Enkät till begäran om utlåtande

Enkät till begäran om utlåtande 1. Respondentens officiella namn Namn - Malax kommun 2. Namn på den person som antecknat svaret Namn - Mats Brandt 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Namn Ställning i organisationen Mobiltelefon E-post Mats Brandt Kommundirektör 050 437 2447 mats.brandt@malax.fi 4. Instansens behandlingsdatum för begäran om utlåtande 28.01.2016 5. Instansens namn Namn - Kommunfullmäktige 6. Är den svarande 0 1 en kommun en samkommun eller ett samarbetsområde för social- och hälsovården ett landskapsförbund en annan samkommun eller ett kommunalt samarbetsorgan en statlig myndighet en organisation någonting annat

7. Kommunnummer Kommunnummer 020 Akaa 0 005 Alajärvi 0 009 Alavieska 0 010 Alavus 0 016 Asikkala 0 018 Askola 0 019 Aura 0 035 Brändö 0 043 Eckerö 0 046 Enonkoski 0 047 Enontekis 0 049 Esbo 0 050 Eura 0 051 Euraåminne 0 052 Evijärvi 0 060 Finström 0 061 Forssa 0 062 Föglö 0 065 Geta 0 069 Haapajärvi 0 071 Haapavesi 0 072 Karlö 0 074 Halsua 0 075 Fredrikshamn 0 076 Hammarland 0 077 Hankasalmi 0 078 Hangö 0 079 Harjavalta 0 081 Hartola 0 082 Hattula 0 086 Hausjärvi 0 111 Heinola 0 090 Heinävesi 0 091 Helsingfors 0 097 Hirvensalmi 0 098 Hollola 0 099 Honkajoki 0 102 Huittinen 0 103 Humppila 0 105 Hyrynsalmi 0 106 Hyvinge 0 283 Hämeenkoski 0 108 Tavastkyro 0 109 Tavastehus 0 139 Ii 0 140 Idensalmi 0 142 Iitti 0

143 Ikalis 0 145 Ilmajoki 0 146 Ilomants 0 153 Imatra 0 148 Enare 0 149 Ingå 0 151 Storå 0 152 Storkyro 0 164 Jalasjärvi 0 165 Janakkala 0 167 Joensuu 0 169 Jockis 0 170 Jomala 0 171 Jorois 0 172 Joutsa 0 174 Juankoski 0 176 Juuka 0 177 Juupajoki 0 178 Juva 0 179 Jyväskylä 0 181 Jämijärvi 0 182 Jämsä 0 186 Träskända 0 202 S:t Karins 0 204 Kaavi 0 205 Kajana 0 208 Kalajoki 0 211 Kangasala 0 213 Kangasniemi 0 214 Kankaanpää 0 216 Kannonkoski 0 217 Kannus 0 218 Bötom 0 224 Högfors 0 226 Karstula 0 230 Karvia 0 231 Kaskö 0 232 Kauhajoki 0 233 Kauhava 0 235 Grankulla 0 236 Kaustby 0 239 Keitele 0 240 Kemi 0 320 Kemijärvi 0 241 Keminmaa 0 322 Kimitoön 0 244 Kempele 0 245 Kervo 0 249 Keuruu 0 250 Kihniö 0 256 Kinnula 0

257 Kyrkslätt 0 260 Kitee 0 261 Kittilä 0 263 Kiuruvesi 0 265 Kivijärvi 0 271 Kumo 0 272 Karleby 0 273 Kolari 0 275 Konnevesi 0 276 Kontiolahti 0 280 Korsnäs 0 284 Koski Tl 0 285 Kotka 0 286 Kouvola 0 287 Kristinestad 0 288 Kronoby 0 290 Kuhmo 0 291 Kuhmoinen 0 295 Kumlinge 0 297 Kuopio 0 300 Kuortane 0 301 Kurikka 0 304 Gustavs 0 305 Kuusamo 0 312 Kyyjärvi 0 316 Kärkölä 0 317 Kärsämäki 0 318 Kökar 0 319 Kjulo 0 398 Lahtis 0 399 Laihela 0 400 Laitila 0 407 Lappträsk 0 402 Lapinlahti 0 403 Lappajärvi 0 405 Villmanstrand 0 408 Lappo 0 410 Laukaa 0 413 Lavia 0 416 Lemi 0 417 Lemland 0 418 Lempäälä 0 420 Leppävirta 0 421 Lestijärvi 0 422 Lieksa 0 423 Lundo 0 425 Limingo 0 426 Liperi 0 444 Lojo 0 430 Loimaa 0 433 Loppi 0

