Konsekvensutredning med remiss

1/1 Datum 2009-10-01 ESV Dnr 49-924/2009 Handläggare Emma Holstad Ert datum Er beteckning Konsekvensutredning med remiss Ekonomistyrningsverket (ESV) har tagit fram förslag till ändrade föreskrifter och allmänna råd till: Anslagsförordningen (1996:1189) Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Internrevisionsförordningen (2006:1228) ESV:s föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder). I enlighet med 4 förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning ska en myndighet innan den beslutar föreskrifter och allmänna råd konsekvensutreda dessa. I konsekvensutredningen ska de som berörs kostnadsmässigt eller på annat betydande sätt ges tillfälle att yttra sig i frågan och om konsekvensutredningen. Ni får härmed tillfälle att komma med synpunkter och yttranden på förslagen till nya föreskrifter och allmänna råd samt på konsekvensutredningen. Ert skriftliga svar ska vara ESV tillhanda senast klockan 12.00 torsdagen den 22 oktober 2009. Skicka Era svar via e-post till registrator@esv.se. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. Pia Heyman Avdelningschef Redovisning, internrevision, intern styrning och kontroll Emma Holstad Bilaga 1. Sändlista 2. Konsekvensutredning 3. Förslag till ändringar av ESV:s föreskrifter och allmänna råd Drottninggatan 89 Tfn 08-690 43 00 Bankgiro 5052-6854 Org.nr/F-skattebevis Faktureringsadress Box 45316 Fax 08-690 43 50 Postgiro 865800-7 202100-5026 Ekonomistyrningsverket 104 30 Stockholm www.esv.se SE202100502601 (EU) FE 27 registrator@esv.se 833 83 Strömsund

1/2 Bilaga 1 Datum Handläggare 2009-10-01 Emma Holstad ESV-dnr 49-924/2009 Sändlista Arbetsförmedlingen Arbetsgivarverket Banverket Domstolsverket Försvarsmakten Försäkringskassan Högskolan i Halmstad Internrevisorernas förening Kammarkollegiet Karlstads universitet Kriminalvården Kronofogdemyndigheten Luftfartsverket Lunds universitet Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Västa Götalands län Mittuniversitetet Patent- och registreringsverket Post- och telestyrelsen Regeringskansliets förvaltningsavdelning Riksgäldskontoret Rikspolisstyrelsen Riksrevisionen Skatteverket Statens jordbruksverk Statens pensionsverk Statens skolverk Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Tillväxtverket Tullverket Uppsala universitet Växjö universitet För kännedom Finansdepartementet Riksdagens förvaltningskontor

2/2 Bilaga 1 ESV:s ekonomichefs- och controllerråd ESV:s internrevisionsråd ESV:s redovisningsråd

1/4 Bilaga 2 Datum Handläggare 2009-10-01 Emma Holstad ESV-dnr 49-924/2009 Konsekvensutredning Denna konsekvensutredning är upprättad i enlighet med förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Problembeskrivning ESV:s förslag till ny föreskrift till anslagsförordningen (1996:1189) 16 Redovisning mot anslag och inkomsttitlar I samband med regeringens ändringar 2008 i anslagsförordningen tillkom en övergångsbestämmelse till 16. Bestämmelsen innebär att för en myndighets ackumulerade semesterlöneskuld per den 31 december 2008 gäller 16 i sin äldre lydelse. För att underlätta tillämpningen av denna bestämmelse avser ESV att meddela en ny tillämpningsföreskrift i anslutning till paragrafen. Föreskriften reglerar hur myndigheter ska avräkna anslag vid uttag av sparad semester. ESV:s förslag till allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 2 kap. 4 Årsredovisningens innehåll I det allmänna rådet till 2 kap. 4 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag beskrivs vilka åtaganden som bör ingå i bemyndiganderedovisningen. Denna text är inte längre aktuell. Från och med 2006 ska samtliga åtaganden som medför utgifter under följande budgetår ingå i bemyndiganderamen, enligt 20 anslagsförordningen. Flera myndigheter har misstolkat formuleringen och ESV föreslår därför att den ska tas bort. 5 kap. 1 Vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar I det allmänna rådet till 5 kap. 1 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag rekommenderar ESV vilken beloppsgräns som myndigheterna bör använda när inköp av tillgångar ska kostnadsföras vid inköpstillfället. Det allmänna rådet har inte ändrats på lång tid och bör anpassas till dagens prisläge. ESV föreslår att den beloppsgräns som myndigheterna bör fastställa görs med utgångspunkt i ett halvt prisbasbelopp. ESV:s förslag till föreskrifter till internrevisionsförordningen (2006:1228) 4, 7 och 10 ESV föreslår att internrevisionen ska informera ledningen om resultatet av internrevisionens externa och interna kvalitetsbedömning. Att risken för bedrägeri och oegentligheter samt området informationsteknologi ska beaktas i internrevisionens riskanalys har förtydligats.

