Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden. Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten 2 600 boenden, vilket motsvarar 95 procent av de särskilda boendeenheterna som erhöll enkäten. De flesta data beskriver förhållandena den 1 oktober 2012. Några resultat Kontaktpersoner och fast kontakt med legitimerad personal En kontaktperson i hemtjänsten eller i särskilt boende ansvarar för att tillsammans med den äldre personen planera för hur och när olika omsorgsinsatser ska genomföras. En fast kontakt med legitimerad personal är ofta en sjuksköterska som ansvarar för att bedöma och tillsammans med den enskilde genomföra hälso- och sjukvårdsinsatser enligt förekommande behov. Funktionerna är viktiga och syftar bland annat att bidra till att den äldre personen kan vara delaktig och utöva inflytande över vården och omsorgen. Nästan samtliga boendeenheter i undersökningen (99 procent) erbjuder en kontaktperson och en fast kontakt med en legitimerad personal. I hemtjänsten var det 95 procent av enheterna som erbjöd tillgång till en kontaktperson. Tid från larm till kontakt Det finns omkring 200 000 trygghetslarm i Sverige. Ett trygghetslarm kan bidra till att ge trygghet, men bara om larmet fungerar som det ska och de äldre alltid kan få kontakt med larmcentralen när de behöver hjälp. Socialstyrelsen frågade om kommunen kan garantera kontakt när den enskilde i ordinärt boende använder sitt trygghetslarm och vid ja, angav respondenterna antal minuter. Svaren grupperades i olika tidsintervall enligt tabell 1. Tabell 1. Förekomst av tidsgarantier för kontakt vid larm inom olika tidsintervaller, 1 oktober 2012 Inom 1 Inom 5 Inom 20 Mer än 20 Lämnar minut minuter minuter minuter inte garanti Antal kommuner/ stadsdelar 74 60 11 24 143 Tid från kontakt vid larm till besök Trygghetslarmet innebär att den äldre ska kunna få kontakt med personal om det behövs, men för att kunna känna sig trygg är det också viktigt att veta hur snart hjälpen kan komma. Därför fick kommunerna och stadsdelarna ange om de kan garantera en maximal inställelsetid när
behov av hjälp finns, dvs. hur snabbt någon av personalen som kan hjälpa kan finnas på plats hos den som larmade. Även här kunde respondenterna ange antal minuter när man kunde lämna sådana garantier och svaren grupperades enligt redovisningen i tabell 2. Tabell 2. Förekomst av tidsgarantier för inställelsetid vid larm, när behov av hjälp har konstaterats, 1 oktober 2012 Inom 20 Inom 30 Inom 45 Mer än 45 Lämnar inte minuter minuter minuter minuter garanti Antal kommuner/ stadsdelar 11 105 30 22 144 Flera av kommunernas kommentarer visar att det är vanligt med bestämmelser för trygghetslarmen, liknande dem som efterfrågades. Allmänheten informeras dock inte alltid om kommunernas målsättning. Lokal för träning och förekomst av gruppgymnastik i särskilt boende Det är viktigt med fysisk aktivitet och träning, för tillsammans har dessa aktiviteter en positiv effekt på balans, koordination och rörlighet. Dessutom ökar benmassan, vilket tillsammans med de övriga effekterna minskar risken för fall och benbrott. Träning och fysisk aktivitet kan också ha positiva effekter på minnesfunktioner, koncentration, uppmärksamhet och reaktionstid. Vinster i form av hälsa genom träning är i stort sett lika för äldre personer som för övriga åldersgrupper. I Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? angav ungefär 40 procent av de äldre att de inte får hjälp med gymnastik och träning när de har sådana behov. 45 procent av enheterna angav att det finns en träningslokal som är tillgänglig för de enskilda individerna vid boendet. 65 procent av enheterna ger de boende tillgång till regelbunden styrke- och balansträning i form av gruppgymnastik minst en gång per vecka. 22 procent angav att de inte kan erbjuda sådan träning.
