Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Planeternas Asteroider och kometer Meteorer och meteoriter Solsystemet I: Banor Solsystemet II: Banplanet Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet Jordens magnetfält I Solvind 11.3 Jordens magnetiska pol och geografiska nordpol är idag inte identiska. Den magnetiska nord- och sydpol kastas då och då om, senast för 600 000 år sedan. 1
Jordens magnetfä magnetfält II Jordens må måne I: Hur bildades den? Den ledande teorin: Den nybildade jorden trä träffades av gigantiskt asteroid fö för 4.5 Gyr sedan Asteroiden tumlade ut i bana kring jorden och drog med sig delar av jordens yttre lager Asteroiden och det lösbrutna jordmaterialet smä smälte samman och bildade vå vår må måne Norrsken Jordens må måne III: På På väg bort Jordens må måne II: Tidvatten Tidvatteneffekter Jordens rotation saktar ned med ~0.001 s per århundrade & Månen rör sig bort från oss med 3.8 cm per år (uppmätt med laser) De jordlika planeterna Merkurius Venus Jorden Mars Gemensamma drag: Ligger nä nära Solen Liten diameter Låg massa Litet antal må Fast yta Hög densitet Tunn atmosfä atmosfär Kärna av jä järn/nickel Merkurius Mycket tunn, flyktig atmosfä atmosfär Kopplad rotation: 3 varv runt sin egen axel under 2 varv kring solen Kraftiga temperaturvariationer mellan dag (+400 (+400 C) och nattsida ((-170 170 C) Ingen må måne 2
Venus Tätt molntä molntäcke Högst albedo av de jordlika planeterna Ljusstark Vulkanisk, mycket het yta (+500 (+500 C) p.g.a. stark växthuseffekt Roterar runt sin egen axel åt motsatt hå håll än de andra planeterna (solen gå går upp i väst) fö förmodligen p.g.a. kraftig smä smäll i solsystemets barndom Ingen må måne Mars II: Kanaler? Mars I Den mest jordlika planeten i solsystemet Temperatur: -100 100 till +10 +10 Har haft flytande vatten Två Två : Phobos & Deimos Mars III: CydoniaCydonia-ansiktet 1976 Percival Lowells kanaler, omkring 1890 1910 Mars IV: CydoniaCydonia-ansiktet 2001 3
De yttre planeterna Mars V: Mikrober i MarsMars-meteoriter? Jupiter I Solsystemets stö största planet Bestå Består till stö största del av väte och helium Har ett ringsystem och åtminstone 63 må Under den tjocka gasatomsfä gasatomsfären finns flytande, metalliskt vä väte I centrum finns en liten stenkä stenkärna (mindre än jorden) Solsystemets nä näst stö största planet Bestå Består till stö största del av vä väte och helium Framträ Framträdande ringsystem Åtminstone 60 Ligger lå långt frå från Solen Stor diameter Hög massa Stort antal må Bestå Består till stor del av vä väte och helium Liten stenkä stenkärna Tjock atmosfä atmosfär Låg densitet Jupiter II Den stora röda fläcken har varit känd i 300 år, och tros vara ett semistabilt väderfenomen en gasvirvel större än hela jorden Saturnus I Gemensamma drag: Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Saturnus II Ringarna bestå består av is och istä istäckt små småsten Saturnus må har rensat ett antal mörka zoner i ringsystemet Hela ringsystemet når ca 380 000 km ut, men är bara 10 m tjockt! 4
Uranus Rotationsaxeln lutar kraftigt (troligen p.g.a. stor kollision) 13 kä kända, mycket mö mörka ringar Bestå Består av flytande vä väte (ytterst), vatten (issö (issörja, längre in) och en stor stenkä stenkärna Har 27 kä kända må Planeternas må I Åtminstone 165 må i solsystemet Vissa kan ha bildats kring sin moderplanet på på samma sä sätt som planeterna bildats kring jorden (exempel: de 4 stö största Jupitermå Jupiterna Io, Io, Europa, Ganymedes, Ganymedes, Callisto) Callisto) Oregelbundet formade må är fö förmodligen infå infångade asteroider Vissa må är fö förmodligen bitar av en stö större måne som slagits sö sönder Neptunus Bestå Består av flytande vä väte & helium (ytterst), vatten (issö (issörja, lä längre in) och en stor stenkä stenkärna 13 kä kända må (de flesta förmodligen infå infångade) Mörkt ringsystem Avvikelser i Uranus bana ledde till Neptunus upptä upptäckt (1846) Planeternas må II Jupiterna Callisto, Europa och Ganymedes kan ha flytande vatten under yttre islager Callisto Planeternas må III Europa Ganymedes Asteroider Huvudbä Huvudbältsasteroider (ca 100 000) mellan Mars och Jupiter, samt Trojaner (lä (längs Jupiters bana). Tidvattenkrafter mellan de stora Jupiterna har gett upphov till vulkaner och stora lavaflöden på Io 5
Asteroider II Huvudbä Huvudbältsasteroiden Ida (23x58 km) och dess måne Dactyl. Dactyl. Trojaner Trojanerna rö rör sig i stabila banor i de s.k. Lagrangepunkterna, Lagrangepunkterna, L4 och L5. Dessa banor är stabila om de har samma medelavstå medelavstånd frå från Solen som en planet och rö rör sig 60o före eller efter planeten runt solen. Asteroiden Eros Övre bilden: Fotograferad frå från sonden NEAR Shoemaker strax innan NEAR Shoemaker (avsiktligt) kraschlandar på Eros. Nedre bilden: En av de sista bilderna före kraschen, tagen frå från 700 meters hö höjd. Områ Området är 100 m x 120 m. Kometen HaleHale-Bopp, vå våren 1997 Kometer Smutsiga snö snöbollar bollar Tros komma frå från Kuiperbä Kuiperbältet och Oorts moln Långperiodiga: typiskt 11-30 miljoner år innan de återvä ä nder terv Kortperiodiga: mindre än 200 år innan de återvä tervänder Plasmasvans och stoftsvans Plasmasvansen bestå består bl.a. Av joniserade atomer. Strå Strålningtrycket gör att den pekar rakt ut frå från solen. Stoftsvansen bestå består av tyngre partiklar och på påverkas mindre Av strå strålningstrycket frå från solen. Svansen är nå något bö böjd. 6
Komet Halleys kärna (8x8x16 km) frå från Giotto Komet Shoemaker - Levy 9 Kometen splittrades i mindre fragment p.g.a. tidvattenkrafterna frå från Jupiter. Kolliderade med Jupiter 1 juli 1994. Meteorer & meteoriter Meteor ( ( Stjä Stjärnfall rnfall ): Små Små stenbitar som faller in mot jorden och hettas upp i atmosfä atmosfären. ren. Kan vara en liten asteroid eller rester av en komet. komet. Meteorit: Meteorit: Meteor som tar sig igenom atmosfä atmosfären utan att brinna upp och hamnar på jordytan Meteorskur Meteorskur: Meteorskur: Många stjä stjärnfall frå från en och samma punkt på himlen. himlen. Beror på att jorden korsar kometbana full av kometrester. kometrester. Ett par kända meteorskurar: meteorskurar: Leoniderna ~ 17 nov (ca 50 per timme) timme) Geminiderna ~ 13 13 14 dec (ca 150 per timme) timme) Meteor 7