ANSÖKNINGSGUIDE Vill du ha ansökningsguide 2013? Beställ den på blankett 101A 2012 Sista inlämningsdag vid elektronisk ansökan 30.4.2012 för pappersblanketter 30.4.2012 Gårdsstöd Jordbrukets miljöstöd Kompensationsbidrag Nationella stöd
Innehåll Bästa läsare av ansökningsguiden...7 Nytt som gäller ansökan om stöd 2012...8 1. Inledning... 10 1.1 Minneslistor... 10 1.2 Ansökan om stöd 2012... 10 1.3. Elektronifiering av ansökan om stöd... 11 1.4 Registeruppgifternas offentlighet och utlämnande av dem... 11 1.4.1 Utlämnande av uppgifter... 11 1.4.2 Skyddsförbud...12 1.4.3 Registrerades (sökandes) rättigheter...12 2. Sökandens och gårdsbruksenhetens rätt till stöd...13 2.1 Sökande...13 2.2 Sökandens ålder...13 2.3 Krav på boendet... 14 2.4 Samfund, sammanslutningar och dödsbon...15 2.5 Befullmäktigad sökande...15 2.6 Gårdsbruksenheten...15 2.7 Minimiåkerareal som krävs för att gården skall ha rätt till stöd... 16 2.7.1 Kompensationsbidrag och miljöstöd... 16 2.7.2 Nationella stöd... 16 2.8 Odlingsmetod...17 3. Ansökan om stöd... 19 3.1 Ansökningstiden och återsändandet av blanketter... 19 3.2 Försenad ansökan... 19 3.3 Oöverstigligt hinder eller exceptionell omständighet... 20 3.4 Att ändra uppgifter i ansökan senast 15.6.2012...21 3.5 Att återta ansökan eller en del av ansökan... 22 3.6 Skriftlig anmälan om fel... 22 3.7 Förvaring av dokument... 23 3.8 Tidsfrister 2012...24 4. Bas- och jordbruksskiften... 25 4.1 Allmänt... 25 4.1.1 Bas- och jordbruksskiftets minimistorlek... 25 4.1.2 Fastställande av areal för basskiften och jordbruksskiften... 25 4.2 Basskifte... 26 4.2.1 Basskiftets definition... 26 4.2.2 Basskiftets gränser... 26 4.2.3 Att dra av icke stödberättigande områden från basskiftets areal... 27 1
4.3 Jordbruksskifte... 28 4.3.1 Jordbruksskiftets definition... 28 4.3.2 Jordbruksskiftenas icke stödberättigande arealer... 28 4.3.3 Icke odlade stödberättigande områden... 29 4.3.4 Skiften i avtal om specialstöd i samband med miljöstödet för jordbruket... 30 4.3.5 Anmälan av växthusarealer... 30 4.4 Att rita in basskiften på kartbilagor... 30 4.4.1 När behövs kartbilaga?... 30 4.4.2 Hurdan karta?...31 4.4.3 Anteckningar på kartbilagan...31 4.4.4 Basskiftets numrering på kartan...31 4.4.5 När får odlaren nya kartor?... 32 4.5 Registrering av stödberättigad mark...33 4.6 Elektroniska karttjänster...33 5. Gårdsstöd...34 5.1 Ansökan om gårdsstöd, stödnivå och utbetalning av stödet... 34 5.2 Stödberättigande areal och gårdsstödsegenskap... 36 5.3 Användning av stödrättigheter... 38 5.4 Överföring av stödrättigheter... 39 5.5 Nationell reserv... 40 2 6. Kompensationsbidrag med tilläggsdel, miljöstöd samt stöd för icke-produktiva investeringar... 41 6.1 Betalning av kompensationsbidrag och miljöstöd... 41 6.1.1 Allmänna förutsättningar... 41 6.1.2 Områden som kan betalas kompensationsbidrag och miljöstöd...42 6.1.3 Arealer som inte kan betalas kompensationsbidrag och miljöstöd... 43 6.1.4 Arealer för vilka jordbrukaren inte vill ha kompensationsbidrag eller miljöstöd... 43 6.2 Kompensationsbidrag... 43 6.2.1 Ingående av förbindelse och ansökan om utbetalning... 43 6.2.2 Kompensationsbidragets belopp... 44 6.3 Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget... 44 6.3.1 Ingående av förbindelse och ansökan om utbetalning... 44 6.3.2 LFA- tilläggsdelens belopp... 45 6.3.3 Fastställande av produktionsinriktningen i fråga om LFA-tilläggsdelen... 45 6.3.4 Förändringar i produktionen eller gårdsstrukturen under förbindelseperioden...48 6.3.5 Övervakning av LFA-tillägget och utbetalning av stödet...48
6.4 Miljöstöd och stöd för icke-produktiva investeringar...48 6.4.1 Ingående av förbindelse och ansökan om betalning...49 6.4.2 Förlängning av en miljöstödsförbindelse som ingåtts 2007 och ändring av tilläggsåtgärder...49 6.4.3 Miljöstödshelheten... 50 6.4.4 Basåtgärder i samband med miljöstödet... 50 6.4.5 Tilläggsåtgärderna i samband med miljöstödet...55 6.4.6 Avtal om miljöspecialstöd...55 6.4.7 Stöd för icke-produktiva investeringar... 56 6.4.8 Miljöstöd till registrerade föreningar... 57 6.4.9 Beloppet av stöd för bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt beloppet av specialstöd... 57 6.5 Basskiftenas rätt till stöd inom kompensationsbidrag och miljöstöd... 58 6.5.1 Stödberättigande skiften... 58 6.5.2 Fogande av åkerareal till förbindelsen... 59 6.5.3 Fogande av icke stödberättigande åker till förbindelsen och avlägsnande av stödberättigande åker från förbindelsen... 59 6.5.4 Byte av stödberättigande...60 7. Nationella åkerbaserade stöd... 61 7.1 Hektarstöd för husdjurslägenhet... 61 7.2 Stöd för specialväxter i södra Finland... 61 7.3 Nordliga stöd... 62 7.3.1 Nordligt hektarstöd... 62 7.3.2 Allmänt hektarstöd... 62 7.3.3 Stöd till unga jordbrukare... 62 7.4 Stöd för sockerbeta... 63 8. Andra stöd för åkerodling... 64 8.1 Bidrag för proteingrödor och oljeväxter...64 8.1.1 Stödberättigande grödor och stödvillkor...64 8.1.2 Bidragets belopp...64 8.2 Bidrag för stärkelsepotatis...64 8.2.1 Bidragets villkor... 65 8.2.2 Bidragets belopp... 65 9. Tvärvillkor och stöd för rådgivning om dem... 66 9.1 Tvärvillkoren som villkor för de stöd som helt eller delvis betalas av EU...66 3
9.2 Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden...67 9.2.1 Krav på växtföljd...67 9.2.2 Odlad åker och skötsel av den...67 9.2.3 Motverkande av markerosion...68 9.2.4 Bevarande av markens skick och miljön...71 9.2.5 Permanenta betesmarker... 72 9.3 Föreskrivna verksamhetskrav... 73 9.3.1 Allmänt... 73 9.3.2 Föreskrivna verksamhetskrav som gäller miljön och deras centrala innehåll... 73 9.3.3 Föreskrivna verksamhetskrav som gäller folkhälsa, djurhälsa samt växtskydd och deras centrala innehåll...74 9.3.4 Föreskrivna verksamhetskrav som gäller djurens välbefinnande... 78 9.4 Stöd som betalas till jordbrukare för rådgivning om tvärvillkor...79 9.4.1 System för jordbruksrådgivning...79 9.4.2 Beloppet av stöd för jordbruksrådgivning, ansökan om stöd samt stödets form...80 10. Nationella husdjursstöd och produktionsstöd för mjölk... 81 10.1 De nationella husdjursstöden... 82 10.1.1 Stödvillkoren... 83 10.1.2 Betalning och stödnivåer...84 10.2 Produktionsstöd för mjölk... 87 10.2.1 Ansökan om stöd... 87 10.2.2 Betalning av stöd... 87 4 11. EU:s djurbidrag och stöd för djurens välbefinnande... 89 11.1 EU:s djurbidrag...89 11.1.1 EU:s bidrag för nötkreatur...89 11.1.2 EU:s bidrag för mjölkkor...90 11.1.3 Ansökan om och utbetalning av bidrag för nötkreatur och bidrag för mjölkkor...90 11.1.4 Bidrag per tacka...90 11.1.5 Kvalitetsbidrag för slaktlamm... 91 11.2 Stöd för djurens välbefinnande... 91 11.2.1 Kort om stödet för djurens välbefinnande 2012... 91 11.2.2 Ansökan om stöd för djurens välbefinnande... 92 11.2.3 Stödbeloppet och betalningen av det... 92 11.2.4 Tvärvillkoren som villkor för stödet...94 11.2.5 Grundvillkor...94 11.2.6 Tilläggsvillkor...94 11.2.7 Förändrade förhållanden och anmälan om dem under förbindelsens gång...94 11.2.8 Övervakning...94
