EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för fiske Sammanfattning av strukturinterventionerna för fisket i Finland: Finansiering genom FIUF (Finansiellt instrument för utveckling av fisket) och gemenskapsinitiativet Pesca Europeiska unionens stöd till fiskets utveckling i Finland (1995-1999) Fiskerinäringen i Finland genomgår en period med grundläggande strukturella förändringar. Detta krävs både för att anpassa fiskeflottans kapacitet till faktiska fiskemöjligheter och för att förbättra fiskerinäringens konkurrenskraft. Sedan Finland gick med i Europeiska unionen den 1 januari 1995 har man rätt till stöd ifrån EU:s strukturfonder, inklusive FIUF (Finansiellt instrument för utveckling av fisket). FIUF täcker hela fiskerinäringen, från ; modernisering av fiskeflottan till utrustning i fiskehamnarna, från vattenbruk till beredning ; och saluföring. befolkningstäthet täcks av mål 6 i EU:s strukturfonder) och ett för resten av landet. Gemenskapsinitiativet Pesca är en annan typ av intervention, som kommissionen tagit initiativ till för att stödja Europas kustområden. I denna publikation sammanfattas de båda finländska FlUF-programmens innehåll och finansplaner (sidorna 3-6), det finländska programmet inom gemenskapsinitiativet Pesca (sid.7), EU:s strukturfonders ursprung och mål, med tonvikt på FIUF (sid, 8). För att stödja nationella åtgärder har FIUF -avsatt' ungefär 30 miljoner ECU (ca 170 miljoner FIM) till fiskerinäringen, dess organisationer och offentliga myndigheter för perioden 1995-1999. Europeiska kommissionen och finländska myndigheter har gemensamt beslutat om verksamhetsområden för FIUF och vilka prioriteringar som skall göras. Dessa beslut finns dokumenterade i två program; ett för landets norra delar (vilka på grund av sin låga Praktiska upplysningar om strukturstöd: se sidorna 3 (FIUF) och 7 (Pesca).
Europeiska unionens gemensamma fiskepolitik Europeiska unionens gemensamma fiskepolitik är av central betydelse för Europeiska gemenskapens fiskerinäring. Den gemensamma fiskepolitiken omfattar alla typer av verksamhet inom fiske och odling av levande marina tillgångar samt beredning och saluföring. Politiken har genomgått en rad förändringar sedan de första gemensamma besluten antogs år 1970.1 dag riktas politiken in på de fyra huvudområdena bevarande av bestånden, organisation av marknaderna, internationella överenskommelser, strukturella åtgärder (behandlas i denna publikation). För ytterligare information om den gemensamma fiskepolitiken, se: "The new Common Fisheries Policy", Luxemburg, Publikationsbyrån 1994 (på 9 EG-sprák; engelska versionen har ISBN 92-826-7570-X). "The Common Fisheries Policy", Information file, Bryssel, Europeiska kommissionen, GD XIV, 1994 (finns på engelska och franska). Dessa publikationer kan beställas från: Europeiska kommissionen GD XIV - Fiske Rue de la Loi 200 B-1049 BRYSSEL Fax: (32-2) 299 48 17 Fiskerinäringen i Finland: starka och svaga punkter Fiskets andel av Finlands bruttonationalprodukt (BNP) är ungefär 0,2 procent. BNP i sig ger emellertid inte en rättvisande bild av näringens betydelse. Fiske, vattenbruk och fiskberedning utgör traditionella delar av finskt näringsliv och finsk identitet. Näringen är också av stor betydelse i många skärgårds-, kust- och nsjöområden. Finland har 189 000 sjöar och 26 000 öar. År 1993 uppgick värdet av allt yrkesfiske och vattenbruk till ungefär 132 miljoner ECU. Omsättningen inom fiskberedning och grossistförsäljning uppgick till ungefär 172 miljoner ECU. Sysselsättningen i Finlands fiskeindustri motsvarar ungefär 5 200 heltidsanställda. 