När någon avlidit åläggs det socialnämnden att i vissa fall göra dödsboanmälan, förvalta dödsbon och anordna begravning. För dödsbon som saknar tillgångar kan ekonomiskt bistånd beviljas för begravning enligt socialtjänstlagen med maximalt 50 % av gällande prisbasbelopp för skäliga faktiska kostnader som ska styrkas. I Danderyd handläggs dödsboärenden av dödsboutredare på efter beslut om delegation av socialnämnden. Detta dokument ger en översikt av de lagar och regler som styr verksamheten för dödsboärenden. Det ska ge stöd och vägledning vid ärendehandläggning och beslut, öka förutsättningarna för en rättssäker handläggnings- och beslutsprocess och ge bättre möjligheter till intern kontroll och uppföljning.
2(17) Innehållsförteckning Allmänt sid 4 Lagområden Myndighetsutövning Sekretessfrågor Besvär Dokumentation Förvaring sid 5 Gallring Statistik Kompetens Information Socialnämndens ansvar vid dödsboärenden Dödsbodelägare Bouppteckning Dödsboanmälan en förenklad form av bouppteckning sid 6 Testamente Vistelsekommunens ansvar Anmälan om dödsfall sid 7 Dödsboutredningen Uppgifter om tillgångar Uppgifter om kostnader som har samband med dödsfallet sid 8 Hembesök När förutsättningar för dödsboanmälan saknas Vägledning, råd och stöd i vissa fall sid 9 Tillgångar i dödsboet Bostadsrätt Försäkringar Värderingsintyg Tillgångar i dödsboet Bostadsrätt Försäkringar Värderingsintyg Uppgifter som har samband med dödsfallet Betalning av skulder sid 10 Jämkning av giftorättsgods Bodelning vid samboförhållande Internationella dödsbon Beslut om att upprätta en dödsboanmälan sid 11 Ekonomiskt bistånd till begravningskostnader Avliden asylsökande Fullmakter Dödsboförvaltning allmänt sid 12 Provisorisk dödsboförvaltning genom socialnämndens försorg Förvaring av omhändertagen kvarlåtenskap sid 13
3(17) Rätt till ersättning för förvaltningskostnader Dödsbodelägare anträffas dödsboet överlämnas till dödsbodelägare Dödsbodelägare saknas anmälan till Allmäna arvsfonden sid 14 Redovisning av provisorisk förvaltning Socialnämnden förvaltar och avvecklar dödsboet Dödsbodelägare agerar inte Avveckling av bostad sid 15 Övriga avvecklingsåtgärder Anordnande av begravning i vissa fall Om begravning sid 16 Begravningsavgift Kyrkoavgift Borgerlig begravning Grav på annan ort Referenslista sid 17 Lagtexter för området
4(17) Allmänt Utgångspunkten vid handläggning av dödsboärenden är alltid att det i första hand är den avlidnes anhöriga som har ansvar för att förvalta och avveckla dödsboet. Endast i undantagsfall ska socialnämnden ta över ansvaret när dödsbodelägare saknas eller är förhindrade att ta sitt ansvar. Samarbete sker med anhöriga, hyresvärdar, sjukhus, banker, begravningsbyråer, polis, Skatteverket, lands- och stadsarkiv, överförmyndaren m.fl. Lagområden Verksamheten regleras av ett flertal lagområden såsom ärvdabalken (ÄB), socialtjänstlagen (SoL), begravningslagen (BegrL), förvaltningslagen (FL), offentlighets- och sekretesslagen (OSL), tryckfrihetsförordningen (TF), äktenskapsbalken (ÄktB), sambolagen, lagen om registrerat partnerskap, förmånsrättslagen, föräldrabalken (FB), jordabalken (JB), kommunallagen (KL), lag om internationella dödsbon, lag om mottagande av asylsökande (LMA) m. fl. Myndighetsutövning Handläggning och beslut i dödsboärenden är att betrakta som myndighetsutövning varvid vissa bestämmelser i FL om myndigheters serviceskyldighet, effektivitet i handläggningen, enskilds rätt till tolk, partsinsyn, parts rätt att meddela sig muntligen och få del av uppgifter, underrättelse av beslut m.m ska iakttas. Sekretessfrågor Efter expediering är en dödsboanmälan en offentlig handling enligt 2 kap. 7 1 st. TF. Det innebär att i och med att blanketten är ifylld och klar att skickas till Skatteverket kan uppgift ur eller kopia av en sådan handling lämnas ut efter begäran. Under handläggningstiden är materialet att betrakta som arbetsanteckningar och uppgifter kan endast lämnas ut till den som berörs av ärendet och som enligt bestämmelserna i FL har rätt att ta del av sådant material. För ärenden som gäller ansökan om ekonomiskt bistånd till begravning gäller sekretess enligt 26 kap. 1 OSL. Besvär Beslut om dödsboanmälan kan endast överklagas genom laglighetsprövning enligt 10 kap. 2 p. 2 KL vilket innebär att beslutet kan förklaras ogiltigt p g a formfel men inte till sitt innehåll. Beslut angående ansökan om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader överklagas genom förvaltningsbesvär enligt 16 kap. 3 SoL. Dokumentation Dokumentation i samtliga dödsboärenden som kan gälla såväl framställan om dödsboanmälan som ansökan om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader sker i ärendehanteringssystemet Treserva.
