Bongo Beat Produktionsuppgifter: Produktionsbolag Produktionsstöd Charon Film AB, Kungsängen Motlys A/S, Oslo Le Studio Canal+, Paris Channel 4 Television Corporation, London Sveriges Television 2, Stockholm Norsk Rikskringkasting, Oslo Oy Yleisradio Ab, Helsingfors Stiftelsen Svenska Filminstitutet, Stockholm Fonds Eurimages du Conseil de l'europe, Strasbourg Nordisk Film- & TV Fond, Oslo Distributör i Sverige (35 mm) Triangelfilm AB, Stockholm (1996) Distributör i Sverige (35 mm) (fysisk) Kulturföreningen Kedjan, Malmö (1996) Laboratorium FilmTeknik AB, Stockholm Regi Producent Foto Musik Klippning Ljudtekniker Regiassistent Medproducent Inspelningsledare Filmkonsulent Ljussättare Negativklippning Orkester Ljudläggning Mixning Grafisk form Övrig medarbetare Översättare Hallgrim Ødegård Remmy Ongala Lasse Summanen Ragnar Samuelsson Nils Claesson Sigve Endresen Ingrid Sjögren Vera Nikitina Peter Hald Sten Lindberg Karin Giernoth Orchestre Super Matimila Atuadumba Group Ragnar Samuelsson Lasse Summanen Christer Hööst Petter Fladeby Johan Irebjer Stig Vig Tom Hofwander
Bildformat: Vidfilm (1,66:1) Färgsystem: Eastman Color Ljudsystem: Dolby Stereo Originallängd i : 97 Censur: 133.884 Datum: 1996-03-25 Åldersgräns: Barntillåten Längd: 2666 meter Kommentar: Aktindelning: 509-500-489-282-388-498 = 2666 m. Sverigepremiär 1996-03-29 Spegeln Malmö Sverige 97 1996-03-29 Sture Stockholm Sverige 97 1996-03-29 Bio Capitol Göteborg Sverige 97 1996-03-29 Kino Lund Sverige 97 TV-visning 1998-01-06 SVT1 Sverige Rollista: Asha Mwaya kvinnan Lewis Nambole mannen Zainab Said kvinnan i baren - Medverkande: Remmy Ongala bandledare, sologitarr, Cosmas Chidumule Orchestre Super Matimila Atuadumba Group gatuband Bati Osenga sologitarr Ayasi Hassani gitarr Shemboza Mjusi gitarr - Cox gitarr - Mapili gitarr Mussa Hamissi Mohamed Mgolo Issa Nundu Roshy Musekela Annie Anifa & dans Ilunga Albert congas Lawrence Chuki Chamcho Mpitu Yusuf Iddi - Malou saxofon - Mwajuma dans - Sada dans
Said Mohamed Hassan Stanley Ally Dudu Sudi Juma Nico Pondo bandledare & gitarr sologitarr Svensk filmografi
Filmen är en dokumentär om en av Tanzanias mest populära musiker, Remmy Ongala, och hans band Orchestre Super Matimila. I en drömlik prolog, där kameran långsamt rör sig genom en blåtonad regnskog, berättar Remmy Ongala om sin märkliga födelse i djungeln. Liknande sekvenser återkommer flera gånger i filmen. Det är kväll i Dar es-salaam. Remmy Ongala spelar på en klubb med sitt band. Musiken de spelar är en suggestiv variant av zairisk soukous, vars rytmer lockar publiken till extatisk dans. En spelning pågår ofta i fem, sex timmar utan uppehåll, och framåt småtimmarna kan dansen nå nästan transartade former. Några tonåriga pojkar som dyrkar Remmy Ongala tjuvtittar på konserten, men jagas bort av en vakt. En morgon väcks Ongala efter en natts spelningar av en känd TV-man, Othaman Njaidi, som undrar om han vill medverka i en TVshow. Ongala tackar ja. I bandet Orchestre Super Matimila ingår även Remmy Ongalas nära vän aren Cosmas Chidumule. Filmen igenom samtalar de om livsfilosofiska frågor och politik. Chidumule, som är djupt kristen, ogillar Ongalas osunda livsstil med för mycket kvinnor och sprit. Samtidigt som Ongala hyllar spritens goda verkningar, bedriver han ett personligt korståg mot aids, bl a genom att ha texten 'Gör det med kondom' målad på bakluckan på sin gamla och rostiga bil. I en