434 Lovisa 0 435 Luhanka 0 436 Lumijoki 0 438 Lumparland 0 440 Larsmo 0 441 Luumäki 0 442 Luvia 0 475 Malax 1 476 Maaninka 0 478 Mariehamn 0 480 Marttila 0 481 Masku 0 483 Merijärvi 0 484 Sastmola 0 489 Miehikkälä 0 491 S:t Michel 0 494 Muhos 0 495 Multia 0 498 Muonio 0 499 Korsholm 0 500 Muurame 0 503 Mynämäki 0 504 Mörskom 0 505 Mäntsälä 0 508 Mänttä-Vilppula 0 507 Mäntyharju 0 529 Nådendal 0 531 Nakkila 0 532 Nastola 0 535 Nivala 0 536 Nokia 0 538 Nousis 0 541 Nurmes 0 543 Nurmijärvi 0 545 Närpes 0 560 Orimattila 0 561 Oripää 0 562 Orivesi 0 563 Oulainen 0 564 Uleåborg 0 309 Outokumpu 0 576 Padasjoki 0 577 Pemar 0 578 Paltamo 0 445 Pargas 0 580 Parikkala 0 581 Parkano 0 599 Pedersöre 0 583 Pelkosenniemi 0 854 Pello 0 584 Perho 0

588 Pertunmaa 0 592 Petäjävesi 0 593 Pieksämäki 0 595 Pielavesi 0 598 Jakobstad 0 601 Pihtipudas 0 604 Birkala 0 607 Polvijärvi 0 608 Påmark 0 609 Björneborg 0 611 Borgnäs 0 638 Borgå 0 614 Posio 0 615 Pudasjärvi 0 616 Pukkila 0 619 Punkalaidun 0 620 Puolanka 0 623 Puumala 0 624 Pyttis 0 625 Pyhäjoki 0 626 Pyhäjärvi 0 630 Pyhäntä 0 631 Pyhäranta 0 635 Pälkäne 0 636 Pöytyä 0 678 Brahestad 0 710 Raseborg 0 680 Reso 0 681 Rantasalmi 0 683 Ranua 0 684 Raumo 0 686 Rautalampi 0 687 Rautavaara 0 689 Rautjärvi 0 691 Reisjärvi 0 694 Riihimäki 0 697 Ristijärvi 0 698 Rovaniemi 0 700 Ruokolahti 0 702 Ruovesi 0 704 Rusko 0 707 Rääkkylä 0 729 Saarijärvi 0 732 Salla 0 734 Salo 0 736 Saltvik 0 790 Sastamala 0 738 Sagu 0 739 Savitaipale 0 740 Nyslott 0 742 Savukoski 0

743 Seinäjoki 0 746 Sievi 0 747 Siikainen 0 748 Siikajoki 0 791 Siikalatva 0 749 Siilinjärvi 0 751 Simo 0 753 Sibbo 0 755 Sjundeå 0 758 Sodankylä 0 759 Soini 0 761 Somero 0 762 Sonkajärvi 0 765 Sotkamo 0 766 Sottunga 0 768 Sulkava 0 771 Sund 0 777 Suomussalmi 0 778 Suonenjoki 0 781 Sysmä 0 783 Säkylä 0 831 Taipalsaari 0 832 Taivalkoski 0 833 Tövsala 0 834 Tammela 0 837 Tammerfors 0 838 Tarvasjoki 0 844 Tervo 0 845 Tervola 0 846 Östermark 0 848 Tohmajärvi 0 849 Toholampi 0 850 Toivakka 0 851 Torneå 0 853 Åbo 0 857 Tuusniemi 0 858 Tusby 0 859 Tyrnävä 0 886 Ulvsby 0 887 Urjala 0 889 Utajärvi 0 890 Utsjoki 0 892 Uurainen 0 893 Nykarleby 0 895 Nystad 0 785 Vaala 0 905 Vasa 0 908 Valkeakoski 0 911 Valtimo 0 092 Vanda 0 915 Varkaus 0

