om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011

Statistik om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011

FÖRORD Denna rapport innehåller en översikt över befolkningens struktur och dess förändringar, framförallt under 2011, men även en del jämförelser för perioden 1990-2011. I tabelldelen längst bak redovisas befolkningsstatistik för hela staden samt för de 14 stadsdelsområdena. Stockholms stads befolkningsstatistik baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) register över totalbefolkningen (RTB) samt de aviseringar om förändringar i folkbokföringen som inkommer successivt till SCB från skatteverket. I befolkningsstatistiken redovisas invånarna där de är folkbokförda vid en viss tidpunkt, i detta fall den 31 december 2011. Statistiken utgår från folkbokföring på fastighet, den fastighet där personen regelmässigt vistas. Den totala folkmängdsförändringen beräknas som summan av födelsenetto, flyttningsnetto och överföring till och från det s.k. obefintligregistret. Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern vid nedkomsten var folkbokförd eller, om hon inte var folkbokförd någonstans, i den församling där nedkomsten skedde. Ett dödsfall registreras i den församling där den döde var folkbokförd. En flytt registreras när en person byter folkbokföringsadress. Om en och samma person flyttar flera gånger räknas detta som flera flyttningar. Flyktingar registreras inte i folkbokföringen förrän de fått uppehållstillstånd. Invånare med utländsk bakgrund redovisas enligt riktlinjer från Statistiska centralbyrån (SCB, MIS, Personer med utländsk bakgrund, Riktlinjer för redovisning i statistiken, 2002) som utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Rapporten är utarbetad av Gölin Frank, Sweco Eurofutures AB, på uppdrag av Stadsledningskontoret, Stockholms stad. Kartorna är framtagna av Åsa Wennblom. Mer information om befolkningen i Stockholm finns på hemsidan: www.statistikomstockholm.se 1

INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... 2 SAMMANFATTNING... 3 STOCKHOLM... 4 Befolkningsförändringar... 4 Flyttningar... 5 Födda och döda... 9 Befolkningsstruktur... 11 Arbetslösa och biståndstagare... 14 STADSDELSOMRÅDEN... 16 Befolkningsförändringar... 16 Befolkningstäthet... 17 Flyttningar... 19 Födda och döda... 21 Befolkningsstruktur... 24 Invånare med utländsk bakgrund... 25 Arbetslösa och biståndstagare... 26 TABELLER... 28 2

SAMMANFATTNING Befolkningstillväxten, som pågått oavbrutet sedan 1982 håller i sig. Under år 2008 översteg Stockholm stads befolkning 810 000 och därmed slogs det tidigare befolkningsrekordet från 1960. Denna utveckling fortsatte även under 2009 då staden växte med ytterligare 19 000 invånare, vilket var en anmärkningsvärt hög befolkningstillväxt och den största befolkningsförändringen i Stockholms stad sedan 1973. Befolkningstillväxten 2011 var inte riktigt lika hög, men ökade med drygt 17 000 till 864 324. Att staden haft en fortsatt tillväxt 2011 beror till största del på det höga positiva flyttnettot. 2011 flyttade 10 390 fler personer in till Stockholms stad än ut ur staden. Tillväxten beror också på det fortsatt höga födelsenettot (differensen mellan födda och döda). År 2011 flyttade 63 075 personer till Stockholm. Sedan år 2005 har flyttnettot (differensen mellan in- och utflyttare) varit positivt och under 2011 var flyttöverskottet 10 390 personer, vilket var ungefär 300 färre än år 2010. Nettot mot utlandet var ca 7 700 jämfört med 6 500 året innan. Nettot mot övriga riket på knappt 5 400 var något lägre än året innan. Flyttningsunderskottet på ca 2 600 personer gentemot länet är 1 000 personer fler än året innan. Ett trendbrott har skett i barnafödandet i Stockholms stad. Födelseöverskottet (den positiva differensen mellan antal födda och antal döda) uppgick till 6 678, vilket var något färre än föregående år. Trots detta trendbrott föds många barn i Stockholm och om man håller 2010 års siffror inom parentes visar siffrorna för barnafödandet en fortsatt stigande trend. Antalet döda fortsätter minska men endast marginellt de senaste åren. Rapporten innehåller kommentarer till diagram och tabeller över befolkningsstrukturen år 2011 och befolkningsutvecklingen från 1990 alt 2000 fram till idag. 3