2 000 är sysselsatta inom yrkesmässigt fiske, ungefär 2 000 inom vattenbruk och 1 200 inom fiskberedning och grossisthandel. Ungefär 1 100 av det totala antalet heltidstjänster är verksamma inom Finlands mål 6-område. Även insjöfiske är betydelsefullt. År 1993 var den totala havsfiskefångsten i Finland 83 565 ton, varav strömming utgjorde 77 353 ton. Andra betydelsefulla arter är lax och sik. Större delen av havsfångsten tas utanför mål 6-områden, eftersom bara en liten remsa i norra delen av Bottniska viken ingår i det område som täcks av mål 6. Den yrkesmässiga nsjöfångsten var 3 391 ton år 1993, med sik som viktigaste art. Den 1 januari 1996 innehöll det finländska fartygsregistret totalt 720 fiskefartyg på över 10 meters längd, vilka är verksamma på öppna havet. Dessutom finns 3 000 små fiskefartyg och -båtar som främst används i skärgården eller längs kusten. Flottans kapacitet är omkring 22 500 BRT. Det finns ungefär 200 företag som är verksamma nom fiskberedning eller grossisthandel. Näringen använder ungefär 27 000 ton inhemska råvaror och omkring 5 800 ton importerade varor. Finländskt vattenbruk består huvudsakligen av regnbågsforell. Ar 1994 fanns omkring 900 enheter registrerade, av vilka 47 finns på Åland. För närvarande uppgår den årliga produktionen till ungefär 18 000 ton. Kräfta är en viktig produkt. Som ny medlemsstat i Europeiska unionen måste den finländska fiskenäringen genomföra anpassningar och omstruktureringar i enlighet med den gemensamma fiskepolitiken. De huvudsakliga strukturella svagheterna är som följer: Det finns behov av strukturell utveckling av fiskeflottan för att modernisera fartygen och förbättra lönsamhet, hygieniska förhållanden och säkerhet. De som arbetar med fiske måste tampas med igenfrusna vatten och besvärliga säsongsförhållanden. Endast 10 % av den lax som fångas till sjöss kommer från det naturliga beståndet. Den långa kuststräckan och de många öarna innebär att fångst och distribution samt upprätthållande av fiskens kvalitet medför svårigheter som måste klaras av. Den ojämna tillgången på fisk och det begränsade antalet arter utgör ett hinder för utvecklingen av fiskberedningsindustrin. Det finns även behov av förbättringar av de hygieniska förhållandena. Inom vattenbruket behövs investeringar för att förbättra konkurrenskraften och hygieniska förhållanden. Syftet med detta är att bekämpa sjukdomar och befrämja produktion och försäljning av beredningsprodukter.
Strukturinterventioner 1995-1999: nio verksamhetsområden Mot bakgrund av denna situation anges nio verksamhetsområden för de strukturinterventioner som finns i de två programmen för Finland. Dessa verksamhetsområden är i överensstämmelse med de mål som finns i den gemensamma fiskepolitiken. 1. Anpassning av fiskeansträngningen Skrotningsbidrag beviljas då fiskefartyg permanent tas ur yrkesmässigt bruk. Målet är dels att anpassa fiskeflottans kapacitet till fiskemöjligheterna, dels att förbättra det yrkesmässiga fiskets livsduglighet. Merparten av kapacitetsminskningen kommer att tas från laxfisket i Östersjön och Bottniska viken. Stödmottagare: ägare till finländska fiskefartyg och båtar som bedriver yrkesmässigt fiske. 2. Förnyelse och modernisering av fiskeflottan Två åtgärder skall vidtas för att skapa en konkurrenskraftig och modern fiskeflotta: Stödmottagare: fiskeföretag, institutioner och organisationer och företag nom fiskerinäringen. 