918 Vehmaa 0 921 Vesanto 0 922 Vesilahti 0 924 Vetil 0 925 Vieremä 0 927 Vichtis 0 931 Viitasaari 0 934 Vimpeli 0 935 Virolahti 0 936 Virdois 0 941 Vårdö 0 946 Vörå 0 976 Övertorneå 0 977 Ylivieska 0 980 Ylöjärvi 0 981 Ypäjä 0 989 Etseri 0 992 Äänekoski 0 8. 1. Enligt regeringens riktlinjer för områdesindelningen bildas de självstyrande områden som ska inrättas utgående från landskapsindelningen. Är den nuvarande landskapsindelningen rätt utgångspunkt för bildandet av självstyrande områden? 0 1 Ja Nej Ingen åsikt

9. 2. Ni kan motivera föregående svar. - Den enklaste och snabbaste modellen att förverkliga reformen sker genom att tillgodogöra nuvarande strukturer och förvaltning, huvudsakligen de nuvarande sjukvårdsdistrikten. Nyttan av totalintegreringen av social- och hälsovården får man snabbast inom ett redan etablerat sjukvårdsdistrikt. Andra modeller tar längre tid och att bygga upp en helt ny förvaltningsstruktur är också kostsamt. Det som också talar för nuvarande områdesindelning för sjukvårdsdistriktet är att man på flera områden i landet redan nu förbereder genomförandet av en totalintegration av social- och hälsovården. Eftersom regionutvecklingsuppgifterna kopplas till självstyrelseområdet är landskapsindelningen en fungerande utgångspunkt. Självstyrelseområdena måste förutom funktionella aspekter även beakta kulturella och språkliga särdrag, kring detta finns internationell praxis och goda förebilder. ---- Yksinkertaisin ja nopein malli uudistuksen toteuttamiseksi on hyödyntää nykyisiä rakenteita ja hallintoa eli pääasiassa nykyisiä sairaanhoitopiirejä. Sosiaali- ja terveydenhuollon kokonaisintegraatiosta saadaan nopeimmin hyötyjä vakiintuneen sairaanhoitopiirin puitteissa. Muut mallit vievät enemmän aikaa, ja kokonaan uuden hallintorakenteen luominen tulee myös kalliiksi. Nykyiseen sairaanhoitopiiriin perustuvan aluejaon puolesta puhuu myös se, että eri puolilla maata valmistellaan jo nyt sosiaali- ja terveydenhuollon kokonaisintegraatiota. Koska aluekehitystehtävät siirretään itsehallintoalueille, maakuntajako on toimiva peruste itsehallintoalueiden muodostamiselle. Itsehallintoalueiden on toiminnallisten näkökohtien lisäksi huomioitava myös kulttuuriset ja kielelliset erityispiirteet; tästä on olemassa kansainvälistä käytäntöä ja hyviä esikuvia.

10. 3. Denna fråga avser endast kommunfullmäktige: Enligt regeringens riktlinjer för områdesindelningen bildas de självstyrande områden som ska inrättas utgående från landskapsindelningen. Till vilket självstyrande område som ska bildas utgående från ett nuvarande landskap anser sig er kommun på goda grunder höra? (bilaga: Förteckning över landskapen i Fastlandsfinland) 0 1 Södra Karelen Södra Österbotten Södra Savolax Kajanaland Egentliga Tavastland Mellersta Österbotten Mellersta Finland Kymmenedalen Lappland Birkaland Österbotten Norra Karelen Norra Österbotten Norra Savolax Päijänne-Tavastland Satakunta Nyland Egentliga Finland

