Arkeologisk förundersökning RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland Bent Syse 2002:12
Arkeologisk förundersökning RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland Bent Syse 1
Rapport 2002:12, avdelningen för arkeologiska undersökningar Utgivning och distribution: Upplandsmuseet S:t Eriks gränd 6 753 10 Uppsala Tel 018-16 91 00 (vx) Fax 018-69 25 09 www.uppmus.se Upplandsmuseet, 2002 Planer och foton: Bent Syse 2
Inledning 4 Målsättning 5 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 5 Undersökningsresultat 5 Schakt 1 6 Schakt 2 8 Schakt 3 9 Tolkning och datering 10 Sammanfattning 11 Referenser 11 Tekniska och administrativa uppgifter 12 3
Efter beslut 2002-03-27 från Kulturmiljöenheten, Länsstyrelsen i Uppsala län (lstn dnr 220-1559-02) har Upplandsmuseet, avdelningen för arkeologiska undersökningar, utfört en arkeologisk förundersökning inför planerad nybyggnation inom fastigheten Dragarbrunn 7:2-4 i kvarteret Atle, Uppsala (fig 1). Beställare för undersökningen Tema Arkitekter. För kostnaderna stod Tunabäck Fastigheter AB i Sigtuna. Ansvarig för förundersökningen och rapportsammanställning var Bent Syse. Rapporten redovisar det arkeologiska kunskapsläget i området samt de arkeologiska resultat som framkom vid förundersökningen. Figur 1. Undersökningsplatsen i kvarteret Atle i korsningen Vretgränd och Dragarbrunnsgatan. Kartans streckade linje visar utbredningen av raä 88, Uppsalas medeltida kulturlager. 4
Målsättningen med den arkeologiska förundersökningen var att konstatera om medeltida kulturlager och konstruktioner fanns bevarade inom planerade exploateringsytor. Därefter att fastställa omfattningen och dateringen av dessa. Kvarteret Atle ligger inom begränsningen för Raä 88, Uppsala stads medeltida kulturlager. Dess belägenhet inom den medeltida staden är i den östra utkanten, intill begränsningen för fornlämningsområdet. De arkeologiska iakttagelserna inom kvarteret begränsas till en arkeologisk slutundersökning, samt ett par iakttagelser i samband med VA-schaktningar i gatumark, intill kvarteret. År 1975 utfördes en arkeologisk undersökning i kvarterets södra del, gränsande mot Kungsängsgatan (Gustafsson & Hillbom 1978). Här framkom bevarade kulturlager med byggnadslämningar från 1500-talet och fram till efter gaturegleringen. Därutöver har schaktningsövervakningar i samband med VA-arbeten skett i Dragarbrunnsgatan och Vretgränd, dvs. strax intill aktuellt exploateringsområde. Vid dessa platser påträffades endast tunna, ca 0,1 m tjocka lager, bestående av lerblandad kulturjord (Carlsson 1997). Inom fastigheten Dragarbrunn 7:2-4 kommer en nybyggnation att ske på tre platser. Dessa huskroppar kommer att placeras längs med Dragarbrunnsgatan, Vretgränd och inne på gården. Fyra hus, q-märkta i detaljplan, kommer att bevaras. Dessa hus är uppförda från slutet av 1700- tal till början av 1900-talet. Därutöver finns ett antal senare uppförda skjul, mestadels plåtklädda konstruktioner, som kommer att rivas. Under de senare kunde inga schakt tas upp. Tre förundersökningsschakt togs upp inom fastigheten (fig 2). Dessa förlades inom de ytor som var aktuella för nybyggnation. Schakt 1 (sektion A-A) inom en planerad huskropp längs med Dragarbrunnsgatan, schakt 2 (sektion B-B) och 3 (sektion C-C) vid platsen för det planerade gårdshuset. Något schakt kunde inte förläggas vid det planerade huset längs med Vretgränd, eftersom en ännu inte riven byggnad fanns där. Schakten grävdes med traktorgrävare försedd med släntskopa, ner till steril markyta, i det här fallet bestående av lera. På de platser där konstruktioner framkom, dokumenterades dessa innan schaktningen fortsatte. Därefter dokumenterades vald längdsektion i respektive schakt. Samtliga schakt kom att få en yta av 3,00 x 1,5 m. 5