Jönköping Stockholm Kronoberg Östergötland Västmanland Skåne Uppsala Södermanland Halland RIKET Dalarna Örebro Västra Blekinge Kalmar Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Norrbotten Gotland Värmland Diagram 1. Andel enheter som kan erbjuda styrke- och balansträning i grupp minst en gång per vecka, den 1 oktober 2012, per län och i riket 5 3 10 10 16 12 11 14 18 22 24 27 26 28 34 37 33 40 38 36 40 42 41 41 Nej, förekommer inte 52 49 46 44 51 79 78 74 73 72 68 65 62 61 59 58 57 Varje vecka Källa: Kommun- och enhetsundersökningen, Socialstyrelsen 88 87 84 Procent Läkemedelsgenomgångar Felaktig läkemedelsbehandling låg bakom drygt en fjärdedel av alla vårdskador i Socialstyrelsens vårdskadestudie från 2007. Många av skadorna skulle dock gå att undvika med regelbundet återkommande läkemedelsgenomgångar. Äldre människor löper särskilt hög risk att drabbas av vårdskador på grund av olämplig eller felaktig läkemedelshantering. En läkemedelsgenomgång syftar till att åstadkomma en säker och individuellt anpassad läkemedelsbehandling. Det är den behandlande läkaren som ansvarar för den medicinska behandlingen men personalen som dagligen möter den äldre personen bör alltid vara involverad i en läkemedelsgenomgång, liksom den äldre själv. Orsaken är att vissa tillstånd ibland kan behandlas ickefarmakologiskt. Exempelvis kan förstoppning och sömnbesvär behandlas med livsstilsförändringar i form av ändrad kost eller ökad tillgång till aktiviteter och träning. I andra fall kan det t.ex. gälla beteendesymtom hos en person med en demenssjukdom, och då bör behovet av god omvårdnad och boendemiljö övervägas i stället för läkemedelsbehandling. Andelen personer i riket som hade en aktuell, ej äldre än 12 månader, läkemedelsgenomgång den 1 oktober 2012 i permanent särskilt boende och korttidsboende var 73 procent. Det är en ökning från föregående år med fyra procent. Men resultaten varierar från drygt 40 procent i Blekinge län till nästan 90 procent i Uppsala län.
Gotland Stockholm Uppsala Jönköping Västmanland Jämtland Norrbotten Värmland Kalmar Riket Västra Götaland Skåne Gävleborg Västerbotten Östergötland Dalarna Halland Södermanland Kronoberg Västernorrland Örebro Blekinge Diagram 2. Andel personer 65 år och äldre i särskilt boende med aktuell läkemedelsgenomgång,1 oktober 2012 jämfört med 1 oktober 2011 0 20 40 60 80 100 2012 2011 Källa: Kommun- och enhetsundersökningen, Socialstyrelsen Procent Olämpliga läkemedel Åldrandet i sig innebär en förändrad känslighet för läkemedel, vilket medför att äldre personer är särskilt känsliga för biverkningar. Vissa läkemedel bör därför användas enbart om det finns särskilda skäl för det. De läkemedel som ingår i måttet innebär en hög risk för oönskade biverkningar i form av trötthet, lättare minnesstörning eller förvirring. I Äldreguiden finns en lista med namnen på de läkemedel som ingår i olämpliga läkemedel. 10 procent av alla personer 75 år och äldre använde olämpliga läkemedel. I hemtjänsten var det 14 procent och i särskilt boende 13 procent. Resultaten skiftar kraftigt för personer i särskilt boende, från strax under 10 procent på Gotland till nästan 20 procent i Blekinge län. För första gången finns resultat om förskrivningen för personer med hemtjänst och det framkommer att i flera län är denna grupp större än de övriga grupperna.
Gotland Kronoberg Södermanland Västerbotten Västmanland Värmland Kalmar Jämtland Örebro Skåne Uppsala Västernorrland Gävleborg Halland RIKET Dalarna Jönköping Östergötland Stockholm Norrbotten Västra Götaland Blekinge Diagram 3. Andel personer 75 år och äldre med olämpliga läkemedel bland befolkningen och bland dem med beslut om hemtjänst och permanent särskilt boende, den 1 oktober 2012 0 5 10 15 20 Särskilt boende Hemtjänst Samtliga personer 75 år och äldre Procent Tio eller fler läkemedel Personer över 65 år med omfattande läkemedelsbehandling löper en ökad risk för att dö eller behöva söka vård akut. Antalet läkemedel är en värdefull riskmarkör att använda i screening inför förebyggande insatser, t.ex. läkemedelsgenomgångar, riktad patientinformation eller uppföljningar. 20 procent av personerna i särskilt boende över 75 år och 18 procent i hemtjänst använder 10 eller fler läkemedel. Användningen är nästan dubbelt så hög jämfört med alla personer över 75 år där användningen är 11 procent. Även här är personerna med hemtjänst fler än övriga grupper i flera län.