11. 4.Ni kan motivera föregående svar. - Nyttan av totalintegreringen av social- och hälsovården får man snabbast inom ett redan etablerat sjukvårdsdistrikt. Eftersom regionutvecklingsuppgifterna kopplas till självstyrelseområdet är landskapsindelningen en självklar utgångspunkt. Landskapet är en ändamålsenlig helhet i funktionellt och ekonomiskt hänseende samt med tanke på planeringen av området. Det är också viktigt kvarhålla andra etablerade samarbetsformer inom näringslivs- och arbetskraftssektorerna inom de kommande självstyrande områdena. Självstyrelseområdena måste förutom funktionella aspekter även beakta kulturella och språkliga särdrag, kring detta finns internationell praxis och goda förebilder. Ett område som omfattar Österbotten skapar optimala förutsättningar för att språkliga rättigheter tryggas likvärdigt för alla invånare. ---- Sosiaali- ja terveydenhuollon kokonaisintegraatiosta saadaan nopeimmin hyötyjä vakiintu-neen sairaanhoitopiirin puitteissa. Koska aluekehitystehtävät siirretään itsehallintoalueille, maakuntajako on itsestäänselvä lähtökohta itsehallintoalueiden muodostamiselle. Maakunta on toiminnallisesti ja taloudellisesti sekä alueen suunnittelun kannalta tarkoituksenmukainen kokonaisuus. Tulevilla itse-hallintoalueilla on myös tärkeää säilyttää elinkeinoelämän ja työvoimasektorien muita vakiin tuneita yhteistoimintamuotoja. Itsehallintoalueiden on toiminnallisten näkökohtien lisäksi huomioitava myös kulttuuriset ja kielelliset erityispiirteet; tästä on olemassa kansainvälistä käytäntöä ja hyviä esikuvia. Pohjanmaan muodostama alue luo optimaaliset edellytykset sille, että kielelliset oikeudet turvataan yhdenvertaisesti kaikille asukkaille. 12. 5. De självstyrande områdena ordnar social- och hälsovårdstjänster antingen ensamma eller så ska tre självstyrande områden som bestäms i lag ordna tjänsterna tillsammans genom ett avtal med ett annat självstyrande område. Inom social- och hälsovården finns det i fortsättningen 15 tydliga områdeshelheter i landet med hjälp av vilka social- och hälsovårdstjänsterna ordnas. Hur bedömer ni beslutet? - Modellen skapar en asymmetri mellan självstyrelseområdena som inte gynnar att invånarna behandlas enligt lika grunder. Invånare i åtminstone 3 självstyrelseområden samt i de självstyrelseområden som ska samarbeta med dessa får inte samma möjlighet till självstyrelse som invånare i andra områden. Då en självstyrelsemodell införs ska det ske på lika grunder för alla. --- Malli luo itsehallintoalueiden välille epäsymmetrisyyttä, joka ei edistä asukkaiden yhdenvertaista kohtelua. Vähintään kolmen itsehallintoalueen asukkaat samoin kuin näiden alueiden kanssa yhteistyötä tekevien itsehallintoalueiden asukkaat eivät saa samoja itsehallinto-mahdollisuuksia kuin muiden alueiden asukkaat. Käyttöön otettavan itsehallintomallin on oltava kaikille tasapuolinen.

13. 6. Enligt vilka kriterier bör man besluta om vilka tre självstyrande områden som ska ordna social- och hälsovårdstjänsterna tillsammans med de övriga självstyrande områdena? Du kan välja ett eller flera. 0 1 Folkmängd och dess prognostiserade utveckling Försörjningskvot och dess prognostiserade utveckling Ekonomiska förutsättningar Möjligheter att säkerställa tillgång till social- och hälsovårdstjänster på lika villkor Möjligheter att säkerställa heltäckande tillgång till social- och hälsovårdstjänster Möjligheter att planera och genomföra ett fungerande servicenätver Möjligheter att genomföra en kostnadseffektiv produktionsstruktur Språkliga särdrag Naturligt samarbete mellan landskapen och inriktningarna för att arbeta och uträtta ärenden Någonting annat, vad? Avoimet vastaukset: Någonting annat, vad? - Måste finnas utjämningssystem som beaktas i ekonomiska kriteriet; områdesindelningen ska tillgodose grundläggande språkliga rättigheter hänvisande till bl.a. GrUU 21/2009; områdets egna beslut ska tillmätas värde.