STOCKHOLM Befolkningsförändringar Stockholm stads befolkning uppgick vid årsskiftet 2011/2012 till 864 324 invånare. Totalt hade länet vid årsskiftet 2 091 473 invånare. Befolkningen i Stockholm utgör 41 procent av hela länets befolkning. I hela Stockholms län ökade befolkningen med 37 130 personer varav 17 251 i Stockholm. För Stockholms län är ökningen större än året innan medan det omvända gäller för Stockholms stad. Nykvarn var den enda av länets kommuner som inte hade en befolkningsökning under år 2011. I relativa tal var befolkningsökningen i Stockholms stad 2 procent, vilket är högre än länsgenomsnittet på 1,8 procent. I Sigtuna ökade invånarantalet med 3,3 procent och var den kommun där den relativa ökningen var som störst. Tabell 1: Folkökning i länets kommuner år 2011 Kommun 2010 2011 Ökning Länet 2 054 343 2 091 473 37 130 Botkyrka 82 608 84 677 2 069 Danderyd 31 330 31 799 469 Ekerö 25 410 25 767 357 Haninge 77 054 78 326 1 272 Huddinge 97 453 99 049 1 596 Järfälla 66 211 67 320 1 109 Lidingö 44 017 44 081 64 Nacka 90 108 91 616 1 508 Norrtälje 56 080 56 245 165 Nykvarn 9 331 9 331 0 Nynäshamn 26 032 26 248 216 Salem 15 391 15 694 303 Sigtuna 39 990 41 329 1 339 Sollentuna 64 630 65 891 1 261 Solna 68 144 69 946 1 802 Stockholm 847 073 864 324 17 251 Sundbyberg 38 633 39 539 906 Södertälje 86 246 87 685 1 439 Tyresö 42 947 43 328 381 Täby 63 789 64 558 769 Upplands Väsby 39 289 40 194 905 Upplands-Bro 23 676 23 984 308 Vallentuna 30 114 30 715 601 Vaxholm 10 965 11 141 176 Värmdö 38 301 38 894 593 Österåker 39 521 39 792 271 Diagram 1: Folkökning (%) i länets kommuner år 2011 Sigtuna Solna Botkyrka Sundbyberg Upplands Väsby Stockholm Vallentuna Salem Sollentuna Länet totalt Järfälla Nacka Södertälje Haninge Huddinge Vaxholm Värmdö Danderyd Ekerö Upplands-Bro Täby Tyresö Nynäshamn Österåker Norrtälje Lidingö Nykvarn 0% 1% 2% 3% 4% 4

Flyttningar Totalt flyttade 63 075 personer till Stockholm under förra året, vilket är ungefär 1 000 fler än föregående år. Samtidigt ökade utflyttningen med knappt 1 500 personer, från 51 327 personer till 52 685. Flyttningsnettot på 10 390 personer är något mindre än föregående års på 10 742. Flyttningsöverskottet från utlandet ökade från 6 489 år 2010 till 7 673 år 2011. Flyttningsunderskottet från övriga länet ökade med nästan 1 000 personer från 1 685 till 2 661. Flyttningsöverskottet gentemot övriga landet var nästan 5 378 personer och därmed något lägre än 2010 års överskott på 5 988. De största flyttströmmarna gick mellan Stockholms stad och kommuner i övriga länet. Främst gick dessa flyttströmmar av både in- och utflyttning mellan Stockholm och Solna, Huddinge och Nacka. Utanför länet gick de största flyttströmmarna mellan staden och Uppsala samt Göteborg. Det största flyttningsöverskottet hade Stockholms stad gentemot Uppsala (810),Göteborg (636) och Linköping (389). Överskottet mot Göteborg har minskat med nästan 100 flyttar jämfört med 2010. Det största flyttunderskottet hade staden mot Nacka och Järfälla, 624 respektive 353 fler personer flyttade från staden till dessa kommuner jämfört med hur många som flyttade i motsatt riktning. Som Diagram 2 visar har staden under de senaste tolv åren haft ett positivt flyttningsnetto under samtliga år utom 2004. Flyttningsnettot gentemot övriga landet och utlandet har varit konstant positivt, medan det varit genomgående negativt i förhållande till övriga länet. Diagram 2: Flyttningsnetto mellan Stockholm och övriga områden i Sverige och utlandet 2000-2011 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000-4 000-6 000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Övriga länet Övriga landet Utlandet Totalt 5

