Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se



Relevanta dokument
Hässelby Villastads kyrka

Stockholms stift Stockholm

Stockholms stift Stockholm

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen

Stockholms stift Stockholm

Stockholms stift Stockholm

Stockholms stift Stockholm

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

VIKMANSHYTTANS KYRKA Vikmanshyttan 2:7; Hedemora församling; Hedemora kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK

S:t Tomas kyrka. Vällingby församling, kvarteret Ordet 1, Stockholms stift, Kirunagatan 9 11 Vällingby Centrum

Tomaskyrkan digitalfotografier Rolf Hammarskiöld

2 Karaktärisering av kapellanläggningen

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Stockholms stift Stockholm

Skogsö kapell. Gunilla Nilsson/Lisa Sundström Rapport 2011:5

Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län

haft sju fönster och ingång i väster. Till murmästare för dessa arbeten anlitades Anders Mellenberg. Interiören fick bemålning av Johan Ross år 1758.

Ursvikens kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län

BLÅVIKS KYRKA Blåviks socken Boxholm kommun Linköpings stift Östergötlands län

Strömsunds kapell, Storumans kommun, Västerbottens län

TANNEFORS KYRKA Sankt Lars socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Stockholms stift Stockholm

Ljusnarsbergs kyrka. Installation av ljudanläggning i. Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Louise Anshelm Rapport 2014:08. Bild 1.

S:t Lukas kyrka. Antikvarisk kontroll vid ändring av värme- och ventilationssystem, S:t Lukas kyrka, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland

Stockholms stift Stockholm

Stiftelsen Kulturmiljövård. Ramnäs kyrka. Ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Ramnäs prästgård 2:1 Ramnäs socken Västmanland.

Stockholms stift Stockholm

Finnträsk kyrka, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun

Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet. Kalmar läns museums arkiv.

Kila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Sankt Örjans kyrka, Skelleftehamn, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Emiliakapellet i Porla

Dingtuna, Irsta och Lillhärads kyrkor

Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv

Fridhems kapell. Kristdala församling Linköpings stift Kalmar län

Stockholms stift Stockholm

Stockholms stift Stockholm

HEMSÖ KYRKA OMMÅLNING AV TAK

Bredaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ommålningsarbeten. Bredaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Norrby kyrka. Isolering av vindsbjälklag. Antikvarisk kontroll. Norrby klockargård 1:3 Norrby socken Uppland. Helén Sjökvist

Heliga Korsets kapell

GRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

Utvändig renovering av Valdemarsviks kyrka

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.

Avasjö kapell, Borgafjäll, Dorotea kommun, Västerbottens län

Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65

Björskogs kyrka. Renovering av fönster Antikvarisk rapport. Björskogs prästgård 4:8 Björskogs socken Västmanland

Rapport gällande antikvarisk kontroll vid byte av uppvärmningssystem i Gräsmarks kyrka

Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Välplanerade lägenheter i ljusa och gedigna stenhus Hamnallén Lomma Hamn

Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum

SIMONSTORPS KYRKA Simontorp socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Kyrhults kyrka ommålning av bänkinredning

Kärda kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Kärda socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg

Västra Dockan. Byggnadsantikvarisk utredning UNDERLAG TILL VÄRDEPROGRAM. Fastigheterna Kranen 2, 5, 6, 7 och 8 i Malmö stad Skåne län.

Sävar kyrkas historik

Tortuna kyrka. Ny styr- och reglerutrustning. Antikvarisk rapport. Tortuna prästgård 1:9 Tortuna socken Västerås kommun Västmanland.

Storebro kyrka. Vimmerby församling, Linköpings stift, Kalmar län

Från RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875.

Gustav Adolfs kyrka. Invändig ombyggnad. Antikvarisk medverkan, Maria Sträng. vända. Bilden i denna mall är liggande och har storle-

Munka Ljungby 131:1, fornlämning 67

Fogelstad. Läge. Fogelstad, Katrineholms kommun 73

FREDRIK 1 A från SV K = 2, M = 2. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): FREDRIK 1 A från S DÖRRPARTI

Skogskapellet i Nässjö

VEDEVÅGS KYRKA. Vedevåg 1:94, Lindesbergs församling, Lindesbergs kommun, Örebro län

Västerfärnebo kyrka. Renovering och nytillverkning av lanterninfönster. Antikvarisk kontroll. Färnebo Klockargård 2:1 Västerfärnebo socken Västmanland

GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för

Frinnaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten. Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift

BO KYRKA Bo socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift

Kyrkskolan, Vintrosa Tysslinge församling, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift

JOHAN 15 från SV. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 1, M = 1. JOHAN 15 från S PORT. JOHAN 15 från S FRONTESPIS.

