och landskapet Österbotten har utvecklats bäst inom hela landet enligt många mätare. Exportvärdet i landskapet står för hela 12% av teknologiindustrin i Finland och utvecklingen har varit i särklass bäst i hela landet. Industrin i regionen gör betydande satsningar i forskning och utveckling, värdet har fördubblats inom 5 år till dagens 140 m /år (två av landets tre största investerare i forskning och utveckling är verksamma i regionen). Korsholms kommun deltar aktivt i regionens gemensamma näringslivsutveckling och politik med betydande ekonomiska insatser. Med tanke på en funktionell helhet och en helhetsbedömning? Arbetsgruppens granskning via sina kriterier ger entydigt och klart belägg för att Korsholms kommun ingår i en utvecklingszon med stark potential och att kommunerna i allt mera omfattande samarbete på alla områden utvecklar nya former för samarbete. Korsholms kommun anser att kommunen redan är en sådan funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundade förutsättningar att ansvara för ordnandet och finansieringen av servicen. Korsholms kommun har en optimal storlek på organisationen, vilket innebär att kommunen effektivt och flexibelt kan möta invånarnas behov. Österbotten bär på ett erkänt starkt socialt kapital. Den nuvarande kommunala strukturen stöder det sociala kapitalet, genom närheten mellan beslutsfattare och kommuninvånare samt genom sin roll som identitetsbärare.

7. 2. Motsvarar arbetsgruppens analys er uppfattning om läget i er kommun? Ja Nej Yhteensä Keskiarvo Med tanke på den demografiska 0 1 1 2 utvecklingen och strukturen? Med tanke på ekonomiska infallsvinklar? 0 1 1 2 Med tanke på en granskning av 0 1 1 2 samhällsstrukturen? Med tanke på pendlingen, tillgängligheten 0 1 1 2 och uträttandet av ärenden? Med tanke på ordnandet och 0 1 1 2 produceringen av grundläggande service? Med tanke på utvecklandet av 0 1 1 2 näringsväsendet? Med tanke på en funktionell helhet och en 0 1 1 2 helhetsbedömning? Yhteensä 0 7 7 2 8. 3. Ifall ni svarade NEJ på frågorna ovan, hur analyserar ni själva läget? Korsholms kommun omfattar analysen som finns i det statistiska materialet. Enligt den statistik som sammanställt för kommunerna placerar sig Korsholm högt jämfört både regionalt och nationellt. Statistiken återspeglar också att utmaningarna är olika i olika delar av landet, där Österbotten klarar sig väl i jämförelse med andra regioner. Korsholm har tilldelats den mest fördelaktiga kvintilen för Befolkningsändring 20102030, Försörjningskvot och Andelen över 75åriga och 65åriga. Korsholms kommun anser att beräkningsgrunderna som använts i rapporten stöder kommunens målsättning att fortsätta utveckla sin verksamhet som egen kommun i nära samarbete med sina grannar. 9. 4. Vilka av de ovan nämnda och eventuella andra aspekter och kriterier borde man enligt er uppfattning tillämpa för er kommuns och ert områdes del vid bedömningen av behovet av kommunsammanslagningar? Österbotten genomförde omfattande kommunsammanslagningar på 1960 och 1970talen. Nuvarande Korsholm bildades år 1973 genom en sammanslagning av fem kommuner. Nuvarande nationella språklagstiftning är stiftad för nuvarande karaktär av kommunstruktur. Om kommunstrukturen ändras radikalt bör också språklagstiftningen förändras för att trygga de språkliga grundrättigheterna. (Auli ValliLintus konstaterande på finansministeriets höranderunda i Vasa 23.2.12). Ett sådant förändringsarbete har inte inletts. Kommunreformen har inte heller koordinerats med uppgörandet av den nationella språkstrategin under statsministerns ledning. Grundlagsutskottet har slagit fast att man redan i lagberedningen måste beakta att ändringar i kommunindelningen inte får påverka kommunernas språkliga ställning (GrUB 10/1998, GrUU 37/2006 och GrUU 33/2009). De förslag i tjänstemannaberedningen som ändrar kommunernas majoritetsspråk strider därför mot grundlagsutskottets ställningstagande. Samarbetsmodeller behövs för att de har en mindre negativ inverkan på den språkliga servicen. Stora

primärkommuner har de största negativa effekterna för språket (Sisäasiainministeriön julkaisu 8/2006). Det är av såväl lokal, regional, nationell och internationell betydelse att svenskan behålls som ett levande förvaltningsspråk i Finland. Grundlagen utgår från möjligheten att organisera basservicen i kommunalt samarbete på region /landskapsnivå. I det fortsatta utredningsarbetet anser Korsholms kommun att samarbetsmodeller bör ingå som ett klart alternativ till kommunfusioner. Ett sådant alternativ bör vara en landskapsförvaltning med ansvar för specialsjukvård, landskapsutveckling och andra stadiets utbildning. Samarbetsområden bildade som ett resultat av KSSRlagstiftningen bör fungera som utgångspunkt i det fortsatta arbetet. 10. 1. Är er kommun beredd att utreda genomförandet av en kommunsammanslagning tillsammans med andra kommuner i stället för en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej 11. Vilket område kunde utredningen gälla enligt er kommun? Ei vastauksia. 12. 2. Är er kommun beredd att delta i en av ministeriet inledd och finansierad särskild kommunindelningsutredning som föreslås av arbetsgruppen? 0 1 Ja Nej