12. Ansökan om undantag inom de nationella stöden...95 12.1 Ansökan om undantag från att själv idka jordbruk eller trädgårdsodling... 95 12.2. Ansökan om undantag från kravet på åkerareal... 95 13. Övervakning...97 14. Betalning av stöd... 98 14.1 Betalning av stöd och sökandens bankuppgifter...98 14.2 Betalning av stöd och planerad tidtabell...98 14.3 Återkrav av stöd...99 14.4 Modulering...99 14.5 Stödtak... 100 14.6 Stöd av mindre betydelse dvs. de minimis -stöd... 100 15. Ersättande av skador...101 15.1 Ersättande av skördeskador orsakade av väderförhållanden... 101 15.1.1 Systemet med skördeskadeersättning... 101 15.1.2 Ansökan om skördeskadeersättning... 101 15.2 Ersättande av skador som orsakats av exceptionella översvämningar...102 15.2.1 Systemet med ersättning för översvämningsskador...102 15.2.2 Ansökan om ersättning...102 15.3 Ersättande av skador som orsakats av hjortdjur och rovdjur...102 15.3.1 För vad betalas ersättning för viltdjursskador...102 15.3.2 Anmälan om viltskador och terrängundersökning...103 15.3.3 Ansökan om ersättning för viltskador...103 15.3.4 Ersättningstagare och ersättningsbelopp...103 5
Bilaga A. Stöd och övervakning...104 Bilaga B. Separat administrerade gårdsbruksföretag samt gemensamma företag och samarbete... 112 B.1 Gemensamma ladugårdar... 112 B.2 Samarbete vid betesgång för tackor...113 B.3 Speciella frågor i anslutning till ägande av djur...113 B.4 Betydelsen av ändrad företagsform... 114 Bilaga C. Besittningsöverföringar...116 C.1 Överföring av besittningen av skiften t.o.m. 15.6.2012... 116 C.2 Överföring av besittningen av hela gården som gäller stödåret 2012... 116 C.3 Överföring av besittningen av hela gården efter 31.8.2012... 117 C.4 Överföring av besittningen av hela gården och EU:s djurbidrag... 117 C.5 Överföring av besittningen av hela gården och de nationella husdjursstöden... 117 Bilaga D. Studiepenning för lantbruksföretagare... 120 Bilaga E. Stöd för jordbruket och trädgårdsproduktionen 2012... 121 Bilaga F. Vissa förutsättningar för erhållande av stöd 2012... 124 Bilaga G. Exempel på stödnivåerna... 126 Bilaga H. Ändringar i tvärvillkorskontrollerna år 2012: märkning och registrering av djur, växtskyddsmedel, foder, livsmedel, anmälan av djursjukdomar och djurens välbefinnande...128 Bilaga I. Hampa... 129 Överföringar av stödrättigheter Villkor och anvisningar för överföringen år 2012... 131 ISBN 978-952-453-707-0 (Tryckt) ISSN 1797-402X (Tryckt) ISBN 978-952-453-708-7 (Nätutgåva) ISSN 1797-4429 (Nätutgåva) Ombrytning och tryckning: Edita Prima Ab Pärmbild: JSM bildarkiv Utgivare: Landsbygdsverket, PB 405, 60101 Seinäjoki, Tfn 020-772 007, www.mavi.fi Helsingfors 2/2012 6
Bästa läsare av ansökningsguiden Allt sedan Finland anslöt sig till EU har jordbrukarna fått ansökningsguiden och annat nödvändigt material med posten. Under de senaste åren har jordbrukarna allt mer börjat ansöka om stöd elektroniskt och använda sig av den ansökningsguide som finns på nätet. I år vill vi därför ta reda på hur många som fortfarande behöver stödansökningsmaterial som skickas med posten. På basis av den goda respons vi fått på den elektroniska stödansökan tror vi att jordbrukarna i fortsättningen i allt större utsträckning anlitar elektroniska stödansökningstjänster. Viputjänsten har fått nya egenskaper som vi hoppas ska öka den elektroniska stödansökans popularitet. Med tilllämpningens hjälp kan jordbrukarna förlänga en miljöstödsförbindelse från år 2007 som nu löper ut med två år samt göra författningsenliga ändringar i tilläggsåtgärderna i förbindelsen. Jordbrukarna kan också förnya sådana förbindelser om LFA-stöd och nationell tilläggsdel till LFA som ingåtts år 2007. I Viputjänsten ingår den karttjänst som togs i bruk i fjol och med vilken man kan göra elektroniska korrigeringar av åkerskiftenas arealer. Vipurådgivaren har utvecklats ytterligare så att jordbrukarna tack vare den ännu bättre kan undgå sådana fel och brister som annars blir kvar i stödansökan. Kommunernas landsbygdsförvaltning håller på att reformeras och under år 2012 bildar kommunerna cirka 60 samarbetsområden som fungerar som landsbygdsförvaltningens administrativa enheter. Av enheterna har hittills fler än 20 inlett sin verksamhet. Reformen har som mål att förbättra skötseln av landsbygdsförvaltningens uppgifter, säkerställa att EU-lagstiftningens krav uppfylls och trygga jordbrukarnas lokala service. Jordbrukarna kan fortsättningsvis till största delen uträtta sina ärenden på samma bekanta ställen och hos samma bekanta personer. I de kommande större enheterna betjänas jordbrukarna av fler personer än förut, vilket innebär mer sakkunskap och kontinuerlig betjäning tack vare vikariearrangemang. Beredningen av EU:s jordbrukspolitik för åren 2014 2020 och den nya landsbygdsprogramperioden har startat. Mavis sakkunniga arbetar i olika beredningsgrupper för CAP-stödet tillsammans med jord- och skogsbruksministeriet samt med producenter och andra intressenter. Vår verksamhet är kopplad till den jordbrukspolitiska beredning som utförs under ledning av jord- och skogsbruksministeriet. EU-ländernas utbetalningsställen som sköter uppgifter i samband med verkställigheten av jordbrukspolitiken bedriver samarbete kring CAP-beredningen. Utbetalningsställena har som gemensamt mål att förenkla systemen och utveckla de elektroniska tjänsterna. Ett gemensamt bekymmer är den strama tidtabellen för beredningen, eftersom såväl verkställighetsförvaltningen som jordbrukarna måste få information om de nya stödsystemen i tid. De nuvarande stödsystemen är ytterst invecklade och krävande för förvaltningen att genomföra. Vårt mål är att se till att reformerna av jordbrukspolitiken genomförs smidigt och att förvaltningslösningarna blir tydliga för stödkunderna. Tillsammans med den övriga förvaltningen och producenterna vill vi medverka till att stödsystemen förenklas i samband med reformen och att den administrativa bördan på jordbrukarna lindras. Jag önskar alla jordbrukare ett framgångsrikt jordbruksår 2012. Leena Tenhola överdirektör 7