2/4 Bilaga 2 ESV har uppmärksammat att internrevisionens tillgång till resurser har styrt utformningen av internrevisionens förslag till revisionsplan i stället för de i riskanalysen identifierade riskområdena. ESV anser att hanteringen av de prioriterade granskningarna är en fråga som bör beslutas av ledningen i samband med beslutet om revisionsplanen. ESV:s förslag till föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder) ESV föreslår att S-kod S3513 med koppling till den avskaffade högskolemomsen ska tas bort. ESV föreslår även några nya och förändrade koder under Avräkning med statsverket. Förändringarna innebär att skillnaden mellan S-koderna som rapporteras till Hermes och myndighetens egen huvudbok försvinner för de myndigheter som följer ESV:s baskontoplan. Förslaget innebär också att det blir obligatoriskt att myndigheternas rapportering ska överensstämma med indelningen i noten till posten Avräkning med statsverket i årsredovisningen. Effekter utan reglering Utan reglering finns det risk för att den statliga redovisningen inte blir enhetlig. Därför måste ESV:s föreskrifter och allmänna råd till regeringens förordningar vara uppdaterade. Berörda ESV:s regler berör i stort sett samtliga statliga myndigheter under regeringen. Vissa regler berör dock inte alla myndigheter. Av förslaget till ny föreskrift till anslagsförordningen berörs samtliga myndigheter som erhåller anslag för förvaltningsutgifter med undantag för universitet och högskolor. Förslaget till ändring av belopp vid inköp av tillgångar till mindre värde och förslaget att ta bort formulering om åtaganden i bemyndiganderedovisningen berör samtliga myndigheter. Ändringarna i föreskrifterna till internrevisionsförordningen berör enbart myndigheter som enligt instruktion ska följa förordningen. Föreslagna ändringar i ESV:s föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen (S-koder) berör samtliga myndigheter som rapporterar utfall till statsredovisningssystemet. Kostnader för berörda Det är svårt att uppskatta i kronor vad kostnaden för berörda kan uppgå till. Vissa förslag innebär förenklingar för myndigheterna, medan vissa förslag initialt kan medföra ökade administrativa kostnader.

3/4 Bilaga 2 EU Förslagen till föreskrifter och allmänna råd avser nationella regler och har därför inte någon direkt betydelse i fråga om skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Tidpunkt för ikraftträdandet Föreslagna ändringar av ESV:s föreskrifter och allmänna råd föreslås träda i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas för första gången för räkenskapsåret 2010. Informationsinsatser ESV har skickat ut konsekvensutredningen med remiss till 32 myndigheter. Alla som vill svara på remissen kan göra detta genom att den hålls tillgänglig på ESV:s webbplats, www.esv.se. ESV kommer att hålla myndigheter informerade i det fortsatta arbetet med ändringar i föreskrifter och allmänna råd via webbplatsen. När ESV har fattat beslut om nya föreskrifter och allmänna råd i ESV:s cirkulär skickas dessa ut till samtliga myndigheter. ESV kommer även att informera om reglerna och innebörden av regeländringarna vid Stora redovisningsdagen i november och december 2009. Kontaktpersoner Frågor på materialet kan ställas till nedan angivna kontaktpersoner. Regler om avräkning mot anslag vid uttag av sparad semester 16 Anslagsförordningen Curt Johansson Tfn: 08-690 43 74 e-post: curt.johansson@esv.se Nya kriterier för vad som avses med mindre värde 5 kap. 1 Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag Ann-Sofie Andersson Tfn: 08-690 44 27 e-post: ann-sofie.andersson@esv.se Åtaganden i bemyndiganderedovisningen 2 kap. 4 Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag Curt Johansson Tfn: 08-690 43 74 e-post: curt.johansson@esv.se

