Årsredovisning 2015 för Täby kommun

1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25

2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning... 8 Kommunens ekonomiska resultat... 9 Intäkts- och kostnadsförändringar mellan år 2014-2015... 10 Skatteintäkter... 11 Finansiell analys... 11 Uppföljning av kapitalförvaltningen... 13 Kommunens pensionsskuld... 13 Känslighetsanalys... 14 Investeringar... 15 Budgetavvikelse och prognos... 17 Kommunen som arbetsgivare... 20 Miljöbokslut... 26 Uppföljning av koncernen... 27 Kommunkoncernens räkenskaper... 31 Kommunstyrelsen... 50 Kommunstyrelsens ansvar och uppgifter... 50 Verksamhetschefens kommentarer till resultatet... 50 Måluppfyllelse... 51 Uppdrag... 53 Ekonomi... 55 Stadsbyggnadsnämnden... 58 Nämndens ansvar och uppgifter... 58 Verksamhetschefens kommentarer till resultatet... 58 Måluppfyllelse... 59 Uppdrag... 60 Ekonomi... 60 Lantmäterinämnden... 64 Nämndens ansvar och uppgifter... 64 Ekonomi... 64 Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd... 65 Nämndens ansvar och uppgifter... 65 Verksamhetschefens kommentarer till resultatet... 65 Måluppfyllelse... 66 Ekonomi... 67 Kultur- och fritidsnämnden... 68

3(117) Nämndens ansvar och uppgifter... 68 Verksamhetschefens kommentarer till resultatet... 68 Måluppfyllelse... 69 Uppdrag... 71 Ekonomi... 72 Socialnämnden... 75 Nämndens ansvar och uppgifter... 75 Verksamhetschefens kommentarer till resultatet... 75 Måluppfyllelse... 76 Uppdrag... 77 Ekonomi... 79 Barn- och grundskolenämnden... 85 Nämndens ansvar och uppgifter... 85 Verksamhetschefens kommentarer till resultatet... 85 Måluppfyllelse... 86 Uppdrag... 88 Ekonomi... 90 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden... 95 Nämndens ansvar och uppgifter... 95 Verksamhetschefens kommentarer till resultatet... 95 Måluppfyllelse... 96 Uppdrag... 98 Ekonomi... 99 Överförmyndarnämnden... 103 Nämndens ansvar och uppgifter... 103 Ekonomi... 103 Uppföljning av intressebolag... 104 Vatten och avlopps (VA) -verksamheten... 110 Avfallsverksamheten... 113 Redovisningsprinciper... 114

4(117) Förvaltningsberättelse Resultat och utveckling Kommundirektörens kommentar Utvecklingsarbetet kring Täby som tillväxtkommun har fortsatt med hög fart under året. Investeringar har genomförts inom olika verksamhetsområden, men trots att många beslut fattats har inte den förväntade takten i investeringarna upprätthållits. Under kommande år blir det viktigt att respektive verksamheter som avser investera och fått godkända beslut initialt för att genomföra investeringar gör bättre prognoser för verkställandet. Kollektivtrafikfrågan i dess olika delar, framkomlighet på vägarna och nybyggnation av förskolor, skolor, gruppbostäder mm innebär stora investeringar både i närtid och framtid. Att kommunen har en balanserad investeringsnivå ekonomiskt och praktiskt spelar roll för såväl utgifter som invånare. Arbetet med att finna plats för ny simhall har fortskridit, en ny skola, Brinkskolan, och en till- och ombyggd skola, Näsbyparkskolan, har haft invigning. Vikingavallen har iordningsställts för spel i superettan och det gamla gräset har använts till en ny 9-mannakonstgräsplan som invigdes under hösten. Under året har beslut fattas om en s.k. kvalitetspeng inom äldreboende och upphandling ska under 2016 genomföras avseende assistans inom funktionshinderområdet. De goda resultaten inom grundskolan har fortsatt i olika mätningar och kommunen vann i våras utmärkelsen årets Employer branding-kommun 2015 inom HR-området. Arbetet med att införa ett s.k. kontaktcenter i kommunen har fortsatt och arbetet med det nya kommunhuset har inneburit att arkivfrågor, bilpool och nya arbetssätt varit i fokus. En försening i projektet med nya kommunhuset innebär att flytten dit är skjuten från november 2016 till första kvartalet 2017. Det ekonomiska resultatet för kommunen är det bästa på många år och uppgår till 184 miljoner kronor. Nämnderna och kommunstyrelsen visar ett samlat resultat på 121 mnkr, vilket innebär att möjligheterna att nå det finansiella målet även kommande år har förbättrats. Resultatet är starkt, vilket bådar gott för kommande års investeringar och utmaningar. Den fråga som trots allt inneburit mest och flest nya arbetsuppgifter och resursbehov är flyktingmottagandet. Vid utgången av 2015 har kommunens mottagande av ensamkommande barn uppgått till totalt 248 barn (25 med permanent uppehållstillstånd och 223 asylsökande), att jämföra med de avtalade 37 platserna. Detta har ställt mycket stora krav på medarbetarna i kommunen, främst inom socialtjänsten där socialsekreterarna gjort ett fantastiskt arbete för att i varje enskilt fall hitta bästa möjliga placering för barnen med mycket kort framförhållning. Vid utgången av 2015 är förutsättningarna för 2016 fortfarande oklara. Under året har Migrationsverket initialt hyrt f.d. Täby park hotell för ett s.k. ankomstboende, där upp till 500 personer tagits emot för att registreras. I slutet av året ändrade Migrationsverket inriktning på användningen av hotellet till s.k. anläggningsboende där personer som bor ska utredas och få sina asylskäl prövade. Denna för-

5(117) ändring innebär under 2016 ett kommunalt ansvar för att erbjuda förskoleplats åt alla där boende yngre barn, grundskola och fritidshem för alla i skolbarnsåldern och gymnasieskola för de äldre barnen. För vuxna gäller rätten till svenska för invandrare (SFI) inom tre månader. Frivilligorganisationerna och Täbyborna har ställt upp med olika insatser med kort varsel och med stort engagemang. Samarbetet inom kommunens verksamheter kring flyktingmottagning och mellan kommunen och de statliga och regionala myndigheterna har under 2015 förbättrats och kommunens möjligheter att tillvarata alla ideella krafter har utvecklats. I samtliga delar kan vi komma längre och 2016 blir ett år att arbeta för ett ännu bättre mottagande och för ökade möjligheter till integrering och ett gott liv i Täby. Sammantaget kan konstateras att kommunens resultat i form av måluppfyllelse är god. Ekonomi Täbys resultat uppgår till 184 mnkr (ca 2 696 kr/inv), 2014 uppgick Täbys resultat till 65 mnkr (ca 963 kr/inv.). Vid en jämförelse av 2015 års resultat per invånare mellan länets kommuner kommer Täby på en 7 plats av 26 kommuner. Täby redovisar ett starkt resultat som motsvarar 5,9 procent av skatter och statsbidrag. Kommunens investeringar uppgår till 641 mnkr (587 mnkr 2014). Kommunen har under året tagit upp nya lån på 250 mnkr. Kommunens låneskuld uppgår vid årets slut till ca 850 mnkr. Självfinansieringsgraden av investeringar uppgår till 56 procent. Styrning År 2015 har varit det första året med uppstart av en ny styrmodell i kommunen. Arbete med den nya styrmodellen innebar initialt att antalet mål som ska rapporteras till fullmäktige reducerades från 60 till 12 mål. Den nya styrmodellen innebär ytterligare förändringar av målen till år 2016 och även uppföljningen kommer att ändras. Uppföljningen genomförs fortsättningsvis genom utvalda indikatorer och nyckeltal. Den nya styrmodellen utarbetades 2014 av en politisk referensgrupp med representanter från samtliga partier under kommundirektörens ledning. Styrmodellen innebär att kommunfullmäktige utifrån visionen och de kommungemensamma inriktningsmålen fastställer kommunfullmäktiges mål och indikatorer för kommunstyrelsen och nämnderna i verksamhetsplanen. Kommunens finansiella mål ändrades i verksamhetsplan 2015 från 1 % till att kommunens resultat ska uppgå till 2 % av skatteintäkterna (netto) under planperioden. Befolkningen ökar och den kommunala servicen behöver byggas ut. Investeringsnivån är betydligt högre än årets avskrivningar vilket skapar ett finansieringsbehov. Kommunen behöver ett starkt resultat för att kunna självfinansiera investeringar i önskvärd omfattning. Resultatmålet krävs också för att kommunen ska ha beredskap för kostnadsökningar till följd av oförutsedda befolkningsökningar som kan uppstå i en tillväxtfas. Det är därför mycket bra att resultatet är så starkt.

6(117) Befolkningen i Täby Fortsatt befolkningsökning Den 31 december 2015 uppgick Täbys befolkning till 68 281 personer. Under året 2015 ökade befolkningen med 947 personer. I relativa tal utgör ökningen i Täby 1,41 %, vilket kan jämföras med riket 1,06 %, Stockholms län 1,5 % och Stockholms norrortskommuner 1,48 %. Befolkningsökningen varierar mellan åldersgrupperna De riktigt små barnen blev fler under 2015 än 2014. Åldersklassen 0-åringar ökade under 2015 med 7,0 %, vilket är den största procentuella ökningen av redovisade åldersklasser.

7(117) 1-5 åringar minskade med 1,1 %. Gruppen 6-15 åringar blev 295 personer fler vilket motsvarar en ökning med 3,1%. Ungdomar 16-18 år ökade med 0,6 %. Ålderklassen 19 64-åringar ökade med 1,1 %, 65 79-åringar blev 1,6 % fler och befolkningsgruppen 80 år och äldre ökade med 2,0 %. Positivt flyttningsnetto Både antalet inflyttade och utflyttade personer ökade under 2015 jämfört med året innan. Flyttnettot 2015 blev 787 personer. Av de 5 286 personer som flyttade till Täby under 2015 kom 4 601 från andra kommuner i Sverige och 685 personer från andra länder. Födelseöverskott 2015 Under 2015 föddes 648 barn i Täby vilket är 50 fler än 2014. Även antalet döda (501 personer) ökade och födelseöverskottet på 147 personer blev snarlikt året innan. In- och utflyttning till och från Täby är åldersrelaterat Det åldersrelaterade flyttmönstret ser ut som tidigare år. Den största nettoinflyttningen sker i åldersgruppen 30-40 år och 0-5 år det vill säga unga familjer med små barn. Den största utflyttningen sker i åldrarna 20-25 år.

8(117) God ekonomisk hushållning Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering om kommunens mål för god ekonomisk hushållning har uppnåtts. En samlad bild ska lämnas av hur väl verksamheten har uppnått kommunfullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet. Utvärderingens fokus ska vara att visa om kommunen utfört sin verksamhet väl och om kommunen kunnat betala för den verksamhet kommunen bedrivit eller ersatt annan för att bedriva, så att inte betalningsansvaret skjuts på framtiden. För Täby kommun innebär en god ekonomisk hushållning att kommunens verksamheter har hög kvalitet till så låga kostnader som möjligt. Kriterier för sammantagen bedömning av nämndernas måluppfyllelse är (gränserna gäller för de effektmål som kan bedömas) Mindre god = hälften eller färre av nämndens effektmål uppnås God = 51 % - ca 75 % av nämndens mål uppnås Mycket god = ca 75 % eller fler av nämndens mål uppnås Den sammanvägda bedömningen av graden av måluppfyllelsen för kommunen är god då merparten av målen har uppnåtts. Två finansiella mål och 12 verksamhetsmål ska rapporteras till fullmäktige. Av dessa är åtta uppnådda och ett på väg att uppnås. De två finansiella målen är uppnådda. Bedömningen är därför att verksamheten uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Barn- och grundskolenämnden och socialnämnden redovisar en mindre god måluppfyllelse utifrån de satta målen. Uppföljning och kommentarer mer i detalj för samtliga nämnder till måluppfyllelsen finns redovisade under avsnitt Måluppfyllelse under respektive styrelse/nämnd.