3. Vattenbruk Avsevärd hjälp kommer att beviljas till vattenbruket för att anpassa det till hårdare krav på miljö, hygien och fiskens hälsa och för att förbättra näringens konkurrenskraft. Investeringarna syftar till att införa den senaste produktionsteknologin, förbättra enheternas miljö- och hygienförhållanden, öka kapaciteten och odla nya arter genom pilotförsök. Det uppskattas att årsproduktionen vid programmets slut (1999) kommer att ha vuxit med ungefär 4 000 ton, varav 2 500 ton regnbågsforell, 500 ton sik och 500 ton andra arter. Man planerar för en ökning av vattenbruksföretagens totala omsättning på 10 %, utan att öka den skadliga belastningen på vattenvägarna. Stödmottagare: vattenbruksföretag. 4. Skydd av marina områden och ökning av fiskbestånden För att stärka och diversifiera fiskbestånden samt öka fångsterna kan FIUF stödja projekt som syftar till att skydda och utveckla fiskbestånden i kustregioner. Dessa projekt kommer också att öka yrkesfiskets livskraft och skapa arbeten åt fiskodlare. Stödmottagare: offentliga myndigheter eller andra organisationer. Tillgång till finansierings- och programplaneringsdokumenten För att kunna delta i de åtgärder som finansieras av FIUF skall de potentiella stödmottagarna, som anges i slutet av varje verksamhetsområde, vända sig till det berörda ministeriet (se sista sidan för adress). Enstaka projekt som föreslås av stödmottagarna förväntas stå i överensstämmelse med de föreskrivna målen. En utförligare beskrivning av verksamhetsområdena, deras mål och innehåll finns I de två finländska programplaneringsdokumenten för FIUF: a) För de norra regioner som omfattas av mål 6 i EU:s strukturfonder: det enstaka programdokumentet "mål 6", prioritet 3 (jordbruk, skogsbruk och fiske, landsbygdsutveckling och miljö), åtgärd 7 (utveckling av fiskenäringens struktur). b) För resten av landet: det enstaka programdokumentet "mål 5a - fiske utanför mål 6". Dessa dokument kan beställas från de adresser som finns på sista sidan. För vidare information: "European Community and the fishing industry. Practical guide to structural aid", Luxemburg, Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 1994, ISBN 92-826-7762-L. a) Modernisering av 160 fiskefartyg för att möta krav på hygien och säkerhet samt för att förbättra arbetsförhållanden, fångstkvalitet och fiskemetoder. (se sid. 6) b) Nya fiskefartyg skall byggas (man planerar att införa modern kapacitet på 750 bruttoregisterton), för att minska flottans genomsnittsålder. Nya fartyg nom någon kategori kommer endast att tillåtas om motsvarande fartygskapacitet samtidigt tas bort ur samma kategori.
Hur investeringarna finansieras Finland mål 6-områden (miljoner ecu) 2 Verksamhetsområden FIUF (1) EU:s övriga strukturfonder (2) Bidrag från nationella myndigheter <3) Privata sektorn (4) Summa (1+2 + 3 + 4) 1. Utveckling av fiskerinäringen 3,90 3,90 9,60 2. Socio-ekonomiska åtgärder 3 3. Tekniskt stöd 0,10 0,20 Tilldelningen för varje hjälpområde blir ungefär enligt följande: Anpassning av fiskeansträngningen 5 % Förnyelse/modernisering av fiskeflottan 10 % Vattenbruk 40 % Skydd av marina områden 5 % Utrustning i fiskehamnar 5 % Beredning och saluföring 30 % Marknadsföring 5 % Detta område består av regionerna (landskapen) Lappland, Kajanaland, Nordkarelen och Sydsavolax samt av de regionala underavdelningarna (regionkommuner) Ijo, Pyhäntä, Kuusamo och Nivala i Nordösterbotten, Nilsiä i Nordsavolax, Saarijärvi och Viitasaari i Mellanflnland och Kaustby i Mellanösterbotten. Mål 6 i EU:s strukturfonder omfattar områden med låg befolkningstäthet (mindre än 8 personer per km! ). Baseras på månadsväxelkursen I december 1995, 1 ECU = 5,59 FIM. Dessa åtgärder kan införas efter ändringen av rådets förordning (EG) nr 3699/93 i november 1995. Vilket belopp som skall tilldelas är ännu inte bestämt, men det skall rymmas nom den totalt tillåtna finansieringen.