Nytt som gäller ansökan om stöd 2012 I följande minneslista presenteras centrala ändringar i stödsystemen och stödvillkoren i jämförelse med 2011. Ändringarna beskrivs närmare i början av varje kapitel (Nytt 2012). Ansökan om stöd (kapitel 3) Ansökningstiden utgår 29.4.2011. Bas- och jordbruksskiften (kapitel 4) Sökanden ska uppge om han eller hon förfogar över skiften som är mindre än 0,05 hektar och som inte har anmälts på basskiftesblankett 102A. Som anmälan räcker ett kryss i punkt 3 på basskiftesblankett 102A. Om jordbruksmark helt tas ur jordbruksanvändning måste det anmälas på ändringsblanketten för basskiften 102C. Det finns två olika alternativ för att ta jordbruksmark ur användning för jordbruksändamål. Närmare information om dessa alternativ ingår i ifyllningsanvisningarna på blanketten i fråga. Gårdsstöd (kapitel 5) Den regionala enhetliga stöddelen i alla jordbrukares stödrättigheter ökar i värde. De nya värdena är: A-regionen 249,26 /ha B C1-regionen 203,04 /ha C2 C4-regionen 168,43 /ha En ny tilläggsdel: En tilläggsdel för timotej inrättas år 2012 åt de gårdar som har fått EU-stöd för utsädesproduktion av timotej åren 2007 2009. Gårdarna med rätt till tilläggsdelen har fått ett separat meddelande per post i början av året. Kompensationsbidrag med tilläggsdel, miljöstöd samt stöd för icke-produktiva investeringar (kapitel 6) De som ingick förbindelse om kompensationsbidrag 2007 kan ansöka om en ny femårig förbindelse De som ingick förbindelse om miljöstöd 2007 kan förlänga förbindelsens giltighetstid med två år. I samband med att förbindelsen förlängs är det möjligt att göra vissa ändringar i tilläggsåtgärderna med blankett 438. År 2012 det är inte möjligt att ingå nya förbindelser i miljöstöd År 2012 är det möjligt att ansökan om stödberättigande i fråga om miljöstöd och kompensationsbidrag för vissa områden. 1) 1) Författningarna som hör samman med detta var ännu inte i kraft när Ansökningsguiden gick i tryck (se kap. 6.5.3). År 2012 kan också arealer som besåtts med sorter av oljerättika och vitsenap uppges som gröngödslingsareal Nationella åkerbaserade stöd (kapitel 7) Stödet för potatisproduktion har upphört. Inga nya sökande tas med i hektarstödet till husdjurslägenhet. Inom det nordliga hektarstödet används en stödenhetskoefficient. Andra stöd för åkerodling (kapitel 8) EU-stöden för stärkelsepotatis som betalats till odlare och stärkelseindustrin slopades vid utgången av 2011. Som ny stödform införs ett bidrag för stärkelsepotatis. EU:s stöd för utsädesproduktion av timotej kunde sökas för sista gången år 2011. Från ingången av 2012 omvandlas utsädesstödet för timotej till en tilläggsdel till gårdsstödet. I kapitel 5 Gårdsstöd berättas mer om den nya tilläggsdelen. Tvärvillkor och stöd för rådgivning om dem (kapitel 9) Kravet på att bibehålla landskapets särdrag gäller områden vars gårdsstödsegenskap är åker eller permanent betesmark. Vissa ändringar har gjorts i övervakningen av primärproduktion av livsmedel livsmedel och djurens välbefinnande (se bilaga H). Nationella husdjursstöd och produktionsstöd för mjölk (kapitel 10) I C-regionen kommer produktionsbundna nationella stöd per djurenhet att i C1-C2-regionerna betalas för högst 700 de, i C2p-regionen för högst 500 de, i C3-regionen för högst 300 de och i C4-regionen för högst 225 de per gårdsbruksenhet. För djurenheter som överstiger dessa gränser betalas bara 50 % år 2012. Gränsen gäller nötkreatur (också slaktade kvigor), tackor, hongetter och hästar. Kompensationen för strukturförändringar inom svinoch fjäderfähushållningen har upphört. EU:s djurbidrag och stöd för djurens välbefinnande (kapitel 11) EU:s djurbidrag Också kor av rasen Simmental som används för mjölkproduktion har rätt till bidrag för mjölkkor. Bidragsberättigade mjölkko ska till minst 50 % vara av mjölkras. 8
Stöd för djurens välbefinnande, nya förbindelser Stödet för grund- och tilläggsvillkor har stigit (frånsett svingårdarnas tilläggsvillkor Betäckning och inseminering av suggor och gyltor) Från en gällande förbindelse kan man övergå till en ny förbindelse uta återkrav, om man väljer minst lika många tilläggsvillkor som i den gällande förbindelsen. Brandbekämpnings- och räddningsplanen ingår nu i grundvillkoren. En beredskapsplan som innehåller en brandbekämpnings- och räddningsplan utgör en del av grundvillkoren. Det djurhälsovårdsavtal som ingår i grundvillkoren måste ingås senast 15.6.2012. Fler tilläggsvillkor har införts. Det finns 8 för nötkreatur och 8 för svin. Inga begräsningar för antalet tillläggsvillkor som får väljas. Om gården har ingått ett avtal om ekologisk husdjursskötsel kan den inte välja tilläggsvillkor som gäller betesgång eller rastning för nötkreatur eller för suggor och gyltor. Tilläggsvillkoret Ströspridning i boxar kan inte väljas för slaktsvin och avvanda smågrisar, om man har valt tilläggsvillkoret svinens förbindelse med utom husluften eller alternativen med halm eller ett tjockt lager strö i samband med tilläggsvillkoret ökad stimulans för svin. I fråga om tilläggsvillkoret svinens förbindel: med utomhusluften kan man inte välja alternativet med ett tjockt lager strö i samband med tilläggsvillkoret okad stimulans för svin. Övervakning (kapitel 13) Villkoren för det nya bidraget för stärkelsepotatis kommer att övervakas Betalning av stöd (kapitel 14) Moduleringsprocenten stiger från 9 till 10 procent i fråga om den del av gårdens direktstöd som över stiger 5 000 euro och till 14 procent i fråga om den del som överstiger 300 000 euro. Hampa (Bilaga I) Nya bilaga 9
1. Inledning I denna ansökningsguide hittar du information om de stöd för jordbruk och trädgårdsodling som kan sökas vid huvudansökan våren 2012. Ansökningsguide 2012 innehåller de viktigaste villkoren för ansökan om stöd samt de författningar/föreskrifter (bilaga A) som stöden bygger på. Anvisningarna om andra mindre stödsystem finns i uppdaterad form på Mavis webbplats (www.mavi.fi). Separata anvisningar om ifyllandet av blanketterna kompletterar ansökningsguiden. Landsbygdsverket (nedan Mavi) ansvarar för kapitlen i ansökningsguiden, utom punkterna 9.3.3 och 9.3.4 som jord- och skogsbruksministeriets avdelning för livsmedel och hälsa har ansvaret för. Ansökningsguide 2012 och Ifyllningsanvisningarna 2012 är skrivna enligt den information som fanns att få 2.2.2012. Om det kommer preciseringar eller korrigeringar i den tryckta guiden eller anvisningarna finns de på korrigeringssidan som publiceras på Mavis webbplats under adress www.mavi.fi/ansokningsguide. Innan blanketterna för ansökan om stöd fylls i ska den sökande bekanta sig med uppgifterna i ansökningsguiden och ifyllningsanvisningarna. Genom att omsorgsfullt fylla i blanketterna och lämna in dem inom utsatt tid tryggar jordbrukarna sina rättigheter som stödtagare. Tilläggsuppgifter om stöden och hur de söks ges av kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter, närings-, trafik- och miljöcentralerna (nedan ELY-centralerna), Mavi, jord- och skogsbruksministeriet (nedan JSM) samt av Statens ämbetsverk på Åland. På Åland lämnar Ålands landskapsregering uppgifter om kompensationsbidraget och miljöstödet för jordbruk. 1.1 Minneslistor I början av Ansökningsguide 2012 finns en minneslista med de viktigaste ändringarna i stödsystemen och stödvillkoren jämfört med år 2011. En minneslista över allmänna frågor kring ifyllandet av stödansökan finns i ifyllningsanvisningarna för 2012. Minneslistorna är två till antalet. Den ena minneslistan behandlar en stödansökan som lämnas in på papper och den andra en elektronisk stödansökan. Det finns också direkta webbadresser till nätupplagorna av Ansökningsguide 2012 och Ifyllningsanvisningar 2012: www.mavi.fi/hakuopas www.mavi.fi/tayttoohjeet www.mavi.fi/ansokningsguide www.mavi.fi/ifyllningsanvisningar Man kan göra ordsökningar i de elektroniska publikationerna. Det gör det enklare att hitta information om ett bestämt ord. Närmare anvisningar om ordsökning finns på webben. 