9(117) För år 2015 och för mandatperioden har fullmäktige fastställt tre inriktningsmål. Samtliga nämnder förutom socialnämnden har i uppföljningen bedömt att de är på väg att uppnå dem. De kommunala bolagen Täby fastighetsbolag (TFAB) och Täby miljövärme (TMAB) har uppnått tre av fyra effektmål under året. Det sammantagna utfallet för de kommunala bolagens måluppfyllelse vid årets slut är god. Kommunens ekonomiska resultat Kommunens ekonomiska resultat uppgår till 184 miljoner kronor. Balanskravsresultatet uppgår till 92 miljoner kronor. I resultatet ingår realisationsvinster på 91 miljoner kronor och engångsintäkt från AFA på 15 miljoner kronor. Nämnderna redovisar en avvikelse mot budget på ca plus 121 miljoner kronor. Nämndernas nettokostnader har ökat med knappt 1 % jämfört med år 2014. Ekonomiskt resultat (mnkr) 2015 2014 2013 2012 201 Resultat enligt resultaträkningen 184 65 66 118 59 Justerat resultat enligt balanskravet 92 41 59 28 28 Årets resultat innebär att kommunen uppnår de finansiella målen. De finansiella målen innebär dels att kommunens resultat minst ska uppgå till 2 % av skatteintäkterna (netto), dels att verksamhetens nettokostnader ska täckas av skatteintäkterna (netto). Avstämningen av kommunens finansiella mål görs också mot resultatet enligt balanskravet, eftersom merparten av årets resultat beror på realisationsvinster inom kapitalförvaltningen. Årets resultat motsvarar 6 % av skatteintäkterna (netto), årets resultat enligt balanskravet motsvarar 3 %. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgår till 97 %. Resultat enligt balanskravet Vid avstämning av balanskravet ska resultatet inte påverkas av värdeökning eller värdeminskning av värdepapper eller eventuella realisationsvinster. Balanskravsresultatet uppgår till 92 miljoner kronor.

10(117) Balanskravsutredning (mnkr) 2 015 2 014 2 013 2 012 2 011 Resultat enligt resultaträkningen 184 65 66 118 59 Avgår/tillkommer Realisationsvinster fastigheter -11 0 0-25 -22 Realisationsvinster värdepapper -77-50 -7-8 -9 Orealiserade värdeförändringar i värdepapper -3-4 -6-12 7 Omställningskostnader 0 0 0 6 6 Taxefinansierad verksamhet 0 5 9 13 1 Disposition reserv eftersatt underhåll 0 25 34 30 30 Reserv för eftersatt underhåll fastigheter och vägar (asfalt) 0 0-55 -29 0 Pensionsreserv 0 0 0 0-60 Engångseffekt förändring diskoteringsränta 0 0 18 0 14 Resultatutjämningsreserv 0 0 0-65 0 (KF 2013-09-30) Justerat resultat enligt balanskravet 92 41 59 28 28 Intäkts- och kostnadsförändringar mellan år 2014-2015 Kommunens intäkter har ökat med 104 miljoner kronor (13 %) och kommunens kostnader har ökat med 146 miljoner kronor (4 %) jämfört med år 2014. Kommunens nettokostnader har ökat med 33 miljoner kronor (1 %). Avskrivningarna har ökat med 6 miljoner kronor (4 %). Intäkterna ökar bl.a. till följd av ökade bidrag från migrationsverket, höjning av vatten- och avlopps taxan, ökade bidrag från skolverket, försäljning av mark samt engångsintäkt avseende ett nytt arrendeavtal för schaktmassor för Ullna-tippen. På kostnadssidan har personalkostnaderna ökat med 24 miljoner kronor (2 %), pensionskostnader inklusive löneskatt med 57 miljoner kronor (41 %). Köp av tjänster med 57 miljoner kronor (3 %), inköp av material och varor har ökat med 21 miljoner kronor (14 %) samt bidrag och transfereringar med 1,5 miljoner kronor (2 %).

11(117) (mnkr) Utfall Utfall Förändring 2 015 2 014 mnkr % Intäkter 919 815 104 13% Kostnader -3 762-3 616-146 4% Avskrivningar -173-167 -6 4% Jämförelsestörande post 15 0 15 Nettokostnader -3 001-2 968-33 1% Skatteintäkter Skatteintäkterna brutto har ökat med 155 miljoner kronor (5 %) jämfört med år 2014. Kommunens avgift till den statliga utjämningen (exkl. regleringsbidrag och kommunal fastighetsavgift) har ökat med 20 miljoner kronor (6 %) jämfört med år 2014. Skatteintäkterna blev 2 miljoner kronor lägre än budget. Skatteintäkter (mnkr) Budget Utfall Utfall Förändring 2 015 2 015 2 014 tkr % Skatteintäkter brutto 3 389 3 383 3 228 155 5% Inkomstutjämning -516-509 -503-6 1% Kostnadsutjämning 182 184 165 19 11% Utjämning LSS -53-53 -48-5 11% Införandebidrag 0 0 28-28 Delsumma statlig utjämning -386-378 -358-20 6% Regleringsavgift/bidrag 6 3 15-12 79% Kommunal fastighetsavgift 101,5 100 98 2 3% Summa statlig utjämning -279-275 -245-30 12% Skatteintäkter netto 3 111 3 109 2 984 125 4% Finansiell analys Täby kommun har en välskött och stabil ekonomi, med ett starkt resultat år 2015, vilket är bra för kommande års investeringar och utmaningar. Kommunens kapitalportfölj har ett marknadsvärde på drygt 606 miljoner kronor. Kommunens långsiktiga låneskuld har under året ökat med 250 mnkr och uppgår till 850 mnkr. Den genomsnittliga räntan under året har uppgått till 0,38 %. Kommunen har genom de senaste årens goda resultat byggt upp reserver för pensionsförpliktelser, eftersatt underhåll och en resultatutjämningsreserv.

12(117) Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna Nyckeltalet visar hur stor andel av skatteintäkterna (netto) som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar. 2015 års resultat innebär att för varje hundralapp som kommunen får in i skatt tillhandahåller kommunen verksamhet för 97 kr. När nyckeltalet ligger under 100 procent är det finansiella målet uppnått. År 2 015 2 014 2 013 2 012 2 011 Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 97 % 99 % 98 % 97 % 98 % Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Måttet visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats av skatteintäkter. Ju högre soliditet desto mindre låneskuld och kostnader för räntor. Kommunens soliditet har försämrats något jämfört med år 2014. År 2 015 2 014 2 013 2 012 2 011 Soliditet 53 % 55 % 62 % 65 % 67 % -inkl. pensionsåtaganden 27 % 26 % 26 % 28 % 27 % Självfinansieringsgrad av investeringar Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår 2015 till 56 %. Utfallet blev bättre än budget vilket beror på kommunens goda resultat och att investeringsnivån blev lägre än jämfört med budget. Under året har kommunens investeringar uppgått till totalt 641 miljoner kronor. Kommunen har under året ökat skuldportföljen med 250 miljoner kronor och har utestående lån på 850 miljoner kronor under sitt MTN-program 1. Kommunen har möjlighet att låna upp till 3 miljarder kronor inom programmet. Dessutom har kommunen drygt 600 miljoner kronor i sin kapitalportfölj och en checkräkningskredit på 800 miljoner kronor. Självfinansieringsgraden av investeringar påverkas av kommunens resultatnivå och investeringsvolym. När nyckeltalet understiger 100 procent så innebär det att investeringar minskat likviditeten och mer likviditet har förbrukats än resultaträkningen tillfört under året, vilket innebär att kommunen behöver ta upp nya lån för att finansiera investeringar. År 2 015 2 014 2 013 2 012 2 011 Skattefinansieringsgrad av investeringar 56 % 38 % 29 % 38 % 43 % 1 MTN står för Medium Term Note och är ett låneprogram som utgör en ram där låntagaren har möjlighet att löpande emittera obligationslån med löptider från ett år och uppåt.

13(117) Uppföljning av kapitalförvaltningen Marknadsvärdet på portföljen har ökat under året med 16 miljoner kronor, från 590 miljoner kronor till 606 miljoner kronor. Under hösten 2015 genomfördes en upphandling av kapitalförvaltare inför att avtalet gick ut den 31/12 2015. Upphandlingen innebar att båda förvaltarna har bytts ut och ersätts av två nya förvaltare (Nordea och SEB) fr. o.m. år 2016. Tillgångsslag/ Marknadsvärde (mnkr) förvaltare 2015-12-31 2015-06-30 2014-12-31 DNB 305 308 296 Robur 301 303 294 Totalt 606 612 590 8 6 4 2 0-2 -4 Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec DNB Robur Jämförelsetal DNB ack Robur ack Diagrammet visar avkastningen per månad (staplar) och ackumulerat (linje) för de två förvaltarna Utvärdering av förvaltningen sker mot det mål som gäller för portföljens avkastning i form av förändringen i KPI +3 procentenheter realt sett över en rullande femårsperiod. Båda förvaltarna (DNB och Swedbank Robur) ligger i nivå med målet vid utgången av år 2015, +3 procentenheter realt sett över en rullande femårsperiod. Målet är uppnått. Kommunens pensionsskuld Kommunens pensionsförpliktelser är synliga dels som skulder i balansräkningen (för de pensioner som följer pensionsavtalet PFA 98) dels som en ansvarsförbindelse inom linjen i årsredovisningen (för de pensioner intjänade före 1998 som

14(117) följer PA-KL, det tidigare pensionsavtalet). Det totala pensionsåtagandet för kommunens anställda uppgår till knappt 1,7 miljarder kronor. Åtagandet redovisas dels som avsättning i balansräkningen dels som ansvarsförbindelse. Under rubriken avsättning redovisas det åtagande som avser pensioner intjänade från 1998 på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp och särskild ålderspension/avtalspension. Avsättningen ökar med 65 miljoner kronor jämfört med år 2014 och uppgår totalt till 326 miljoner kronor. Pensionsadministratören (KPA) har ändrat beräkningsgrund vilket innebär att avsättningen ökat med en engångseffekt på ca 40 miljoner kronor inklusive löneskatt. Skillnaden mellan denna beräkning och mot tidigare beräkningar är att överenskommen lön används nu när hela årslöner saknas. Detta får till effekt att pensionskostnaden startar tidigare och en engångseffekt att anställda efter 2013 kommer med i pensionsskulden redan år 2015. Pensionsmedel intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse och uppgår till 1 381 miljoner kronor. Ansvarsförbindelse räknas årligen upp med ränta och inflation samt minskas med de utbetalningar som görs för dem som gått i pension. Ansvarsförbindelsen har minskat med 61 miljoner jämfört med år 2014. Kommunen har under åren 2005-2007 och 2010-2011 reserverat (öronmärkt) medel i eget kapital, för att under vissa år kunna möta de ekonomiska påfrestningarna som de framtida pensionsutbetalningarna kommer att innebära. Pensionsreserven uppgår till 403 miljoner. Kommunens pensionsskuld 2015 2014 2013 2012 2011 Avsättning för pensioner 326 261 250 222 201 Pensionsförpliktelser äldre än 1998 1 381 1 442 1 480 1 413 1 414 Total pensionsskuld 1 707 1 703 1 740 1 635 1 615 Känslighetsanalys Känslighetsanalysen visar bland annat att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på ca 11 miljoner kronor. En investeringsvolym på 500 miljoner kronor genererar 25 miljoner kronor i ökade kapitalkostnader. Vidare framgår det att en procents ökning av skatteunderlaget medför en ökad intäkt på ca 36 miljoner kronor. 1000 nya invånare ger 45 miljoner kronor mer i skatteintäkter. Tabellen visar med ovanstående exempel på förändringar som har betydelse för kommunens ekonomiska utveckling.