4/4 Bilaga 2 Ändringar i föreskrifter till internrevisionsförordningen 4, 7 och 10 Internrevisionsförordningen Annika Alexandersson Tfn: 08-690 43 05 e-post: annika.alexandersson@esv.se S-koder Ann-Sofie Andersson Tfn: 08-690 44 27 e-post: ann-sofie.andersson@esv.se Har ni frågor i övrigt kan ni vända er till Emma Holstad, tfn: 08-690 44 12 eller e-post: emma.holstad@esv.se.

1/13 Datum Handläggare 2009-10-01 Emma Holstad ESV-dnr 49-924/2009 ESV:s förslag till ändrade föreskrifter och allmänna råd I bilaga 3 ges förslag och kommentarer till planerade ändringar i föreskrifter och allmänna råd avseende: Regler om avräkning mot anslag vid uttag av sparad semester 16 Anslagsförordning (1996:1189) Nya kriterier för vad som avses med mindre värde 5 kap. 1 Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Åtaganden i bemyndiganderedovisningen 2 kap. 4 Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Ändringar i föreskrifter till internrevisionsförordningen 4, 7 och 10 Internrevisionsförordning (2006:1228) S-koder ESV:s föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen Föreslagna ändringar är skrivna med kursiverad stil. Undantaget är de ställen där det som ändras är kursivt i originaltexten. I dessa fall har fetstil använts för att förändringen ska framgå.

2/13 Förslag till regler om avräkning mot anslag vid uttag av sparad semester Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. Anslagsförordning (1996:1189) 16 Föreskrifter Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Tillämpning av övergångsbestämmelsen till anslagsförordningen (SFS 2008:1431) Vid uttag av sparade semesterdagar för anställda som har semesterdagar sparade från tiden före den 1 januari 2009 gäller följande. Avräkning mot anslag ska göras enligt övergångsbestämmelsen fram till dess att hela beloppet har avräknats "Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag" under balansposten Avräkning med statsverket. Avräkning ska göras med ett belopp som motsvarar värdet av under året uttagna sparade semesterdagar. Kommentar: Övergångsbestämmelsen i anslagsförordningen säger att för myndighetens ackumulerade semesterlöneskuld per den 31 december 2008 gäller 16 anslagsförordningen i sin äldre lydelse. Detta innebär att anslagsavräkning ska göras utgiftsmässigt vid uttag av sparad semester för tiden före 2009. Genom denna föreskrift regleras att myndigheterna vid anslagsavräkningen av sparad semester måste använda sparad semester hänförbar till tiden före 2009 till dess att Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag under Avräkning med statsverket är noll. Den nya texten föreslås läggas sist bland föreskrifterna till paragrafen.