1.2 Ansökan om stöd 2012 Ett sammandrag av förfarandet för ansökan om stöd ingår i ansökningsguidens bilaga E Stöd för jordbruket och trädgårdsproduktionen 2012. I bilaga F till ansökningsguiden förtecknas vissa förutsättningar för att få stöd 2012 och i bilaga G ges exempel på stödnivåer för vissa grödor på de huvudsakliga produktionsområdena 2012 ( /ha). I bilaga I har sammanställts information om stödberättigandet för hampa och om hampodling. Ansökningsblanketterna för huvudansökan inklusive nödvändiga bilagor (fullmakter, kartor, handelsregisterutdrag osv.) skall lämnas in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast 30.4.2012. Inom vissa nationella stöd och specialstöd kan det också finnas andra tidsgränser för bilagorna. Blanketter för ansökan om stöd fås av kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter, ELY-centralerna och Mavis blankettjänst (e-postadressen är lomake@mavi.fi) samt på webbadressen www.suomi.fi/svenska med sökord mavi+blankettnummer. I huvudstödansökan ingår följande blanketter: Gårdsbruksblankett 2012 (101A) Stödansökan för 2012 (101B) Delaktiga i gårdsbruksenheten 2012 (101D), om det har skett förändringar i uppgifterna för 2011 Stödansökans basskiftesblankett för 2012 (102A) Stödansökans jordbruksskiftesblankett för 2012 (102B) Ändringsblankett för basskiften för 2012 (102C) om det har skett förändringar i de skiften som anmälts i stödansökan 2011 10
1 Stöd som söks senast 30.4.2012 Blankett 101B gårdsstöd kompensationsbidrag (LFA) nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget miljöstöd för jordbruket betalning på basis av avtal om miljöspecialstöd (en särskild anmälan för betalning på basis av avtal om uppfödning av lantraser och stöd för ekologisk husdjursproduktion skall dessutom inlämnas till ELY-centralen) bidrag för proteingrödor och oljeväxter bidrag för stärkelsepotatis nationellt stöd för sockerbeta stöd för djurens välbefinnande från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning hektarstöd till husdjurslägenheter stöd för specialgrödor i södra Finland nordligt hektarstöd stöd till unga jordbrukare allmänt hektarstöd Information om blanketter och tider för ansökan om nationella husdjursstöd ingår i tabell 1 i kap. 10 i ansökningsguiden. För att nationella husdjursstöd skall betalas ut måste producenten förutom ansökningsblanketterna för husdjursstöd också lämna kommunens landsbygdsnäringsmyndighet de blanketter som nämns i punkt 1 i tabell 2 i kap. 10 i ansökningsguiden. 1.3. Elektronifiering av ansökan om stöd Ännu i år får jordbrukarna pappersblanketterna, guiderna och vid behov pappersutskrifter av basskifteskartan hemskickade per post precis som tidigare om åren. I år tar vi reda på hur mycket material som behöver postas i fortsättningen, eftersom de uppgifter som behövs för ansökan finns i uppdaterad form på nätet och i Viputjänsten och merparten av blanketterna kan lämnas in elektroniskt. Nästa år skickas materialet i paketen 1-2 och de ändrade basskifteskartorna i pappersform bara till de jordbrukare som på årets blankett 101A meddelar att de vill ha materialet per post år 2013. 1.4 Registeruppgifternas offentlighet och utlämnande av dem Merparten av de uppgifter som finns lagrade i landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem är offentliga. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, offentlighetslagen) tillämpas på uppgifters och handlingars offentlighet, på utlämnande av uppgifter och handlingar och på avgifter som eventuellt tas ut för utlämnandet av dem, och personuppgiftslagen (523/1999) tilllämpas på behandlingen av personuppgifter. När det gäller uppgifterna i landsbygds närings förvaltningens informationssystem är följande sekretessbelagda: 1) kreditupplysningar om kunden, 2) uppgifter om statsborgen och 3) det lånebelopp som borgen avser samt 4) uppgifter om lånebeloppet när det gäller stöd i form av lån. Stödtagarna och de EU-stöd och EU-delfinansierade stöd som betalts till dem publiceras årligen i form av en söktjänst på det sätt som förutsätts i Europeiska gemenskapens bestämmelser, på adressen: http://snadi.mmm. fi/tuju. Informationen offentliggörs i söktjänsten per räkenskapsår, som är en ett år lång period (16.10 15.10), för mer info se anvisningen om söktjänsten på adress http://snadi.mmm.fi/tuju/ohje.html. 1.4.1 Utlämnande av uppgifter Beslut om utlämnandet av registeruppgifter och/eller dokument i landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem fattas av den berörda myndigheten (Evira, Mavi, Tike, ELY-centralen och kommunens landsbygdsnäringsmyndighet) i fråga om sin egen myndighetsuppgift. Ur landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem kan lämnas ut kontaktuppgifter (namn, adress, telefonnummer, e-postadress) för direkt marknadsföring och opinions- eller marknadsundersökningar, om den sökande har gett sitt samtycke till utlämnandet. Som urvalskriterium vid utlämnandet får användas de personuppgifter som är lagrade i informationssystemet samt uppgifter om läge, areal och produktionsinriktning. Samtycke till att uppgifterna lämnas ut för marknadsföringsändamål kan ges på gårdsbruksblanketten (101A). På motsvarande sätt kan jordbrukaren samtycka till att hans eller hennes uppgifter överlåts för rådgivningsändamål. På Landsbygdsverkets webbplats finns ytterligare information om Mavis register, begäran om utlämnande av uppgifter och avgifterna för uppgiftslämnandet. Anvisningarna finns på webbplatsens ingångssida bakom länken Informationstjänster (http://www.mavi.fi/sv/index/ informationstjanster.html) i punkten Begäran om upp- 11
1. Inledning gifter (http://www.mavi.fi/sv/index/informationstjanster/overlatelseavuppgifter.html). Vid begäran om uppgifter rekommenderas att man använder blanketten för överlåtelse av uppgifter som finns på den aktuella sidan. 1.4.2 Skyddsförbud En person som har grundad orsak att misstänka att hans egen eller familjens hälsa eller säkerhet blir hotad kan be magistraten bestämma att uppgifter om personens hemkommun eller boningsort eller tillfälliga boningsort eller postadress eller motsvarande annan adress inte får lämnas ut till någon annan än myndigheterna. Ett skyddsförbud enligt befolkningsdatalagen (507/1993) förs in i befolkningsdatasystemet. Uppgifterna i landsbygdsnäringsförvaltningens kundregister uppdateras inte från befolkningsdatasystemet och därför måste personen meddela om skyddsförbudet till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Meddelandet kan ges när som helst under året. I samband med stödansökan kan meddelandet ges på blankett 101D (delaktiga i gårdsbruksenheten). Obs! En person kan också ansöka om skyddsförbud enligt offentlighetslagen (621/1999) hos vilken myndighet som helst, även hos Landsbygdsverket. Ett skyddsförbud enligt offentlighetslagen beaktas dock endast inom det berörda förvaltningsområdets verksamhet och därför rekommenderar Landsbygdsverket att man hos magistraten ansöker om skyddsförbud enligt befolkningsdatalagen. 1.4.3 Registrerades (sökandes) rättigheter Personuppgifter samlas in till landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem för skötseln av myndighetsuppgifter. Den registrerade har rätt att ta del av de uppgifter som nämns i personuppgiftslagen (523/1999), såsom uppgifter om registerföraren, syftet med behandlingen av personuppgifterna samt regelrätta överlåtelser av uppgifter. Vidare har den registrerade rätt att kontrollera sina egna uppgifter som är lagrade i informationssystemet och begära att felaktiga uppgifter ska korrigeras. 12