Kartan (figur 1) över inflyttning i Stockholms stad visar varifrån inflyttningen till stadsdelarna kommer. Cirkeldiagrammens storlek anger hur stort antalet inflyttningar är för området. Tårtbitarna anger hur stor andel som kommer från olika områden. Majoriteten av inflyttningen bestod av de flyttningar som pågår inom respektive stadsdelsområde samt de inflyttade från övriga stadsdelsområden i Stockholms stad. Dessa två faktorer förklarade över hälften av den totala inflyttningen till var och en av de 14 stadsdelsområdena. Inomflyttningen var störst i Rinkeby-Kista, Södermalm, Hässelby- Vällingby samt Östermalm där denna faktor förklarade 31-35 procent av den totala inflyttningen. Inflyttningen från övriga Stockholm var speciellt stor i Älvsjö där det förklarade nästan hälften av all inflyttning 2011. Inflyttning från övriga länet och inflyttning från övriga Sverige är ungefär lika stor i de olika stadsdelsområdena. Vid en jämförelse av de olika områdena, gällande inflyttning från utlandet, stod Rinkeby- Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen ut från de övriga med 16-18 procent inflyttade. Kungsholmen, Södermalm och Hägersten-Liljeholmen hade de lägsta siffrorna gällande inflyttning från utlandet på 7 procent vardera. Figur 1: Inflyttningar 2011 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet 6

Figur 2 visar utflyttningar för stadsdelsområden tillhörande Stockholms stad. Mönstret ser ganska likartad ut för områdena. Cirklarnas storlek är mindre än på kartan över inflyttade vilket innebär att den totala utflyttningen är lägre än inflyttningen Inomflyttning och utflyttning till övriga Stockholm förklarade runt 60-70 procent av den totala utflyttningen i varje stadsdelsområde. Södermalm hade den högsta siffran på nästan 70 procent. Vid en närmare titt på utflyttningen till övriga Stockholm sticker Kungsholmen och Älvsjö ut då 40 procent av den totala utflyttningen i dessa två områden beror på denna faktor. Utflyttning till övriga länet förklarade mellan 19 och 28 procent av den totala utflyttningen. Högst var utflyttningen till övriga länet i Skärholmen med 28 procent och lägst siffra hade Bromma med 19 procent..utflyttningen till övriga Sverige är ungefär lika stor i de olika stadsdelsområdena, 7-12 procent. Utflyttning till utlandet stod för den lägsta procentdelen av den totala utflyttningen. Endast 3-8 procent av den totala utflyttningen förklarades av flytt till utlandet. Figur 2. Utflyttningar 2011 per stadsdelsområde. Från eget stadsdelsområde, övriga Stockholm, övriga länet, övriga landet och utlandet 7

Liksom föregående år var flyttöverskottet störst bland unga vuxna. Speciellt i åldern 22-28 år då flyttnettot var 1 000 eller över i varje ettårsklass. Överskottet för denna grupp var knappt 9 000. Denna grupp är den största anledningen att befolkningen i Stockholm ökar. Under 2011 hade staden de största flyttningsunderskotten bland yngre barn, 0-5 år, och vuxna mellan 35 och 39 år samt gruppen 60-70-åringar. Flyttningsunderskottet av barn är fortfarande det största och har ökat något till 1 940. Bland 35-39-åringar minskar det något från 1 141 till 905. Flyttunderskottet bland gruppen 60-70-åringar har ökat med 100 procent och uppgår till 300 personer. Diagram 3: In- och utflyttning i Stockholm år 2011 efter ålder 4 000 3 500 3 000 Antal flyttare 2 500 2 000 1 500 1 000 500 Inflyttade Utflyttade 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100- Ålder Som vi ser i diagram 4 nedan var flyttningsnettot för ungdomar 15-19 år och unga vuxna upp till och med 29 år positivt gentemot alla geografiska områden, länet, riket och utlandet. I flera andra åldersgrupper hade staden ett negativt flyttningsnetto åtminstone gentemot något av områdena, främst övriga länet. Diagram 4: Flyttningsnetto i Stockholm år 2011 efter ålder och geografiskt område Antal flyttare 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0-1 000-2 000-3 000 Netto utland Netto riket Netto länet 0-4 år 5-9 år 10-14 år 15-19 år 20-24 år 25-29 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85-89 år 90-94 år 95- år Ålder 8