15(117) Känslighets analys mnkr Verksamhetens intäkter/kostnader Intäkter (taxor och avgifter) +/-1 % 3 Löneökning med +/-1 % 11 Köp av verksamhet +/-1 % 17 Material och varor +/- 1 % 2 Kapitalkostnader (ränta 2 %, avskrivning 33 år) Investeringsvolym +/-100 mnkr 5 +/-500 mnkr 25 Skatteintäkter netto +/- 1000 invånare 45 Skatteunderlag +/- 1% 36 Investeringar Årets investeringar uppgår till 641 miljoner kronor. Investeringsbudgeten år 2015 (inklusive ombudgeteringar) uppgick till 1 614 miljoner kronor. Avvikelsen mot budget uppgår till ca 973 miljoner kronor (60 %). Avvikelsen är betydligt högre än jämfört med år 2014 (36 %). I verksamhetsplanen beräknas i den ekonomiska planeringen att 70 % av budgeterade investeringar ska genomföras. Under kommande år blir det viktigt att uppföljningsarbetet förbättras och att verksamheterna gör bättre prognoser för genomförandet. Kollektivtrafikfrågan, framkomlighet på vägarna och nybyggnation av förskolor, skolor, gruppbostäder mm innebär stora investeringar både i närtid och längre fram. Att kommunen har en balanserad investeringsnivå ekonomiskt och ur ett genomförandeperspektiv spelar roll för såväl utgifter som invånare. Avvikelsen beror främst på tidsmässiga förskjutningar på grund av överklaganden av upphandlingar och bygglov, men också för att det funnits behov av fördjupad analys. Förseningarna berör framförallt projekten nya kommunhuset, LSSgruppbostäder, om-och tillbyggnad av skolor samt investeringar i infrastruktur och utbyggnadsområden. För den nya skolan och förskolan i västra Täby (Brinkskolan) resulterade upphandlingen i lägre utgifter än total projektbudget. En tabell med samtliga investeringsobjekt redovisas i avsnittet med kommunens räkenskaper. Följande större investeringsprojekt har påbörjats och/eller genomförts under året:

16(117) Större investeringsprojekt (mnkr) Utfall 2015 Budget 2015 Avvikelse (mnkr) % Total projektbudget Investeringar i befintlig miljö Cirkulationsplats Leverantörsvägen 19 20 0 2% 22 Investeringar i nya utbyggnadsområden Täby centrum 45 60 15 24% 1 100 Hägerneholm 27 82 55 67% 144 Täby park (Galoppfältet etapp 1) 13 18 5 27% x Stansen & Degeln 14 22 8 38% 47 Kommunstyrelsen (KS) Nytt kommunhus (inkl. inventarier) 95 208 113 54% 483 Köp av brandstation 11 11 0 0% 11 Fastighetstekniska investeringar 29 30 2 5% 30 Modernisering av fastigheter 28 30 2 7% 30 Upprustning av kök 11 11 0-1% 11 Energieffektiviseringar 10 21 11 53% 100 Socialnämnd (SON) LSS gruppbostäder 11 43 32 74% 100 HVB-hem för ensamkommande barn 10 14 4 30% 14 Barn- och grundskolenämnd (BGN) Brinkskolan 70 117 47 40% 250 Ny förskola i Arninge 25 43 18 42% 54 Ombyggnad Näsbyparksskolan 63 71 8 12% 300 Utökning Byleskolan 20 25 5 19% 30 Kultur- och fritidsnämnd (KFN) 0 0 0 0% 0 Upprustning av Täby IP 19 20 1 6% 20 Övriga investeringar 107 698 591 85% Summa investeringar 628 1 544 917 59% Investeringar utfall över 9 mnkr specificerade.

17(117) Budgetavvikelse och prognos Den totala avvikelsen mot kommunens budget uppgår till 178 miljoner kronor. Den största förändringen mellan avvikelseprognosen per mars och utfallet för år 2015 beror på att nämndernas prognos har förbättrats under året från 36 mnkr till 121 mnkr, att bytet av kapitalförvaltare genererat realisationsvinster på 62 mnkr som ska dras av i balanskravsutredningen och att den beräknade effekten av ändrad beräkningsgrund för årlig avsättning till pensioner ökade från minus 10mnkr i delårsrapporten till minus 44 mnkr bokslutet. Kommentarer till budgetavvikelsen: Nämndernas avvikelse mot budget uppgår till 121 miljoner kronor. Kommunstyrelsen redovisar en positiv avvikelse med 19,6 mnkr vilket motsvarar 14 % av budgeterade nettokostnader. Avvikelsen innehåller en positiv avvikelse för merparten av kommunledningskontorets avdelningar. Avvikelsen beror främst på vakanta tjänster, lägre kostnader för räddningstjänsten, intäkter i form av ett engångsanslag för nytt avtal för schaktmassor vid Ullnatippen och lägre kostnader för omställning och omstrukturering än budgeterat under året. Stadsbyggnadsnämnden redovisar en positiv avvikelse med 16,4 mnkr vilket motsvarar 7 % av budgeterade nettokostnader. De större avvikelserna finns inom de skattefinansierade verksamheterna som fysisk planering (planintäkter och vakanser) och gator och vägar (kapitalkostnader). Även de taxefinansierade verksamheterna visar en positiv avvikelse som avser både vatten- och avloppsverksamheten (VA-verksamheten) och avfallsverksamheten. Södra Roslagens miljö och hälsoskyddsnämnd (SRMH) redovisar en negativ avvikelse med 0,2 mnkr, vilket motsvarar 2 % av budgeterade nettokostnader. Avvikelsen beror främst på lägre intäkter för enskilda avlopp och värmepumpstillstånd. Kultur- och fritidsnämnden redovisar en positiv avvikelse med 4,7 mnkr vilket motsvarar 4 % av budgeterade nettokostnader. Avvikelsen består främst av lägre interna hyreskostnader orsakat av tidsmässiga förskjutningar för investeringar i idrottsanläggningar, lägre personalkostnader inom Ung fritid och lägre verksamhetskostnader för Tibble teater. Socialnämnden redovisar en positiv avvikelse med 61,0 mnkr vilket motsvarar 6 % av budgeterade nettokostnader. Avvikelsen beror främst på färre insatser än budgeterat (lägre volymer) och omfattar alla nämndens verksamheter. Barn- och grundskolenämnden redovisar en positiv avvikelse med 21,6 mnkr vilket motsvarar 2 % av budgeterade nettokostnader. Den positiva avvikelsen beror främst på färre barn än budgeterat (volymer). Utöver det har Täbys kommunala verksamhet i egen regi ett ackumulerat överskott från tidigare år som inte förbrukats.

18(117) Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden redovisar en negativ avvikelse med 0,7 mnkr. Avvikelsen innehåller positiva och negativa avvikelser som till stor del tar ut varandra. Kostnaderna för antal elever i gymnasieskolan är lägre än budget medan kostnaderna för elever i gymnasiesärskolan är högre än budgeterat. För egen regi (Åva gymnasium)redovisas en negativ avvikelse (ackumulerat underskott) på 3,4 mnkr. Vilket innebär att skolan redovisar ett överskott för 2015 och minskar därmed det ackumulerade underskottet. Övriga större avvikelser: Pensionskostnader: minus 44 mnkr på grund av ny beräkningsgrund för årlig avsättning till pensioner (engångseffekt). Avskrivningar plus 5 mnkr på grund av senarelagda investeringar. Jämförelsestörande post AFA plus 15 mnkr på grund av återbetalning av premier från år 2004. Försäljning mark plus 11 mnkr på grund av en reavinst avräknas i balanskravsutredningen. Skatteintäkter brutto minus 5 mnkr. Statlig utjämning plus 4 mnkr. Finansnetto plus 86 mnkr, varav realisationsvinster på 81 mnkr, avräknas i balanskravsutredningen.

19(117) Avvikelseprognos Avvikelseprognos Utfall avvikelse per kvartal och utfall helår (mnkr) mars juni sep mot budget Kommunstyrelsen 3 6 6 20 Överförmyndarnämnden 0-1 -1-1 Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd 0 0 0 0 Stadsbyggnadsnämnden 5 6 9 16 Kultur- och fritidsnämnden 3 4 4 5 Socialnämnden 19 23 46 61 Barn- och grundskolenämnden 15 13 13 22 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden -9-7 -7-1 Lantmäterinämnden 0 0 0-1 Summa nämnder 36 44 70 121 Kalkylerade pensionskostnader och kapitalkostnader 0-10 -15-9 Ej utlagda verksamhetsintäkter/kostnader Exploateringsintäkter 0 0 0 3 Pensionskostnader 0-10 -10-44 Avskrivningar 0 12 12 5 Jämförelsestörande intäkt (AFA premier) 20 20 16 15 Försäljning mark 0 0 0 11 Övriga ej fördelade kostnader/intäkter 0 0 0-7 Summa verksamhetens nettokostnader 56 56 73 94 Skatteintäkter 4-3 -6-5 Statlig utjämning och generella statsbidrag 0-2 -2 4 Finansnetto 12 16 21 24 Jämförelsestörande finansiell intäkt 0 0 0 62 Summa avvikelse 72 67 87 178 Justerad budget Kommunfullmäktige har beslutat att justera 2015 års budget enligt följande: Årets resultat enligt KF fastställd budget (24 nov 2014) Tilläggsanslag kommunstyrelsen KF 9 februari 2015 25 Ombudgetering KF 27 april 2015 62 Årets resultat enligt reviderad budget 2015 22,0 mnkr -1,5 mnkr -14,8 mnkr 6,0 mnkr Summa budgetavvikelse på 178 mnkr tillsammans med budgerat resultat på 6 mnkr innebär att kommunens resultat enligt resultaträkningen blir 184 mnkr.

20(117) Kommunen som arbetsgivare Medarbetarna Kommunen har sedan tidigare år genomfört medarbetarundersökning vartannat år. Den senaste genomfördes under 2014, vilket betyder att några nya resultat inte finns att redovisa för år 2015. Kort sammanfattat visade 2014 års mätning att Kommunindex, det sammantagna medelvärdet på samtliga frågor som ställs under kommunnivån, har ökat varje år sedan 2010. Resultatet visar att medarbetarna har en positiv upplevelse av Täby kommun som helhet. De områden som låg högst är alla är lika viktiga, stolt att arbeta på Täby kommun samt Täby stimulerar till friskvård. Den sistnämnda är den som har ökat mest, med 12 punkter, sedan mätningen 2012. Slutsatsen av det senare är att ökningen kom genom att friskvårdsbidraget dubblerades 2013. Andra exempel på områden som har ökat för varje mätning är attraktiv arbetsplats och öppet klimat. I analyser ses starka samband mellan frågan attraktiv arbetsplats och öppet klimat. På de arbetsplatser där medarbetare upplever att Täby kommun har ett öppet klimat upplevs även att Täby kommun är en attraktiv arbetsplats. Ledningsindex, det sammantagna medelvärdet på samtliga frågor som ställts på ledningsnivå, avser medarbetarnas samlade upplevelse av ledarskapet. Ledningsindex har haft en positiv trend sedan 2010 även om resultatet sjunkit två punkter jämfört med 2012. Målet Täby kommun är en attraktiv arbetsgivare uppnåddes inte enligt ovan mätning för år 2014 och då ingen mätning genomfördes 2015 kan således inte någon ny bedömning av måluppfyllelse göras för detta år. Hållbart medarbetarindex, HME SKL och Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA, erbjuder en modell och en enkät för att kontinuerligt utvärdera och följa upp arbetsgivarpolitiken i kommuner och landsting med fokus på Hållbart medarbetarengagemang HME. Som en del i medarbetarundersökningen 2014 använde Täby kommun SKL:s nio frågor kring hållbart medarbetarengagemang. Bakgrunden till frågorna är att engagemanget bedöms vara en av de viktigaste förutsättningarna för en organisations förmåga att nå goda resultat. Täby kommuns resultat låg på index 80 och i jämförelse med övriga deltagande kommuner hade Täby näst högsta index, vilket innebär att Täby hade ett gott resultat gällande motivation, ledarskap och styrning. Utveckling Den bristande möjligheten att göra analyser av medarbetarnas uppfattning om arbetssituation, om ledarskapet och om organisationen är en utmaning när det kommer till analys av resultat med avseende på de nyckeltal kommunen har tillgång till. Sådana exempel är sjukfrånvaro (kort och lång), personalomsättning, lönestrukturer, arbetstid, antal medarbetare per chef, arbetsmiljörelaterade inci-

21(117) denter, uttag av friskvårdssubvention, andel omkostnader för rehabilitering, förebyggande insatser, pensionsavgångar osv. För att möta denna utmaning kommer medarbetarundersökning from 2016 att genomföras varje år och kompletteras med ytterligare undersökningar inom ramen för det forskningsbaserade verktyget Healthwatch. Detta verktyg medger också för chefer att ställa frågor på ett enkelt sätt löpande under året för att stämma av arbetet med bland annat de båda arbetsmiljömål som finns och för medarbetarna själva att dagligen om de vill stämma av sin egen hälsa kopplat till arbetssituationen. Med dessa underlag som stöd kommer förutsättningarna att göra mer träffsäkra analyser och därmed vidta adekvata åtgärder kopplat till medarbetarskap, ledarskap och arbetsmiljö att bli bättre. Personalstruktur Antalet medarbetare i kommunen är oförändrat jämfört med år 2014. Andelen kvinnor är 75% och andelen heltidsanställda utgör 82%. Antal anställda 2 015 2 014 Kvinnor och män Kvinnor 1 482 1 497 Män 502 487 Andel kvinnor 75% 75% Hel- eller deltid Heltidsanställda 1 631 1 615 Deltidsanställda 353 369 Andel heltidsanställda 82% 81% Genomsnittlig sysselsättningsgrad Kvinnor 95% 95% Män 97% 97% Totalt antal anställda 1 984 1 984 *Tabellen visar tillsvidareanställda Stadsbyggnadskontoret har utökats med 16 medarbetare, social omsorg har minskat med 14 medarbetare och kultur och fritid har minskat med fem medarbetare. Övriga verksamhetsområden redovisar mindre förändringar av antalet medarbetare. Antalet manliga medarbetare uppgick till 502 personer (25 %). Genomsnittsåldern är 47 år (48 år 2014). Täby kommun redovisar en hög genomsnittlig sysselsättningsgrad och antalet heltidsanställda har ökat något sedan föregående år. Att fler arbetar heltid är betydelsefullt bland annat för att möta ökade rekryteringsbehov och vara en attraktiv arbetsgivare. Antal visstidsanställda medarbetare (samtliga anställningsformer utöver tillsvidareanställda) omräknat till årsarbetare uppgick till 277 personer (255 personer, 2014).