Hur investeringarna finansieras Finland övriga landet (miljoner ecu) 2 Verksamhetsområde FIUF Bidrag från nationella mydigheter Privata sektorn Summa (1) (2) (3) (1 +2 +3) 1. Anpassning av fiskeansträngningen 4,14 4,14 2. Förnyelse och modernisering av fiskeflottan 2,41 1,06 6,55 10,02 3. Vattenbruk 6,03 2,74 16,38 25,15 4 Skydd av marina områden 0,52 0,78 1,29 5. Utrustning I fiskehamnar 1,03 1,06 2,09 6. Beredning och saluföring 6,50 3,81 19,40 29,67 7. Marknadsföring 2,16 1,86 0,34 4,36 8. Andra åtgärder 0,24 0,76 1,00 9. Socio-ekonomiska åtgärder 3 Interventioner som görs inom ramen för strukturfondernas mål 5a - fiske, utanför mål 6-området (se föregående sida).? Baseras på månadsväxelkursen i december 1995, 1 ECU = 5,59 FIM. 1 Dessa åtgärder kan införas efter ändringen av rådets förordning (EG) nr 3699/93 i november 1995. Vilket belopp som skall tilldelas är ännu inte bestämt, men det skall rymmas inom den totalt tillåtna finansieringen.
Juridiska hänvisningar Om FIUF (Finansiellt instrument för utveckling av fisket): Rådets förordning (EG) nr 3699/93 av den 21 december 1993 om kriterier och förfaranden för gemenskapens strukturstöd inom fiskerioch vattenbrukssektorn och för beredning och avsättning av dess produkter (EGT nr L 346, 31.12.1993). Ändringar: Ändringar av kapacitet: Rådets förordning (EG) nr 1624/95 av den 29 juni 1995, (EGT nr L 155, 6.7.1995). Åtgärder av socio-ekonomisk art (system för förtidspension, individuella engångsbelopp): Rådets förordning (EG) nr 2719/95 av den 20 november 1995 (EGT nr L 283, 25.11.1995). Rådets förordning (EG) nr 2080/93 av den 20 juli 1993, som anger bestämmelser för genomförandet av förordning (EEG) nr 2052/88 om Finansiellt instrument för utveckling av fisket (EGT nr L 193, 31.7.1993). Om strukturfonderna: "Ramförordning": Rådets förordning (EEG) nr 2081/93 av den 20 juli 1993 om ändring av förordning (EEG) nr 2052/88 om strukturfondernas uppgifter och effektivitet samt om samordning av deras verksamhet dels inbördes, dels med Europeiska investeringsbankens och övriga befintliga finansieringsorgans verksamheter (EGT nr L 193, 31.7.1993). "Samordningsförordning": Rådets förordning (EEG) nr 2082/93 av den 20 juli 1993, om ändring av förordning (EEG) nr 4253/88 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EEG) nr 2052/88 om samordningen av de olika strukturfondernas verksamheter dels inbördes, dels med Europeiska Investeringsbankens och andra befintliga finansieringsorgans verksamheter (EGT nr L 193, 31.7.1993). (från sid. 3) 5. Utrustning i tiskehamnar Två åtgärder kommer att genomföras: a) Förbättringar av de viktigaste fiskehamnarna, så att deras anläggningar och de tjänster de erbjuder bättre möter yrkesfiskares krav och allmänna hygienkrav. b) Att utrusta två nya fiskehamnar, en vid kusten och en för Insjöfiskare för att komplettera det existerande nätverket av fiskehamnar. Stödmottagare: offentliga myndigheter, privata företag. 6. Beredning och saluföring De huvudsakliga målen är att förbättra beredningsföretagens anläggningar och modernisera deras produktionsutrustning. Följande målsättningar har satts upp: Öka den sammanlagda omsättningen med 10 % genom att öka beredningstakten och -kvaliteten. Förbättra lager- och kylutrymmena. Införa ny teknologi. Produktutveckling, i synnerhet grundad på råvaror från strömming och regnbågsforell. Förbättrade hygienförhållanden. Minskning av ogynnsamma miljökonsekvenser. Förbättring av konkurrenskraft och effektivitet. Stödmottagare: fiskberednlngsföretag, vattenbruksföretag och yrkesfiskare. 