Som nämns i föregående avsnitt ökade flyttningsnettot från utlandet något till 7 673 personer under 2011. Detta innebar att 7 673 fler personer flyttade till Sverige än från Sverige. Diagram 5 nedan visar att flyttningsöverskottet av utrikes födda har varit positivt och pendlat runt 8 000 personer de sista fyra åren. När det gäller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar har flyttningsunderskottet år 2008 (-206) blivit ett litet överskott år 2011 (131). När det gäller övriga personer, inrikes födda med minst en inrikes född förälder, pendlade flyttnettot runt 2 000-3 000 personer. Diagram 5: Flyttningsnetto i Stockholm perioden 2008-2011 efter utländsk bakgrund 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000 2008 2009 2010 2011 Utrikes född Övriga Inrikes född med 2 utrikes födda föräldrar Födda och döda Antalet födda barn år 2011 var 13 620 vilket var drygt 200 färre barn än 2010. Detta innebär ett trendbrott som syns även i Stockholms län samt i riket som helhet. Det föds fortfarande många barn i Stockholm och håller man rekordåret 2010 inom parentes så är trenden fortfarande stigande, se nedan i diagram 6. Diagram 6: Antalet födda i Stockholm perioden 1990-2011 15 000 Antal födda 10 000 5 000 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Sedan slutet av 90-talet har födelsenettot (differensen mellan födda och döda) ökat för varje år från ett netto på något hundratal till 6 913 år 2010. Senaste året har födelseöverskottet sjunkit något och blev 6 678 personer. 9

I Stockholm föddes 1 576 barn per 100 000 invånare, alltså en minskning från 2010 då samma siffra var 1 640 barn. I relation till övriga länet ligger Stockholm högt, då länsgenomsnittet är 1 370 barn per 100 000 invånare. I diagram 7 nedan visas antal födda per 100 000 invånare i de olika stadsdelsområdena i Stockholms stad. Presentationen av antal födda per 100 000 möjliggör en direkt jämförelse av områden. Sundbyberg och Solna har flest antal födda med 1 760 respektive 1 690 barn och Danderyd lägst antal med 906 barn. Diagram 7: Antal födda per 100 000 invånare år 2011 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Diagram 8 nedan visar hur barnafödandet har förändrats från 2010 till 2011 i de olika kommunerna i Stockholms län. Sigtuna, Salem, Södertälje och Sundbyberg hade en positiv relativ förändring, vilket betyder att i dessa kommuner föddes det fler barn än föregående år. I de resterande kommunerna föddes det färre barn. I Ekerö kommun föddes nästan 20 procent färre barn medan det i Sigtuna var 15 procent fler barn. Diagram 8: Relativ förändring i antal födda mellan 2010 och 2011 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 10

Under år 2011 dog knappt 7 000 personer, vilket är ungefär samma som året innan. Det har varit en långvarig trend av minskande antal döda som synes i diagram 9. Diagram 9: Antal döda i Stockholm perioden 1990-2011 Antal döda 9 500 9 000 8 500 8 000 7 500 7 000 6 500 6 000 5 500 5 000 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 I Stockholm dog 803 personer per 100 000 invånare, vilket är en marginell minskning från föregående års nivå på 824 personer. För hela länet var motsvarande antal 744 och invånarna i Stockholms stad har totalt sett en högre dödlighet än länsgenomsnittet. Det förklaras delvis av att Stockholms befolkningsandel i de allra äldsta åldrarna är hög jämfört med resten av länet. Diagram 10: Antal döda per 100 000 invånare år 2011 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Vallentuna Botkyrka Salem Huddinge Sollentuna Tyresö Värmdö Ekerö Nykvarn Nacka Upplands-Bro Upplands Väsby Sigtuna Österåker Haninge Vaxholm Täby Järfälla Sundbyberg Stockholms län Solna Södertälje Stockholm Danderyd Lidingö Nynäshamn Norrtälje Befolkningsstruktur Befolkningsstrukturen skiljer sig en hel del från övriga länet vilket visas i befolkningspyramiden, diagram 11 nedan. Stockholm hade framförallt en betydande större andel personer i åldrarna 20-39. Med undantag för barn i den lägsta åldersklassen var andelen barn i samtliga åldrar lägre i stadsdelarna än i övriga länet. Vilket kan tyda på att många barn föds i Stockholms stad och inom ett par år flyttar småbarnsföräldrarna ut från staden där det är lättare att hitta större bostäder. 11