5(17) Förvaring Akter där beslut fattas enbart m a a framställan om dödsboanmälan, förvaras i närarkivet. Akter som innehåller beslut om både dödsboanmälan och ekonomiskt bistånd enligt SoL förvaras i socialregistret i samma aktomslag men i åtskilda mappar. Gallring Gallring av ärenden sker senast 5 år efter beslut och följer reglerna i dokumentahanteringsplanen för. Statistik Statistik redovisas årligen i s bokslut. Kompetens För verksamheten för dödsboutredning krävs civilrättsliga kunskaper och fackkunskaper speciella för området. Sveriges kommuner och landsting tillhandahåller endagarsutbildningar för dödsbohandläggare, en grundkurs och en kurs med möjlighet till fördjupning. Nätverksträffar för kunskapsutbyte med boutredare i Stockholmsregionen sker 2-3 ggr per år. En webbplats har utvecklats för kommunikation och kunskapsöverföring för dödsboutredare (www.boutredaren.net). Information En informationsbroschyr om dödsboanmälan finns på Danderyds kommuns webbplats. Informationsbroschyren finns även i pappersform och sändes ut i alla nya ärenden. Socialnämndens ansvar vid dödsboärenden När någon avlidit ska en bouppteckning göras. Ansvaret för att upprätta en bouppteckning, åligger den som är dödsbodelägare. (18 kap 1 ÄB). I vissa fall ansvarar socialnämnden genom för att upprätta en s.k dödsboanmälan, att förvalta dödsbon och att anordna begravning. Dödsbodelägarna är oförhindrade att göra bouppteckning även om förutsättningar för dödsboanmälan föreligger. Dödsbodelägare Dödsbodelägare är den som enligt lag eller testamente har rätt till andel i dödsboet. Dödsbodelägare kan vara efterlevande maka/make, registrerad partner, barn, sambo (avseende bohag och bostad som införskaffats för gemensamt bruk), universell testamentstagare och Allmänna arvsfonden. Uppgifter om vem som är dödsbodelägare inhämtas av anhöriga och genom dödsfallsintyg med släktutredníng från Skatteverket. Ibland krävs ytterligare efterforskning med hjälp av stads- och landsarkiv. Om det är svårt att få fram uppgifter om dödsbodelägare räcker det att redovisa de uppgifter som är kända. Bouppteckning Med bouppteckning menas en sammanställning över den avlidnes tillgångar och skulder och så kallas även själva förrättningen när handlingen upprättas. Den ska ge besked till
6(17) dödsbodelägare och borgenärer om dödsbos tillgångar och skulder och ligger till grund för arvsskiftet efter det att alla skulder har betalats. En bouppteckning ska upprättas inom tre månader från dödsfallet och lämnas in till Skatteverket. Dödsboanmälan en förenklad form av bouppteckning Om den avlidnes tillgångar endast räcker till begravningskostnader och andra utgifter som har samband med dödsfallet kan, efter ansökan från dödsbodelägare, bouppteckning ersättas med en s.k dödsboanmälan. (20 kap. 8a ÄB). Den upprättas skriftligen av socialnämnden på en särskild blankett som utarbetats av Skatteverket cirka två månader efter anmälan om dödsfallet. En dödsboanmälan är giltig i och med att den har färdigställts av socialnämnden. Blanketten skickas till Skatteverket av dödsboutredaren. Originalet förvaras hos Skatteverket. En kopia av dödsboanmälan sparas i akten på och en kopia av dödsboanmälan skickas till företrädaren för dödsboet. En dödsboanmälan ska innehålla upgifter om den avlidnes namn, personnummer, adress, hemvist och dödsdag, dödsbodelägarnas namn, personnummer, bostadsadresser och relation till den avlidne. Dödsboutredaren intygar att uppgifterna finns om samtliga dödsbodelägare samt att tillgångarna i dödsboet inte räcker till annat än begravningen och andra utgifter m a a dödsfallet. Skatteverket granskar dödsboanmälan i formellt hänseende (rätt ifyllda personuppgifter, erforderlig underskrift och likn.) men kontrollerar inte om gjort en riktig bedömning av beslutet om dödsboanmälan. Om det i efterhand framkommer uppgifter om nya tillgångar som medför att förutsättningar för dödsboanmälan inte längre finns ska en bouppteckning göras. I fall där förutsättningar finns för dödsboanmälan men där någon av dödsbodelägarna begär att bouppteckning ska göras är detta fullt möjligt om den som begär ändringen ställer säkerhet för bouppteckningskostnaderna. Testamente Om den avlidne upprättat testamente ska detta noteras i akten. Det är de legala arvingarna som ska godkänna testamentet. Förekomst av testamente utesluter inte att dödsboanmälan kan upprätas. Ett sådant ställningstagande är beroende av innehållet i testamentet. Vistelsekommunens ansvar Det är den kommun där den avlidne var bosatt som har ansvaret för att dödsboanmälan upprättas när förutsättningarna för en sådan är uppfyllda. Boendeformen är av underordnad betydelse. I fall där vistelsekommunen inte överensstämmer med folkbokföringskommunen är det vistelsekommunen där den avlidne var bosatt som har ansvar för att en dödsboanmälan görs. Om en kommun tidigare har fattat beslut om någon form av placering eller boende i annan kommun (vid LSS- eller äldreboende) där den avlidne bosatt sig permanent