13. Inom vilket område kunde man enligt er kommun förrätta en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen? Korsholms kommun motsätter sig den av finansministeriet föreslagna kommunindelningsutredningen. Korsholm efterlyser en utredning omfattande hela Österbotten (Jakobstad, Kaskö, Kristinestad, Korsholm, Korsnäs, Kronoby, Laihela, Larsmo, Lillkyro, Malax, Nykarleby, Närpes, Pedersöre, Storkyro, Vasa och Vörå, sammanlagt 178.000 invånare) som tar fasta på vilken förvaltningsmodell som bäst beaktar Österbottens behov. För att uppfylla regeringsprogrammets avsikt I samband med reformen av kommun och servicestrukturen beaktas områdenas olikheter såsom särdragen för tillväxtcentrum, glesbygd, långa avstånd, skärgårdsmiljö och språkliga förhållanden bör hela området ingå i utredningen för att täcka de överkommunala funktioner (t.ex. specialsjukvård, räddningsväsendet, andra stadiets utbildning på svenska och förutsättningar för näringslivsutveckling) som till betydande utsträckning omfattar hela Österbotten eller stora delar därav. För Österbottens del är en indelning i pendlingsområden en otillräcklig modell. Den av finansministeriet föreslagna indelningen av Österbotten i tre utredningsområden leder till förlorat helhetsperspektiv, splittrar österbottniska samarbetsstrukturer och marginaliserar delar av Österbotten, vilket försämrar möjligheten att upprätthålla högklassig service som motsvarar invånarnas förväntningar och önskemål. Utan helhetsperspektiv försvagas invånarnas rättigheter. En utredning över hela Österbotten motsvarar målsättningarna i regeringsprogrammet. 14. 3. Anser er kommun att partiella sammanslagningar är nödvändiga inom er region? 0 1 Ja Nej 15. Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region? Ei vastauksia.

16. 1. Arbetsgruppen för kommunalförvaltningen har presenterat genomföringssätt för kommunreformen i rapportens utredningsdel (del I). Vad anser er kommun om dessa genomföringssätt? Utredning som kommunerna inlett själva Kommunerna har redan gjort en utredning år 20092010 för det område som föreslås av finansministeriet. Nio kommuner uttalade sig för utökat samarbete inom utredningsområdet. Två (Vasa stad och Lillkyro) tog ställning för en sammanslagning. Korsholms kommun anser att kommunfusioner skall ske på frivillig bas. Kommunindelningsutredning som inletts av ministeriet Korsholms kommun har redan år 2011 deltagit i en statlig kommunindelningsutredning utförd av utredningsman Harry Bondas. Bondas konstaterar i sin utredning att det område som skulle krävas för en partiell sammanslagning avsevärt skulle försämra funktionsförmågan för Korsholms kommun och kommunens förutsättningar att ansvara för ordnandet eller finansieringen av servicen. Vidare konstaterade utredaren att det inte finns förutsättningar för en sammanslagning mellan Vasa stad, Korsholms kommun och Lillkyro kommun. Ekonomiskt understöd för kommunsammanslagningar Ekonomisk kompensation för tilläggskostnader som uppstår i samband med en samgång skall täckas av staten. Ändring av statsandelssystemet så att det sporrar till reformer Staten bör behandla hela landets invånare likvärdigt vilket förutsätter en utjämning mellan kommunerna. Utjämningsprincipen är en följd av grundlagens stadganden. Statsandelssystemets syfte är inte att tvinga fram fusioner. Statsandelssystemet skall trygga en jämlik tillgång till basservice oberoende av kommunstruktur. Såväl grundlagsutskottet som juridisk förvaltningsexpertis har uttalat att med utökade förpliktelser bör följa av staten anvisad finansiering. Annan styrning av reformen genom ändring av finansieringssystemet (t.ex. skatteunderlaget) Se ovan. Genomföring av reformen enligt kriterier som gäller ordnandet av service Genomföring av reformen genom förpliktande lagstiftning Kommunsammanslagningar skall inte ske via tvång. Annat, vad? 17. 2. Från och med vilken tidpunkt kunde kommunsammanslagningar genomföras inom er region? Ei vastauksia. 18. 3. Er motivering för tidtabellen. De angivna tidsramarna kan inte accepteras. En landsomfattande reform av kommunernas verksamhetsfält kan inte ske på basis av det förslag som lagts fram. En eventuell fortsatt beredning bör ske mer noggrant och det ska ges tid för ett kvalitativt lagstiftningsarbete.