Diagram 11: Åldersstrukturen i Stockholm och övriga länet år 2011, (%) Åldersklass 95-W 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 0.6 0.6 0.5 0.6 0.8 0.8 0.7 0.6 0.6 0.6 0.7 0.7 0.6 0.7 0.4 0.0 0.1 0.1 0.2 0.3 0.0 0.1 0.2 0.2 0.2 0.3 0.5 0.5 0.6 0.6 0.7 0.7 0.5 0.4 0.5 0.7 0.7 0.8 0.9 0.9 10 8 6 4 2 0 2 4 6 8 10 Övriga länet 2011 Sthlm 2011 Vid en närmare titt på befolkningsstrukturen i Stockholm hade i andelar av hela befolkningen framförallt grupperna yngre pensionärer, 65-69 år samt barn och ungdomar i åldersgrupperna 0-19 ökat sedan år 2010. I antal ökade de flesta grupper förutom 15-19-, 60-64-åringar samt grupperna från 75 till 89 år. Förändringar i befolkningens sammansättning påverkades i första hand av de flyttmönster som studerades i avsnittet ovan där det visades att antalet inflyttare i åldrarna 20-29 år var betydligt större än antalet utflyttare medan förhållandet var det omvända för barn i åldersgruppen 0-4 år. Jämfört med för tio år sedan har staden idag en relativt sett yngre befolkning. Andelen 65 år och äldre har minskat från 15,8 till 14,2 procent av befolkningen, medan andelen 20-64- åringar ökat från 64 till 64,5 procent. Befolkningsstrukturen idag och för tio år sedan visas i diagram 12 nedan. Diagram 12: Befolkning efter ålder i Stockholm åren 2001 och 2011 20 000 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 0 år 25 år 50 år 75 år >100 år År 2001 År 2011 12

2011 fanns knappt 260 000 personer med utländsk bakgrund i Stockholm, vilket innebär 30 procent av stadens invånare. Utländsk bakgrund definieras här som utrikes född eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. Andelen med utländsk bakgrund av befolkningen i Stockholm var 29 procent 2010 och 30 procent 2011. För tio år sedan var andelen med utländsk bakgrund 25 procent. Den största gruppen av de personer som har utländsk bakgrund var födda eller hade föräldrar födda i Europa/Nordamerika, 27 procent. Betydligt färre, 7 procent, var födda i eller hade föräldrar från Sydamerika. Diagram 13: Antal invånare med utländsk bakgrund i Stockholm år 2011 Övriga världen Afrika Sydamerika Turkiet/Irak/Iran/Libanon/Syrien Europa/Nordamerika Norden 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000 Utrikes född Inrikes född med två utrikes födda föräldrar 13

Arbetslösa och biståndstagare Diagrammet nedan visar att arbetslösheten under perioden 2005-2008 har minskat både i Stockholms stad och i övriga länet. År 2009 skedde däremot ett trendbrott och arbetslösheten ökade istället i och med lågkonjunkturen. Ökningen fortsatte för Stockholm fram till 2011, dock inte lika kraftigt som tidigare. I övriga länet skedde ett tydligt trendbrott 2011 med minskad arbetslöshet. År 2011 uppskattades antalet öppet arbetslösa i åldern 15-74 år i Stockholms stad och i övriga länet till 33 600 respektive 41 800 (SCB:s arbetskraftsundersökning, AKU). Jämfört med 2010 minskade antalet öppet arbetslösa med ca 7 000 i övriga länet Diagram 14: Öppet arbetslösa (15-74 år) perioden 2005-2011, index (2005=100) (AKU) 130 120 110 100 90 80 70 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Stockholm Övriga länet 14