Stockholms stift Stockholm

Sa Unnaryds kyrka. Övergripande kulturhistorisk bedömning. Kulturmiljö Halland: Charlotte Skeppstedt 2007

Stockholms stift Stockholm

Stockholms stift Stockholm

Badelunda kyrka. Omläggning av kyrkogårdsmur. Antikvarisk rapport. Badelunda kyrka 1:1 Badelunda socken Västerås kommun Västmanland.

Kulturhistoriskt underlag till vård- och underhållsplan. Kort historik. Magdalena Jonsson, 2006

ERIK 1 från SO. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 4, M = 4. ERIK 1 från NO

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.

Interiör ombyggnad av Sollefteå kyrka Sollefteå socken, Sollefteå kommun

Byggnadsminnesförklaring av Kista gård, Kista 1:2 och 1:3 Väddö socken, Norrtälje kommun

(Inskriptionen ovan huvudportalen) Till Guds Den allsmäktiges ära invigdes detta tempel som givits namnet GUSTAF VASA i Oscar II:s Trettiofjärde

Kv. Riksdagen i Värpinge. lkf.se/riksdagen

Annefors kapell. Antikvarisk medverkan i samband med installation av högtalarsystem. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Arkindus Rapport: 2007:04 Jean-Paul Darphin Byggnadsantikvarie FK, KKA, ICCROM

GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping

ÅSENS KAPELL Åsen 68:6; Älvdalens församling; Älvdalens kommun; Dalarnas län

Norr Hårsbäcks missionshus

VÅNGA KYRKA Vånga socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Antikvarisk förundersökning Med värdebeskrivning

Gamla bilder på Lau kyrka

Guldsmedshyttans kyrka

Södra Kedum kyrka Klimatmätningar vid snabb uppvärmning med varmluft

Hammarbystugan Rapport 2014:15. Åtgärdsförslag inför restaurering av Hammarbystugan, Erikskulle, Söderbykarls fornminnes- och hembygdsförening.

Svensgård, Å 3:2, Jättendals socken, Nordanstigs kommun. Svensgård. Mangårdsbyggnaden från 1870-tal. Foto: H-E Hansson. SKYDDSBESTÄMMELSER

Rasbokils kyrka. Rasbokils socken Uppsala kommun

FLUNDRARP 1:46 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK FÖRBESIKTNING 2015 RENOVERING AV F.D. POSTHUSET TILL BOSTADHUS RANBY TEXT & KULTURMILJÖ

Transkript:

Kista kyrka

Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se

Kista kyrka Kista församling, Spånga kontrakt, Stockholms stift kv Danmark 3, Kista Torg 2, Kista, Spånga socken, Stockholms kommun och län, Uppland Kista kyrka började byggas 1977 och invigdes 1978. Den ritades av den ungernfödde arkitekten Zoltan Bedecs (1932 2005). Till hans övriga produktion hör Boo och Täby Annexsjukhus. Kyrkan är skyddad enligt Riksantikvarieämbetets beslut 1990-04-19. Bestämmelserna i 4 kapitlet 3 lagen om kulturminnen ska tillämpas på kyrkobyggnaden och den tillhörande kyrkotomten. För kyrkans inventarier gäller bestämmelserna i 4 kapitlet 6 10. HISTORIK Kista församling bildades 1980 efter att ha varit en del av Spånga församling. Den blivande församlingen, vilken till största delen består av stadsdelarna Husby, Akalla och Kista, hade redan bedrivit verksamhet sedan 1974 i Husby. Akalla kyrka invigdes 1976. Även i Kista hade församlingen aktiviteter i olika lokaler innan kyrkan där stod klar. Kista är den senast bebyggda stadsdelen på Järvafältet, bostadshusen uppfördes mellan 1975 80. En centrumanläggning invigdes 1977 och ett arbetsplatsområde, öster om centrum, bebyggdes framförallt under 1980-talet. Hela kyrkoanläggningen, med kyrkobyggnad, församlingslokaler, delar av inredningen och det mesta av den konstnärliga utsmyckningen ritades av arkitekten Zoltan Bedecs. BESKRIVNING Omgivningen Stadsdelen Kista är belägen i nordvästra Stockholm. Kyrkan ligger mycket centralt vid Kista torg, mittemellan centrumanläggningen och bostadsområdet. Torget är delvis belagt med smågatsten och pryds av en fontän. Centrumanläggningen är till största delen klädd i ljusblå plåt och har en entré från torget. Utmed norra sidan av torget ligger en länga klädd i rött tegel och gul plåt innehållande restaurang, bibliotek och servicehus. Väster om kyrkan ligger Är vingeskolan och bostadshusen, vilka är av varierande höjd med ljusa putsade fasader. Kyrkomiljön Kista kyrka och församlingshus är sammanbyggda till ett komplex, vilket är fristående i förhållande till omkringliggande byggnader. Nordväst om kyrkan reser sig ett fristående klocktorn med en hög sockel av betong och stomme av trä, klädd med rödbrun, diagonalställd panel. Kyrkklockorna är tillverkade av Bergholtz Klockgjuteri i Sigtuna. Direkt norr om kyrkan ligger Kista torg, i öster ligger en otillgänglig passage med växtlighet, i väster sträcker sig en asfalterad gågata med inslag av mönsterlagd gatsten och träd. I söder finns en vändplan för bilar, men även en öppen plats med träd utanför församlingsbyggnadens södra entré.

4 kista kyrka Kyrkoanläggningen Kyrkobyggnadens plan utgår från det grekiska, liksidiga korset. Korsarmarnas hörn är avfasade och planformen blir därmed oktogonal. I exteriörens bottenplan går inte planformen att avläsa runt om eftersom kyrkan i öster är sammanbyggd med församlingslokalerna. Koret ligger i söder och mot torget i norr finns både församlingshusets och kyrkans huvudentréer. Marken där anläggningen ligger sluttar från norr till söder, vilket ger byggnaden en souterrängvåning i söder. Kyrkans stomme utgörs av prefabricerad betong. Exteriör Kyrkans röda tegelmurar höjer sig över den del av anläggningen som rymmer församlingslokaler. Fasaderna är murade i munk- respektive löpförband och har detaljer av betong. I vinklarna där två murytor möts har en speciell murningsteknik använts vilket ger ett intryck av att väggarna är flätade i varandra. Takets branta takfall är kopparklätt och delvis utdraget i spetsiga vinklar. Två av dessa vilar på pelare av sammanfogade träbalkar. Över en centralt placerad lanternin, vilken delvis är dold av taket, reser sig ett kors med en öppen konstruktion. Det färdigställdes 1984 efter Zoltan Bedecs ritningar. Fönsteröppningarna, vissa triangulära, har blyinfattat, färgat glas. Kyrkporten mot torget är av svartbetsat trä och har två smala glasade partier i form av kors. Direkt öster om kyrkporten ligger entrén till församlingslokalerna. Ett välvt tak av betong täcker entrépartiet, vilket fortsätter likt vågor österut längs hälften av församlingsbyggnadens norra fasad. Betonglisener delar upp den röda tegelfasaden likt en arkad. Detta tema återfinns även i centrumanläggningens fasad mot torget. Den återstående norra fasaden täcks också av ett vågformat tak vilket är något högre än det tidigare och tvärställt mot detta. Fönstersättningen är speciell med smala, horisontellt, glasade partier närmast under taket och vertikalt längs betonglisenerna. Den östra och södra fasaden har större fönster men är i princip utformad likt den norra. I söder ligger en glasad entré med kraftig spröjsindelning. Interiör Kyrkorummet har samma typ av röda tegelmurar som fasaden, även vinklarna mellan väggytorna har samma specifika murningsteknik. Teglets röda färg och de två olika typerna av förband varierar mellan olika väggytor. Väggarna ger ett slutet intryck, trots de 12 fönstren med blyinfattade glasmålningar med många och starka färger, komponerade av Zoltan Bedecs. Fönstersättningen är speciell med fyra av fönstren placerade nästan horisontellt och omfattade av omålade cementbalkar. Golvet är belagt med kalksten. Det träpanelklädda taket har många vinklar, synliga bjälkar och är till största delen laserat i ljusblått. En stor Exteriör från sydväst.