14. 7. Samtliga självstyrande områden kommer att behöva samarbetspartner vid ordnandet av tjänster. Vilken eller vilka är de naturliga samarbetsriktningarna inom ert område? - Inom regionutvecklingen är samarbetet mellan Österbotten och Mellersta Österbotten centralt med avseende på etablerat samarbete för funktioner inom Österbottens NTM-central. Inom vårdsamarbetet är de naturliga samarbetsriktningarna Mellersta Österbotten (Kiuru), Södra Österbotten och Åbo TYKS. -------- Aluekehityksessä on Pohjanmaan ja Keski-Pohjanmaan välinen yhteistyö keskeisessä asemassa ottaen huomioon vakiintuneen yhteistyön Pohjanmaan ELY-keskuksen toiminnoissa. Hoitoyhteistyön luontaiset yhteistyösuunnat ovat Keski-Pohjanmaa (Kiuru), Etelä-Pohjanmaa ja Turun yliopistollinen keskussairaala. 15. 8.Har det betydelse för kommunens ståndpunkt om vilket självstyrande område kommunen bör tillhöra, ifall det självstyrande område som ni anser er kommun tillhöra till följd av ett senare beslut visar sig vara ett självstyrande område som inte självständigt ansvarar för ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna? Ja 0 1 Nej Ingen åsikt 16. 9. Ni kan motivera föregående svar. - Kommunens invånare kommer med största sannolikhet att få största volymen av specialsjukvård vid Vasa centralsjukhus. För primärhälsovård och socialvård, som är utpräglad närservice, ska tjänsterna ordnas med så hög och konkret grad av självstyrelse som möjligt för invånarna, vilket vi anser förverkligas inom Österbottens landskap. Området ska alltså vara Österbotten. Självstyrelsen måste vara reell. Självstyrelsens förverkligande måste också bedömas i ljuset av att för närvarande sker beslutsfattandet på det lokala planet. --------- Kunnan asukkaat tulevat erittäin todennäköisesti saamaan pääosan erikoissairaanhoidon palveluista Vaasan keskussairaalasta. Perusterveydenhuollon ja sosiaalihuollon palvelut, jotka ovat leimallisesti lähipalveluita, on järjestettävä asukkaille mahdollisimman pitkälle ja konkreettisesti asukkaiden itsehallintoa toteuttaen. Mielestämme tämä toteutuu Pohjan-maan maakunnassa. Alueen tulee toisin sanoen olla Pohjanmaa. Itsehallinnon on oltava todellista. Itsehallinnon toteutumista tulee myös arvioida sen valossa, että päätöksenteko tapahtuu tällä hetkellä paikallistasolla.