2. Sökandens och gårdsbruksenhetens rätt till stöd För sökanden har uppställts olika krav enligt stödtyp exempelvis med avseende på sökandens ålder och pension. Gårdsbruksenheten ska vara en funktionellt och ekonomiskt självständig produktionsenhet. Det odlingssätt som krävs varierar också från stöd till stöd. 2.1 Sökande Med sökande avses en enskild jordbrukare, som kan vara en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av fysiska eller juridiska personer (obs. skillnaderna i ålderskrav) oberoende av sammanslutningens och dess medlemmars juridiska ställning inom den nationella lagstiftningen. Stöd utbetalas för den gårdsbruksenhet/de gårdsbruksenheter som är i den sökandes besittning och belägen/belägna i Finland. Med makar avses äkta makar eller personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden och som avses i 7 3 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992). Personer som får avträdelsepension är inte berättigade till stöd. Personer som får invalidpension, arbetslöshetspension, deltidspension, individuell förtidspension, förtida ålderspension eller ålderspension är däremot berättigade till stöd såvida övriga villkor uppfylls. När det gäller nationella stöd är det av betydelse om sökanden lyfter LFöPLålderspension. Besittning av åkerareal För att gårdsstöd skall betalas ut förutsätts att den areal som ligger till grund för stödet är i jordbrukarens besittning minst ett bestämt datum, som är 15.6.2012. Också när det gäller kompensationsbidrag, miljöstöd och nationella stöd måste åkern vara i sökandens besittning 15.6.2012. Sökanden ansvarar för att tvärvillkoren följs under perioden 1.1 31.12 (se kap. 9). Gårdsstödets förutsättningarna för stödberättigande måste uppfyllas hela kalenderåret. Jordbruksskiften som sökanden har köpt eller arrenderat och anmält efter ansökningstidens utgång, men senast 15.6.2012, kan börja omfattas av stöden på vissa villkor. Om den tidigare ägaren eller innehavaren har ansökt om stöd för jordbruksskiftena i fråga, bör denne återta sin ansökan som gäller dessa jordbruksskiften. Om hela gårdens besittning överförs, är överföringen i fråga om arealstöden möjlig till och med 31.8.2012. Om den tidigare ägaren eller innehavaren har ansökt om stöd för gården, bör han återta sin ansökan. Kom- munens landsbygdsnäringsmyndighet bör underrättas om överföringen av besittningen senast 13.9.2012 (se bilaga C). I regel behöver arrendeavtalet inte längre lämnas in som bilaga till stödansökan. Mavi rekommenderar att man ingår skriftliga arrendeavtal och avtalar om stödrättigheterna i samband med arrendeavtal som gäller mark. Enligt jordlegolagen (258/1966) skall ett arrendeavtal om jordbruksmark ingås för viss tid. Om ingen arrendetid har antecknats i arrendeavtalet anses avtalet vara i kraft i två år. Jordbruksmark kan arrenderas ut i huvudsak för jordbruksändamål för en period om högst 20 år. Ett muntligt arrendeavtal är giltigt när arrendetiden för obebyggd jordbruksmark är högst två år. Om giltigheten för ett arrendeavtal om jordbruksmark bestrids, avbryts utbetalningen av stöd ända tills domstolen har beslutat i vems besittning åkern har varit och under vilken period. Innehav av gårdsspecifika rättigheter För att få frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning förutsätts att sökanden 1.3.2012 innehar en fastställd gårdsspecifik referenskvantitet för svin- och fjäderfähushållning. För att det slutliga frikopplade stödet ska betalas måste referenskvantiteten vara i sökandens besittning 1.9.2012. Betalningen av hektarstöd till husdjurslägenheter förutsätter att en maximal areal har fastställts för sökanden stödåret 2008 eller 2009 eller att den har överförts till sökanden från en annan gårdsbruksenhet i samband med överföring av besittningen av hela gården. 2.2 Sökandens ålder EU:s direktstöd och delfinansierade stöd Det finns ingen åldersgräns för att få gårdsstöd, bidrag för proteingrödor och oljeväxter, bidrag för stärkelsepotatis och EU:s djurbidrag. När det gäller kompensationsbidragssystemet samt ansökan om stöd för djurens välbefinnande och stöd för ickeproduktiva investeringar kan förbindelsen eller avtalet ingås av sökanden eller dennes make/maka som den 31 december det år som föregår ingåendet av förbindelsen eller avtalet är minst 18 år men inte äldre än 65 år. En sökande som ingår förbindelse år 2012 eller sökandens make/maka 13
2. Sökandens och gårdsbruksenhetens rätt till stöd skall vara född 31.12.1946 31.12.1993, de nämnda dagarna medräknade. Om förbindelsen eller avtalet redan har ingåtts och jordbrukaren under förbindelse- eller avtalsperiodens gång fyller 65 år, fortgår förbindelsen ända till förbindelse- eller avtalsperiodens utgång. Den som ingått miljöstödsförbindelse år 2007 kan år 2012 ansöka om att förbindelsen ska förlängas med två år. Denna förlängning kan också sökas av en person som fyllt 65 år. Nationella stöd Nationella stöd kan betalas om sökanden eller maken den 31 december 2011 var minst 18 år gammal men inte äldre än 68 år och om den sökande och maken inte får ålderspension som avses i lagstiftningen om pension för lantbruksföretagare. En sökande som ansöker om nationella stöd år 2012 eller dennes make/maka skall vara född 31.12.1943 31.12.1993, de nämnda dagarna medräknade. Om den sökande eller dennes make/maka är född t.ex. 30.12.1943 uppfyller han/hon inte förutsättningarna för att nationella stöd skall beviljas. Övergången till LFöPL-ålderspension anses börja från och med det datum då betalningen av LFöPL-pension startar. I fråga om kompensationsbidragets nationella tilläggsdel är ålderskravet detsamma som inom kompensationsbidraget (se ovan). Exempel på åldersgränser och LFöPL-ålderspension i fråga om de nationella stöden Sökanden eller makan/maken kan ännu 31.12.2011 fylla 68 år och sökanden och makan/maken får inte LFöPLålderspension stöden beviljas. Sökanden och maken/makan är bägge yngre än 68 år, båda lyfter LFöPL-ålderspension stöden beviljas inte. Sökanden och maken/makan är bägge yngre än 68 år och den ena lyfter LFöPL-ålderspension stöden beviljas. Sökanden är äldre än 68 år och maken/makan yngre än 68 år, sökanden lyfter