övergiven, skrotad buss återfinner vi de tonåriga pojkarna från den första spelningen. De sitter med slitna gitarrer, som har snören i stället för gitarrsträngar, och drömmer om att bli lika stora musiker som Remmy Ongala. Förhoppningsfulla tänker de spela på stadens gator så att de kan få pengar och spela in sin musik i studio. Även Remmy Ongala började på liknande sätt. I en bar, där Remmy Ongala spelar, får vi lyssna på olika samtal, bl a mellan en ung man och en ung, gift kvinna. I TV-framträdandet berättar Remmy Ongala varför han kallas för doktor. Han anser att hans musik befriar människor från allt, från krämpor till äktenskapsproblem. Den variant av soukous som han spelar kallar han bongo beat. Bongo betyder hjärna på swahili, och Ongala menar att hans musik följer hjärnans rytm. Därför går hans musik bra även i Europa. Ongala tillhör den traditionella afrikanska stamreligionen kitabale, som är emot missionerande. Han berättar hur kitabaleanhängare förföljts, fängslats och dödats, först av missionärer och sedan av regeringstrupper. Han pekar på en skottskada som han påstår sig ha fått under sådana förföljelser. På en frisersalong berättar en kvinna om sin vännina, Zakia, som är inlåst av sin man dygnet runt medan han är ute och roar sig. Historien blir till låtmaterial som Remmy Ongala sjunger till eget akustiskt gitarrackompanjemang. Tillsammans med Orchestre Super Matimila lämnar Ongala Dar es-salaam för att åka på turné med en gammal buss i Tanzania. Vid spelningar på krogar och i barer i bl a Iringa, Mafinga och Njombe ger han prov på sin musik inför en exalterad publik, som dansar med vågade höftrörelser. Texterna är radikalt samhällskritiska. Han hyllar den förre presidenten Nyerere, och dömer samtidigt ut dagens regering som korrumperad. Han sjunger om livets villkor, fattigdom och kärlek, om religion och kolonialism. Han vill väcka sin afrikanska publik och få den att hålla fast vid sina prekoloniala traditioner. De kristna kolonialisterna och de arabiska och indiska invandrarna tycker han har stulit Tanzania från afrikanerna. I TV-programmet berättar Remmy Ongala om sin hårda barndom. Båda hans föräldrar var bönder, och fadern dog när han var sju år. Han slutade skolan tidigt och levde som ett gatubarn, men träffade en man som lärde honom spela gitarr. I programmet talar Ongala också om att hans mor födde honom på ett onaturligt sätt, i en regnskog under överinseende av medicinmän som gav henne naturmedel. När han föddes hade han en öppning i skallen. TV-programmet ses av pojkarna i gatubandet. Bandet, som kallar sig Atuadumba Group, sjunger och spelar akustiskt inför en gatupublik. Sedan Remmy Ongala och hans band har kommit tillbaka från sin turné tjuvlyssnar pojkarna i gatubandet återigen på sin idol. De har nu lyckats skramla ihop pengar till att spela in sin musik i studio. Ett steg på vägen mot drömmen att nå samma popularitet som Remmy Ongala har tagits. Ska de lyckas? Cosmas Chidumule har blivit frälst. Han predikar om otrohet, och säger att den verkliga kondomen är Jesus. Chidumule har länge försökt få vännen Ongala att avstå från sprit och andra laster. Nu ger han upp de försöken. Han vill lämna bandet för att i stället sprida den kristna gudens budskap. För Remmy Ongala, som alltid sett de kristna missionärerna som slaveriets hantlangare, är detta obegripligt. Med musikens hjälp fortsätter han att föra ut sina egna budskap.