22(117) Projekt Attraktiv arbetsgivare Täby kommun har under några år stått och står alltjämt liksom andra arbetsgivare inför en rad utmaningar framöver. Konkurrensen om potentiella medarbetare ökar då välfärdssektorn behöver rekrytera tusentals medarbetare de närmaste åren, samtidigt som vi har pensionsavgångar inom alla verksamhetsområden. Täby som kommun växer och en av kommunens utmaningar är att attrahera yrkesgrupper som exempelvis ingenjörer, projektledare, vissa lärarkategorier och socialsekreterare. I och med det ökande flyktingmottagandet har bristen på socialsekreterare accentuerat och är nu ytterst svår. Inom varje verksamhetsområde har sedan tidigare en mindre kompetens- och målgruppskartläggning gjorts tillsammans med verksamhetscheferna. Syftet med kartläggningen var att få en uppfattning inom respektive verksamhetsområde om kompetens- och rekryteringsbehovet för att planera olika marknadsföringsinsatser. Nu har ytterligare kartläggningar genomförts kopplat till kommande lönerörelse då bedömningar måste göras utifrån att vissa grupper kan behöva vara särskilt prioriterade och att handlingsplan ska tas fram för att komma tillrätta med eventuella brister avseende kompetens och tillgång till personalresurser. Genomgången visar dels ett behov av fortsatta rekryteringsinsatser för grupperna ovan, dels ett behov av att skapa bättre förutsättningar för cheferna i ledarskapet. Det senare kommer att läggas till som utvecklingsarbete under 2016 då medarbetarundersökningar och andra mätningar tydligt visar på kopplingen mellan nöjda medarbetare och gott ledarskap. Täby kommun vill ta tillvara medarbetares synpunkter som en viktig del av utvecklingen av Täby som attraktiv arbetsgivare. De verktyg som används är avgångsintervjuer, fördjupad intervju med nyckelpersoner och enkät. Avgångsintervjuer genomförs av närmsta chef och som ett komplement genomförs avgångsenkäter anonymt. Sammanställning och analys sker vid utgången av varje år och efter 2015 års försök med extern konsult som dessutom avgångs intervjuar chefer och nyckelpersoner visar att det inte finns några klara indikatorer på chefer som lämnar kommunen. Det finns däremot indikationer på att medarbetare inom bristyrkesgrupperna byter jobb för att på så sätt få högre lön hos en annan arbetsgivare med samma brist som Täby har. Verksamheter i kommunen har upplevt att medarbetare lämnat en arbetsplats för att börja i annan kommun och efter en tid återvänt till Täby på ny arbetsplats med flera tusen kronor högre lön. Detta är en utmaning som inte i längden kan mötas med enbart högre lön/löneutveckling, utan som måste mötas genom andra insatser för att stärka kommunen som arbetsgivare där minskad negativ arbetsrelaterad stress och arbetsglädje (de två arbetsmiljömålen) tillsammans med ett gott ledarskap identifierats som nycklar till framgång. Under våren har en digital rekryteringsutbildning färdigställts. Syftet är att öka kunskapen bland kommunens chefer om vikten av en professionell, attraktiv och

23(117) juridiskt korrekt rekryteringsprocess. Ytterligare ett viktigt insatsområde för att vara en attraktiv arbetsgivare är att se över introduktionsprocessen för nyanställda vilket också har skett under 2015 och resultatet finns på intranätet. En del i introduktionen är en kommunskola, som är en film om hur det är att arbeta i en kommun vilken är tänkt att fungera som en snabb introduktion för medarbetare som tidigare inte arbetat inom offentlig sektor. Projekt lönebildning Ett projekt om lokal lönebildning påbörjades under 2013 och pågår t o m 2016. Projektets mål är att länka samman budget- och löneprocess, följa upp så att lönesättningen styr mot målen i verksamhetsplanen samt att medarbetarna ska förstå varför de har den lönenivå de har i förhållande till sina prestationer och svårigheter i uppdraget. Ett resultat av projektet under 2014 var en kartläggning av strukturlöner, förbättrad analys inför och efter löneöversynen och utbildning i lönebildning för nya chefer. Utvärderingen visade att 60 % av deltagande chefer anser att de har god nytta av utbildningen. Under 2015 har cheferna arbetat med att förbättra sina löneanalyser inför löneöversynen 2016 vilket ska leda till att den årliga löneöversynen utvecklas på de sätt som parterna anger i huvudöverenskommelsen. Utfallet av 2015 års löneöversyn stämde överens med det budgeterade löneutrymmet. I sort sätt samtliga grupper kompenserades med 1 % löneökning. Pedagogisk personal kompenserades med 2 % och kommunals grupper tilldelades det, enligt löneavtal, beräknade utrymmet 600 kr/medarbetare. Ledar- och medarbetarskap Nyanställda chefer har under året gått en fyradagars kommunövergripande introduktionsutbildning. Den innehöll information inom flera olika områden: kommunens organisation och ledning, ekonomi och verksamhetsstyrning, personalfrågor, kommunikation, upphandling, IT-frågor och lokalförsörjning. Målgruppen var nya chefer och chefsintroduktionen erbjöd en orientering i rollen som arbetsgivarrepresentant i Täby kommun samt belyste chefskapet ur ett administrativt och organisatoriskt perspektiv. Utvärderingen av chefsintroduktionen visade på ett gott resultat. Av deltagarna var 30 % (56 %) mycket nöjda och 70 % (44 %) nöjda med chefsintroduktionen som helhet. 84 % av cheferna ansåg att introduktionen helt eller delvis bidragit till ett utökat nätverk. På frågan om de fått en tydlig bild av vart de vänder sig med frågor kring sitt chefskap svarade 76 % (88 %) ja och 3 % (12 %) delvis. Hälsofrämjande arbete

24(117) Sjukfrånvaron för Täby kommun är fortsatt låg, trots en ökning från 4,7 % år 2014 till 5,3 % 2015. I förhållande till länet fortsätter Täby kommun att rapportera den lägsta sjukfrånvaron av alla kommuner. Trenden med den ökade sjukfrånvaro känns igen från arbetsmarknaden i stort. Ökningen i Täby sker främst för kvinnor samt i åldersgruppen 50 år eller äldre. Den totala sjuklönekostnaden 2015 uppgår till 12 754 tkr (10 971 tkr, 2014). Sjukfrånvaro 2 015 2 014 Total sjukfrånvarotid/sammanlagd ordinarie arbetstid 5,3 % 4,7 % Summa tid med långtidsjukfrånvaro över 60 dagar/total sjukfrånvarotid Summa sjukfrånvarotid för kvinnor/sammanlagd ordinarie arbetstid för kvinnor Summa sjukfrånvarotid för män/sammanlagd ordinarie arbetstid för män Summa sjukfrånvarotid 29 år eller yngre/sammanlagd ordinarie arbets-tid 29 år eller yngre Summa sjukfrånvarotid 30-49 år/sammanlagd ordinarie arbetstid 30-49 år Summa sjukfrånvarotid 50 år eller äldre/sammanlagd ordinarie arbets-tid 50 år eller äldre 37,9 % 34,8 % 6,1 % 5,3 % 3,2 % 3,0 % 4,6 % 4,3 % 5,1 % 4,6 % 5,7 % 4,8 % Sjukfrånvaro per verksamhetsområde 2 015 2 014 Kommunledningskontoret 5,3% 3,4% Södra Roslagens miljö och hälsoskyddskontor 1,1% 2,5% Stadsbyggnadskontoret 2,8% 4,1% Kultur och fritid 3,8% 3,3% Social omsorg 6,3% 5,9% Barn- och grundskola 5,3% 4,6% Gymnasie- och vuxenutbildning 5,4% 3,4% Totalt kommunen 5,3% 4,7% Forskning visar att ett väl fungerande arbetsmiljöarbete har en positiv inverkan på sjukfrånvaron. Arbetsmiljömålen har ändrats från tidigare år och nu arbetar kommunen med målen att öka arbetsglädjen, och att minska den skadliga arbetsrelaterade stressen. Dessa mål kommer att innebära såväl nya arbetsmetoder som ny uppföljning genom ett nytt systemstöd. Arbetsmiljömålen är numera integrerade i verksamhetsplanen vilket kommer att underlätta arbetet med att samtidigt se relationer mellan förutsättningar och resultat i flera dimensioner. Uppstart i de nya arbetssätten och uppföljningen kommer samtidigt med att målen införs och

25(117) följs upp för 2016 års verksamhet i kommunen. Under 2015 har också beslut fattas att tillsätta en partsammansatt grupp för att se över och utveckla innehållet i arbetsmiljöarbetet kopplat till de olika nivåernas organ, LAK lokala arbetsmiljökommitté, VAK verksamhetsområdes arbetsmiljökommitté och CAMK central arbetsmiljökommitté. En förmån som erbjuds är ett bidrag till friskvårdsaktiviteter. Uttaget av friskvårdsbidraget sjönk något från 53 % år 2013 till 51 % år 2014. Under 2015 har en liten ökning skett till 52 %. Bidraget dubblerades 2013 från 800 kronor/ år och medarbetare till 1 600 kronor. Verksamhetsområden Antal anställda Antal årsarbetare 2 015 2 014 2 013 2 015 2 014 2 013 Kommunledningskontoret 177 175 168 175 173 166 Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor 23 24 26 23 24 26 Stadsbyggnadskontoret 145 129 115 143 127 114 Kultur och fritid 94 99 95 87 92 90 Social omsorg 562 576 585 526 537 545 Barn- och grundskola 831 828 797 794 786 754 Gymnasie- och vuxenutbildning 152 153 173 146 147 166 Totalt 1 984 1 984 1 959 1 894 1 886 1 860

26(117) Miljöbokslut Miljöarbetet i Täby kommun utgår i huvudsak från Miljöplanen och Verksamhetsplanen. För varje inriktningsmål inom Miljöplanen finns handlingsplaner och policys som kopplar till målområdet. Miljöbokslutet beskriver hur vi uppnår satta mål och genomför planerade aktiviteter samt ger en samlad bild av utvecklingen på miljöområdet inom hela kommunens geografiska område. Miljöbokslutet redovisas i sin helhet i en separat bilaga. Miljöbokslutet ger en lägesrapport för de fyra inriktningsmålen i Miljöplanen; begränsad klimatpåverkan, god vattenmiljö, halva Täby grönt och god bebyggd miljö. Av de 21 mål som ingår i Miljöplanen respektive Klimat- och energistrategin uppnås tolv. Måluppfyllelsen bedöms vara osäker för tre av målen (avseende kommunens egna transporter) men med redan planerade insatser bedöms dessa vara möjliga att klara. Två av målen bedöms vara mycket svåra att nå och dessutom bedöms kommunens möjligheter vara begränsad.att påverka resultatet. Det handlar dels om målet att energianvändningen (el och värme) ska minska per invånare med 20 % år 2020 jämfört med 2009, dels målet att sjöar och vattendrag ska ha god vattenstatus 2021. Utökade kommunala insatser (t ex avseende tillsyn, planering och energi- och klimatråddgivning) kan bidra till måluppfyllelsen men kraftfulla insatser från andra nyckelaktörer krävs också och en bredare samverkan är nödvändig. För fyra mål, tre inom avfallsområdet (God bebyggd miljö) och ett avseende grundvattenkvalitet (God vattenmiljö), saknas indata och bedömningen av måluppfyllelse är därmed inte möjlig att göra. Miljöarbetet i kommunens organisation har sedan antagandet av miljöplanen och klimat- och energistrategin fått en ökad prioritet och miljöarbetet bedrivs allt mer systematiskt. Miljöplanen och klimat- och energistrategin har fått ett tydligt genomslag i verksamheternas planering. Verksamheterna har vid behov formulerat egna miljömål och vidtagit åtgärder för att uppnå miljöplanens och klimat- och energistrategins mål. Av de 58 aktiviteter som listats i miljöbokslutet har tio avslutats 2015, två är ej påbörjade, fyra pågår med avvikelse (t ex försening eller ändrad inriktning) medan övriga 42 pågår enligt plan.. En analys av de indikatorer som tas upp i miljöbokslutet visar på en positiv trend för Täbys del. Miljön är generellt sätt god i Täby och den förbättras successivt trots att kommunen har svårt att nå en del av målen.