17. 10. Enligt regeringens riktlinjer ges de självstyrande områdena från och med 1.1.2019 följande uppgifter utöver social- och hälsovården: räddningsväsendets uppgifter, landskapsförbundens uppgifter och närings-, trafik och miljöcentralernas uppgifter i anslutning till regionutvecklingen och dessutom eventuellt miljö- och hälsoskydd. Vilka andra uppgifter vore det enligt er åsikt ändamålsenligt att överföra till de självstyrande områdena? - Reformen är redan som sådan så omfattande att övriga uppgifter inte skall föras över till de nya självstyrande områdena. I samband med reformen bör också utredas funktioner som kunde överföras till kommunerna. --- Uudistus on jo sellaisenaan niin mittava, että uusille itsehallintoalueille ei pidä siirtää muita tehtäviä. Uudistuksen yhteydessä on myös selvitettävä, mitä tehtäviä voitaisiin siirtää kunnille. 18. 11. Med vilka medel bör man säkerställa sambandet mellan de självstyrande områdena och kommunerna för att öka välfärden och hälsan? - En obligatorisk skyldighet till samordning måste finnas i lagstiftningen. I både kommunernas och självstyrande områdenas finansieringsmodell måste det finnas incitament som stimulerar förebyggande åtgärder hos kommunerna och självstyrande området. Det vore önskvärt att kommunen också i fortsättningen skulle svara för den allra närmaste vården, t.ex. äldreomsorg, elevvård och socialt arbete och därför bör lagen ändras så att kommunerna har en operativ funktion och ett klart ansvar i fråga om dessa. --- Koordinointiin tulee velvoittaa lainsäädännössä. Sekä kuntien että itsehallintoalueiden rahoitusmallissa tulee olla kannustimia, jotka kan-nustavat kuntia ja itsehallintoalueita ennaltaehkäiseviin toimenpiteisiin. Olisi toivottavaa, että kunta myös jatkossa vastaisi kaikista ihmistä lähimmistä sote-palveluista, esimerkiksi vanhustenhuollosta, oppilashuollosta ja sosiaalityöstä, ja siksi lakia tulisi muuttaa niin, että kunnilla on operatiivinen tehtävä ja selkeä vastuu näistä asioista. 19. 12. Fritt formulerade observationer om regeringens riktlinjer om områdena. - Språkkonsekvensbedömningar måste göras i beredningen. De områdesindelningar som bäst tryggar service på svenska och finska måste väljas. Riksdagens grundlagsutskott har i sitt utlåtande GrUU 21/2009 rd konstaterat att skyldigheten att trygga de grundläggande rättigheterna förutsätter att man väljer den områdesindelning som bäst tillgodoser de grundläggande språkliga rättigheterna, om det finns alternativa områdesindelningar. Inom Finland skall finnas åtminstone ett område med svenskspråkig majoritet för att även på lång sikt garantera de språkliga rättigheterna och en fungerande tvåspråkig förvaltning. Österbotten kan ha ett särskilt nationellt ansvar för den svenska servicen. Inom självstyrande områden med svenska eller finska som minoritetsspråk bör en nämnd för detta minoritetsspråk tillsättas. I språkkonsekvensbedömningen måste ingå en särskild del om konsekvenserna av eventuella omfördelningar av jourverksamheter. Den fullständiga jourverksamheten måste placeras vid en enhet som på bästa sätt kan trygga service på svenska och finska, i praktiken också långt in i framtiden. I konsekvensbedömningen måste man också beakta de språkliga konsekvenserna för de verksamheter som blir kvar, om jourverksamheter omfördelas. Vi anser därför att: -koncentreringen av fullständig jour till färre sjukhus får inte försämra språkgruppernas möjligheter att klara sig