7(17) övergår ansvaret för att upprätta dösboanmälan till den nya kommunen. För placeringar på HVB-hem eller familjehem, (t.ex. vid missbruksvård) behåller den placerande kommunen hela ansvaret för den som placerats, vilket även omfattar ansvar för att vid behov upprätta dödsboanmälan. Om någon avlider under en resa eller tillfällig vistelse utanför hemkommunen ska hemkommunen göra dödsboanmälan. Anmälan om dödsfall Anmälan om dödsfall görs vanligtvis per telefon av någon anhörig som också är dödsbodelägare. Anmälan kan även inkomma från annan närstående person, god man, hyrevärd, polisen, sjukhuskuratorer, olika enheter på m.fl. Dödsboutredningen När ett ärende aktualiseras ska uppgifter begäras om den avlidnes tillgångar och personliga utgifter som har samband med själva dödsfallet. Dödsfallsintyg med släktutredning ska alltid rekvireras från Skatteverket. Utgångspunkten är att det är dödsbodelägarna som ska lämna erforderliga uppgifter om dödsboet till dödsboutredaren. De uppgifter som efterfrågas är - den avlidnes namn, personnummer, adress och datum för dödsfallet - vem som lämnar anmälan/ansökan (namn, adress och telefon) - vilka som är dödsbodelägare (namn, adress, personnummer om möjligt och relation till den avlidne) - vem som ska företräda dödsboet (namn, adress och telefon) - boendeform (hyresrätt, bostadrätt, omvårdnadsboende m.m) Uppgifter om tillgångar - uppgift om försörjning - kontanter på dödsdagen - banktillgodohavanden per dödsdag - tillgodohavande på ICA-kort, Coop-kort och liknande - framtida inkomster (t. ex. lön, pension, semesterersättning, skatteåterbäring m.m) - deklaration eller slutskattsedel - fordringar/andel i oskiftat dödsbo eller handelsbolag - tomt eller fastighet - testamente/äktenskapsförord - livförsäkring som ingår i dödsboet - bil/båt/annat - smycken/konst - inventeringslista från bankfack
8(17) Uppgifter om kostnader som har samband med dödsfallet - begravningskostnader (enligt faktura från begravningsbyrå) - hyra (för månaden då dödsfallet inträffade) - avvecklingskostnader för bostaden (städning, tömning/bortforsling) Hembesök Om förutsättning verkar att finnas för att göra dödsboanmälan ska hembesök göras för att få uppfattning om bohaget och dess eventuella värde. Undantag kan göras för omvårdnadsboende. Vid hembesök ska två tjänstemän från närvara. Vid hembesök när dödsbodelägare eller företrädare för dödsboet ej kan närvara ska ett summariskt protokoll över inventarierna upprättas och skrivas under av ansvarig handlägare. När förutsättningar för dödsboanmälan saknas Det ska kunna konstateras utan någon mer ingående undersökning om förutsättningar föreligger för dödsboanmälan. Vid tveksamheter, vid svårutredda släktförhållanden eller när det kan bli fråga om efterarv när efterlevande make/maka avlider bör dödsbodelägarna uppmanas att göra bouppteckning. Detta gäller också om skillnaden mellan dödsboets tillgångar och de utgifter som har samband med dödsfallet uppgår till mer än 6 000 kr. Om den avlidne var lagfaren ägare till en fastighet eller tomt eller andel därav får dödsboanmälan inte göras. I sådana fall hänvisas dödsbodelägarna till att göra bouppteckning. Vid komplicerade värderingsfrågor eller när den efterlevandes tillgångar eller ekonomiska förhållanden avsevärt skiljer sig från den avlidnes eller när det finns testamente eller äkteskapsförord bör dödsboet överlämnas till dödssbodelägarna som då får låta göra en bouppteckning. Om dödsboet redan är avvecklat när ansökan om dödsboanmälan inkommer kan i regel dödsboanmälan inte göras. Förutsättningar saknas då för handläggaren att intyga något om bohagets eventuella värde. Undantag kan göras då dödsbodelägaren kan visa att det var uppenbart att bohag och lösöre saknade värde alternativt hade ett värde som redovisats i form av någon offert från en auktionsfirma eller liknande. Ansvaret för att ett testamente delges samtliga dödsbodelägare åvilar den som har vård om ett dödsbo. Det ingår inte i dödsboutredarens ansvar att medverka vid arvskiften och fördelning av kvarlåtenskap. Dödsdelägare som är oeniga vid arvskiften ombeds söka juridisk konsultation alternativt till att ansöka om boutredningsman genom tingsrätten.