27(117) Uppföljning av koncernen I detta avsnitt redovisas de bolag som ingår i kommunkoncernen, förutom Täby kommun, det helägda dotterbolaget Täby Holding AB. Samtliga aktier i bolaget ägs av Täby kommun. Täby Holding AB är i sin tur moderbolag till Täby Fastighets AB och Täby Miljövärme AB. Bolaget äger samtliga aktier i båda dotterbolagen. Täby Holding AB:s resultat uppgår till 10,2 mnkr. Överskottet avser främst ett koncernbidrag från Täby Fastighets AB på12,3 mnkr. Täby Fastighets AB:s resultat uppgår till 44,9 mnkr. I årets resultat ingår koncernbidrag till övriga bolag i koncernen med 30,1 mnkr. Täby Miljövärme AB:s resultat är noll. Bolaget har fått ett koncernbidrag från Täby Fastighets AB på 17,8 mnkr. Täby Holding AB Täby Holding AB är moderbolaget i koncernen Täby Holding. Samtliga aktier i bolaget ägs av Täby kommun. Bolaget äger samtliga aktier i Täby Fastighets AB och Täby Miljövärme AB. Bolagskoncernens syfte är att äga, förvalta och utveckla verksamheter med inriktning inom köp, förvaltning, förädling och försäljning av fastigheter och därmed sammanhängande verksamhetsområden, samt utveckla och bedriva fjärrvärmeverksamhet i Täby kommun samt idka därmed förenlig verksamhet. Täby Holding AB:s resultat har påverkats positivt av det låga ränteläget, vilket inneburit en lägre kostnad för bolagets lån. Årets resultat på 10,2 mnkr förklaras främst av ett koncernbidrag från dotterbolaget Täby Fastighets AB. Täby Holding AB Utfall Utfall (mnkr) 2 015 2 014 Omsättning 0,0 0,0 Resultat efter finansiella poster -2,0-5,1 Årets resultat 10,2 4,2 Balansomslutning 321,0 314,0 Täby Fastighetsaktiebolag Täby Fastighets AB är ett helägt dotterbolag till Täby Holding AB som ägs av Täby kommun. Täby Fastighets AB:s verksamhet omfattar köp och försäljning av mark och byggnader, förvaltning av verksamhetsfastigheter samt skogs- och jordbruksfastigheter. En viktig uppgift är att i samverkan med kommunen förädla exploateringsfastigheter till byggklar mark för boende och näringsliv. Täby Fastighets AB:s fastighetsinnehav motsvarar ca 38 % av kommunens totala areal. Fastigheterna utgörs främst av skogs- och jordbruksfastigheter utanför tätbebyggt område. Täby kommun är inne i ett skede av stark tillväxt och för bo-

28(117) laget ligger fokus på att utveckla mark för försäljning i området Arninge-Ullna. Området utgör en del av målsättningen i utvecklingen av den regionala stadskärnan Täby Centrum-Arninge. Försäljning av etapp 1 i Hägerneholm genomfördes 2013, och försäljning av etapp 2 och 3 genomfördes under 2015. Under 2015 har arbete inletts med att ta fram ett markanvisningsavtal i Arninge handelsområde. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på 106,5 mnkr och kan främst hänföras till försäljningen av Hägerneholm. Täby fastighets AB Utfall Utfall (mnkr) 2015 2014 Omsättning 215,1 61,7 Resultat efter finansiella poster 106,5 31,2 Årets resultat 44,9 0,5 Balansomslutning 523,2 381,3 Måluppfyllelse Kommunfullmäktige har fastställt sex inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder, kommunstyrelsen och de kommunala bolagen. För styrning av Täby fastighet AB under 2015 har kommunfullmäktige fastställt två effektmål. De effektmål som fastställts av kommunfullmäktige har uppnåtts under året. Det sammantagna utfallet för Täby fastighets AB:s måluppfyllelse vid årets slut är mycket god. För inriktningsmålen är bedömningen att Täby fastighets AB är på väg att bidra till att kommunen uppnår dem. Måluppfyllelse och kommentarer till effektmål redovisas nedan. Strategisk utgångspunkt HÅLLBAR TILLVÄXT Inriktningsmål Det är attraktivt att leva och verka i Täby Effektmål/Operativt mål Täby Fastighets AB ska med sitt fastighetsinnehav skapa förutsättningar för fler bostäder och arbetsplatser. Uppnått Målet är uppnått. Försäljning av Hägerneholm har genomförts, med undantag för ett markområde. Försäljningsprocess för Tumstocken 6 (ca 19 000 kvm) i Arninge handelsområde har inletts parallellt med detaljplaneprocessen. Försäljning av en del av Arninge 4:1 (värmeverkstomten, ca 22 300 kvm) tidigare lades och genomfördes redan i slutet av 2014. En projektgrupp har tillsatts och förberedande arbete för detaljplan för Ullna park och försäljningsstrategi för Kanalkvarteren och Ullna park pågår.

29(117) Strategisk utgångspunkt GOD EKO- NOMISK HUSHÅLL- NING Inriktningsmål Täby har hög produktivitet och effektivitet i sina verksamheter Effektmål/Operativt mål Principer för försäljning av villatomter i Hägerneholm har arbetas fram parallellt med framtagandet av detaljplanen. Täby Fastighets AB ska ha en god ekonomisk hushållning som bidrar till koncernnyttan. Uppnått Målet är uppnått. Täby fastighets AB:s resultat före bokslutsdispositioner och skatt innebär ett överskott så att bolaget har finansierat Täby Holding AB och Täby miljövärme AB behov av koncernbidrag. Investerings- och exploateringsutgifter har varit självfinansierade då kassaflödet exklusive upplåning per 31 december visar ett positivt överskott. Upprätthållandet av en långsiktig plan för utveckling av bostäder och arbetsplatser på bolagets mark har genomförts genom att markförsäljningsplanen kontinuerligt har hållits uppdaterad. Planen har redovisats för styrelsen inför hantering av affärsplan under hösten liksom inför framtagande av effektmål under våren. Täby MIljövärme AB Täby Miljövärme AB är ett helägt dotterbolag till Täby Holding AB som ägs av Täby kommun. Bolagets verksamhet innebär att utveckla och bedriva fjärrvärmeverksamhet i Täby kommun i syfte att öka valfrihet och konkurrens. Fjärrvärmeutbyggnaden påbörjades under 2012. Ett koncessionsavtal avseende fjärrvärmenät har tecknats med E.ON, som ger exklusiv leveransrätt under en övergångsperiod. Målet är ett fjärrvärmenät som ägs av kommunen men som är öppet för konkurrens. Åren 2012-2015 har E.ON Värme Sverige AB på TMABs uppdrag byggt ett stamnät från Arninge över Hägernäs till Täby Centrum och Roslags Näsby med ett 70-tal leveranspunkter för fjärrvärme till kunder. Befintliga nät har förvärvats i Hägernäs strand och Näsbypark. Utbyggnaden fortsätter med avsikten att täcka alla Täbys tättbebyggda kommundelar och att lyckas kontraktera ytterligare kunder i befintlig och tillkommande ny bebyggelse. Partnern E.ON producerar biobränslebaserad värme i en panncentral i Arninge samt i Åvacentralen. På lång sikt planeras för basproduktion i ett så kallat kraftvärmeverk. Underlagsutredningar för detta pågår med avseende på bland annat värmebehov, olika produktionsmöjligheter och lokaliseringsalternativ.

30(117) Täby Miljövärme AB Utfall Utfall (mnkr) 2 015 2 014 Omsättning 5,9 5,3 Resultat efter finansiella poster -0,2 0,7 Årets resultat 0,0 0,0 Balansomslutning 141,8 136,2 Måluppfyllelse Kommunfullmäktige har fastställt sex inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder, kommunstyrelsen och de kommunala bolagen. För styrning av TMAB:s verksamheter under 2015 har kommunfullmäktige fastställt två effektmål. Ett effektmål har uppnåtts under året och ett har inte uppnåtts. Det sammantagna utfallet för Täby miljövärme AB:s måluppfyllelse vid årets slut är god. För inriktningsmålen är bedömningen att Täby miljövärme AB är på väg att bidra till att kommunen uppnår dem. Måluppfyllelse och kommentarer till effektmål redovisas nedan. Strategisk utgångspunkt HÅLLBAR TILLVÄXT Inriktningsmål Täby är en hållbar kommun Effektmål/Operativt mål Global effekt: minskade CO2-utsläpp Uppnås inte Målet är inte uppnått. Målet var att minskat CO2 utsläpp med 5000 ton till år 2015. Vid utgången av 2015 bedöms den anslutna volymen innebära en reduktion på 3126 ton/år. Orsaken är att sammansättningen av de värmeslag som ersätts, som elbaserad värme, enskilda pannor samt annan fjärrvärme, till lägre del består av fosila bränslen än vad som tidigare antagits när målet sattes. Större utbud av värmelösningar till fastighetsägare Uppnått Målet är uppnått. Målvärdet om att sex kommundelar ska ha tillgång till fjärrvärme har uppnåtts. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet har skett i kommundelarna Arninge, Hägernäs, Viggbyholm, Täby Centrum, Roslags Näsby och Reprovägen.

31(117) Kommunkoncernens räkenskaper Resultaträkning (mnkr) Kommunen Koncernen 2015 2014 2015 2014 Intäkter Not 1 919 815 1 127 871 Kostnader Not 2-3 762-3 616-3 867-3 633 Avskrivningar Not 3-173 -167-189 -181 Jämförelsestörande poster Not 4 15 0 15 0 Verksamhetens nettokostnader -3 001-2 968-2 913-2 944 Skatteintäkter Not 5 3 383 3 228 3 383 3 229 Generella statsbidrag och utjämning Not 6-276 -245-276 -245 Finansiella intäkter Not 7 27 60 26 59 Finansiella kostnader Not 8-12 -11-14 -17 Jämförelsestörande finansiella intäkter Not 9 62 0 62 0 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 184 65 268 82 Extraordinära intäkter/kostnader 0 0 0 0 Bokslutsdispositioner 0 0 0 0 Årets resultat (förändring av eget kapital) 184 65 268 82 Avgår realisationsvinster -88-50 Värdeökning/-minskning värdepapper synnerliga skäl -3-4 Övriga justeringar, synnerliga skäl 0 30 Årets resultat enligt KL:s balanskrav Not 10 92 41

32(117) Balansräkning (mnkr) Kommunen Koncernen TILLGÅNGAR 2015 2014 2015 2014 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 4 357 3 904 4 737 4 290 varav mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 11 4 285 3 837 4 549 4 117 maskiner och inventarier Not 12 72 66 188 173 Finansiella anläggningstillgångar 73 73 43 43 varav aktier, andelar och bostadsrätter Not 13 73 73 43 43 Långfristiga fordringar Not 14 0 0 0 0 Summa anläggningstillgångar 4 431 3 977 4 780 4 333 Bidrag till statlig infrastruktur Not 15 39 40 39 40 Omsättningstillgångar Förråd och lager Not 16 1 2 1 2 Fordringar Not 17 346 278 482 276 Omsättningsfastigheter Not 18 0 0 5 0 Kortfristiga placeringar Not 19 0 522 0 522 Kassa och bank Not 20 605 1 607 1 Summa omsättningstillgångar 952 803 1 095 801 SUMMA TILLGÅNGAR 5 421 4 820 5 914 5 175

33(117) Balansräkning (mnkr) Kommunen Koncernen EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2015 2014 2015 2014 Eget kapital Not 21 2 847 2 663 2 856 2 588 därav årets resultat 184 65 268 82 Direktbokning eget kapital TFAB 0 0 0 1 Avsättningar Avsättning för pensioner och särskild löneskatt Not 22 326 261 326 261 Andra avsättningar Not 23 0 0 26 18 Summa avsättningar 326 261 352 279 Skulder Långfristiga skulder Not 24 1 497 1 433 1 772 1 736 Kortfristiga skulder Not 25 751 463 933 572 Summa skulder 2 248 1 896 2 706 2 308 Obeskattade reserver 0 0 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 5 421 4 820 5 914 5 175 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensåtaganden Not 26 313 342 313 342 Pensionsåtaganden före 1998 - Täby kommun 1 375 1 418 1 375 1 418 varav särskild löneskatt 268 277 268 277 - Aktiva förtroendevalda Täby kommun 6 24 6 24 varav särskild löneskatt 1 5 1 5 - Södra Roslagens Brandförsvarsförbund 20 20 20 20 varav särskild löneskatt 4 4 4 4