LFöPL-ålderspension 31.12.2011 stöden beviljas. Andra åldersbegränsningar Kompensationsbidrag, miljöstöd och nationella stöd kan betalas till en person som är yngre än 18 år endast i det fall att han/hon ingått äktenskap, han/hon idkar jordbruk som samägare tillsammans med sina föräldrar eller endera föräldern, eller det finns andra särskilda skäl att avvika från ålderskravet. När sökanden är minderårig måste man beakta vad lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) föreskriver om bl.a. nödvändigheten av att förordna intressebevakare för rättshandlingar mellan föräldrar och minderåriga barn. Tilläggsuppgifter om de krav som lagen om förmyndarverksamhet ställer ges t.ex. av förmynderskapsenheterna vid magistraterna. När jordbruk och trädgårdsodling bedrivs av flera jordbrukare tillsammans eller i form av en sammanslutning krävs det att minst en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare uppfyller ålderskravet för att kompensationsbidrag och miljöstöd skall kunna beviljas. Nationella stöd kan beviljas om minst en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare som själv idkar jordbruk eller trädgårdsodling uppfyller ålderskravet och förutsättningarna för LFöPL-ålderspension. Mavi kan av särskilda skäl med beaktande av tidigare produktion bevilja tillstånd till betalning av nationella stöd även till en sådan sökande som inte uppfyller kravet på att han/hon själv skall idka jordbruk eller trädgårdsodling. Undantag skall sökas från Mavi senast 30.4.2012. Undantag i fråga om nationella stöd som beviljats av ett särskilt skäl ger inte den sökande rätt att få skördeskadeersättning i fall av skördeskada. Med ung jordbrukare avses för det nordliga stödets del en jordbrukare som inte fyllt 40 år eller vars maka/make inte fyllt 40 år 31.12.2011. Stöd till unga jordbrukare kan beviljas grupper av fysiska personer endast om alla jordbrukare, bolagsmän, medlemmar eller delägare uppfyller ålderskravet. Ålders- och LFöPL-kraven gäller inte offentligrättsliga samfund, föreningar, stiftelser, skollägenheter eller fängelselägenheter. Ålderskraven gäller heller inte en sökande som bedriver annan stödberättigande verksamhet än jordbruk (t.ex. seminverksamhet eller transport av mjölk). 2.3 Krav på boendet När det gäller gårdsstödet, bidraget för stärkelsepotatis, de nationella stöden eller en jordbrukare som ansöker om stöd på basis av en förbindelse om miljöstöd eller en förbindelse om kompensationsbidrag som ingåtts år 2007 2011 eller en förbindelse om kompensationsbidrag som ingås år 2012 förutsätts inte att sökanden bor på gården eller i Finland. Stöd betalas endast för produktion som bedrivits i Finland. 14
2 2.4 Samfund, sammanslutningar och dödsbon Samfund, sammanslutningar och dödsbon måste lämna en utredning över delägarna på blankett 101D, om det har skett förändringar i uppgifterna om delägare efter ansökan om stöd. En sammanslutning kan inte vara ägare till stödrättigheter. Alla delägarna undertecknar ansökan eller så undertecknas ansökan av ett befullmäktigat ombud. En person som har namnteckningsrätt kan också fungera som undertecknare i samfundets eller sammanslutningens ställe. Till ansökan fogas fullmakter, utdrag ur handelsregistret eller motsvarande varav namnteckningsrätten framgår. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet kan enligt egen prövning behandla ansökan även om underskrift av någon av delägarna i ett samfund, en sammanslutning eller ett dödsbo inte kan fås, eller om det är speciellt svårt eller rentav omöjligt att få underskrift p.g.a. att personen i fråga är bosatt i ett annat land eller av någon annan därmed jämförbar orsak. Ansvaret för behandlingen av ansökan gentemot den delägare vars underskrift saknas ligger i detta fall hos de delägare som undertecknat ansökan. Delägarna bör anteckna orsaken till att namnteckningen saknas under punkten Tilläggsuppgifter i stödansökan 101B. När flera fysiska personer idkar produktion eller verksamhet tillsammans eller i form av en sammanslutning, bör för de nationella stödens del åtminstone en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare vara en sådan fysisk person som uppfyller ålderskravet och förutsättningarna för LFöPL-ålderspension och som själv idkar jordbruk eller trädgårdsodling (skyldigheten gäller inte kompensationsbidragets nationella tilläggsdel). Man kan ansöka om undantag från vissa villkor för beviljande av nationella stöd (se kap. 12). Med att själv idka jordbruk eller trädgårdsodling avses i detta fall att en person som uppfyller övriga stödvillkor deltar i produktionen eller verksamheten genom att själv arbeta och att sökanden har beskattningsansvaret för produktionen eller verksamheten. En stödduglig fysisk person som formellt är medlem i ett samfund eller en lantbrukssammanslutning, vars medlemmar inte är fysiska personer eller inte uppfyller ålderskraven eller förutsättningarna för LFöPL-ålderspension, uppfyller inte de krav som ställs på sökande. Nationella stöd: Vid överföringar av besittningsrätten på grund av att sökanden avlidit anses den nya innehavaren uppfylla de allmänna kraven på sökande (främst ålderskravet) om den tidigare sökanden har uppfyllt villkoren när stödansökan lämnades in. 2.5 Befullmäktigad sökande En privatperson, ett samfund, en sammanslutning eller ett dödsbo kan skriftligen ge fullmakt åt någon person att underteckna stödansökan på hans/hennes vägnar. Fullmakten bör vara individuell och noggrant stipulera vad fullmaktsgivaren samtyckt till. Till exempel ska längden på olika förbindelser framgå redan av fullmakten. En dödsbodelägare ska informera de andra dödsbodelägarna om delgivningar av myndigheterna. Exempel på fullmakt ingår i ifyllningsanvisningen 2012. Elektronisk ansökan om stöd krävs att någon person befullmäktigas att underteckna den elektroniska ansökan för de andras räkning. Fullmakten att ansöka om stöd elektroniskt ges med blankett 405 för ansökan om åtkomsträttigheter till Vipu-tjänsten. På basis av en fullmakt på blankett 405 kan en befullmäktigad sökande göra upp den samlade stödansökan. Blankett 405 finns i ansökningsanvisningarna. En fullmakt på blankett 405 gäller bara den elektroniska stödansökan. Om samma person befullmäktigas att underteckna en skriftlig ansökan måste en särskild fullmakt om saken visas upp. I samband med elektronisk ansökan om stöd går det också att delegera behörigheten. Mer information om delegering av behörigheten ingår i punkten Elektronisk stödansökan i Ifyllningsanvisningar 2012 samt ifyllningsanvisningarna för blankett 405. 2.6 Gårdsbruksenheten Med gårdsbruksenhet avses en funktionellt och ekonomiskt självständig produktionsenhet som utgörs av en eller flera fastigheter eller delar av fastigheter eller produktionsbyggnader med markgrund, som leds av en jordbrukare och används för att bedriva jordbruk och som besitts som en enda helhet på basis av ägande eller arrendering. Enligt EU:s förordningar räknas alla produktionsenheter (gårdar) som samma odlare (en eller flera) odlar i Finland till en och samma gårdsbruksenhet. Om odlaren odlar fle- 15