19. 1. Hurdant statligt förändringsstöd kunde främja frivilligt genomförande av reformen i er kommun och inom ert kommunindelningsutredningsområde? Korsholms kommun har svårt att se att det skulle finnas ett förändringsstöd som skulle befrämja ett frivilligt genomförande av förslaget. 20. 1. Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra egna alternativa aspekter på arbetsgruppens utredning, skriv dem i fältet nedan. I enlighet med regeringsprogrammet skall I samband med reformen av kommun och servicestrukturen beaktas områdenas olikheter, såsom särdragen för tillväxtcentrum, glesbygd, långa avstånd, skärgårdsmiljö och språkliga förhållanden. För Österbottens del är inte detta gjort. Hela Österbotten bildar ett område med särart och uppfyller samtliga kriterier som avses i regeringsprogrammet. Därför är arbetsgruppens infallsvinkel felaktig då den valt att utgå ifrån pendlingsområden, vilket också delar upp Österbotten i tre skilda enheter med förlorad helhetsbild som följd då t.ex. samkommuner och andra samarbeten har hela eller stora delar av Österbotten som verksamhetsområde. Ifall staten tillsätter en statlig kommunindelningsutredare bör utredningsområdet vara hela Österbotten och inte pendlingsområdena. Korsholm kommun motsätter sig att staten använder tvång för att genomföra ändringar i kommunindelningen, särskilt om förändringen leder till att majoritetsspråksförhållanden byts. Språkliga rättigheter är en bindande grundrättighet, till skillnad från de kvantitativa kriterier som tillämpas i finansministeriets utredning. Alternativa modeller bör utarbetas för kommunerna med omsorgsfullt gjorda konsekvensbedömningar. En alltför snabb process omöjliggör en kvalitativt högstående process och lagstiftning. 21. 1. Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde införas i kommunallagen? De kommunala uppdragen är tidskrävande och förutsätter en stor kapacitet att ta in mycket ny information. Förutsättningarna för kommunens förtroendevalda att handha krävande kommunala uppdrag bör stärkas. 22. 2. Hur kunde närdemokratin förstärkas om kommunallagens bestämmelser om möjligheterna till deltagande och påverkande förändrades? Nuvarande kommunstruktur stöder närdemokratin i Österbotten med sitt direkta ansvar och budgetmakt. Ett föreslaget system med geografiska delområdesförvaltningar och fullmäktigen leder till överbyråkratisering, oklara beslutsprocesser och otydliga kompetensgränser utan möjlighet till reellt inflytande. 23. 1. Vilka är enligt er kommun de viktigaste reformer som borde göras till kommunernas finansierings och statsandelssystem? Nuvarande finansieringssystem fungerar rätt bra. En breddning av kommunernas skattebas borde eftersträvas. Kommunernas effektiva skattegrad ska höjas.

24. 1. Vad borde man ta i beaktande då följande frågor utvärderas: En eventuell minskning av kommunernas uppgifter Se nedan. Uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna Se nedan. Definieringen av kommunernas nya uppgifter Den grundläggande frågan är dimensioneringen av välfärdstjänsterna. Alla tjänsters dimensionering bör kritiskt kunna granskas och bedömas huruvida mervärdet av dem är avgörande för Finlands välfärdssystem. T.ex. måste samhället kritiskt kunna fråga sig om eftermiddagsvård skall erbjudas alla eller bara en del och för vilka åldersgrupper. Man bör också kunna kritiskt bedöma om kommunerna skall erbjuda tandvård åt alla invånare trots att det råder brist på tandläkare i landet och det finns privata alternativ. Samhället bör kunna granska hur det nuvarande dagvårdssystemet kunde justeras för att hejda kostnadsstegringen. Man bör också kunna ifrågasätta behovet av flera omfattande och kostsamma utredningar för tämligen enkla ändringar i detaljplaner etc. Det är problematiskt då beslutsfattaren (staten) endast till begränsade delar är ansvarig för utgifterna dess egna beslut medför. Med vetskap om de stora ekonomiska utmaningar samhället står inför är det av största betydelse att inga ytterligare kostnadsdrivande beslut tas på statlig nivå, samtidigt som tidigare beslut bör granskas kritiskt. 25. 1. Om ni utöver de frågor som ställts ovan vill framföra ytterligare aspekter på kommunreformen, skriv dem i fältet nedan. En kommunreform får inte försvaga svenskans ställning i landet. Österbotten bör betraktas som en helhet och inte som skilda pendlingsområden. Korsholms kommun motsätter sig tvångssammanslagningar.