34(117) Finansieringsanalys (mnkr) Kommunen Koncernen 2015 2014 2015 2014 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 184 65 268 82 Justeringar för ej likvidpåverkande poster Avskrivningar 173 167 189 181 Avsättningar 65 11 73 11 Övriga justeringar 0 0 8-4 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 422 243 537 270 Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga fordringar -68-117 -206 15 Ökning (-) eller minskning (+) av förråd och omsättningsfastigheter 1 1-4 1 Ökning (+) eller minskning (-) av kortfristiga skulder 288 39 361-59 Kassaflöde från den löpande verksamheten 643 166 688 226 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar -641-587 -656-626 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 14 13 14 13 Kassaflöde från investeringsverksamheten -627-574 -642-613 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+) eller minskning (-) koncernkontokredit -45 12-45 12 Ökning (+) eller minskning (-) upptagna lån 100 450 72 413 Ökning (+) eller minskning (-) av långfristiga skulder 10 23 10 23 Ökning (-) eller minskning (+) långfristiga fordringar 2-20 2-20 Ökning (-) eller minskning (+) kortfristiga placeringar 522-56 522-56 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 589 409 560 371 Årets kassaflöde 605 0 606-15 Likvida medel vid årets början 1 0 1 16 Likvida medel vid årets slut 605 1 607 1

35(117) Finansiella nyckeltal kommunen 2015 2014 2013 2012 2011 2010 Rörelsekapital (mnkr) 201 340 206 157 455 386 - årlig förändring (mnkr) -139 134 49-299 69-44 Anläggningskapital (mnkr) 2 607 2 283 2 372 2 375 1 959 1 968 - årlig förändring (mnkr) 324-89 -3 416-10 153 Eget kapital (mnkr) 2 847 2 663 2 598 2 532 2 414 2 355 - årlig förändring (mnkr) 184 65 66 118 59 110 Rörelsekapital i procent av 5% 9% 6% 4% 13% 12% externa kostnader och utgifter Nettokostnader i procent av 97% 99% 98% 97% 98% 98% verksamhetens skatteintäkter netto Resultat före extraordinära poster i 5% 2% 2% 3% 2% 3% procent av verksamhetens kostnader Finansnetto (mnkr) 77 49 15 22 7 53 - årlig förändring (mnkr) 29 33-7 15-46 -25 Budgetföljsamhet 1% 1% Soliditet 53% 55% 62% 65% 67% 73% - inkl pensionsåtagandet 27% 25% 26% 28% 27% 32% Långfristig skuldsättningsgrad 28% 30% 22% 16% 15% 8% - exkl VA/gatukostnadsersättningar 14% 14% 6% 3% 5% 5% Investeringar i procent av 21% 20% 24% 25% 16% 12% verksamhetens nettokostnader Skattefinansieringsgrad av investeringar 56% 39% 30% 38% 43% 75%

36(117) Noter (mnkr) Kommunen Koncernen 2015 2014 2015 2014 Not 1 Verksamhetens intäkter Försäljning 137 126 137 123 Taxor och avgifter 318 298 318 298 Förrättnings- och anslutningsavgifter 49 41 49 41 VA-avgifter 88 77 88 77 Renhållningsavgifter 41 35 41 35 Barn-/skolbarnsomsorgsavgifter 80 78 80 78 Äldreomsorgsavgifter 44 50 44 50 Musikskoleavgifter 7 7 7 7 Övriga avgifter 8 10 8 10 Hyror och arrenden 157 147 177 163 Statsbidrag till maxtaxa i förskola och skolbarnsomsorg 26 27 26 27 Övriga bidrag 270 217 270 217 Övriga intäkter 11 0 1 1 Försäljning mark TFAB 197 43 Summa verksamhetens intäkter 919 815 1 127 871 Not 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnader -1 060-1 036-1 061-1 037 Pensionskostnader inkl löneskatt -195-138 -195-138 Material och varor -166-145 -166-145 Köp av verksamhet och övriga tjänster -2 024-1 968-2 028-1 972 Underhåll av fastigheter och inventarier -33-40 -33-40 Övriga lokalkostnader -204-210 -282-215 Bidrag och transfereringar -80-78 -80-78 Kostnad vid försäljning av mark TFAB -2-2 Skattekostnader -21-5 Summa verksamhetens kostnader -3 762-3 616-3 867-3 633 Not 3 Avskrivningar Mark, byggnader och tekniska anläggningar -154-145 -166-157 Maskiner och inventarier -20-22 -23-24 Summa avskrivningar -173-167 -189-181 Not 4 Jämförelsestörande poster Återbetalning AFA-försäkring 15 0 15 0 Summa jämförelsestörande poster 15 0 15 0 Not 5 Skatteintäkter Skatteintäkter 3 383 3 228 3 383 3 228 Summa skatteintäkter 3 383 3 228 3 383 3 228

37(117) Noter (mnkr) 2015 2014 2015 2014 Not 6 Not 7 Not 8 Not 9 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning -509-503 -509-503 Kostnadsutjämning 184 165 184 165 Utjämning LSS -53-48 -53-48 Införandebidrag 0 28 0 28 Kommunal fastighetsavgift 100 98 100 98 Regleringsbidrag/avgift -3 15-3 15 Övriga generella bidrag från staten 5 0 5 Summa generella statsbidrag och utjämning -276-245 -276-245 Finansiella intäkter Ränta på rörliga medel 1 1 1 1 Ränta på utlånade medel 0 0 0 0 Kapitalförvaltning 22 57 22 57 Övrigt 4 2 3 1 Summa finansiella intäkter 27 60 26 59 Finansiella kostnader Kostnadsräntor, avgifter -6-8 -9-14 Kapitalförvaltning -2-1 -2-1 Ränteuppräkning pensionsskuld -3-2 -3-2 Summa finansiella kostnader -12-11 -14-17 Jämförelsestörande poster Realisationsvinst kapitalförvaltning 62 0 62 0 Summa jämförelsestörande poster 62 0 62 0 Not 10 Årets resultat enligt KL:s balanskrav Årets resultat enligt resultaträkningen 184 65 Avgår - realisationsvinst fastigheter -11 0 - realisationsvinst värdepapper -77-50 Justering intäkter/kostnader synnerliga skäl - orealiserad värdeförändr i värdepapper (kapitalförvaltning) -3-4 - omställningskostnader 0 0 - taxefinansierad verksamhet, disposition fond VA 0 5 - disposition reserv eftersatt underhåll, asfalt 0 25 - uppbyggnad av pensionsreserv 0 0 - resultatutjämningsreserv 0 0 Justerat resultat i enlighet med KL:s balanskrav 92 41

38(117) Noter (mnkr) 2015 2014 2015 2014 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 11 IB anskaffningsvärde 3 837 3 424 4 117 3 715 Årets investeringar 616 572 614 573 Årets försäljning/utrangering -14-14 16-13 Årets avskrivningar -154-145 -166-158 Bokfört värde totalt 4 285 3 837 4 549 4 117 Taxeringsvärde totalt 105 114 105 114 Specifikation: Mark IB anskaffningsvärde 161 161 161 161 Årets investeringar 0 0 0 0 Årets försäljning/utrangering 0 0 0 0 Årets avskrivningar 0 0 0 0 Bokfört värde 161 161 161 161 Fastigheter för affärsverksamhet IB anskaffningsvärde 604 552 604 552 Årets investeringar 10 62 10 62 Årets försäljning/utrangering 0-1 0-1 Årets avskrivningar -11-10 -11-10 Bokfört värde 604 604 604 604 Publika fastigheter IB anskaffningsvärde 1 395 1 261 1 395 1 261 Årets investeringar 83 189 83 189 Årets försäljning/utrangering -3-8 -3-8 Årets avskrivningar -53-48 -53-48 Bokfört värde 1 422 1 395 1 422 1 395 Förplanering kommunaltekniska anläggningar IB anskaffningsvärde 8 8 8 8 Årets investeringar 6 0 6 0 Årets försäljning/utrangering 0 0 0 0 Årets avskrivningar 0 0 0 0 Bokfört värde 14 8 14 8 Verksamhetsfastigheter IB anskaffningsvärde 1 058 1 130 1 058 1 130 Årets investeringar 662 16 662 16 Årets försäljning/utrangering 0 0 0 0 Årets avskrivningar -90-88 -90-88 Bokfört värde 1 630 1 058 1 630 1 058

39(117) Noter (mnkr) 2015 2014 2015 2014 Pågående investeringar IB anskaffningsvärde 611 312 611 312 Aktiverat under året -390-157 -390-157 Årets investeringar 244 461 244 461 Årets försäljning/utrangering -11-5 -11-5 Årets avskrivningar 0 0 0 0 Bokfört värde 454 611 454 611 Byggnader och mark TFAB IB anskaffningsvärde 280 291 Årets investeringar -2 1 Årets försäljning/utrangering 29 0 Årets avskrivningar -12-12 Bokfört värde 295 280 Not 12 Maskiner och inventarier Maskiner, inventarier och transportmedel IB anskaffningsvärde 66 72 173 143 Årets investeringar 25 16 38 53 Årets försäljning/utrangering/inkomst 0 0 0 0 Årets avskrivningar -20-22 -23-24 Bokfört värde 72 66 188 173 Not 13 Aktier, andelar och bostadsrätter Aktier, andelar och bostadsrätter 1/1 73 73 43 43 Köp 0 0 0 0 Försäljning 0 0 0 0 Aktier, andelar och bostadsrätter 31/12 73 73 43 43 Aktieinnehav Bolag, antal aktier Kommunförbundet AB, 22 aktier 0 0 SÖRAB, 500 aktier 1 1 Vårljus AB, 1875 aktier 0 0 Roslagsvatten AB, 600 aktier 0 0 Sthlmreg Försäkring AB 6 6 Täby Holding AB, 10100 aktier 30 30 Aktieinnehav 31/12 37 37 Bostadsrätter 36 36 Summa andelar och bostadsrätter 36 36

40(117) Noter (mnkr) 2015 2014 2015 2014 Not 14 Långfristiga fordringar Långfristiga fordringar 1/1 0 0 0 0 Amortering 0 0 0 0 Nyutlåning 0 0 0 0 Långfristiga fordringar 31/12 0 0 0 0 Not 15 Bidrag till statlig infrastruktur Medfinansiering trafikplats Viggbyholm och Roslags Näsby 41 41 41 41 Ackumulerad upplösning -2-1 -2-1 Summa bidrag till statlig infrastruktur 39 40 39 40 Kommunfullmäktige beslutade i november 2009 att medfinansiera nya trafikplatser i Viggbyholm och Roslags-Näsby med 40 miljoner kronor. Bidraget upplöses på 25 år. Not 16 Förråd och lager Oljelager 1 2 1 2 Övriga förråd 0 0 0 0 Summa förråd och lager 1 2 1 2 Not 17 Fordringar Kundfordringar 47 61 173 70 Momsfordran 32 31 32 31 Statsbidragsfordringar 8 10 8 10 Interimsfordringar 136 66 142 71 Övriga fordringar 123 110 127 93 Summa fordringar 346 278 482 276 Not 18 Omsättningsfastigheter Omsättningsfastigheter TFAB 0 0 5 0 Summa omsättningsfastigheter 0 0 5 0 Not 19 Kortfristiga placeringar Kapitalförvaltning DNB 0 241 0 241 Kapitalförvaltning Robur 0 282 0 282 Summa kortfristiga placeringar 0 522 0 522