3/13 Förslag till nya kriterier för vad som avses med mindre värde (fd ringa värde) Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Nuvarande lydelse Maskiner, inventarier m.m. av ringa värde Myndigheten får vid anskaffningstillfället kostnadsföra maskiner, inventarier m.m. av ringa värde. Vid bedömning av om en tillgång är av ringa värde eller ej tas hänsyn till anskaffningsvärdet såväl per enhet som totalt. 5 kap. 1 Allmänna råd Föreslagen lydelse Maskiner, inventarier m.m. av mindre värde Myndigheten får vid anskaffningstillfället kostnadsföra maskiner, inventarier m.m. av mindre värde. Gränsen mellan anskaffningar av ringa värde och övriga anskaffningar bör sättas vid ett anskaffningsvärde uppgående till 10 000 kronor. Om tillgången består av flera separata enheter måste objektet avgränsas på något sätt. Man brukar därvid säga att objektet ska utgöra en "fungerande enhet". Denna princip innebär att inventarier som har ett funktionellt samband med varandra ses som en fungerande enhet och att det är enhetens sammanlagda anskaffningsvärde som ska prövas mot myndighetens beloppskriterium. Stol, arbetsbord, bokhylla osv. kan t.ex. ses som en fungerande enhet. Ett annat exempel är datorer (skärm, tangentbord, centralenhet, mus osv.). Gränsen för mindre värde bör sättas med utgångspunkt i ett anskaffningsvärde exklusive mervärdesskatt som understiger ett halvt prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Tillgångar som består av flera separata enheter med ett naturligt samband bör anses vara av mindre värde då det sammanlagda värdet understiger gränsen för mindre värde. Detsamma gäller vid förvärv av likartade tillgångar då de ingår i en större anskaffning.

4/13 Myndigheten fastställer i de fall det bedöms nödvändigt vad som menas med en fungerande enhet. Myndigheten bör ta fram interna riktlinjer för hur regler om mindre värde ska tillämpas. Kommentar: Från den 1 juli 2009 gäller nya skatteregler för företag när det gäller beloppsgränsen för avdrag för inventarier av mindre värde. Företagen får göra avdrag under anskaffningsåret för inventarier där anskaffningsvärdet är mindre än ett halvt prisbasbelopp, dvs. 21 400 kronor för 2009. ESV föreslår att i de allmänna råden till 5 kap. 1 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag ändras till att beloppsgränsen bör sättas med utgångspunkt i ett halvt prisbasbelopp. Myndigheten får utgå från sin egen verksamhet, men får genom denna rekommendation en riktlinje när den fastställer beloppsgräns. Beloppsgränsen behöver inte följa den årliga förändringen av prisbasbeloppet.

5/13 Förslag till ändring om åtaganden i bemyndiganderedovisningen Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Nuvarande lydelse Åtagande Med åtagande menas summan av avtalade/motsvarande för myndigheten bindande ekonomiska förpliktelser som kommer att leda till utgifter under kommande räkenskapsår. 2 kap. 4 Allmänna råd Föreslagen lydelse Åtagande Med åtagande menas summan av avtalade/motsvarande för myndigheten bindande ekonomiska förpliktelser som kommer att leda till utgifter under kommande räkenskapsår. I sjätte punktsatsen i föreskrifterna avses belopp som är intecknade av åtaganden som kommer att leda till utgifter under kommande räkenskapsår och som finansieras av anslag som redan tilldelats myndigheten. Det är således främst fråga om senarelagd verksamhet. Dessa åtaganden bör inte ingå i bemyndiganderedovisningen. Årsarbetskrafter I sjätte punktsatsen i föreskrifterna avses belopp som är intecknade av åtaganden som kommer att leda till utgifter under kommande räkenskapsår och som finansieras av anslag som redan tilldelats myndigheten. Det är således främst fråga om senarelagd verksamhet. Årsarbetskrafter Kommentar: Den sista meningen om vilka åtaganden som bör ingå i bemyndiganderedovisningen är inte längre aktuell. Från och med 2006 ska samtliga åtaganden som medför utgifter under följande budgetår ingå i bemyndiganderamen enligt 20 anslagsförordningen. Flera myndigheter har misstolkat formuleringen och ESV föreslår därför att den ska tas bort.