9(17) Vägledning, råd och stöd i vissa fall Även om förutsättningar saknas för att göra dösboanmälan kan det i vissa fall vara berättigat att i ett inledningsskede vägleda dödsbodelägarna med råd och stöd för att de ska komma igång med boutredningen. Tillgångar i dödsboet Med tillgångar i dödsboet menas samtliga tillgångar. Bankmedel tas upp med behållning per dödsdag, värdepapper till kursvärdet samma dag enligt Skatteverkets principer för bouppteckning. Eventuellt innehav av bil och näringsverksamhet kontrolleras. För uppskattning av bohagets värde görs en försiktig värdering av det som finns utöver det som vanligtvis förekommer i ett normalt hem. De tillhörigheter som finns i dödsboet förutsätts tillhöra den avlidne om inte någon handling tyder på annat. Den som företräder dödsboet ska underteckna en ifylld blankett kallad tillgångsförsäkran för att på så sätt styrka riktigheten i de uppgifter som lämnats om dödsboets tillgångar. Denna blankett sparas i akten. I detta skede får inga avdrag göras från tillgångarna. Bostadsrätt Om den avlidne var ägare till en bostadsrätt bör man vara försiktig med att göra dödsboanmälan då det ofta finns marknadsvärde av betydelse och som vida överstiger taxeringsvärdet. Försäkringar Försäkringar kan finnas genom arbetsgivare, fackförening, pensionärsförening eller annan liv- eller pensionsförsäkring. Nämnda försäkringar kan innehålla en begravningsförsäkring. Endast försäkringar utan förmånstagare ingår i dödsboets tillgångar. Genom att begära bouppteckningsintyg eller försäkringsbeslut kan man få veta om en försäkring ska ingå i det aktuella dödsboet. Värderingsintyg Förekomst av äkta mattor, smycken, antikviteter antecknas separat. Vid tveksamhet om bohagets värde kan värderingsintyg begäras av dödsbodelägarna som får stå för väreringskostnaden. Uppgifter som har samband med dödsfallet De utgifter som avses i detta sammanhang är begravningskostnader enligt faktura från begravningsbyrå, förtäring i samband med minnesstund, gravsten eller inskription, hyreskostnad för uppsägningsmånaden och utgifter för avveckling av boendet avseende städning och tömning/bortforsling av bohag. Därtill kommer en fiktiv kostnad för bouppteckning om 6 000 kr motsvarande arvode till bouppteckningsförrättare. Övriga skulder tas ej upp i detta sammanhang.