41(117) Noter (mnkr) 2015 2014 2015 2014 Not 20 Kassa och bank Kontantkassor 0 0 0 0 Plusgiro 0 0 0 0 Bank 605 1 607 1 Summa kassa och bank 605 1 607 1 Not 21 Eget kapital Eget kapital 1/1 2 663 2 598 2 588 2 506 Årets resultat 184 65 268 82 Direktbokning eget kapital 0 0 0 1 Summa eget kapital 2 847 2 663 2 856 2 588 Reserverat i årets bokslut 0 0 Kvar av reservation (se tilläggsupplysning) 523 523 VA-kollektivets interna resultatfond uppgår till -0,1 mnkr. Detta innebär att VA-avgifterna intill 31/12 2015 har varit 0,1 mnkr lägre än kommunens kostnader för VA-verksamheten. VA-verksamhetens andel av kommunens anläggningstillgångar uppgår till 14,1%. Avfallskollektivets interna resultatfond uppgår till 2,5 mnkr. Detta innebär att avfallsavgifterna intill 31/12 2015 har varit 2,5 mnkr högre än kommunens kostnader för avfallsverksamheten. Avfallsverksamhetens andel av kommunens anläggningstillgångar uppgår till 0,07%. Not 22 Avsättning för pensioner och särskild löneskatt Ingående avsättning 261 250 261 250 Pensionsutbetalningar -8-9 -8-9 Nyintjänad pension 50 18 50 18 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 4 2 4 2 Förändring av löneskatt 13 2 13 2 Övrigt 0-2 0-2 Pensionsskuld aktiva förtroendevalda 6 6 0 Summa avsättningar och särskild löneskatt 326 261 326 261 Aktualiseringsgrad 72,5% 76,5%

42(117) Noter (mnkr) 2015 2014 2015 2014 Not 23 Andra avsättningar Uppskjuten skatteskuld i obeskattade reserver 0 0 26 18 Summa andra avsättningar 0 0 26 18 Not 24 Långfristiga skulder Låneskulder, långfristig del upplåning 650 550 925 853 Nyttjande koncernkontokredit 83 128 83 128 Summa låneskulder o koncernkontokredit 733 678 1 008 981 Förutbetalda intäkter som regleras över flera år IB bokfört värde anslutningsavgifter VA 1/1 148 134 148 134 Årets anslutningsavgifter VA 25 16 25 16 Årets periodiserade anslutningsavgifter -3-3 -3-3 IB bokfört värde gatukostnadsersättningar 1/1 606 547 606 547 Årets gatukostnadsersättningar 8 77 8 77 Årets periodiserade gatukostnadsersättningar -20-18 -20-18 Summa förutbetalda intäkter 765 755 765 755 Summa långfristiga skulder 1 497 1 433 1 772 1 736 (se tilläggsupplysning) Not 25 Kortfristiga skulder Kortfristig del av långfristig skuld 200 50 200 75 Leverantörsskulder 225 148 227 175 Moms 7 2 7 2 Interimsskulder 139 140 292 198 varav pensionsutbetalning individuell del 39 37 39 37 Semesterlöneskuld 73 73 73 73 Övriga kortfristiga skulder 107 50 135 49 Summa kortfristiga skulder 751 463 933 572 Not 26 Borgensåtaganden Täby Fastighets AB 25 50 25 50 Täby Holding AB 275 278 275 278 Bostads- och bostadsrättslån med kommunalt förlustansvar 3 3 3 3 Övriga 10 10 10 10 Summa borgensåtaganden 313 342 313 342 Not 27 Avsättningar (justeringsposter) Årets förändring av avsättning för särskild löneskatt 13 2 13 2 Årets förändring av pensionsskuld 52 9 52 9 Övrig förändring 0 0 8 0 Summa 65 11 73 11

43(117) Tilläggsupplysningar 2015 2014 2013 2012 Tilläggsupplysning reserverat eget kapital (se not 21) Pensioner: Reserverat för pensioner i 2005 års bokslut 100 100 100 100 Reserverat för pensioner i 2006 års bokslut 96 96 96 96 Reserverat för pensioner i 2007 års bokslut 88 88 88 88 Reserverat för pensioner i 2010 års bokslut 60 60 60 60 Reserverat för pensioner i 2011 års bokslut 60 60 60 60 Summa pensioner 403 403 403 403 Eftersatt underhåll i kommunala anläggningar: Reserverat för eftersatt underhåll i 2007 års bokslut 50 50 50 50 Reserverat för eftersatt underhåll i 2008 års bokslut 25 25 25 25 Ianspråktaget 2009-20 -20-20 -20 Reserverat för eftersatt underhåll i 2009 års bokslut 65 65 65 65 Ianspråktaget 2010-30 -30-30 -30 Ianspråktaget 2011-30 -30-30 -30 Ianspråktaget 2012-30 -30-30 -30 Reserverat för eftersatt underhåll i 2012 års bokslut 29 29 29 29 Ianspråktaget 2013-34 -34-34 Reserverat för eftersatt underhåll i 2013 års bokslut 55 55 55 Ianspråktaget 2014-25 -25 Summa eftersatt underhåll 55 55 80 59 Resultatutjämningsreserv 65 65 65 65 Totalt kvar av reservation i eget kapital 523 523 548 527 2015-12-31 uppgår reserven till 523 mnkr, varav pensionsreserven uppgår till 403 mnkr. Pensionsreserven får utnyttjas för att mellan vissa år utjämna de ekonomiska påfrestningar som de högre framtida pensionsutbetalningarna kommer att innebära. Del av pensionsutbetalningarna kommer då att avräknas mot det faktiska resultatet i balanskravutredningen. 2015-12-31 uppgår reserven för eftersatt underhåll till 55 mnkr. Reserven för eftersatt underhåll får nyttjas till åtgärder avseende fastigheter men även för vägar och broar för att motverka kostnadsökningar på sikt. Resultatutjämningsreserven enligt riktlinjer enligt KF beslut 2013-09-30 89. Tilläggsupplysning skuld till VA-kollektivet (se not 24) En översyn av redovisningen avseende VA-verksamheten gjordes under år 2007 mot bak grund av den nya Lagen om allmänna vattentjänster som trädde i kraft den 1 januari 2007. Anläggningsavgifter redovisas fr.o.m 2007-01-01 som en långfristig skuld till VA-kollektivet. Årliga anläggningsavgifter läggs till skulden och skulden amorteras i samma takt som avskrivning sker av VA-anläggningarna (70 år). 2015-12-31 uppgick skulden till VA- kollektivet till 170,2 mnkr.

44(117) Tilläggsupplysning skuld gatukostnadsersättningar (se not 24) Erlagda gatukostnadsersättningar periodiseras fr.o.m. 2010 i samma takt som avskrivningarna på gator och vägar, dvs 33 år. Tilläggsupplysning komponentavskrivning Täby kommun tillämpar komponentavskrivning på samtliga investeringar som aktiveras 2015. Under 2015 har även tidigare investeringar för verksamhetsfastigheter med ett bokfört värde per 2014-12-31 överstigande 40 mnkr indelats i komponenter. Verksamhetsfastigheter med ett bokfört värde per 2014-12-31 överstigande 20 mnkr komer att indelas i komponenter under 2016. Tekniska anläggningstillgångar med ett bokfört värde per 2014-12-31 överstigande 40 mnkr kommer att komponentindelas under 2016 i samband med översyn av komponenter med utgångspunkt från underlag från Sveriges kommuner och landsting som publicerades augusti 2015. Tilläggsupplysning leasing Täby kommun kommer att göra en översyn av kommunens leasing under 2016. Tilläggsupplysning koncernredovisning (sammanställd redovisning) Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att koncernens bokförda värden på dotterföretagens aktier har eliminerats mot dotterföretagens egna kapital vid förvärvstidpunkten. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens räkenskaper tas med i koncernredovisningen. Detta innebär att räkenskaperna för försålda bolag under året inte tas med i den sammanställda redovisningen. Eliminering har gjorts för interna mellanhavanden mellan kommunen och respektive bolag. På grund av skillnader i redovisningssätt för de olika enheterna finns marginella skillnader, som inte har någon väsentlig betydelse för den redovisade bilden av koncernens ekonomiska ställning. Redovisningsprinciperna för den sammanställda redovisningen följer de redovisningsprinciper som gäller för Täby kommun.

45(117) Driftbudgetens avräkning 2015 (mnkr) Utfall Utfall Utfall Budget Avvikelse Intäkter Kostnader Netto Netto Netto % Nämd/styrelse Kommunstyrelsen 499-624 -125-144 19 13% Barn- och grundskolenämnden 829-2 140-1 311-1 333 22 2% Socialnämnden 423-1 430-1 007-1 068 61 6% Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 157-426 -269-269 -1 0% Kultur- och fritidsnämnden 31-149 -118-123 5 4% Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd 11-17 -6-6 0 3% Lantmäterinämnden 2-5 -3-2 -1 43% Stadsbyggnadsnämnden 197-420 -223-239 16 7% varav Skattefinansierad verksamhet 61-290 -229-239 10 4% Taxefinansierad verksamhet 136-130 6 0 7 Summa nämnder inkl. stödfunktioner 2 149-5 211-3 062-3 184 121 4% Avgår interna poster Kapitalkostnader 283 283 289-6 2% Kalkylerade personalomkostnader 75 75 78-3 1% Summa interna poster 358 357 366-9 2% Ej utlagda verksamhetsintäkter/kostnader Exploateringsintäkter 23 23 20 3 13% Försäljning mark 11 11 0 11 Pensionskostnad -157-157 -121-36 30% Löneskatt -38-38 -30-8 27% Statsbidrag maxtaxa barnomsorg 31 31 31 0 1% Kundförluster 0-3 -3 0-3 0% Återbetalning premier AFA 14 15 0 15 0% Diverse intäkter/kostnader finansförvaltning 0-5 -5-1 -4 0% Summa ej utlagda verksamhetsintäkter/kostnader 79-203 -123-100 -23 23% Avskrivningar 0-173 -173-178 5 3% Summa verksamhetens intäkter, kostnader och netto 2 228-5 229-3 001-3 096 94 3%

46(117) Investeringar (mnkr) Utfall 2014 Budget 2015 Avvikelse (mnkr) % Total projektbudget Stadsbyggnadsnämnden Investeringar i befintlig miljö Cirkulationsplats Leverantörsvägen 19 20 0 2% 22 Trafiksignal Stora Marknadsvägen-Kemistvägen 1 1 100% x Korsningen Norrortsleden/Bergtorpsvägen 1 1 100% 3 Ny infart Täby IP 1 1 0 33% 17 Infartsparkeringar 0 0 100% x Gång-, cykelväg samt bullerskydd Bergtorpsvägen 6 6 100% 6 Stadsmiljö lek och aktivitet (extra anslag) 1 4 3 72% 27 Belysningsprogrammet 3 6 3 52% 40 Utbyte natriumljuskällor 1 4 3 67% 16 Utbyte kvicksilver (gatubelysning) 1 1 100% x Reinvesteringar belysning (mark och anläggning) 5 8 3 33% 48 Tillgänglighet 1 6 5 75% 27 Brounderhåll, reinvesteringar 1 3 2 60% 20 Bullerskyddsåtgärder 4 7 2 36% 15 Skålhamra kvighage 1 1 100% 1 Strandpromenad/cykelväg Vallentunasjön 1 7 7 92% 14 Cykelplan inkl. utbyggnad 7 7 0 1% x Biblioteksgången 1 1 100% x Tibble Torg 2 2 100% 22 Reinvesteringar gata 3 4 1 35% 20 Ombyggnad trafikplatser Roslags-Näsby och Viggbyholm 47 47 100% 100 Täby allé anslutning Tpl. R-N 4 4 100% 36 Anslutande gångvägar Tpl. R-N 4 4 100% 12 Dubbelspårsutbyggnad etapp 1 7 6 0 3% 21 Dubbelspårsutbyggnad etapp 2-8 29 37 126% x Skavlöten 0 3 2 86% x Avfallshantering 3 2 0 12% 9 Åtgärder Ullnaån 0 0 0 113% 1 Restaurering Vallentunasjön 1 2 2 72% 9 Summa investeringar i befintlig miljö 50 185 135 73% 485

47(117) Investeringar (mnkr) Utfall Budget Avvikelse Total projektbudget 2015 2015 (mnkr) % Investeringar i nya utbyggnadsområden Ullna strand 0 0 0 118 Täby centrum 45 60 15 24% 1100 Hägerneholm 27 82 55 67% 144 Arninge handelsområde och resecentrum 1 9 8 88% 252 Västra Roslags-Näsby 9 18 9 52% 363 Täby park (Galoppfältet etapp 1) 13 18 5 27% x Stansen & Degeln 14 22 8 38% 47 Arninge resterande handelskvarter 0 1 1 100% x Ullna park (Ullnabacken) 0 1 1 97% x Kv. Nyckelpigan 4 4 100% 24 Spaken 1 & 2 0 1 0 95% x Sågtorp 0 1 1 100% x Hägernäs strand 1 1 0 18% x Viggbyholm 74:2 6 6 100% x Näsby Slott 0 0 x Summa investeringar i nya utbyggnadsområden 111 224 114 51% 2048 Ny-och reinvesteringar i befintlig miljö Årliga anslag: trafiksäkerhet, trygghet, gata, park 9 15 6 40% Stadsmiljö finparker 0 8 7 96% Eftersläpande utgifter, väg 0 1 1 62% Servisventiler 2 2 0 19% Dagvattenrening 0 2 2 104% Inventarier VA 0 0 100% Omläggningar VA 5 4-1 17% Kompletteringar VA 1 3 2 60% Eftersläpande utgifter VA 0 0 100% Inventarier SBN 0 0 100% Summa ny- och reinvesteringar i befintlig miljö 17 34 17 51% 0 Småbåtshamnar Viggbyholms båthamn 0 0 x Summa småbåtshamnar 0 0 0 0 Summa stadsbyggnadsnämnden 178 444 266 60% 2533

