STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I STATISTIK VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 070531. 1. Mål för utbildningen Den nya examensordningens krav för doktorsexamen är följande: För doktorsexamen skall doktoranden Kunskap och förståelse íylvdeuhwwnxqqdqghlqrpvwdwlvwlnlpqhwrfkhqv\vwhpdwlvni UVWåelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och íylvdi UWURJHQKHWPHGYHWHQVNDSOLJPHWRGLNLDOOPlQKHWRFKPHGPHWRGHULV\QQHUKHW Färdighet och förmåga íylvdi UPåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer. íylvdi UPåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, íphghqdykdqgolqjylvdvlqi UPåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, íylvdi UPåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, íylvdi UPåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, íylvdi UXWVlWWQLQJDUI UDWWVåväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande, Värderingsförmåga och förhållningssätt íylvdlqwhoohnwxhoovmloyvwlqgljkhwrfkyhwhqvndsoljuhgoljkhwvdpwi UPåga att göra forskningsetiska bedömningar, och íylvdi UGMXSDGLQVLNWRPYHWHQVNDSHQVP MOLJKHWHURFKEHJUlQVQLQJDUGHVVUROOLVDPKlOOHW och människors ansvar för hur den används. För licentiatexamen skall doktoranden Kunskap och förståelse
- visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. 2. Behörighet och förkunskapskrav 2.1. Grundläggande behörighet (enligt HF) Grundläggande behörighet till utbildning på forskarnivå har den som har 1. avlagt en examen på avancerad nivå, 2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller, 3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. Fakultetsnämnden får för enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl. Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 2015. 2.2. Särskild behörighet Förutom allmän behörighet krävs särskild behörighet för att antas till utbildning på forskarnivå i statistik. Särskild behörighet har den som med godkänt betyg klarat 90 högskolepoäng i statistik, eller motsvarande. Av dessa 90 högskolepoäng skall minst 15 högskolepoäng utgöras av ett uppsatsarbete.
3. Antagning Antagning till utbildningen sker en gång per år. Ansökan till utbildning skall vara inlämnad senast den 25 maj. Ansökan om antagning ställs till institutionens prefekt. Till ansökan bifogas de betyg och referenser som åberopas samt ett exemplar av tidigare akademiska uppsatser eller liknande. I ansökan skall också anges planerad finansiering. Beslut om antagning fattas av institutionsstyrelsen senast den 20 juni. Antagningen gäller normalt från 1 september 4. Urval Behörig sökande antas till utbildningen om institutionsstyrelsen bedömer att förutsättningar finns för att utbildningen skall kunna bedrivas framgångsrikt. Om det finns fler sökande än vad institutionens medel medger antas de sökande som bäst svarar mot följande kriterier: självständighet i analys och upplägg i tidigare arbeten problemformulering och stringens i tidigare arbeten och forskningsplan metodologisk och vetenskaplig mognad 5. Utbildningens innehåll och uppläggning 5.1. Utbildningens uppläggning Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng uppdelad i en kursdel om 120 högskolepoäng samt en avhandling motsvarande 120 högskolepoäng. I utbildningen får högst 60 högskolepoäng tillgodoräknas från masterexamen eller liknande. Som etapp i utbildningen kan man avlägga licentiatexamen. Denna etapp omfattar en kursdel om 60 högskolepoäng och en licentiatuppsats om 60 högskolepoäng. Licentiatuppsatsen får med handledarens medgivande helt eller delvis ingå som en del av avhandlingen för doktorsexamen. Undervisningen meddelas i huvudsak på svenska och/eller engelska. 5.2. Handledning samt studie- och yrkesorientering För varje doktorand som antas efter 070701 skall utses en huvudhandledare och en biträdande handledare. Handledarna utses av institutionsstyrelsen vid antagningen. Beslut om handledare kan ändras på förslag av handledare eller doktorand eller av andra skäl. Minst en av handledarna skall ha genomgått handledarutbildning eller av fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens. Handledarna skall ge den studerande råd och anvisningar för hur specialkurser skall väljas och för hur avhandlingsarbetet skall inriktas, planeras och genomföras. Vidare ansvarar handledarna för doktorandens yrkesorientering. Huvudhandledare och doktorand skall träffas regelbundet. De skall minst en gång per termin avstämma om studierna framskrider planenligt. Det åligger handledarna att tillse att dessa möten kommer till stånd. Om doktoranden uteblir eller inget möte kommer till stånd skall prefekten informeras.
