Zorn Dvd-titel i Sverige Zorn Produktionsuppgifter: Produktionsbolag Sveriges Television AB Kanal 1, Stockholm Norsk Rikskringkasting, Oslo FST/YLE, Helsinki Ríkisútvarpið-Sjónvarpid (RÚV), Reykjavík AB Artistfilm, Nynäshamn Nordisk Film- & TV-fond, Stockholm Nordiska TV-samarbetsfonden Distributör i Sverige (35 mm) Sandrew Film AB, Stockholm (1994) Distributör i Sverige (DVD) Sandrew Metronome Distribution Sverige AB, Stockholm (2013) Laboratorium Swelab Filmlaboratoriet AB, Stockholm Mixning Mix Owe Svensson Filmproduktion AB, Stockholm Övrigt bolag AB Optical Vision, Stockholm Regi Manus Producent Produktionsledare Projektledare Foto Musik Scenograf Klippning Ljudtekniker Regiassistent Scripta Inspelningsledare Produktionsassistent Produktionssekreterare Kameraoperatör B-foto C-foto Stillbildsfoto Gunnar Hellström Gunnar Hellström Lars Helgesson Lars Säfström Gunnar Hellström Britt-Marie Ullvin Lars Bjälkeskog Jörgen Persson Hans Arnbom Henny Noremark-Haskel Louise Brattberg Hélène Berlin Lennart Gentzel Erik Forslund Johnny Ljungberg Tobias Falk Ann-Christine Gradin Marianne Wallin Göran Lindberg John Hellström Ann-Christine Wickberg-Arnberg Dan Myhrman Anders Bergkvist Boel Jönsson Bengt Wanselius
Elektriker Passare Ljussättare Negativklippning Musikarrangör Musikkonsult Scenografiassistent Snickare Dekormålare Rekvisita Rekvisitaassistent Attributör Kläder Skräddare Maskör Klädassistent Ljudläggning Mixning Övrig medarbetare Lars Stålberg Bengt-Inge Hertzman Ulf Johansson Jan Andersson Stefan Eidin Hans Rinning Christina Jernström Kerstin Thudén Anders Dahl Per-Åke Lind Åke Uddén Hans Arnbom Anna Klang Marina Krig Lars Jansson Åke Rylander Johan Mandelström Vesa Husso Iréne Geoghegan Elisabeth Solman Lars Söderberg Sören Björk Henrik Andersson Rasmus Rasmusson Ann-Mari Anttila Mary Ringenson Holst Sven Rex Carin Blum Christina Sjöblom Lotta Ulfung Monica Larsson Helena Isaksson-Persson Inger Eiserwall Lasse Ulander Lars Liljeholm Per Boström Owe Svensson Kenneth Gellzén Anders Nylander Renate Fryklund Anita Santesson Mats Schmidt Mai Söderberg Greg Henriques Irene Kjellander Jan Forsberg Clas Dandenell
Göran Österman Alex Alsterlund Henrik Andersson Bildformat: Vidfilm (1,66:1) Färgsystem: Färg Ljudsystem: Dolby Stereo 04 Originallängd i : 125 Censur: 132.826 Datum: 1994-07-29 Åldersgräns: Tillåten från 11 år Längd: 3430 meter Aktlängder: 552-499-454-508-571-548-298 m. Dvd-release 2013-11-22 Sverige Sverigepremiär 1994-08-19 Myntet Avesta Sverige 125 1994-08-19 Sandrew Göteborg Sverige 125 1994-08-19 Sandrew Malmö Sverige 125 1994-08-19 Astoria Stockholm Sverige 125 1994-08-19 Sandrew Borlänge Sverige 125 1994-08-19 Royal Göteborg Sverige 125 1994-08-19 Sandrew Borås Sverige 125 1994-08-19 Sandrew Eskilstuna Sverige 125 1994-08-19 Filmstaden Falun Sverige 125 1994-08-19 Gagnef Bio Gagnef Sverige 125 1994-08-19 Sandrew Gävle Sverige 125 1994-08-19 Sandrew Halmstad Sverige 125 1994-08-19 Sandrew Helsingborg Sverige 125 1994-08-19 Saga Hudiksvall Sverige 125 1994-08-19 Park Hässleholm Sverige 125 1994-08-19 Sandrew Jönköping Sverige 125 1994-08-19 Sandrew Kalmar Sverige 125