7. Marknadsföring Projekt kommer att genomföras i syfte att öka såväl fiskexporten som den inhemska försäljningen. Man kommer i synnerhet att utveckla marknadsföringsåtgärder för strömming och regnbågsforell. Stödmottagare: offentliga myndigheter, fiskeorganisationer, privata företag. 8. Andra åtgärder Hit hör: Tekniskt stöd för kontroll och utvärdering av de finländska FlUF-programmen. Tillfälligt ilandtagande av fiskefartyg förorsakat av oförutsedda engångshändelser. Information och publicitet inom fiskeoch vattenbrukssektorn. Stödmottagare: offentliga myndigheter, ägare till fiskefartyg, fiskeorganisationer och -företag. 9. Kompletterande socio-ekonomiska åtgärder För att minimera de negativa effekterna av neddragningarna av fiskeflottan kan finländska myndigheter välja att vidta ytterligare två åtgärder: Att medfinansiera nationella program för förtida pension av fiskare på vissa villkor. Att betala individuell ersättning kare som lämnar yrket. Stödmottagare: fiskare. fis-
Ett annat instrument: gemenskapsinitiativet Gemenskapsinitiativet "Pesca" är ett komplement till det strukturstöd som beskrivs ovan. Dess mål är att hjälpa fiskerinäringen så att den klarar sin egen omstrukturering, att hjälpa den hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna genom att ge stöd till företagens diversifiering och till omplacering av arbetskraften samt att bidra till att bibehålla och skapa sysselsättning I kustområdena. Betydelsen av "Pesca" ligger inte så mycket i innehållet i de möjliga systemen som i det sätt på vilket anpassade, nyskapande system kan utformas och startas av deltagarna i den lokala ekonomin. "Pesca" kan använda sig av de kombinerade möjligheterna i FIUF, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. Stödberättigande åtgärder enligt "Pesca" i Finland är följande: Allmänna affärstjänster; konsultverksamhet och skapande av nätverk för företag, utbildning i marknadsföring och företagsadministration, ny teknologi etc. Skapande eller bibehållande av arbetstillfällen; yrkesutbildning för fiskare, stöd till inträdande på arbetsmarknaden etc. Särskilda projekt inom områdena marknadsföring, nätverksbyggande, undersökningar, samarbete över nationsgränser etc. Produktiva investeringar i näringen, till stöd för företag. Utbildning för sysselsatta i fiskerinäringen. De slutliga stödmottagarna för dessa åtgärder kan vara kollektiva, offentliga eller privata organisationer (regionala eller lokala myndigheter, handelskammare, fiskekooperativ, vinstgivande eller ideella organisationer), enskilda ekonomiska aktörer (hantverksföretag, små eller medelstora företag, fiskare och andra sysselsatta inom fiskeindustrin). De områden i Finland som är berättigade till stöd från Pesca finns i Bottniska viken, i finländska skärgården, i Finska viken, på Åland samt vid inlandets vattenområden. "Pesca": Praktisk vägledning Såväl potentiella stödmottagare som andra intresserade kan få ytterligare information om detta gemenskapsinitiativ från behörigt ministerium (se sista sidan för adress). Hela texten för "Pesca"-programmet för Finland kan beställas från samma ministerium (se ovan) eller från Europeiska kommissionen, GD XIV (se adress på sista sidan). Kommissionens meddelande om gemenskapsinitiativet "Pesca" (94/C 180/01) publicerades i EGT nr C 180, 31.7.1994. Diversifiering av verksamheter; nya hantverk eller småföretag, turism etc. Pesca Finland (miljoner ecu) Område EU:s strukturfonder Bidrag från nationella myndigheter Privata sektorn Summa Diversifiering av verksamheter 0,31 0,31 0,26 0,90 Affärstjänster 0,33 0,34-0,67 Skapande och bibehållande av arbetstillfällen 0,02 0,02 0,04 Särskilda projekt 1,68 1,34 1,46 4,49 Produktiva investeringar 0,57 0,43 0,63 1,63 Utbildning 0,50 0,40 0,14 1,05