10(17) Betalning av skulder Ingen efterlevande är skyldig att betala skulder som tillhör ett dödsbo. Vid betalning av skulder som hör till dödsboet ska alltid begravningskostnader prioriteras. Den som beställer något för dödsboets räkning efter dödsfallet blir ansvarig för att denna kostnad betalas (t.ex. begravning, städning, bortforsling av bohag, förtäring i samband med minnesstund). Om tillgångar finns i dödsboet kan dock sådana uppgifter som hör samman med dödsfallet betalas med dödsboets tillgångar. De tillgångar som eventuellt återstår när betalning skett av begravningskostnader och övriga skulder som hör samman med dödsfallet ska fördelas proportionerligt mellan kvarvarande fordringsägare i förhållande till hur stor del vars och ens resterande fordran utgör av den totala skuldsumman i dödsboet (s.k ackordsdelning). Om tillgångar saknas i dödsboet, helt eller delvis, kan dödsbodelägarna begära avskriving av övriga skulder och fordringar (el, tele, TV, hyra m.m) när dödsboanmälan har skickats till Skatteverket. Jämkning av giftorättsgods Om den avlidne var gift tas hänsyn till den avlidnes andel i den efterlevande makens giftorättsgods efter avdrag av den avlidnes skulder. Huvudprincipen för egendomsfördelningen mellan makar är s.k likadelning. En schematisk bodelning görs för att få en uppfattning om den avlidnes giftorättsgods. Efterlevande make/maka kan dock begära jämkning enligt 12 kap. 2 ÄktB att få behålla sitt giftorättsgods. Då beaktas inte den avlidnes andel i efterlevande makes egendom. Efterlevande kan då begära sådan jämkning oavsett om han eller hon har mest eller minst giftorättsgods. Jämkningen är till för att efterlevande make inte ska behöva avstå egendom till en avlidne makes egna barn eller testamentstagare. Bodelning vid samboförhållande För sammanboende avliden blir bodelningsreglerna i sambolagen tillämpliga endast vad gäller bohag och bostad som införskaffats för gemensamt bruk. Det krävs att efterlevande sambo begär bodelning. I övriga fall utgår man från att det bohag som återfinns i ett dödsbos bostad tillhör detsamma om inga handlingar angående äganderätt visar på annat. Internationella dödsbon Om det finns egendom kvar i Sverige efter någon som vid sin död inte hade sin hemvist här ska detta anmälas till socialnämnden. Vid behov ska socialnämnden omhänderta sådan egendom och även fatta beslut om vad som ska ske med dess tillgångar. Detta regleras i lag (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbon. Ofta kan socialnämndens enda uppgift vara att hjälpa till med en ansökan om boutredningsman. Om den avlidne var utländsk medborgare och gift enligt främmande stats lagstiftning beror det på innehållet i denna lagstiftning om efterlevande makes egendom påverkar
11(17) förutsättningarna för dödsboanmälan eller ej. Om tveksamhet råder eller om utredningen är komplicerad bör ärendet hänsvisas till bouppteckning. Det går inte att göra en dödsboanmälan för en svensk som var bosatt utomlands. Beslut om att upprätta en dödsboanmälan Dödsboanmälan är till för dödsbon i små omständigheter. Om dödsboutredningen visat att dödsboets samtliga tillgångar inte överstiger summan av de utgifter som har samband med dödsfallet mer än 6 000 kr, vilket inkluderar den ovan nämnda fiktiva kostnaden för bouppteckning, kan dödsboanmälan göras. I annat fall hänvisas dödsbodelägarna till att låta göra bouppteckning. Ekonomiskt bistånd till begravningskostnader Begravningskostnader ska i första hand täckas av dödsboets tillgångar. Denna kostnad är en s.k prioriterad kostnad och ska betalas före alla andra kostnader, utgifter och skulder i dödsboet. Även om förutsättningar finns för dödsboanmälan är det inte självklart att det finns förutsättningar för att bevilja ekonomiskt bistånd till begravningskostnader. Rätten till bistånd måste utredas i varje enskilt fall. Om dödsboet saknar tillgångar helt eller delvis kan, efter ansökan från dödsbodelägarna, ekonomiskt bistånd beviljas till begravningskostnader enligt 4 kap. 1 och 9 kap. 2 SoL och enligt socialnämndens riktlinjer. Vid beräkning av begravningshjälp reduceras dödsboets samtliga tillgångar från den norm för ekonomiskt bistånd som räknas ut enligt gällande riktlinjer. För ytterligare information hänvisas till socialnämndens riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd. Avliden asylsökande Personer som omfattas av lag om mottagande av asylsökande (LMA) kan ha rätt till ekonomiskt bistånd enligt SoL. Fullmakter Fråga om behov av fullmakt kan uppkomma i olika sammanhang: För handläggare Skatteverket begär alltid fullmakt från socialnämnden avseende socialnämndens beslut om delegation till dödsboutredare vid handläggning och beslut i dödsboärenden. Sådan fullmakt utfärdas för dödsboutredare och inlämnas till Skatteverket vid anställningens början. För företrädare i dödsbo Den som företräder ett dödsbo (dödsbodelägare, god vän, släkting, granne, god man, socialnämnden och liknande) måste ha fullmakt från samtliga dödsbodelägare för att kunna utföra alla åtgärder som gäller förvaltning och avslutning av det aktuella dödsboet.