1994-08-19 Sandrew Karlstad Sverige 125 1994-08-19 Palladium Katrineholm Sverige 125 1994-08-19 Saga Kristianstad Sverige 125 1994-08-19 Visir Leksand Sverige 125 1994-08-19 Sandrew Linköping Sverige 125 1994-08-19 Saga Ludvika Sverige 125 1994-08-19 Sandrew Luleå Sverige 125 1994-08-19 Sandrew Lund Sverige 125 1994-08-19 Saga Mora Sverige 125 1994-08-19 Sandrew Norrköping Sverige 125 1994-08-19 Röda Kvarn Orsa Sverige 125 1994-08-19 Saga Piteå Sverige 125 1994-08-19 Wasa Rättvik Sverige 125 1994-08-19 Roxy Sandviken Sverige 125 1994-08-19 Grand Skellefteå Sverige 125 1994-08-19 Cosmorama Skövde Sverige 125 1994-08-19 BioPalatset Stockholm Sverige 125 1994-08-19 Sandrew Sundsvall Sverige 125 1994-08-19 Folkan Säter Sverige 125 1994-08-19 Grand Södertälje Sverige 125 1994-08-19 Camera Täby Sverige 125 1994-08-19 Royal Umeå Sverige 125 1994-08-19 Sandrew Uppsala Sverige 125 1994-08-19 Queen Varberg Sverige 125 1994-08-19 Röda Kvarn Visby Sverige 125 1994-08-19 Sandrew Västerås Sverige 125 1994-08-19 Cinema Växjö Sverige 125 1994-08-19 Sandrew Örebro Sverige 125 1994-08-19 Filmstaden Östersund Sverige 125
TV-visning Rollista: Gunnar Hellström Linda Kozlowski Liv Ullmann Stig Grybe Rupert Frazer Jarl Kulle Yvonne Lombard Rikard Wolff Kristina Törnqvist Cecilia Ljung Birgitte Söndergaard Ulf Eklund Axel Düberg Ingvar Kjellson Sten Ljunggren Mathias Henrikson Meta Velander Pierre Fränckel Bo Brundin Frederick Bartman Robert Gillespie Måns Westfelt Åke Lagergren Nina Pontén Katarina Lundgren Bente Danielsson Michael Mansson Justine Kirk Nathaniel Richardson Richard Johnson Musik: 1995-01-21 Kanal 1 Sverige 60 1995-01-28 Kanal 1 Sverige 60 1995-02-04 Kanal 1 Sverige 60 1995-08-25 Kanal 1 Sverige 60 1995-09-04 Kanal 1 Sverige 60 1995-09-12 Kanal 1 Sverige 60 2002-02-04 SVT1 Sverige 60 Anders Zorn Emilie Bartlett Emma Zorn Albert Engström Paul W. Bartlett Oscar II Mrs. Isabella Stewart Gardner Isaac Grünewald Ols-Maria Ida Beda prins Eugen prästen Henrik Åkerman Richard Bergh Eugène Jansson Kari franske prisförrättaren William H. Taft John D. Rockefeller assistenten källarmästaren på Gyldene Freden hovintendenten Ingrid Linnéa Anna franske portvakten Pearl Pierce Theodore Henry C. Pierce Emelie-valsen Emmas avsked Café-vals
Seine Vörtgubben, vals efter Gulis Erik Andersson Schottis efter Plog Anders Olsson Unrequited Love Hej musikanter, ge valthornen väder Spritens betydelse Kröningsmarsch Auf Flügeln des Gesanges, sång för röst, piano, op. 34:2 Wein, Weib und Gesang, vals, op. 333 Sunset Suite Morceau, piano, op. 19. Nocturne, ciss-moll Les violettes Sonat, piano, nr 8, op. 13, c-moll, "Pathétique" Kvartett, stråkar, nr 1, op. 11, D-dur. Andante cantabile Loin du bal, op. 36 Fra Diavolo. Fanfar Du gamla, du fria Supa klockan över tolv Husar galopp marsch Husaren-Attacke Kronprinsens husarregementes travmarsch Lost Hope Serenad, piano, flöjt, stråkar, op. 10
Bavarian Cafe Hail to the Chief Strenuous Life Sparf-fars polska Gånglåt efter Gössa Anders Die Gigerlkönigin Sonat, piano, nr 14, op. 27:2, ciss-moll, "Månskenssonaten" Kuolema, op. 44. Valse triste Tillmans schottis Schottis från Idre Vals efter Bleckå Anders Svensk filmografi
Mora i slutet av 1890-talet. Tillsammans med vännen Albert Engström besöker Anders Zorn en dansbana i Mora under den för honom viktigaste högtiden på året - midsommarfesten. Han dansar med en ung kvinna som han sedan förför ute i skogen. Framåt morgonkvisten vandrar han och Albert hemåt till frukost. Försiktigt antyder Albert att Anders kanske börjar bli för gammal för de unga flickorna på bygden. Ämnet tycks känsligt och Anders blir arg. Hemma är hustrun Emma bedrövad över att det äktenskapliga samlivet blivit förtorkat och bekymrad över Anders superier med Albert. Men Anders viftar bort hustruns bekymmer och beger sig ut på en segeltur för att måla med pigorna Ingrid och Beda som modeller och älskarinnor. Emma uthärdar makens vänsterprassel med stoisk upphöjdhet så länge de pågår diskret, men när han så