Figur 2. Situationsplan visande de tre förundersökningsschakten inom fastigheten. Skala 1:400. Schaktet förlades på platsen för en planerad byggnad längs med Dragarbrunnsgatan. Lagerbilden (fig 3) visade att under nuvarande gårdsplan (5) fanns spår efter en äldre stenlagd gårdsplan, mer eller mindre bevarad. Intill denna fanns ett lager med grus och tegelfragment (4). Därunder kom ett ganska homogent lager med lerblandad mylla delvis uppblandad med grus (3). Innan den sterila bottenleran (1) tog vid fanns lager med ren lerblandad mylla (2). 6
Figur 3. Sektion och plan i schakt 1, sedd mot nordost. Skala 1:20. Lagerbeskrivning: 1. Steril lera. 2. Lerblandad mylla. 3. Lerblandad mylla med grusinblandning. 4. Grus med tegelinslag. I detta lager finns också delar av en äldre gårdsplan. 5. Sandfylllning. Tolkningen av stratigrafin visar att de undre lagren 2 och 3 bör ha avsatts i samband med tidig odling på platsen. Denna kan vara av sent datum och föregått den senaste bebyggelsen på platsen. Gårdsplanen i lager 4 är troligen samtida med nuvarande bebyggelse. 7
Schaktet förlades på platsen för det planerade gårdshuset, i dess norra del. Lagerbilden (fig 4) visade att under nuvarande gårdsplan (8) fanns en tidigare uppfyllning med sandblandad mylla (7). Under detta lager framträdde en äldre gårdsplan, bestående av en stenläggning i sand (5). Denna täckte inte hela schaktets yta, utan var störd i östra delen av ett lager med raseringsmassor (6). Därunder fanns ett tunt lager med mörkfärgad mylla (4) som i sin tur överlagrade ett lager med tegelflis och kalkbruk (3). Innan den sterila bottenleran (1) tog vid fanns lager med mörk lerblandad mylla (2). 8
Figur 4. Sektion och plan i schakt 2, sedd mot nordost. Skala 1:20. Lagerbeskrivning: 1. Steril lera. 2. Mörk lerblandad mylla. 3. Tegelflis och kalkbruk. 4. Mörkfärgad mylla. 5. Sandfylllning med ovanliggande stenläggning. 6. Raseringsmassor bestående av tegel, kalkbruk, grus mm 7. Sandblandad mylla. 8. Sand- och grusfyllning. Tolkningen av stratigrafin visar att det undre lagret med lerblandad mylla bör ha avsatts i samband med tidig odling på platsen. Därefter domineras lagerbilden av olika lager tillkomna vid byggnation invid förundersökningsschaktet. Raserings- och byggnadslager syns i lager 3 och 6. Intill gårdsplanen och samtida med denna kunde delar av en grundmur iakttas i plan. Denna och gårdsplanen i lager 5 kan vara av sent datum och föregått den senaste bebyggelsen på platsen. Schaktet förlades på platsen för det planerade gårdshuset, i dess södra del. Lagerbilden (fig 5) visade att under nuvarande gårdsplan som bestod av grusfyllning (6) fanns spår efter en äldre stenlagd gårdsplan i södra delen, medan övervägande del av ytan bestod av en fyllning med grus, tegel och lera (5). Därunder fanns en horisont med tegelkross (4), som överlagrade myllalager (3). Innan den sterila bottenleran (1) tog vid fanns ett påfört lager med sand (2). Tolkningen av stratigrafin visar att samtliga lager mer eller mindre är påförda i sen tid. Närmast leran ligger ett lager med sand som över sig har ett myllalager som kan vara rester efter en äldre odlingshorisont. Därefter följer tegelkross och ett kraftigt utfyllnadslager, där delar av en gårdsplan som troligen hört till nuvarande bebyggelse finns bevarad. Figur 5. (följande sida) Sektion och plan i schakt 3, sedd mot nordväst. Skala 1:20. Lagerbeskrivning: 1. Steril lera. 2. Sand. 3. Mylla. 4. Tegelkross. 5. Relativ kompakt fyllning med grus, lera och tegel. Spår efter en äldre stenläggning i toppen av lagret. 6. Grusfyllning. 9