12(17) Undantag av fullmakt Den som företräder ett dödsbo i samband med att dödsboutredningen efter ansökan om dödsboanmälan gjorts behöver inte uppvisa fullmakt för dödsboutredaren från dödsbodelägarna. Det räcker med muntligt besked om vem som ska företräda det aktuella dödsboet. I fall det finns särkullbarn eller efterarvingar eller där dödsbodelägarna har svårt att komma överens om dödsboets avveckling kan det dock vara bra att begära in fullmakt angående företrädarskapet. Dödsboförvaltning allmänt När någon avlidit ska dödsbodelägarna enligt 18 kap. 1 ÄB gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning och därefter se till att bouppteckning görs. Ibland kan dock dödsbodelägarna vara förhindrade att ta sitt ansvar. I ett inledningsskede ska därför den delägare som bott tillsammans med den avlidne, (make/maka/sambo/efterlevande make som ej är delägare i det aktuella dödsboet eller någon annan delägare), omedelbart ta hand om den dödes egendom och vårda och ansvara för denna. Denna förvaltning är endast provisorisk till dess att egendomen tagits om hand av samtliga dödsbodelägare. Om den inledanden provisoriska förvaltningen inte kommer igång ska hyresvärd, granne eller annan som brukar hjälpa den avlidne ta hand om egendomen och antingen tillkalla dödsbodelägare eller anmäla dödsfallet till socialnämnden. Socialnämnden har då ett ansvar enligt 18 kap 2 2 st ÄB att göra de inledande åtgärder som annars är en plikt för dödsbodelägare. Provisisorisk förvaltning genom socialnämndens försorg Utgångspunkten är att socialtjänstens förvaltning av dödsboet ska vara så kortvarig som möjligt. Efterforskning av dödsbodelägare ska skyndsamt påbörjas och förvaltningen överlämnas till dödsbodelägare som kan ta hand om den avlidnes egendom så snart som möjligt. Vid efterforskning av delägare ska dödsfallintyg med släktutredning från Skatteverket alltid rekvireras. Saknas uppgifter om dödsbodelägare ska efterforskning ske via Skatteverket, lands- eller stadsarkiv, ambassader, konsulat eller genom förfrågan hos andra närstående till den avlidne. Vanligen lämnas dödsbud genom polis eller sjukvårdspersonal. I de fall socialnämnden måste lämna meddelande om dödsbud ska detta företrädesvis ske per brev. Eftersom socianämndens vård endast är provisorisk ska den vara av konserverande art. Egendom får inte avyttras eller förändras på annat sätt än vad som är nödvändigt för värdets bevarande. Socialnämnden ska bevaka både delägarnas och borgenärernas intressen samt framtida verkställighet av testamente.
13(17) Om inte dödsbodelägare påträffas omedelbart görs hembesök i den avlidnes bostad. Två tjänstemän ska närvara. Samtliga utrymmen i bostaden ska gås igenom grundligt. Särskilt efterforskas om det finns testamente, försäkringsbesked, gravbrev, värdepapper, kontanta medel, bankböcker, adressböcker, den avlidnes önskemål beträffande begravning och övrigt som kan ha betydelse för den fortsatta handläggningen. Ibland kan det vara värdefullt att med hjälp av kamera, dokumentera bostadens skick eller det som återfinns i bostaden. Via bank kan upplysning sökas om den avlidne hade bankfack. Om uppgifter om banktillgodohavanden saknas görs skriftlig förfrågan hos exempelvis Nordea, SEB, SHB, Swedbank och Plusgirot om saldobesked fr o m dödsdagen och några månader framåt. En översiktig värdering av bohag och lösöre görs för de fall fråga uppkommer om dödsboanmälan. Protokoll ska upprättas över vad som finns i boet och över det som tas med därifrån. Förvaring av omhändertagagen kvarlåtenskap Förvaring av avlidens egendom som handläggaren tagit med sig i samband med hembesök ska förvaras brandsäkert på. Kontanta medel ska omedelbart sättas in på den avlidnes konto. Om bankkonto saknas ska ett nytt konto öppnas i dödsboets namn. Alla transaktioner ska bokföras och passera den avlidnes konto. Väntade inkomster ska bevakas och sättas in på kontot för senare redovisning till dödsbodelägare, god man eller bouppteckningsförrättare. Rätt till erättning för