kista kyrka 5 Kyrkorummet mot koret. lanternin höjer sig över mitten av kyrkorummet och sprider överljus. Fyra stora takkronor består av en mängd stora glödlampor i en mässingsarmatur. Utmed kyrkans väggar sitter väggarmaturer av samma typ men med fyra glödlampor. Arkitekten Bedecs har ritat den fasta inredningen så som altare, de gråmålade kyrkbänkarna av trä, dopfunt och orgelfasad. Bänkarna är placerade i 45 graders vinkel mot mittgången. Nästan alla vänder sig på det sättet mot dopfunten, som i det närmaste står mitt i kyrkan och förstärker intrycket av en centralkyrka. Dopfunten är gjuten i cement med förgylld dekor och har en bas av rött tegel. I den södra korsarmen ligger koret med ett altare av rött tegel och en gjuten betongskiva dekorerad med ingjutna kalkstensplattor och viss förgylld dekor. På korväggen sitter ett stort träkors. Ambon av gråmålat trä, som ersätter den ursprungliga predikstolen, står framför piscinan. Den är murad som en del av väggen med en nisch i teglet över en konvex murdel med en skål Kyrkorummet mot ytterporten med dopfunten i förgrunden. av försilvrad koppar av silversmeden Rolf Karlsson. På muren väster om altaret är en skulptur placerad föreställande Maria, Jesusbarnet och Johannes Döparen. Denna 1600-tals skulptur är deponerad av Stockholms stadsmuseum. I den västra korsarmen står orgeln med fasad av laserad träpanel i tegelrött och blått. Orgelverket med 22 stämmor är tillverkat av Mårtenssons Orgelfabrik AB i Lund. I den östra korsarmen finns en läktare som nås via ett rundmurat, slutet trapphus. Läktarbarriären är av trä och laserad i tegelrött och blått. Under läktaren finns en dörr till församlingsbyggnaden. Närmast väster om kyrkporten i norr sitter en svart

6 kista kyrka Kyrkorummet mot orgeln. kubformad sten, delvis polerad och inmurad i väggen. Stenen sattes upp 1990 till minne av de barn från Kista som omkom i en bussolycka i Norge 1988. tak med samma upprepade välvda form som i exteriören. Den södra väggen är glasad med träspröjs och öppnar sig mot en liten kringbyggd gård. Dörrar till omkringliggande rum, bl a Stora församlingssalen, är av samma slag som kyrkans ytterport. Kring en stor öppning i golvet, där en betongtrappa leder ner till den undre våningen, skyddar ett räcke av betong, målad plywood och glas. Den södra delen av församlingsbyggnaden innehåller kontorsrum. De flesta har välvda tak och en okonventionell fönstersättning, ett högt placerat fönster till angränsande rum samt ursprungliga vävtapeter. Även ursprungliga mönstrade tapeter finns kvar. Korridorväggen som sträcker sig runt den öppna gården är av omålad betong med viss dekor i relief, delvis målad och förgylld. I bottenvåningen finns förutom flera samlingsrum och en barnstuga det s k Maria-kapellet. Det lilla fönsterlösa rummet har golv av klinker och väggar klädda med en träpanel Övriga inventarier Till piscinan hör en försilvrad kopparskål utförd av silversmeden Rolf Karlsson. I anslutning till glasmålningarna sitter reliefer av koppar, som föreställer evangelistsymbolerna. De är tillverkade av Rolf Karlsson efter Bedecs skisser. I kyrkorummet finns fyra ikoner vilka är uppsatta på senare tid. År 2005 tillkom en ljusbärare av smide och glas tillverkad av konstnären Thomas Hellström. På en vägg i det s k Kyrktorget hänger en vällingklocka från Kista gård. Övriga församlingslokaler Innanför entrén ligger det s k Kyrktorget, en stor foajé med kalkstensgolv, tegelväggar och Maria-kapellet.