6/13 Förslag till ändringar i föreskrifter till internrevisionsförordningen Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. Internrevisionsförordning (2006:1228) Nuvarande lydelse Riskanalysen ska upprättas årligen och omfatta all verksamhet som myndigheten bedriver eller ansvarar för. Riskanalysen ska utgå från såväl myndighetsledningens identifiering, värdering och hantering av risk enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 3 förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll som från internrevisionens egen riskbedömning. Utifrån riskanalysen upprättas en revisionsplan. 4 Föreskrifter Föreslagen lydelse Riskanalysen ska upprättas årligen och omfatta all verksamhet som myndigheten bedriver eller ansvarar för. Riskanalysen ska utgå från såväl myndighetsledningens identifiering, värdering och hantering av risk enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 3 förordning (2007:603) om intern styrning och kontroll som från internrevisionens egen riskbedömning. I riskanalysen ska bland annat risken för bedrägerier och oegentligheter beaktas. Även risker kopplade till att styrningen av organisationens informationsteknologi inte stöder organisationens strategier och målsättningar ska beaktas. Utifrån riskanalysen ska en revisionsplan upprättas. Revisionsplanen ska omfatta samtliga i riskanalysen prioriterade områden. Kommentar: Risken för bedrägerier och oegentligheter är något som blivit allt mer uppmärksammat i Sverige. IIA:s standards (The Institute of Internal Auditors yrkesmässiga riktlinjer för internrevisorer) anger att internrevisionen måste ha tillräcklig kunskap för att utvärdera risken för bedrägeri och det sätt som risken har hanterats i myndigheten samt beakta risken för bedrägeri (1210 A2, 1220 A2, 2120 A1, 2120 A2). Kraven på detta har förstärkts i den uppdaterade version av standards som givits ut den 1 januari 2009. Att risken för bedrägeri och oegentligheter ska beaktas i internrevisionens riskanalys har därför förtydligats.

7/13 Ett problem som ESV uppmärksammat är att internrevisionsfunktionerna inte alltid har behandlat området informationsteknologi i tillräcklig utsträckning i riskanalyserna. Från och med 2009 har i IIA:s standards (2110 A2) lagts till att internrevisionens revision måste beröra frågan om styrningen av organisationens informationsteknologi stöder organisationens strategier och målsättningar. Ett ytterligare problem som ESV har uppmärksammat är att internrevisionens tillgång till resurser har styrt utformningen av internrevisionens förslag till revisionsplan i stället för de i riskanalysen identifierade riskområdena. Nuvarande lydelse 7 Föreskrifter Föreslagen lydelse Internrevisionen ska utföras med kompetens och vederbörlig yrkesskicklighet och omfattas av ett program för kvalitetssäkring och kvalitetsförbättring. Kvalitetssäkringsprogrammet ska inkludera intern och extern kvalitetsbedömning. Intern bedömning görs dels genom fortlöpande intern kvalitetskontroll och dels årligen genom självutvärdering. Extern bedömning ska genomföras minst en gång vart femte år av kvalificerad extern oberoende granskare eller granskningsteam. Internrevisionen ska utföras med kompetens och vederbörlig yrkesskicklighet och omfattas av ett program för kvalitetssäkring och kvalitetsförbättring. Kvalitetssäkringsprogrammet ska inkludera intern och extern kvalitetsbedömning. Intern bedömning görs dels genom fortlöpande intern kvalitetskontroll och dels årligen genom självutvärdering. Extern bedömning ska genomföras minst en gång vart femte år av kvalificerad extern oberoende granskare eller granskningsteam. Resultatet av den interna och externa kvalitetsbedömningen ska rapporteras till myndighetens ledning. Kommentar: Standards säger att internrevisionen ska informera styrelse och ledning om resultatet av externa bedömningar. Detta har tidigare inte nämnts i det statliga regelverket. Från och med 2009 säger Standards (1320) att internrevisionen även ska informera ledningen om resultatet av internrevisionens interna kvalitetsprogram.

8/13 10 Nuvarande lydelse Föreskrifter Föreslagen lydelse Styrelsen ska besluta om vilka av internrevisionens prioriterade och föreslagna granskningar som ska tas in i revisionsplanen. Större förändringar i granskningens omfattning och inriktning kan få till följd att granskningsinsatsen enligt beslutad revisionsplan inte kan genomföras. I de fall sådana större förändringar sker ska en reviderad revisionsplan lämnas till styrelsen för beslut. Större förändringar i granskningens omfattning och inriktning kan få till följd att granskningsinsatsen enligt beslutad revisionsplan inte kan genomföras. I de fall sådana större förändringar sker ska en reviderad revisionsplan lämnas till styrelsen för beslut. Kommentar: Styrelsen ska utifrån myndighetens och internrevisionens riskanalyser samt internrevisionens revisionsplan besluta om vilka av internrevisionens prioriterade och föreslagna granskningar som ska tas in i den revisionsplan som styrelsen beslutar om.