förvaltningskostnader Socialnämnden har rätt att ta ut ersättning ur dödsboet för sina förvaltningskostnader. Tidsåtgången ska dokumenteras. Det är den faktiska tidsåtgången som ska debiteras så vid ett hembesök där två tjänstemän medverkar ska dubbel tid tas ut. Dokumentationen av tidsåtgången utgör debiteringsunderlag. En faktura utställd på dödsboet för socialnämndens kostnader enligt debiteringsunderlaget ska alltid upprättas och tillsändes dödsboet. Timtaxa Enligt 18 kap. 2 ÄB och 5 kap. 2 BegrL har socialnämnden rätt att ta ur ersättning av boet för sina kostnader för dödsboförvaltning och åtgärder enligt begravningslagen. En kommun får enligt 8 kap. 3c KL inte ta ut högre avgift än vad som svarar mot kostnaden för de tjänster som kommunen tillhandahåller. Ersättningen ska därför motsvara kommunens självkostnad. Timtaxan följer gällande prisbasbelopp. Dödsbodelägare anträffas dödsboet överlämnas till dödsbodelägare Om handläggaren under den provisoriska förvaltningen av dödsboet får tag på någon dödsbodelägare eller make som kan fullgöra de uppgifter som följer 18 kap. 2 1 st ÄB, eller när dödsbodelägare har underrättats om dödsfallet, ska dödsboet omedelbart
14(17) överlämnas till delägaren. Dödsbodelägaren har sedan att på vanligt sätt förvalta dödsboet, se till att bouppteckning görs och att avveckla dödsboet. Dödsbodelägare saknas anmälan till Allmänna arvsfonden Om det står klart att arvingar saknas blir Allmänna arvsfonden arvtagare och därmed dödsbodelägare. Den som har dödsboet i sin vård (vanligtvis socialnämnden) ska då omgående anmäla detta till Kammarkollegiet som utser en god man att företräda Allmänna arvsfonden vid boutredning. Dödsboet överlämnas då till Kammarkollegiets företrädare (Lag 1994:243 om Allmänna arvsfonden). Redovisning av provisorisk förvaltning När förvaltningen av dödsboet överlämnas till dödsbodelägare, god man eller boutredningsman ska en fullständig redovisning lämnas över de åtgärder och eventuella ekonomiska transaktioner som socialnämnden gjort för dödsboets räkning inom ramen för den provisoriska förvaltningen. För nedlagda kostnader för anordnande av begravning liksom arbetstid i samband med dödsboförvaltningen, har socialnämnden som nämnts ovan rätt att ta ut ersättning av dödsboet. Socialnämnden förvaltar och avvecklar dödsboet Om både dödsbodelägare och tillgångar saknas ska socialnämnden begära fullmakt från Allmänna arvsfonden för att med stöd av denna fullmakt slutföra boutredningen och avveckla dödsboet. Om dödsbodelägare kan finnas men ej har anträffats och om det saknas tillgångar, får god man för s.k. bortovarande dödsbodelägare utses av överförmyndarnämnden. Med fullmakt från sådan god man kan socialnämnden slutföra boutredningen och avveckla dödsboet. Dödsbodelägare agerar inte Det händer att dödsbodelägare helt saknar intresse i dödsboet eller saknar möjlighet att agera p.g.a. hög ålder, sjukdom eller annat hinder. Vid dessa situationer ska socialnämnden alltid söka motivera dödsbodelägarna att ta sitt ansvar för förvaltning och avveckling av dödsboet. Om det finns tillgångar ska uppmana dödsbodelägare att begära boutredningsman hos tingsrätten. Det räcker med begäran från en av dödsbodelägarna. Om dödsbodelägarna inte agerar för att avsluta ett dödsbo som socialnämnden har i sin vård inom 3 månader från dödsfallet ankommer det på socialnämnden att föranstalta om bouppteckning. Socialnämnden anlitar då boutredningsman som får vidta erforderliga åtgärder för att avsluta det aktuella dödsboet. Kostnader för detta debiteras dödsboet. Även i fall där tillgångar saknas och dödsbodelägarna inte agerar är socialnämnden skyldig att provisoriskt förvalta dödsboet. Dödsbodelägarna ska alltid motiveras att ta sitt ansvar för det aktuella dödsboet och vägledas att agera. Om dödsbodelägarna trots detta inte övertar förvaltning och avveckling av dödsboet ska socialnämnden som en sista utväg begära fullmakt från samtliga dödsbodelägare och med stöd av denna fullmakt avveckla dödsboet.