kista kyrka 7 Samlingssal på b v, den s k Kryptan. målad i turkost med kopparplåt mellan de glest placerade bräderna. Taket är utfört på samma sätt som väggarna. Altare, dopfunt och ambo är av turkosmålat trä. På bottenvåningen finns också den s k Kryptan, ett mångsidigt rum med gradänger likt en amfiteater. Golvet är belagt med klinker och väggarna är murade av håltegel. I taket sitter olika sorters akustikplattor. Träbänkarnas textilklädsel är sekundär. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK Kista kyrka med sitt höga, fristående klocktorn särskiljer sig ur den kringliggande centrumbebyggelsen. Kyrkans exteriör präglas av de röda, till synes osymmetriska tegelmurarna och den branta och särpräglade takformen. Den sammanbyggda församlingsdelen underordnar sig kyrkan genom sin lägre volym och har speciella drag så som betonglisener och ett vågformat tak. Materialvalet är typiskt för 1970-talet. Kyrkorummets röda tegelmurar ger ett varmt intryck och de slutna väggarna avskärmar helt från omgivningen. Avsaknaden av räta vinklar, både i väggar, tak och inventariernas placering ger spänning åt rummet. Det höga taket och den stora lanterninen, som ger ett generöst överljus åt rummet, bidrar till kyrkorummets rymd. Rymdverkan förstärks av takets blå färg. Färgskalan är begränsad till teglets röda, takets blå samt golvets och bänkarnas grå färg. Färgrikedom finns däremot i glasmålningarna som har ovanliga placeringar och innehåller många religiösa symboler. Församlingsbyggnadens interiör har för tiden typiska omålade betongväggar och en originell fönstersättning. Maria-kapellets väggbehandling är mycket ovanlig och ger en överraskande rymdkänsla åt ett litet fönsterlöst rum. De reflektioner kopparplåten ger medför att rummet inte upplevs som slutet, trots sin avsaknad av fönster. Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: kyrkans obehandlade tegelmurar, både exteriört och interiört den medvetna helhet arkitekten skapat i kyrkorummet genom material- och kulörval samt egna konstverk så som glasmålningarna församlingsbyggnadens tidstypiska byggnadsmaterial och ytbehandling samt Mariakapellet med sin originella väggbehandling.

8 kista kyrka ORIENTERINGSPLAN Ur Illerstad, L, Nya Svenska kyrkor, del I Svealand, RAÄ 1990:2, Stockholm 1990. Utsnitt ur Stockholms stadsbyggnadskontors baskarta 2007.

kista kyrka 9 KRONOLOGI År Händelse Källa 1977 Kyrkan börjar byggas. Kista kyrka 1978 Kyrkan invigs. Nilsson 2001 1984 Korset på kyrkans tak uppförs, arkitekt Zoltan Bedecs. Nilsson 2001, Den kringbyggda gården överdäckas. muntliga uppgifter från församlingen 1984-85 Den s k Kryptan färdigställs för kulturella ändamål och dess entré mot Muntliga söder byggs. uppgifter från församlingen 1986 Maria-kapellet färdigställs, arkitekt Zoltan Bedecs. dito 1992 Sakristian rustas upp, bl a med textilförvaringsskåp. dito Arkitekt Zoltan Bedecs. 1996 Viss omgestaltning av församlingslokalerna genomförs, dito arkitekt Zoltan Bedecs. Bl a byts det tidigare synliga ventilationssystemet ut. troligen Den ursprungliga predikstolen och altarringen, båda av gråmålat trä, dito 1990-tal tas bort. 2003 Viss ändring i inredningen i församlingslokalerna. Arkitekt Anna Down. dito

10 kista kyrka KÄLLFÖRTECKNING Arkitekturmuseets arkiv Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Muntliga uppgifter från församlingen Kista kyrka en presentation (Kista församling, broschyr, utan ort och år) Nilsson, C, Kyrkguiden, vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Välkommen till Kista Kyrka! (Kista församling, broschyr, utan ort och år) text: Elisabet Jermsten 2003 foto: göran fredriksson, stockholms stadsmuseum 2002, 2006