Antal personer i staden som år 2011 fick ekonomiskt bistånd 1 var 31 411 (inklusive barn), vilket utgjorde 3,6 procent av hela befolkningen. Detta är en liten minskning från 2010 då antalet var knappt 32 593 personer eller 3,8 procent av befolkningen. Utländska medborgare (utomnordiska) var överrepresenterade bland dem med ekonomiskt bistånd, men andelen har minskat kraftigt sedan slutet på 90-talet, medan andelen bland svenska medborgare sjunkit från drygt 6 procent till knappt 3 procent. Se diagram 15 nedan. Här bör tilläggas att registerhanteringen ändrades under år 2003, vilket förklarar en del av minskningen för andelen biståndstagare med utländskt medborgarskap. Under året 2011 minskade andelen biståndstagare med utomnordisk bakgrund marginellt med 0,6 procentenheter. Bland svenska och nordiska medborgare sjönk andelen biståndstagare marginellt och även antalet biståndstagare sjönk något. Diagram15: Andel med ekonomiskt bistånd efter medborgarskap perioden 1995-2011 i Stockholm 60 50 40 30 20 10 0 Svenska Övrigt nordiska Utomnordiska 1 Tidigare kallat socialbidrag 15

STADSDELSOMRÅDEN Skillnaden i invånarantal mellan Stockholm stads 14 stadsdelsområdens är stor och Södermalm som hade det högsta invånarantalet på nästan 123 500 var ungefär fem gånger så folkrikt som Älvsjö där det bodde drygt 25 500 personer. Sett till invånarantal var Enskede-Årsta-Vantör det nästa största stadsdelsområdet med drygt 92 000 invånare. Det tredje folkrikaste stadsdelsområdet var Hägersten-Liljeholmen som hade nästan 77 000 invånare. Det var också det område som hade ökat sin befolkning mest av alla stadsdelsområden i Stockholms stad. Några av de minst befolkade stadsdelsområdena, Skarpnäck och Spånga-Tensta, var också de områden som hade den minsta befolkningsökningen, drygt 400 för var och en. Befolkningsförändringar Precis som föregående år ökade befolkningen i alla stadsdelsområden. Tidigare har Södermalm ökat sitt invånartal mest, de senaste tre åren har Hägersten-Liljeholmen varit det område som ökat mest. Tabell 2: Folkökning i stadsdelsområden Stadsdelsområden 2010 2011 Ökning / Minskning Hela staden 847 073 864 324 17 251 Hägersten-Liljeholmen 74 096 76 710 2 614 Kungsholmen 61 047 63 120 2 073 Södermalm 121 655 123 468 1 813 Hässelby-Vällingby 65 239 66 721 1 482 Bromma 65 635 67 096 1 461 Enskede-Årsta-Vantör 90 620 92 074 1 454 Farsta 50 750 51 984 1 234 Rinkeby-Kista 45 691 46 792 1 101 Östermalm 65 528 66 521 993 Norrmalm 66 812 67 687 875 Skärholmen 33 662 34 415 753 Älvsjö 25 130 25 660 530 Spånga-Tensta 37 675 38 115 440 Skarpnäck 43 533 43 961 428 16