på sitt eget språk (jmfr GrUB 10/1998 rd). -de språkliga konsekvenserna av koncentreringen måste utredas noggrant innan slutliga beslut tas om vilka enheter som ska producera full jour (jmfr HFD 128/2012: Samkommunen HNS styrelse var skyldig att vid beredningen av ärendet utreda och bedöma de språkliga konsekvenserna av beslutet att lägga ner förlossningsverksamheten vid Västra Nylands sjukhus). -skyldigheten att trygga de grundläggande rättigheterna förutsätter att man väljer den områdesindelning som bäst tillgodoser de grundläggande språkliga rättigheterna, om det finns alternativa områdesindelningar (jmfr GrUU 21/2009 rd). Om det planerade antalet 12 joursjukhus inte garanterar att servicen för bägge språkgrupper inte försämras, förutsätter detta att staten ändrar sina planer och tillåter fullskalig dygnet runt jour vid fler centralsjukhus. Vi förutsätter att det även i fortsättningen finns omfattande jourtjänster dygnet runt och som i praktiken fungerar fullständigt på både svenska och finska i Österbotten. I tjänstemannautredningen vid SHM 5.11.2015 på sid 13 står det dock att om området runt Vasa skulle bilda ett 13:e område, skulle det bildas ett område som inte har egen fullständig jour (egen översättning). Detta beaktar inte hur grundläggande språkliga rättigheter skall garanteras. Kommunen anser att Kårkulla samkommuns verksamheter måste tryggas i samband med reformens genomförande för att specialomsorg på svenska i Finland ska garanteras. Europarådets rekommendation om regional demokrati ställer även upp målsättningar för regionala myndigheter med avseende på kultur och språk. De nya självstyrelseområdena måste få lagstadgade uppgifter som berör kulturens och särskilt nationalspråkens främjande. Council of Europe Reference Framework for Regional Democracy, Congress Recommendation 240 (2008): Regional authorities shall be responsible for promoting regional culture and defending and enhancing the region's cultural heritage, including regional languages. Regional economic development shall constitute an important aspect of regional responsibilities, to be carried out in partnership with economic operators in the region. Regional authorities shall help to adapt education and training facilities to employment development requirements in the region. ---- Valmistelussa on arvioitava vaikutukset kielellisten oikeuksien toteutumiseen. On valittava ne aluejaot, jotka parhaiten turvaavat palvelut ruotsiksi ja suomeksi. Eduskunnan perustus-lakivaliokunta on lausunnossaan PeVL 21/2009 vp todennut, että jos hallinnollisesti toimiva aluejako on mahdollista määritellä useilla vaihtoehtoisilla tavoilla, perusoikeuksien turvaamisvelvollisuus edellyttää, että niistä valitaan vaihtoehto, joka parhaiten toteuttaa kielelliset perusoikeudet. Suomessa on oltava ainakin yksi itsehallintoalue, jonka enemmistö on ruotsinkielinen, jotta myös pitkällä aikavälillä voidaan taata kielelliset oikeudet ja toimiva kaksikielinen hallinto. Pohjanmaalla voi olla erityinen kansallinen vastuu ruotsinkielisistä palveluista. Itsehallintoalueilla, joilla vähemmistön kieli on ruotsi tai suomi, on perustettava lautakunta vähemmistökieltä varten. Kunta katsoo, että Kårkullan kuntayhtymän toiminta on turvattava uudistusta toteutettaessa, jotta Suomessa taataan myös ruotsinkieliset erityishuollon palvelut. Kielellisten vaikutusten arviointiin on sisällyttävä erityinen osa päivystystoiminnan mahdollisen uudelleenjaon vaikutuksista. Päivystystoiminta täysimääräisenä on sijoitettava yksikköön, joka parhaalla tavalla voi turvata palvelun ruotsiksi ja suomeksi, käytännössä myös pitkälle tulevaisuudessa. Vaikutusten arvioinnissa on myös otettava huomioon kielelliset vaikutukset niiden toimintojen osalta, jotka säilyvät, jos päivystystoiminta jaetaan uudelleen. Katsomme siksi, että:

-laajan päivystyksen keskittäminen harvempiin sairaaloihin ei saa heikentää kieliryhmien mahdollisuuksia tulla toimeen omalla kielellään (vert. PeVM 10/1998 vp) -keskittämisen kielelliset vaikutukset on selvitettävä tarkasti ennen kuin tehdään lopulliset päätökset siitä, millä yksiköillä on laaja päivystys (vert. KHO 128/2012: HUS-kuntayhtymän hallitus oli asiaa valmistellessaan velvollinen selvittämään ja arvioimaan Länsi-Uudenmaan sairaalan synnytystoiminnan lakkauttamispäätöksen kielellisiä vaikutuksia -jos hallinnollisesti toimiva aluejako on mahdollista määritellä useilla vaihtoehtoisilla tavoilla, perusoikeuksien turvaamisvelvollisuus edellyttää, että niistä valitaan vaihtoehto, joka parhaiten toteuttaa kielelliset perusoikeudet (vert. PeVL 21/2009 vp). Jos suunniteltu 12 päivystyssairaalan määrä ei takaa sitä, että kummankaan kieliryhmän palvelut eivät heikkene, se edellyttää, että valtio muuttaa suunnitelmiaan ja sallii laajan ympärivuorokautisen päivystyksen useammassa keskussairaalassa. Edellytämme, että Pohjanmaalla on myös jatkossa laaja ympärivuorokautinen päivystys, joka toimii käytännössä täydellisesti sekä ruotsiksi että suomeksi. Virkamiesselvityksessä STM 5.11.2015 sivulla 13 mainitaan kuitenkin, että jos Vaasan ympärillä oleva alue muodostaisi 13:nnen alueen, muodostuisi tästä alue, jossa ei olisi omaa laajaa päivystystä. Tässä ei oteta huomioon sitä, miten kielelliset perusoikeudet turvataan. Euroopan neuvoston suosituksessa alueellisesta demokratiasta asetetaan alueellisille viranomaisille myös kulttuuria ja kieltä koskevia tavoitteita. Uusien itsehallintoalueiden on saatava lakisääteisiä tehtäviä, jotka liittyvät kulttuurin ja erityisesti kansalliskielten edistämiseen. Council of Europe Reference Framework for Regional Democracy, Congress Recommendation 240 (2008): Regional authorities shall be responsible for promoting regional culture and defending and enhancing the region s cultural heritage, including regional languages. Regional economic development shall constitute an important aspect of regional responsibilities, to be carried out in partnership with economic operators in the region. Regional authorities shall help to adapt education and training facilities to employment development requirements in the region. 20. 13. Fritt formulerade observationer om regeringens riktlinjer om finansieringen. - Det måste finnas ett utjämningssystem i landet, som beaktar regionernas olika utgångspunkter att finansiera en likvärd social- och hälsovård i hela landet. Finansieringsprincipen måste beaktas för de självstyrande områdena. Finansieringsprincipen måste beaktas för kommunerna och kommunernas förmåga att sköta sina lagstadgade uppgifter måste tryggas. Konsekvenserna för kommunerna måste beaktas, för enskilda kommuner. Social- och hälsovårdsreformen får inte vara en förtäckt kommunreform. Konsekvenserna av fastighetsägande och skuldbörda måste beaktas på ett skäligt och rättvist sätt, som inte äventyrar kommunernas förmåga att sköta sina lagstadgade uppgifter. Den grundlagsstadgade självstyrelsen i kommunerna måste också respekteras. Införandet av en självstyrelse på regional nivå kan inte omintetgöra självstyrelsen på lokal nivå: även om kommunernas lagstadgade uppgifter blir färre efter reformen kvarstår betydande uppgifter som ska skötas genom lokal självstyrelse. Lagförslaget kan inte avges innan en tillräcklig finansiering säkerställts som tryggar ett verkligt självstyre för både de självstyrande områdena och kommunerna. ----------

Maassa on oltava tasausjärjestelmä, joka ottaa huomioon alueiden eri lähtökohdat rahoittaa yhdenvertaista sosiaali- ja terveydenhuoltoa koko maassa. Tämä rahoitusperiaate on otettava huomioon itsehallintoalueilla. Rahoitusperiaate on otettava huomioon kunnissa, ja kuntien kyky huolehtia lakisää-teisistä tehtävistään on turvattava. Vaikutukset yksittäisille kunnille on otettava huomioon. Sote-uudistus ei saa olla peitelty kuntauudistus. Kiinteistönomistuksen ja velkataakan vaikutukset on otettava huomioon kohtuullisella ja oikeudenmukaisella tavalla, joka ei vaaranna kuntien kykyä huolehtia lakisääteisistä tehtävistään. Perustuslakiin kirjattua kuntien itsehallintoa on myös kunnioitettava. Siirtyminen alueelliseen itsehallintoon ei saa mitätöidä paikallista itsehallintoa: vaikka kuntien lakisääteiset tehtävät uudistuksen jälkeen vähenevät, jäljelle jää keskeisiä tehtäviä, joista on huolehdittava paikallisen itsehallinnon puitteissa. Lakiehdotusta ei voida antaa ennen kuin on varmistettu riittävä rahoitus, joka turvaa sekä itsehallintoalueiden että kuntien todellisen itsehallinnon.