9/13 Förslag till förändringar av ESV:s föreskrifter för rapportering av ekonomisk information till statsredovisningen, de statliga inrapporteringskoderna (S-koder) 2010 Inför 2010 föreslås dels att S-kod 3513 Intäktsreduktion åtta procent för bidrag från utomstatlig givare, förmedlat av statlig myndighet tas bort. Koden har koppling till högskolemomsen som numera avskaffats. Därför finns inte längre något behov av koden. dels att koderna under Avräkning med statsverket förändras enligt vad som beskrivs nedan. S-koder till posten Avräkning med statsverket Den S-kodsstruktur för posten Avräkning med statsverket som gäller sedan 2008 har av förenklingsskäl under en övergångsperiod inte varit helt anpassad till ESV:s baskontoplan för statliga myndigheter och noten i årsredovisningen. Strukturen innebär också att det vid överföring i Hermes av utgående balanser År 1 till ingående balanser År 2, uppstår skillnader mellan myndighetens redovisning i det egna ekonomisystemet och Hermes. Avräkningen med statsverket blir dock korrekt på totalnivå. Med de föreslagna nya S-koderna försvinner skillnaden mellan S-koderna som rapporteras till Hermes och myndighetens egen huvudbok, för de myndigheter som följer ESV:s baskontoplan. Förslaget innebär också att det blir obligatoriskt att myndigheternas inrapportering, åtminstone senast i samband med årsredovisning och eventuell delårsrapport, ska överensstämma med indelningen i noten till posten Avräkning med statsverket 1. I bilaga till detta regeländringsförslag lämnas en uppställning av baskonton från ESV:s baskontoplan tillsammans med den nya S-kodsstrukturen. Observera att bilagan enbart är ett stöd till myndigheterna för att tydliggöra hur de föreslagna S- koderna ska kopplas till baskonton. Den är inte föremål för remiss. 1 Enligt ESV:s föreskrifter till 7 kap. 1 förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

10/13 Nya S-koder 2010 Följande S-koder föreslås läggas under befintliga rubriker i avsnittet Avräkning med statsverket. S1729 S1749 S1751 S1752 Redovisning av betalningar, uppbörd På denna S-kod rapporteras nettot av de inbetalningar och eventuella utbetalningar som myndigheten gör till (från) bankkonton där medlen förs till (hämtas från) SCR samt direktinsättningar på SCR. Det belopp som rapporteras på koden kan antingen omföras via S1799 eller redovisas direkt här. Redovisning av betalningar mot anslag På denna S-kod rapporteras nettot av de utbetalningar och eventuella inbetalningar som myndigheten gör från (till) bankkonton där medlen hämtas från (förs till) SCR samt direktuttag från SCR. Det belopp som rapporteras på koden kan antingen omföras via S1799 eller redovisas direkt här. Avräkning mot anslag, utgifter (räntebärande flöde) På denna S-kod rapporteras de utgifter som ska avräknas mot anslag i räntebärande flöde. Utgifterna specificeras vid anslagsavräkningen enligt den indelning i anslag, anslagsposter och delposter som framgår av regleringsbrev. Utgiftskorrigeringar förs också under denna S-kod liksom inkomster under anslag där regeringen ej föreskrivit bruttoredovisning Avräkning mot anslag, inkomster (räntebärande flöde) På denna S-kod rapporteras de inkomster som regeringen föreskrivit ska bruttoredovisas under anslaget anslag i räntebärande flöde. I övriga fall ska de nettoredovisas, dvs. rapporteras under S1751. Inkomster som utgör en återföring av tidigare avräknade utgifter rapporteras också på S1751. Ändrade S-koder 2010 Dessa S-koder finns sedan tidigare. Ändringar har markerats med kursiv stil. S1793 Inbetalningar i icke räntebärande flöde (uppbörd m.m.) På denna S-kod rapporteras de inbetalningar som myndigheten tar emot för statens räkning till bankkonton som töms till SCR samt direktinsättningar på SCR. Alternativt kan myndigheterna direkt bokföra inbetalningar hänförliga till statsbudgetens inkomsttitlar och anslag i icke räntebärande flöde mot S1729 respektive S1749.