Hägersten-Liljeholmen var det stadsdelsområde där den procentuella befolkningsökningen under år 2011 var som störst, på 3,5 procent. Tätt följd av Kungsholmen på 3,4 procent. I områden med stor befolkningsökning är det kopplat till nyproduktion av bostäder. Den minsta befolkningsökningen av stadsdelarna 2011 hade Skarpnäck, på 1 procent. Diagram16: Procentuell befolkningsförändring i stadsdelsområden under år 2011 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Befolkningstäthet Kartan nedan visar befolkningstätheten (folkmängd/hektar) i Stockholms stads stadsdelsområden. De allra mörkaste partierna, de mest befolkningstäta områdena, fanns på Södermalm, Norrmalm och Kungsholmen. Även delar av Östermalm, Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista samt Hägersten- Liljeholmen tillhörde den mest befolkningstäta i Stockholm. Vid studier av befolkningstäthet är det intressant att se hur invånarna fördelar sig över områden. För att tydligare ge en förklaring till tolkning av kartan ges ett exempel från ett stadsdelsområde. Vid en närmare studie av Bromma syns tydligt att exempelvis Traneberg och Åkeslund, bestående av främst flerbostadshus, också är de mest befolkningstäta områdena i Bromma. I de områden som gränsar till Hässelby-Vällingby har det byggts och ska byggas en hel del och det avspeglas i kartan som halvmörka områden och det kommer troligtvis bli mörkare områden med tiden. I de ljusaste områdena finns bland annat Bromma flygplats och industriområden samt ett naturreservat och det avspeglas i den låga befolkningstätheten. 17

Figur 3: Befolkningstäthet samt befolkningsförändring i Stockholm stads stadsdelsområden år 2011 18

Flyttningar År 2011 hade Stockholms stad drygt 10 000 fler inflyttade än utflyttade. De flesta stadsdelsområden hade större flyttnetto än födelseöverskott. Vilket innebär att differensen mellan inflyttare och utflyttare är större än differensen mellan födda och döda. Undantagen var Spånga-Tensta, Skarpnäck och Norrmalm som hade ett större födelsenetto än flyttnetto, se vidare avsnittet om Födda och döda nedan. Störst andel inflyttare från övriga staden hade Älvsjö som också har en låg andel inflyttade från utlandet och övriga landet. Rinkeby-Kista och Skärholmen har lägst andel inflyttade från Stockholms stad. Östermalm är den stadsdel där högst andel av de inflyttade kommer från övriga landet. Farsta och Skärholmen har högst andel av inflyttade från övriga länet. Se diagram 17 nedan för mer fakta och fler jämförelser. Diagram 17: Inflyttning till stadsdelsområden år 2011 från övriga staden, övriga länet, övriga Sverige och utlandet (%) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utlandet Övriga landet Övriga länet Stockholms stad Statistiken visar att en vanlig typ av flyttningar är så kallade inomflyttningar. Drygt 92 500 flyttningar skedde inom staden under 2011. I Tabell 3 nedan redovisas flyttningar mellan och inom stadens stadsdelsområden. Av alla flyttningar till bostäder i Stockholms stad utgjordes knappt 60 procent av personer som redan bodde i staden. Vilket är ungefär samma siffra som året innan. Precis som föregående år var flyttningar inom stadsdelsområdet störst i Rinkeby-Kista där 63 procent av de som flyttade från Stockholms stad till en bostad i området flyttade inom stadsdelen, dvs 63 procent av de som flyttade in i Rinkeby-Kista bodde redan där. Den lägsta andelen inomflyttningar hade Älvsjö där andelen var 29 procent av alla inflyttningar från staden. Av tabellen framgår att flyttningar till och från områden inom Stockholm varierar mycket mellan stadsdelsområden. Södermalm var det område som har den största befolkningen och även det område som både hade störst inflyttning från och utflyttning till övriga stadsdelar. Nästan 6 830 personer flyttade dit medan 7 520 personer flyttade därifrån till övriga staden. Tabellen visar också att de som lämnar stadsdelsområdet gärna flyttar till ett närliggande område i staden, men inte så ofta till ett område längre bort. 19