15(17) Avveckling av bostad Enligt bestämmelser i hyreslagen (12 kap. 5 JB) kan ett dödsbo få en månads uppsägning om hyresavtalet sägs upp samma månad som dödsfallet inträffat. Hyresavtalet upphör då vid månadsskiftet månaden efter dödsfallet. Om värdet av lösöre överstiger avvecklingskostnaderna ska boet säljas. Nettoöverskottet används för att så långt som möjligt täcka kostnader för begravning och dödsboets förvaltning. Om värdet av lösöret och övriga tillgångar i dödsboet understiger avvecklingskostnaderna (städning, bortforsling och liknande) överlämnas hyresrätten i befintligt skick till hyresvärden. Övriga avvecklingsåtgärder Adressändring gör hos Skatteverket. Om det är nödvändigt görs adressändring till s adress. Uppsägning ska ske av TV, telefon, el, tidningar och andra abonnemang. Bankkonton ska avslutas. I förkommande fall ska deklaration upprättas och skickas till Skatteverket. Anordnade av begravning i vissa fall Om den avlidne saknar anhöriga som ordnar med begravningen har socialnämnden skyldighet att se till så att en begravning kommer till stånd. Uppgiften är då att beställa en begravning hos en begravningsbyrå. Vanligtvis sker detta inom ramen för dödsboförvaltningen med rätt för socialnämnden att ta ut ersättning ur dödsboet för de kostnader som uppkommit. Enligt 5 kap. 2 BegrL ska stoftet efter den avlidne kremeras eller gravsättas snarast möjligt och senast två månader efter dödsfallet. Om begravning inte anordnas av dödsboet eller av socialnämnden i samband med dödsboförvaltningen (något som är mycket sällsynt) ska begravning anordnas av den kommun där den avlidne senast var folkbokförd (5 kap. 2 BegrL). Om den avlidne inte var folkbokförd i Sverige ska begravning ordnas i den kommun där dödsfallet inträffade. Socialnämnden har då rätt att ta ut ersättning av dödsboet för faktiska begravningskostnader liksom kostnader för nedlagt arbete enligt tidigare åberopad timtaxa. För den som tillhör Svenska kyrkan gäller att om den avlidnes sista vilja om jordbegravning eller kremering förblir okänd beställs kremering och spridning av askan i minneslund. Detsamma gäller vid borgerlig begravning för avliden. För oidentifierad avliden beställs jordbegravning. I övrigt beställs grundtjänster från begravningsbyrån och en dödsannons om 70 mm i syfte att informera och få tag på eventuella anhöriga innan begravningen. Dessa kostnader kan beviljas enligt riktlinjerna för ekonomiskt bistånd under förutsättning att dödsboet saknar tillgångar. Boutredaren har ingen skyldighet att närvara vid begravningsceremonin.
16(17) Om begravning Begravningslagen gäller för alla invånare i Sverige oavsett medlemskap i trossamfund. Huvudmannen, som vanligtvis är en församling inom Svenska kyrkan eller en kommun, har ansvar för begravningsverksamheten på orten. Begravningsavgift Den som är folkbokförd i Sverige ska betala begravningsavgift. Denna avgift bestäms av huvudmannen och tas ut av den enskilde medborgaren via skattsedeln. För den som inte tillhör Svenska kyrkan bestäms begravningsavgiften av Kammarkollegiet. Kyrkoavgift Den som tillhör Svenska kyrkan betalar kyrkoavgift via skattsedeln och med det följer bl.a. rätt till begravningsgudstjänst, präst, kyrkomusik och kyrkovaktmästare i kyrka i hemförsamlingen eller i annan församling. Borgerlig begravning I begravningsavgiften ingår rätt till lokal utan religiösa symboler. En borgerlig begravning kan utformas helt efter personliga önskemål. I flera kommuner finns borgerliga begravningsförrättare. Enligt begravningslagen finns särskilda begravningsombud utsedda av länsstyrelsen till hjälp för dem som inte tillhör Svenska kyrkan. Grav på annan ort Den avlidne har rätt till gravplats på den ort där den är folkbokförd. Enligt begravningslagen kan gravsättning ske på annan ort t.ex. i fädernebygden förutsatt att huvudmannen på orten medger det. Kostnader för detta sker genom s.k. begravningsclearing mellan huvudmannen på hemorten och orten där gravsättning ska ske.
17(17) Referenslista SKL:s grundkurs och fördjupningskurs för dödsbohandläggare www.skatteverket.se bouppteckning Familjerätt information om lagregler, Regeringskansliet, Nordstedts Juridik Bouppteckninar och dösboanmälningar, ingivarhandledning, Domstolsverket Dödsboanmälan, Domstolsverket Riktlinjer för dödsboärenden i Stockholm 2005 Rutiner för handläggning av dödsboärenden i Solna 2007 Om begravning Svenska kyrkans församlingförbund Socialnämndens riktlinjer för handläggnin g av ekonomiskt bistånd, SN 2008/0104 Lagtexter för området Lagtexter sökbara via www.infosoc, under lagdel, Begravningslagen (1990:1144) Föräldrarbalken (1945:381) Förvaltningslagen (1986:223) Hyreslagen (Jordabalken kap. 12) Kommunallagen (1991:900) Lagen om mottagande av asylsökande (1994:137) Sambolag (2003:376) Offentlighet- och sekretesslagen (2009:400) Socialtjänslagen (2001:453) Äktenskapsbalken (1987:230) Ärvdabalken (1956:637)