11/13 S1794 S1799 Utbetalningar i icke räntebärande flöde (transfereringar m.m.) På denna S-kod rapporteras de utbetalningar som myndigheten gör från bankkonton där medlen hämtas från SCR samt direktuttag från SCR. Alternativt kan myndigheterna direkt bokföra utbetalningar hänförliga till statsbudgetens anslag i icke räntebärande flöde och inkomsttitlar mot S1729 respektive S1749. Omföring av betalning På denna S-kod rapporteras i samband med årsredovisning och delårsrapport omföringar av betalningar i icke räntebärande flöde hänförliga till statsbudgeten. Omföring kan även göras löpande. Rapportering kan även göras direkt i kodgrupp 172 och 174 och koden är därför frivillig att använda.

12/13 Bilaga S-kodsstruktur kopplat till baskonton Med baskontoplan avses ESV:s baskontoplan för statliga myndigheter. Denna är enbart en rekommendation för myndigheterna. Konton i baskontoplanen 171 Ingående balans S-kod 2009 1710 Ingående balans S1710 172 Fordringar och skulder avseende uppbörd (inkomsttitel) 1720 Ingående balans, uppbörd S1720 1721 Redovisning mot inkomsttitel inkomster 1722 Redovisning mot inkomsttitel utgifter 1728 Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel S1721 S1722 S1728 S-kod 2010 Kommentar 1729 Redovisning av betalningar, uppbörd S1799 S1729 Ny S-kod för de inbetalningar till statens centralkonto som avser medel som ska föras till inkomsttitel (uppbörd). Myndigheten kan om möjligt bokföra inbetalningar som avser uppbörd, direkt på S-1729 utan att omföra betalningar via S-1793. 174 Fordringar och skulder avseende anslag i icke räntebärande flöde 1740 Ingående balans, anslag i icke räntebärande flöde 1741 Redovisning mot icke räntebärande anslag utgifter S1740 S1741 1742 Redovisning mot icke räntebärande S1742 anslag inkomster 1749 Redovisning av betalningar mot anslag S1799 S1749 Ny S-kod för utbetalningar som avräknas mot anslag i icke räntebärande flöde. Myndigheten kan när så är möjligt direkt bokföra betalningar som avser sådana transfereringar m.m. på S1749 utan att omföra betalningar via S1799.

13/13 175 Fordringar och skulder avseende anslag i räntebärande flöde 1750 Ingående balans, anslag i räntebärande flöde 1751 Redovisning mot räntebärande anslag utgifter 1752 Redovisning mot räntebärande anslag inkomster S1750 1758 Anslagsmedel som tillförts räntekonto S1758 S1741 S1751 Ny s-kod för utgifter på anslag i räntebärande flöde. S1742 S1752 Ny s-kod för bruttoredovisade inkomster på anslag i räntebärande flöde. 1759 Återbetalning av anslagsmedel S1759 178 Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 1780 Ingående balans, fordran semesterlöneskuld som inte har anslagsavräknats 1781 Årets minskning, fordran semesterlöneskuld som inte har anslagsavräknats 179 Övriga fordringar och skulder på statens centralkonto i Riksbanken 1790 Ingående balans, övriga fordringar och skulder på SCR 1793 Inbetalningar i icke räntebärande flöde, uppbördsmedel m.m. 1794 Utbetalningar i icke räntebärande flöde, transfereringar m.m. S1780 S1781 S1790 S1793 S1794 1798 Utredningskonto S1798 I vissa fall kommer denna kod inte längre att behöva användas. I vissa fall kommer denna kod inte längre att behöva användas. 1799 Omföring av betalning S1799 I vissa fall kommer denna kod inte längre att behöva användas.