Kvarteret Atle fick sitt namn under 1870-talet från att tidigare hetat Jungfrun. Detta namn tillkom av 1669 års namnkommitté och finns med på 1671 års planta upprättad av lantmätaren Staffan Månsson Booman (Wahlberg 1994). På den äldre regleringskartan från 1643 ligger den aktuella delen av kvarteret strax utanför den äldre medeltida stadsplanens tomtmark, men inom det som kom att bli tomtmark efter regleringen. Under 1700-talet fanns en kort sträckning av Dragarbrunnsgatan nordost om kvarteret, som först på 1870-talet kom att bli en hel sträckning 10
från Vaksalagatan ner till Strandbogatan. Vretgränd nordväst om kvarteret finns med på Boomans karta i sin nuvarande sträckning. På de s.k. huskartorna från slutet av 1600-talet (Olof Rudbeck 1679 och Padt-Brügge 1682) samt den i Johan Bussers Uppsalabeskrivning från 1773, visar att den nu aktuella tomtmarken var bebyggd. Nuvarande bebyggelsen på platsen är till största delen uppförd under 1800-talet med den äldsta byggnaden från 1772. Det äldre kartunderlaget visar att bebyggelse kan funnits i denna del av kvarteret redan under 1600-talet, åtminstone från dess senare hälft. Resultaten från de tre förundersökningsschakten visar inga spår efter tidigare bebyggelse i större omfattning. I alla tre schakten finns spår efter en äldre stenläggning, som troligen är utlagd i samband med den senaste bebyggelsens uppförande, dvs. under 1800-talet. I schakt två finns spår efter en stengrund som ligger anpassad mot denna stenläggning och därför torde vara samtida med denna. Lagren mellan dessa stenläggningar och bottenleran uppvisar inga tydliga spår efter tidigare bebyggelse, vare sig i form av konstruktioner eller markerade gårdsplaner. I schakt 1 finns endast myllalager som kan härröra från tidigare odling, i schakt 2 finns motsvarande men också ett tegellager. Detta som ligger strax under och intill stenläggningen kan ha tillkommit i samband med uppförandet av den byggnad norr om schaktet som uppfördes efter 1886, eller från den byggnad vars grundstenar skymtas i schaktets västra kant. I schakt 3 finns också ett lager med tegelkross, som även det har ett fyllnadslager över sig, vilket gör att detta tegellager kan ha tillkommit strax innan denna utfyllnad. Inför planerad nybyggnation i kvarteret Atle i Uppsala genomfördes en arkeologisk förundersökning. På tre platser togs schakt upp, varvid plan- och sektioner kunder upprättas. Sektionerna visar att äldre medeltida lämningar inte finns bevarade inom denna yta av kvarteret. Det historiska källmaterialet i form av kartor visar att bebyggelse troligtvis har uppförts under slutet av 1600-talet, medan lagerbilden visar på en relation med nuvarande bebyggelse från 1700-1800 talen. Carlsson, R. 1997. Kulturlager från nyare tid i stadens utkant. Arkeologisk undersökning. Dragarbrunnsgatan och Bäverns gränd. RAÄ 88, Uppsala, Uppland. Riksantikvarieämbetet. UV Uppsala. Rapport 1997:37. Gustafsson, J-H & Hillbom, L. 1978. Arkeologisk undersökning 1975. Kv Atle, Uppsala, Uppland. Medeltid. RAÄ och SHM Rapport. Uppdragsverksamheten 1978:30. Redin, L. 1976. Uppsala. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer rapport, Medeltidsstaden 3. Stockholm. ISBN 91-7192-388-8. Wahlberg, M. 1994. Uppsalas gatunamn. Uppsala stads historia IX:1. Uppsala. 11
Plats: Dragarbrunn 7:2-4, kv Atle, Uppsala RAÄ nr: 88 Fornlämningstyp: Medeltida kulturlager Undersökningstyp: Arkeologisk förundersökning Orsak till undersökningen: Planerad nybyggnation Undersökningsperiod: 2002-03-27 Höjdsystem: Uppsala kommuns lokala, vars nollplan ligger 0,38 m under rikets nollplan (RAK 1900) Koordinatsystem: Fristående Projektledare, Upplandsmuseet: Bent Syse Upplandsmuseets dnr: 679/02 Upplandsmuseets projektnr: 8026 Beställare: Tema Arkitekter Handläggare på länsstyrelsen i Uppsala län: Jan Helmer Gustafsson Länsstyrelsens beslutsdatum och dnr: 2002-03-27, 220-1559-02 12