ljudligt har samlag med pigan Ida hemma i ateljén på Zorngården att hennes societetsvänner störs under eftermiddagskaffet i trädgården blir hon arg. De grälar, men Emma kommer av sig när maken annonserar att han ska åka till Stockholm för att måla av kung Oscar II. På slottet i Stockholm vill kungen posera i galauniform och alla medaljerna, men Anders insisterar på sällskapsdräkt och en diskret medalj på bröstet eftersom han säger sig se kungen främst som vetenskapens och konsternas beskyddare. Det blir som Anders vill, främst kanske därför att han har en beundrare i prins Eugen, som också målar och med vilken han blir vän. Han åker till USA för att närvara vid några stora utställningar av sin rika produktion. I New York blir han omhändertagen av den konstintresserade överklasskvinnan Isabelle Gardner. Via henne presenteras han för skulptören och storviltjägaren Paul W Bartlett och dennes franska hustru Emelie. En omedelbar kärlek uppstår mellan Anders och Emelie, och han bjuds in till makarna Bartletts hem i Paris så snart han har vägarna förbi. Det ser han snart till att han har, men då han kommer dit, säger Paul att Emelie just tagit tåget till Marseille för att besöka sin sjuka mor. Desperat ursäktar sig Anders med att han måste iväg till ett möte och skyndar till stationen, men kommer just som Marseille-tåget lämnar perrongen. Emelie har emellertid inte åkt iväg utan kastar sig kärleksfullt i hans armar och de spenderar natten tillsammans i hans ateljé. På morgonen då han ser henne naken framför sig tycker han att hon är det vackraste han sett och han bestämmer sig för att en dag måla av henne. Hemma på Zorngården i Mora har Ida fått sparken och Anders har direkt efter hemkomsten ännu ett av sina många våldsamma gräl med hustrun. Som vanligt bottnar konflikten i att hennes familj anser honom, som kommer från fattiga förhållanden, vara ett nedgifte för Emma och hans konst vulgärt nakenmåleri. Emma vill dock att de ändå åker till Stockholm för att fira hennes mors födelsedag och säger att modern förlåtit Anders för de hårda ord som tidigare växlats mellan dem. Men Anders misstänker att Emmas familj först kommit på andra tankar då hans konst börjat bli internationellt erkänd och vägrar följa med. Upprörd anklagar Emma Anders för att bara intressera sig för att måla horor och påstår att arvet från hennes far är det som hållit dem vid liv under alla åren i äktenskapet. Grälet utmynnar i att Emma åker ensam och att Anders stannar på gården för att måla. Han kastar också lystna blickar efter Idas ersättare, Ols- Maria som kommer från hans egna hemtrakter. Utsedd till svensk kommissarie med ansvar för att anordna upphängningen av det svenska måleriet vid världsutställningen i Paris år 1900, skyndar Anders vid ankomsten till makarna Bartletts lägenhet. Paul är på resa och väntas hem snart. Emelie berättar att hon tänker skiljas och vill gifta om sig med Anders, men denne tvekar. De omfamnar varandra passionerat och märker inte att Paul iakttar dem i smyg. På utställningen hänger Anders sina tavlor på de bästa platserna och låter kollegerna Richard Berghs och Eugéne Janssons verk hänga där det finns plats över. När dessa märker vad som hänt blir det upprörda känslor. Anders försöker först med bortförklaringar som att minister Henrik Åkerman, regeringens representant på utställningen, bestämt så. Men det leder ändå till handgemäng med Richard Bergh och bägge får blåtiror. För att undslippa arbetet som kommissarie och därmed kunna delta i den prestigefyllda konsttävlingen låtsas Anders vara sjuk och sätter