FIUF EU:s strukturfonder O c ό M üb en FIUF:s uppgifter Att hjälpa fiskerinäringen lösa problemet med gemenskapsflottans överkapacitet. Att förbättra strukturerna i den europeiska fiskeri- och vattenbruksnäringen och att stärka dess internationella konkurrenskraft. ^^ 1989-1993: 58 300 miljoner ecu. 1994-1999: 146 218 miljoner ecu (varav 4 747 miljoner ecu för de tre nya medlemsländerna). < ό Verksamhetsområden Anpassning av fiskeansträngningarna. Modernisering av fiskeflottan. Utveckling av vattenbruk. Skydd av marina kustmiljöer. Att tillhandahålla fiskehamnsutrustning. Beredning och saluföring. Marknadsföring. Stöd till fiskare som lämnar fiskerinäringen. Andra åtgärder (tekniskt stöd etc). Finansiellt stöd från gemenskapen Beroende på investeringskategori kan gemenskapens stöd uppgå till 75 % eller 50 % av stödberättigande utgifter i strukturfondernas mål 6-områden och upp till 50 % eller 30 % i övriga områden. Hur man ansöker: Det är upp till dem som driver projektet att ansöka hos nationella eller regionala myndigheter för att inordna sina projekt i gemenskapsprogrammen, för att kunna finansieras av FIUF. Nyttiga adresser: Jord- och skogsbruksministeriet, Fiske- och viltavdelningen Box 232, FIN-00171 HELSINGFORS Tel.: (358-0) 16 01 Fax: (358-0) 160 42 85 Europeiska kommissionen Generaldirektorat XIV - Fiske Rue de la Loi 200 B-1049 BRYSSEL Fax: (32-2) 296 30 33 Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för fiske Ansvarig utgivare: EK, GD XIV. Innehållet i denna publikation återger inte nödvändigtvis kommissionens officiella uppfattning. För övriga upplysningar, var god sänd fax till (32-2) 296 73 60. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern (http://europa.int). Tryckt på återvunnet papper. EU:s strukturfonder För att befrämja enhetlig utveckling inom hela Europeiska unionen infördes genom Enhetsakten år 1987 och Maastrichtfordraget år 1993 målet om ekonomisk och social sammanhållning, vilket skulle uppnås genom koncentration av finansiellt stöd till sex prioriterade mål: Mål 1: strukturanpassning för regioner som sackar efter i utvecklingen. Mål 2: ekonomisk omställning för områden som drabbats allvarligt av industriell nedgång. Mål 3: bekämpa långtidsarbetslöshet, bidra till att integrera unga människor - och de som hotas av uteslutning från arbetsmarknaden - i arbetslivet. Mål 4: underlätta arbetskraftens anpassning till industriella omställningar. Mål 5a: öka takten i strukturanpassningen av jordbruk och fiske. Mål 5b: utveckling av landsbygdsområden. Mål 6: utveckling av glesbefolkade områden. För att uppnå dessa mål finns stöd tillgängligt från EU:s strukturfonder: Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Europeiska socialfonden (ESF). Utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklingsoch garantifonden för jordbruket (EUGFJ). Finansiellt instrument för utveckling av fisket (FIUF). Till övriga möjliga finansieringskällor från gemenskapen hör anslag från Sammanhållningsfonden och lån från Europeiska investeringsbanken.