5.3 Individuell studieplan I samband med antagningen fastställs en individuell studieplan, dvs. en tidsplan för doktorandens kurser och forskning, en beskrivning av de åtaganden som doktoranden och institutionen har under utbildningstiden samt vad som i övrigt behövs för att utbildningen skall bedrivas på ett effektivt sätt. I studieplanen skall år för år fram till doktorsexamen anges hur många poäng som skall avläggas och hur långt avhandlingsarbetet skall framskrida. Där skall också anges när och hur avhandlingsarbetet avrapporteras och planerad tidpunkt för doktorsexamen. För varje år skall studieplanen uppdateras och eventuellt ändras. Aktuell plan skall alltid finnas tillgänglig för varje forskarstuderande. I samband med antagningen skall finansieringen vara ordnad för hela studietiden (motsvarande fyra års heltidsstudier). Finansieringen dokumenteras i en finansieringsplan. 6. Kurser och tillgodoräknande Följande kurser är obligatoriska för licentiat- och doktorsexamen: Sannolikhetsteori, 7,5 högskolepoäng, Inferensteori, 7,5 högskolepoäng, Statistiska beräkningar, 7,5 högskolepoäng, Stokastiska processer, 7,5 högskolepoäng. Förutom de obligatoriska kurserna krävs metodkurser som tillsammans med tidigare inlästa kurser ger den studerande bredd i utbildningen. I samband med varje kurs anordnas individuella prov. Dessa kan vara såväl skriftliga som muntliga. Resultaten bedöms med betygen godkänd respektive underkänd. I kursdelen kan också ingå särskild uppgift och specialiseringskurser som är av värde för uppsats- och avhandlingsarbetet. Särskild uppgift kan avse redogörelse för något projektarbete där den studerande deltagit eller kan avse en självständigt utförd mindre statistisk undersökning (problemformulering, planläggning, datainsamling, bearbetning och analys). Arbetet presenteras och redovisas i en uppsats som diskuteras vid ett seminarium. I kursdelen kan också tillgodoräknas kurser som tagits tidigare i utbildningen. Handledaren avgör från fall till fall om detta är möjligt och hur mycket dessa kurser skall anses motsvara inom utbildningen på forskarnivå. Högst 60 högskolepoäng kan tillgodoräknas från masterutbildningen. Tiden för doktorandtjänst förkortas i motsvarande mån som kurser från tidigare utbildning tillgodoräknas. Huvuddelen av kurspoängen skall utgöras av teoretisk statistik. 7. Avhandling och disputation 7.1. Avhandling Avhandlingen skall baseras på ett självständigt forskningsarbete och dokumentera doktorandens förmåga att behandla ett vetenskapligt problem genom att utveckla eller
tillämpa relevant metodik. Avhandlingen skall kvalitetsmässigt vara jämförbar med uppsatser i goda vetenskapliga tidskrifter. Avhandlingen skall utformas antingen som ett enhetligt, sammanhängande verk (monografiavhandling) eller som en kort sammanfattning (sammanläggningsavhandling) av vetenskapliga uppsatser. Även arbeten där den studerande är medförfattare kan ingå i avhandlingen. Avhandlingen skall skrivas på svenska, norska, danska, engelska, franska eller tyska med en sammanfattning på engelska. När avhandlingsarbetet börjar närma sig sin fullbordan skall en professor vid institutionen i samråd med handledaren ta ställning till om disputation kan tillrådas. Avrådan skall ske skriftligt. 7.2. Disputation Avhandlingen skall försvaras vid en offentlig disputation och bedömas av en betygsnämnd. Ordförande vid disputationen, fakultetsopponent och betygsnämnd utses av dekanus på förslag av en professor vid institutionen. Fakultetsopponent bör ha docentkompetens och betygsnämnden skall uppfylla fakultetens regler. Som betyg används något av uttrycken underkänd och godkänd. 7.3. Licentiatseminarium Licentiatuppsatsen skall vid ett seminarium som äger rum på terminstid granskas av en opponent med lägst doktorsexamen och som har goda kunskaper om för uppsatsen väsentliga ämnesområden och metoder. Uppsatsen skall ha funnits tillgänglig på institutionen och universitetsbiblioteket minst två terminsveckor innan seminariet äger rum. Meddelande om att uppsatsen skall behandlas skall sändas till övriga institutioner i samma ämne vid landets universitet och högskolor. Betyg på licentiatuppsatsen bestäms av en ämnesföreträdare eller eventuellt av en betygsnämnd bestående av tre lärare, varav minst en ämnesföreträdare; övriga ledamöter skall ha minst doktorsexamen. Opponent och betygssättare eller eventuellt betygsnämnd utses av fakultetsnämnden på förslag av närmast berörd ämnesföreträdare. 8. Examen För godkänd filosofie examen eller filosofie doktorsexamen fordras godkända betyg på samtliga kurser enligt studieplanen samt godkänt betyg på uppsats respektive avhandling.