2. Sökandens och gårdsbruksenhetens rätt till stöd ra gårdar i olika delar av landet och dessa tillsammans bildar en administrativ helhet, dvs. de fungerar under odlarens ledning, skall uppgifterna om dessa lägenheter lämnas in på endast en ansökningsblankett. Denna blankett omfattar alla gårdar i fråga. Överföringar, sammanslagningar och delningar av referenskvantiteten för svin- och fjäderfähushållning för en gård i stödregion A eller B är möjliga bara inom AB-regionen. Överföringar, sammanslagningar och delningar av referenskvantiteten för svin- och fjäderfähushållning för en gård i stödregion C är möjliga bara inom C-regionen. Överföringar av referenskvantiteter söks med blankett 156. När en sökande inom samma produktionsenhet har åkermark i sin besittning inom två eller flera kommuner eller i skärgården och på fastlandet, betalas de nationella husdjursbaserade stöden utgående från den stödregion där gårdens driftscentrum är beläget. Däremot avgör basskiftets placering stödnivån för de nationella arealbaserade stöden. Separat administrerade gårdsbruksföretag samt gemensamma företag och samarbete (se bilaga B). 2.7 Minimiåkerareal som krävs för att gården skall ha rätt till stöd Det finns ingen fastställd minsta åkerareal för att man skall få gårdsstöd eller bidrag för proteingrödor och oljeväxter. Betalningen av alla direktstöd förutsätter ändå att det sammanlagda stödbeloppet är över 200 euro. Beviljandet av bidrag för proteingrödor och oljeväxter förutsätter dessutom att den sammanlagda odlade åkerarealen med bidragsberättigande växter och blandade växtbestånd utgör minst 10 procent av den konstaterade åkerarealen. Konstaterad åkerareal är den minsta av följande arealer: den areal som jordbrukaren uppgett i stödansökan eller den areal som konstaterats vid en eventuell arealövervakning. Om stödrättigheter söks ur den nationella reserven under året för ansökan om stöd har en minimiareal fastställts för ansökan på basis av vissa grunder. (se Anvisningar om tilldelning ur reserven). 2.7.1 Kompensationsbidrag och miljöstöd Sökanden skall utan avbrott inneha minst 3,00 hektar åker under hela förbindelseperioden. Minimiarealen omfattar de stödberättigande basskiftenas arealer. Också de specialstödsskiften på åker som är anmälda och godkända som stödberättigande räknas in i minimiarealen. Av den som ansöker om stöd för djurens välbefinnande krävs inte att han/hon besitter åkerareal eller annan areal, om inte förbindelsevillkoren förutsätter att de produktionsdjur som omfattas av förbindelsen skall gå på bete eller rastas. Om man på gården odlar trädgårdsgrödor, uppfylls kravet på miljöstödets minimiareal, då man årligen odlar trädgårdsgrödor på en areal om sammanlagt minst 0,50 hektar på sådana skiften som godkänts som stöddugliga. Förbindelsen upphör om minimiarealsvillkoret inte uppfylls. Detta kan leda till att redan utbetalda stöd återkrävs för hela förbindelseperioden. I kapitel 6 berättas om nya icke stödberättigande skiften som tas in i förbindelser år 2012. Sådana stöddugliga skiften som på grund av växtföljden innehas under ett förbindelseår av en annan odlare som ingått förbindelse kan räknas till minimiarealen hos den sökande som i huvudsak besitter skiftet. I detta fall bör om byte ansökas separat hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet som fattar beslut om huruvida bytet kan godkännas. Jordbrukaren skall ge en motivering till bytet. Stödet betalas till den som odlar det stöddugliga skiftet och anmäler det på blankett 102B. Betalningen av kompensationsbidrag, miljöstöd, stöd för djurens välbefinnande och stöd för icke-produktiva investeringar förutsätter att stödbeloppet är minst 100 euro. 2.7.2 Nationella stöd För att en sökande skall kunna få nationella stöd för åkermark och djur bör han eller hon senast 15.6.2012 för hela växtperioden 2012 inneha minst 3,00 hektar åker som lämpar sig för odling. Åkern skall uppges på blankett 102B för år 2012 senast 30.4.2012 (eller vid behov senast 15.6.2012 på blankett 117 Anmälan om ändring av såningsarealer för 2012). 16
2 När är fråga om gårdsbruk som bedrivs av flera jordbrukare gemensamt (jordbrukssammanslutning, dödsbo) eller gårdsbruk i bolagsform (öppet bolag, kommanditbolag, andelslag, aktiebolag) kan husdjursstöd betalas om minst en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare senast 15.6.2012 innehar minst tre hektar odlingsbar åker för vegetationsperioden 2012. Kravet som gäller åkerns minimiareal tillämpas inte på produktionsstödet för mjölk. När det gäller frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning 2012 ska man beakta att gårdens antal djur stödåret 2011 i förhållande till den LFA-stödberättigande åkerarealen stödåret 2012 uppfyller det djurtäthetskrav som ställs för det frikopplade stödet. Närmare information om djurtäthetskravet ingår i anvisningen om ansökan om förskott på nationella husdjursstöd 2012 som har postats till husdjursgårdarna i månadsskiftet februari mars 2012 samt i guiden om nationella husdjursstöd för svin- och fjäderfähushållning 2009 som har postats till svin- och fjäderfägårdarna i juli 2009. Om jordbrukaren under stödåret upphör att bedriva husdjursproduktion, och det inte är fråga om överföring av besittningen av hela gården enligt bilaga C till ansökningsguiden, skall producentensenast 15.6.2012 inneha minst tre hektar odlingsbar åker för vegetationsperioden 2012 eller alternativt ha ett av Mavi beviljat undantag från kravet på besittning av åker för att få husdjursstöd. I kapitel 12 berättas om hur man ansöker om undantag från kravet på åkerareal. Exempel 1. Innehav av åker när husdjursproduktionen har lagts ner Sökanden har slutat hålla dikor 20.3.2012. Det nationella husdjursstödet för dikor 1.7.2011 19.3.2012 återkrävs inte om sökanden under vegetationsperioden 2012 har haft minst 3 hektar odlingsbar åker i sin besittning eller ha ett av Mavi beviljat undantag. Undantaget måste sökas från Mavi senast 30.4.2012. Definition av odlingsbar åker Åker som lämpar sig för odling och som räknas in i minimiarealen består förutom av arealen för odling av jordbruks-, trädgårds- och energigrödor även av icke odlad åker som sköts, åker som anmälts tillfälligt icke odlad samt trädgårdsland. Med trädgårdsland avses areal som nyttjas för husbehov. Den minimiareal om 3 hektar som krävs för utbetalning av nationella husdjursbaserade stöd kan även omfatta naturbeten och naturängar samt öppna hagmarker i bruk, om dessa nyttjas för betesgång eller foderproduktion för sökandens djur. Utredning över användningen av naturbeten och naturängar samt öppna hagmarker ges blankett 102B eller i särskild bilaga till ansökan. 