Tabell 3: Befolkningsomflyttningar år 2011 inom och mellan Stockholms 14 stadsdelsområden Utflyttning från Inflyttning till 1 3 4 6 8 9 10 12 14 15 18 21 22 24 Totalt Rinkeby - Kista (1) 3567 695 307 112 76 74 84 110 222 92 119 21 92 124 5695 Spånga - Tensta (3) 680 1611 326 192 81 57 49 64 112 44 32 9 60 59 3376 Hässelby - Vällingby (4) 440 549 3322 733 207 129 81 194 268 121 125 56 165 132 6522 Bromma (6) 156 235 719 2781 614 487 298 420 287 120 104 58 235 63 6577 Kungsholmen (8) 131 73 270 540 2886 993 598 988 349 159 173 58 439 56 7713 Norrmalm (9) 81 58 113 336 880 3109 944 964 221 139 67 42 287 34 7275 Östermalm (10) 143 45 93 268 516 940 4223 714 215 127 84 42 218 58 7686 Södermalm (12) 126 90 201 443 975 1016 778 6946 953 582 387 179 957 143 13776 Enskede - Årsta - Vantör (14) 182 132 206 241 356 303 221 1100 4228 704 747 247 612 241 9520 Skarpnäck (15) 85 50 116 143 154 163 147 724 638 1881 309 50 277 78 4815 Farsta (18) 119 66 130 107 122 104 105 461 901 438 2201 89 291 130 5264 Älvsjö (21) 28 20 37 65 68 70 43 247 322 58 97 635 441 71 2202 Hägersten - Liljeholmen (22) 150 64 223 250 495 377 336 1407 716 287 271 273 3912 387 9148 Skärholmen (24) 149 72 145 50 35 52 48 127 221 101 106 45 338 1555 3044 Totalt 6037 3760 6208 6261 7465 7874 7955 14466 9653 4853 4822 1804 8324 3131 92613 20

Födda och döda Det stora flyttningsnettot (10 390) är den viktigaste förklaringen till att staden växer, men även födelsenettot (6 678) spelar en stor roll. Födelsenettot är också en viktig förklaring till varför den demografiska strukturen varierar mellan olika stadsdelsområden. Som tidigare nämnts har antalet födda minskat år 2011 med knappt 300 personer och diagrammet nedan visar att denna minskning speglas av stadsdelsområdena i stort. Endast Hägersten-Liljeholmen, Södermalm och Kungsholmen har fler antal födda barn 2011 jämfört med 2010. Hägersten-Liljeholmen och Kungsholmen är områden med nyproduktion av bostäder. I Hägersten-Liljeholmen föddes drygt 5 procent fler barn 2011 än 2010 medan det i Älvsjö föddes ca 9 procent färre barn. Diagram 18: Relativ förändring i antal födda per stadsdelsområde mellan år 2010 och 2011 1,1 1,05 1 0,95 0,9 0,85 0,8 För att kunna göra en jämförelse mellan stadsdelar av olika befolkningsstorlek har antalet födda och döda per 100 000 invånare beräknats. Liksom under år 2010 föddes flest barn per invånare i Hägersten-Liljeholmen, Norrmalm, och Kungsholmen, med skillnaden att 2011 gick Hägersten-Liljeholmen förbi Norrmalm i toppen. I Hägersten-Liljeholmen föddes 2 009 barn per 100 000 invånare medan motsvarande antal på Norrmalm och på Kungsholmen var ca 1 919 respektive 1 903. 21

Diagram 19: Födda per 100 000 invånare år 2011 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Diagram 20 visar den totala befolkningsförändringen (födelsenettot och flyttnettot) i varje stadsdel och där framgår att störst förändring skedde 2011 i Hägersten-Liljeholmen med 2 637 invånare och minst förändring återfanns i Spånga-Tensta med 413 invånare. De största födelseöverskotten (skillnaden mellan födda och döda) fanns i Södermalm, Hägersten- Liljeholmen och Norrmalm. Lägst födelsenetto hade Farsta där antalet födda var 126 fler än dem som dött. Stadsdelen med högst flyttnetto, alltså med fler inflyttningar än utflyttningar till andra stadsdelar, var Hägersten-Liljeholmen med 1 651 fler inflyttningar, vilket är kopplat till nyproduktion i stadsdelen. Kungsholmen, Hässelby-Vällingby, Bromma samt Farsta hade alla flyttnetton som översteg 1 000. Den enda stadsdelen med ett negativt flyttnetto, alltså med fler ut- än inflyttningar från andra stadsdelar, var Norrmalm med 58 fler utflyttade än inflyttade. Norrmalm är den enda stadsdelen där flyttnettot är negativt och där födelsenettot är den enda komponenten av den totala befolkningsförändringen som bidrar till stadsdelens ökning. Diagram20: Befolkningsförändring och födelsenetto per stadsdelsområden år 2011, antal personer 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Födelsenetto Befolkningsförändring totalt 22