sig i rullstol. Det går som han planerat och till kollegernas surmulna blickar erövrar han under stor uppmärksamhet Grand Prix. Före hemfärden beger han sig till Emelie, men möts bara av Paul som jagar iväg Anders. Det blir i stället en hemfärd i triumf. De stora internationella tidningarna uppmärksammar honom, och hemma hyllas han som nationalhjälte. Vemodig målar han Emelie ur minnet, men kan inte få fason på hennes ansikte. På en segeltur med Albert Engström och nya älskarinnan Ols-Marie, säger han bittert att han trots alla internationella priser aldrig kommer att bli erkänd i Sverige. Han kastar sin franska guldplakett i sjön. En tid senare i Stockholm närvarar Anders vid en tillställning där han till sin förvåning träffar Emelie, som tagit sig till Sverige som franske ambassadörens älskarinna. Hon berättar om makens död i en vådaskottsolycka, som emellertid också kunde ha varit självmord, och att
hon skrivit många brev till Anders, brev som han aldrig svarat på. Överraskad säger Anders att han aldrig fått några brev, men misstänker snart att det är Emma som bränt dem. Förhållandet mellan Anders och Emelie återupptas och hon följer honom hem till Mora, där han ska måla hennes porträtt. Deras kärleksfulla möten iakttas i smyg av Emma, som får höra Emelie säga att hon är med barn och att hon vill rymma med Anders. Emma ser att hon är på väg att förlora Anders och vädjar till denne att de ska försöka lappa ihop äktenskapet igen. Då Anders möter henne med likgiltigt förakt slår hon om och blir hatisk, kallar Anders uppförande för drängfasoner och säger hotfullt att Emelie aldrig ska föda Anders horunge. Strax därefter åker Emelie tillbaka till Paris, men Anders följer inte med henne. Av någon anledning vill eller kan han inte bryta sig ur sitt äktenskap. Den nya tidens måleri gör sig påmint när Isaac Grünewald har en kritikerrosad utställning. Anders kommer dit i sällskap med Albert Engström. De häcklar Grünewalds tavlor som sjuklig och motbjudande smörja men får svar på tal av konstnären som kallar Anders för Fähus-Rubens. Åter i Paris träffar Anders Emelie, som just haft missfall efter att ha trillat i trappan. Hon vill följa med honom på hans resa till USA, men han vill åka ensam. I Washington målar han president Tafts porträtt och får strax en porträttbeställning även från multimiljonären John D Rockefeller. Men när finansmagnaten vill att Anders ska stanna över den heliga midsommarhelgen avböjer denne uppdraget till Rockefellers förvåning och åker hem. Under sina suporgier med Albert och även då han målar börjar Anders allt oftare drabbas av svåra magkrämpor. Han får diagnosen syfilis. Han reser en sista gång till Paris och träffar Emelie, nu en bruten kvinna som gått tillbaka till sitt ursprungliga yrke som prostituerad. De spenderar en tid tillsammans. Anders försöker än en gång måla hennes porträtt men får som vanligt problem med hennes ansiktsdrag. Han slår sönder tavlan. Tillbaka i Mora är han trött på sitt gamla måleri och röjer i vredesmod bland tavlorna då han får ett svårt krampanfall och förlorar medvetandet. När han vaknar är prästen hos honom. Prästen har under lång tid fått besök av pigor som fött barn där fadern uppgetts vara okänd, men där telningarna döpts till Anders eller Andrea. Han begär nu att Anders ska söka syndernas förlåtelse, men denne tar bara tillfället i akt att driva med prästen. Trots sin svåra sjukdom tar sig Anders Zorn en sista gång till midsommarfirandet på traktens dansbana. Vännen Albert försöker hålla honom tillbaka, men Anders bjuder upp en kulla till dans.