2.8 Odlingsmetod Iakttagandet av tvärvillkor är ett krav för att följande stöd ska beviljas: gårdsstöd andra bidrag och stöd som helt finansieras av EU förbindelse om kompensationsbidrag och miljöstöd stöd för djurens välbefinnande. Information om det odlingskrav som anknyter till tvärvillkoren ingår i kapitel 9 i ansökningsguiden samt i guiden Odlingssätt och miljövillkor (www.mavi.fi/sv/index/odlarstod/ansokningsguider,anvisningarochutbildningsm aterial/taydentavienehtojenoppaat.html). Också i guiden Märkning och registrering av djur, växtskyddsmedel, foder, livsmedel, anmälan av djursjukdomar och djurskydd berättas om tvärvillkoren (www.mavi.fi/sv/index/odlarstod/ansokningsguider,anvisningarochutbildningsmater ial/taydentavienehtojenoppaat.html). Betalningen av stöd förutsätter att skyldigheten att odla och bärga skörden uppfylls. Skyldigheten gäller alla andra stöd än gårdstöd. I villkoren för bidrag för proteingrödor och oljeväxter ingår bara skyldighet att odla. Att enbart slå vallen och lämna kvar den på åkern uppfyller inte kravet på skördens bärgande, utan skörden skall bärgas eller området betas på vederbörligt sätt. Kompostering av vallgröda kan inte heller anses utgöra bärgande av skörden. Skörd som inte bärgats på grund av skördeskada som avses i lagen om ersättande av skördeskada (1214/2000) eller annan motsvarande orsak utgör inte ett hinder för utbetalning, om övriga åtgårder inom sedvanlig odling har utförts på vederbörligt sätt. Skördeskada eller annan motsvarande orsak bör dock omedelbart efter skadans uppkomst meddelas skriftligt till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där stödansökan lämnats in. I anmälan skall man specificera orsaken till skördeskadan eller motsvarande. Stödet kan utbetalas för skiften som lidit av utvintringsskador om huvuddelen av skiftets areal täcks av en sådan växlighet som kan producera en skörde- och marknadsföringsduglig skörd. Betalningen av nationella stöd baserade på odlingsarealen förutsätter att avsikten med odlingen är att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd. 17
2. Sökandens och gårdsbruksenhetens rätt till stöd En odlingsmetod som berättigar till nationella stöd omfattar: ändamålsenlig bearbetning och gödsling av åkern sådd senast 30.6.2012 som möjliggör jämn groning användning av växtarter och -sorter som lämpar sig för området för området lämpligt utsäde eller lämpliga plantor i lämplig mängd och av lämplig kvalitet ändamålsenligt växtskydd och flyghavrebekämpning att skiftet är i sådant produktionstillstånd att en bärgnings- och marknadsföringsduglig skörd kan produceras. En odlingsareal med hampa kan få stöd om området har besåtts med certifierat utsäde av en godkänd sort och skörden har bärgats tidigast 10 dagar efter de att hampan slutat blomma. 18
3. Ansökan om stöd 3.1 Ansökningstiden och återsändandet av blanketter Ansökningstiden går ut 30.4.2012 Blanketterna kan lämnas in elektroniskt via Viputjänsten. Servern för elektronisk ansökan stängs 30.4.2012 kl. 23.59. Efter det kan man inte lämna in blanketter elektroniskt. Vid ändringar kan anmälan om ändring av såningsarealer (blankett 117) och basskiftesblankett 102A lämnas in elektroniskt t.o.m. 15.6.2012 kl.23.59. För att fylla i och skicka elektroniska blanketter behöver sökanden gällande åtkomsträttigheter till Viputjänsten. Åtkomsträttigheterna söks hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet med blankett 405. Gällande åtkomsträttigheter kan kontrolleras i Viputjänsten eller i Mavis anmälan om gällande åtkomsträttigheter (blankett 427). Pappersblanketterna ska lämnas in till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten har sitt driftscentrum. Om gården saknar driftscentrum lämnas ansökan till den kommun där huvuddelen av gårdens åkrar är belägna. Pappersblanketterna kan föras in direkt till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller sändas per post adresserade till landsbygdsnäringsmyndigheten i kommunen i fråga. Ansökningsblanketterna måste inlämnas senast 30.4.2012. En ansökan som skickas per post ska vara adresserad till den behöriga myndigheten och stämplad senast 30.4.2012 för att den ska kunna anses vara inlämnad i tid. Om sökanden inte lämnar in stödansökan är han eller hon, med undantag av oöverstigligt hinder inte berättigad till stöd (se 3.3). Den sökandes ansvar Ansvaret för att stödansökan och bilagorna till den lämnas in i tid och att uppgifterna är korrekta ligger uteslutande hos sökanden. De som deltar i den elektroniska ansökan ska återsända bilagorna i pappersform inom utsatt tid. Ansökningsblanketterna ska fyllas i omsorgsfullt. Stöd betalas inte till förmånstagare om det bevisats att de har skapat konstgjorda förutsättningar för att få stödet. Efter att ha gjort anteckningar om mottagandet kan kommunens landsbygdsnäringsmyndighet på begäran ge sökanden antingen en kopia av stödansökans (101B) första sida eller någon annan utredning om de blanketter som lämnats in till myndigheten. I fråga om ansökningar som skickats per post skickar myndigheten den sökande en kopia på blankett 101B inom 14 kalenderdagar. Myndighetens rådgivning På grund av jäv kan den handläggande landsbygdsnäringsmyndigheten inte hjälpa sökanden att fylla i stödansökan. Myndigheterna kan ge allmän information och utbildning som angår alla odlare. Myndigheten kan ge sökanden råd om förfarandet, med vilket avses allmänna råd kring ansökan om stöd, t.ex. var och när stöd söks, villkor som gäller sökanden och nödvändiga dokument. Myndighetens uppgift är att på förfrågan redogöra för vad som ingår i de olika alternativen utan att för den skull ge rekommendationer om ansökan. Sökandena kan få råd om ifyllandet av ansökningar av rådgivningsorganisationer och producentorganisationernas EU-rådgivare. Rådgivning om hur en elektronisk ansökan fylls i kan fås på ett riksomfattande servicenummer. Numret till telefonservicen är 020 690 888. Samtalet kostar lika mycket som den normala lokalnätsavgiften eller mobilsamtalsavgiften, ingen särskild serviceavgift tas ut. Rådgivningen gäller teknisk hjälp för insändandet av ansökan. Anvisningar om optimering av stödansökan ges inte. 3.2 Försenad ansökan Försenad blankett Den sökande kan mista stöden helt eller delvis om ansökningsblanketterna inte lämnas in inom utsatt tid, eller om uppgifterna i eller bilagorna till ansökan är bristfälliga. Om ansökningsblanketten försenas med högst 25 kalenderdagar minskas det stöd som beviljas med 1 % per arbetsdag som ansökan är försenad. Inget stöd beviljas om ansökningsblanketten försenas med mer än 25 kalenderdagar. (regeln om 25 kalenderdagars försening.) Blanketter kan inte lämnas in för sent på elektronisk väg. Efter att ansökningstiden gått ut kan blanketterna lämnas in i pappersform till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller skickas per post adresserade till vederbörande kommuns landsbygdsnäringsmyndighet. Blanketten Delaktiga i gårdsbruksenheten (101D) återlämnas till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet bara om det föregående årets uppgifter om delaktiga har 19