48(117) Investeringar (mnkr) Utfall Budget Avvikelse Total projektbudget 2015 2015 (mnkr) % Kommunstyrelsen (KS) Övergripande investeringar i fastigheter och anläggningar Nytt kommunhus (inkl. inventarier) 95 208 113 54% 483 Köp av brandstation 11 11 0 11 Lokalutredningar 3 3 100% Upprustning och modernisering av fastigheter och anläggningar Upprustning bibliotekshuset 50 50 100% 150 Ombyggnad av blåklinten 2 2 100% 28 Investeringar i uthyrda lokaler 1 1 1 50% 1 Förberedande investeringsutredningar 3 3 100% 3 Fastighetstekniska investeringar 29 30 2 5% 30 Modernisering av fastigheter 28 30 2 7% 30 Upprustning av kök 11 11 0-1% 11 Energieffektiviseringar 10 21 11 53% 100 Summa investeringar i fastigheter och anläggningar 184 370 186 50% Övriga investeringar Fysisk planering mm 0 4 4 100% IT-investeringar 8 11 3 28% Inventarier mm 0 9 9 100% 14 Summa övriga investeringar 8 24 16 67% Summa kommunstyrelsen 191 394 202 51% Socialnämnd (SON) Äldreomsorg, vård- och omsorgsboende 0 45 45 100% 150 LSS servicebostäder 0 20 20 100% x LSS gruppbostäder 11 43 32 74% 100 Bostäder inom socialpsykiatri 0 3 3 100% 18 HVB-hem för ensamkommande barn 10 14 4 30% 14 Verksamhetsanpassningar (mindre ombyggnationer) 0 3 3 100% 3 Summa socialnämndens investeringar 21 128 107 83%

49(117) Investeringar (mnkr) Utfall Budget Avvikelse Total projektbudget 2015 2015 (mnkr) % Barn- och grundskolenämnd (BGN) Nya skolor och förskolor Ny skola och förskola västra Täby 70 117 47 40% 250 Ny skola och förskola Arninge/Ullna 2 15 13 89% 321 Ny förskola i Arninge 25 43 18 42% 54 Tillbyggnader/ombyggnader Ombyggnad Näsbyparksskolan 63 71 8 12% 300 Om- och tillbyggnad Drakskeppsskolan 1 1 0 0% x Ombyggnad Skolhagenskolan 0 10 10 98% 18 Om- och tillbyggnad Kyrkskolan 0 91 91 100% 140 Utökning Täby kyrkby 0 7 7 100% x Utökning Byleskolan 20 25 5 19% 30 Lokalanpassning enligt nya läroplanen årskurs 6 2 15 13 85% 15 Verksamhetsanpassningar (mindre ombyggnationer) 0 5 5 100% 5 Summa barn- och grundskolenämnden 183 400 217 54% Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd (GVN) Verksamhetsanpassningar (mindre ombyggnationer) 0 1 1 100% 1 Summa gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 0 1 1 100% Kultur- och fritidsnämnd (KFN) Upprustning av Tibble teater 3 8 4 56% 16 Friidrottsanläggning Friplassen 0 3 3 97% 3 Elljusspår Stolpaskogen 3 4 0 11% 4 Upprustning lokaler Bibliotekshuset 0 5 5 100% x Nytt sportcentrum varav simhall 0 45 45 99% 350 varav sporthallar 1 40 39 97% 200 Skarpäng konstgräsplan 5 6 1 15% 7 Kryssarvallen konstgräsplan 5 5 0 6% 5 Upprustning av Täby IP 19 20 1 6% 20 Verksamhetsanpassningar (mindre ombyggnationer) 0 4 4 100% Summa kultur- och fritidsnämnden 37 139 102 74% Totalt kommunstyrelsen 432 1061 629 59% Övriga mindre investeringar Inventarier SRMH 0 0 0 Inventarier BGN 15 28 13 48% Inventarier SON 1 6 5 77% Inventarier KFN 1 2 1 40% Inventarier GVN 0 3 3 90% Summa mindre investeringar 18 39 22 55% Summa investeringar 628 1544 917 59% Medfinansiering av statlig infrastruktur för ombyggnad av trafikplatser Roslags-Näsby och Viggbyholm bokförd som finansiell anläggningstillgång.

50(117) Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ansvar och uppgifter Kommunstyrelsen har ansvaret att leda och styra kommunens utveckling. De centrala uppgifterna är att leda samhällsutvecklingen genom översiktsplanering, mark- och bostadspolitik, miljöfrågor samt genom näringslivsutveckling ansvara för den ekonomiska planeringen samordna kommunens målstyrning ha uppsikt över nämndernas och bolagens verksamheter samt den verksamhet som bedrivs i kommunalförbund I kommunstyrelsens verksamhet ingår den politiska organisationen, kommunledningskontoret med de centrala ledningsresurserna och det administrativa stödet. Kommunstyrelsen har anslag för kommunens personalomstruktureringskostnader och oförutsedda behov, liksom för räddningstjänst och totalförsvarsplanering. Särskilda resurser finns också avsatta för Trygg i Täbys brotts- och drogförebyggande arbete. Dessutom ingår kostnader för bl. a. medlemsavgifter till SKL (Sveriges kommuner och landsting) och KSL (Kommunförbundet Stockholms län). Verksamhetschefens kommentarer till resultatet Året har inneburit att en strid ström av beslut fattats inom utskott och kommunstyrelse avseende ärenden som stödjer Täby kommuns ambitioner att växa. Det handlar om exploateringsavtal, upphandlingar av nybyggda skolor och förskolor, om förberedelser för dubbelspår på Roslagsbanan och om trafiklösningar för att öka framkomligheten i kommunen. Under året har den så kallade Sverigeförhandlingen kommit att spela en viktig roll för arbetet med förbättrade kollektivtrafiklösningar för kommunen. Näringslivsfrågorna har kommit mer i fokus än tidigare genom det nya utskottet och inom ramen för det övergripande miljöarbetet i kommunen har ett nytt förslag till miljöprogram skickats på remiss. Arbetet med det nya ledningssystemet och kvalitetsledningsmodellen har fortlöpt och det IT-stöd kommunen använder för detta har utvecklats och justerats för att bättre passa in i de nya modellerna. En utbildningssatsning har genomförts för ledningsgrupper inom verksamhetsområdena för att underlätta analys av resultat kopplat till modellerna. Samtliga avdelningar inom kommunledningskontoret har på olika sätt varit involverade i och styrt om resurser för att kunna möta kraven i och med att flyktingmottagningen ökat i omfattning. Allra mest har insatser av ökad omfattning märkts inom överförmyndarkansliet och kommunfastigheter, men frågorna rör i hög grad också ekonomi, upphandling, samordning och personal. Resultaten av kommunledningskontorets och kommunstyrelsens, och därmed utskottens, uppdrag ligger i huvudsak i linje med förväntningarna. Det ekonomiska resultatet ligger över förväntad nivå, dels på grund av vakanser, dels ge-

51(117) nom ej använda medel för konsultinsatser och genom att omstruktureringsmedel inte tagits i anspråk. Sammantaget har kontoret effektiviserat i beslutad omfattning samt med några undantag verkställt uppdrag enligt plan. Kommunen kommer mot bakgrund av uppnådda resultat under 2015 vad avser kommunstyrelsens ansvarsområden att ha goda förutsättningar att bidra till måluppfyllelse och långsiktig vision. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige har fastställt sex inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder och kommunstyrelsen. För styrning av kommunstyrelsens verksamheter under 2015 har kommunfullmäktige fastställt två effektmål. Ett av nämndens effektmål som fastställts av kommunfullmäktige har uppnåtts under året och ett är på väg att uppnås. Det sammantagna utfallet för kommunstyrelsens måluppfyllelse vid årets slut är god. För inriktningsmålen är bedömningen att nämnden är på väg att bidra till att kommunen uppnår dem. Måluppfyllelse och kommentarer till effektmål redovisas nedan. Strategisk utgångspunkt Inriktningsmål MEDBOR- GARFOKUS Täby har hög kvalitet i sina verksamheter Effektmål/Operativt mål I Täby finns utmärkta verksamheter och förutsättningar På väg att uppnås Målet är på väg att uppnås. Målet mäts med tre mått, ett NKI-mått rörande företagsklimat, ett index rörande nöjd region som är en helhetsbedömning över hur kommunen är som plats att bo och leva i samt ett index rörande kundnöjdhet kopplat till kommunens webbinformation. Ett av målvärdena är uppnått och två på väg att uppnås. Vad gäller måttet kundnöjdhet kopplat till webbinformation är målvärdet uppnått. Under året har ett arbete pågått för att utveckla kommunens webbplats. Under 2016 kommer dialog med medborgarna att föras för att fördjupa förståelsen av medborgarens informationsbehov och upplevelser av kommunens webbplats i syfte att ytterligare utveckla kommunens webbplats. Gällande måttet för företagsklimat bedöms värdet vara på väg att uppnås. Jämfört med tidigare undersökning uppvisar miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd ett tydligt förbättrat resultat samtidigt som bygglov och brandtillsyn försämrats. Stadsbyggnadsnämnden har givit stadsbyggnadskontoret i uppdrag att komma med förslag på åtgärder för att förbättra resultatet. En förklaring är långa handläggningstider och begränsad

52(117) Strategisk utgångspunkt Effektmål/Operativt mål tillgänglighet som en följd av personalbrist. Medvetna val skall kunna göras bland högkvalitativa välfärdstjänster Inriktningsmål Uppnått Målet är uppnått. Målet mäts med hjälp av två mått. Det ena måttet handlar om valfrihet inom grundskola, där antagning i enlighet med förstahandsval mäts. Det andra måttet utgörs av nöjd inflytande index, ett helhetsbetyg som speglar den övergripande uppfattningen gällande inflytande kopplat till kontakt, information, påverkan samt förtroende. Målvärdet antagning i enlighet med förstahandsval är uppnått. Inför läsåret 2015/2016 fick 94,8 % av eleverna i förskoleklass och åk 4 sitt förstahandsval tillgodosett. Val till åk 6 har tagits bort och val till årskurs 7 införs från och med läsåret 2016/2017.Målvärdet för nöjd inflytande index är på väg att uppnås. Analys av måluppfyllelse Flera av de effektmål som är satta att styra kommunstyrelsens verksamhet handlar om att kommunstyrelsen ska skapa förutsättningar för tillväxt. Täby ska vara en attraktiv plats att leva och verka i, såväl för företag som nuvarande och presumtiva medborgare. Täby har genom samarbetet med de sex nordostkommunerna och den vision som antagits 2012 ambitionen att öka antalet arbetstillfällen i kommunen med 20 000 fram till år 2040. Vad som utgör goda förutsättningar för företag att etablera sig, växa och utvecklas har i detta sammanhang inte formulerats i målsättningen. Faktorer som påverkar förutsättningarna torde vara tillgången till verksamhetslokaler, personalrekryteringsmöjligheter, kommunikationsmöjligheter samt kommunens service, lyhördhet och förståelse för företagens behov. Dessa faktorer har kommunen för avsikt att påverka i den omfattning det är möjligt. Kommunen behöver i och med detta identifiera möjligheter till och planera för verksamhetslokaler i såväl nya som befintliga områden. Likaså behöver kommunen verka för en utveckling av kollektivtrafiken samt marknadsföra kommunen som ett bra etableringsalternativ om målet om 20 000 nya arbetstillfällen ska nås. Kommunens dialog med olika aktörer behöver ha ett tydligt målgruppsfokus. Arbetet pågår inom samtliga dessa områden. Stora investeringar görs bland annat genom en utbyggnad av Roslagsbanans dubbelspår som ett led i utvecklingen av kollektivtrafiken. Likaså pågår diskussioner kring såväl en förlängd Roslagsbana till centralen via Odenplan som en tunnelbana till Täby centrum. I detaljplanearbetet arbetar kommunen för en ökning av verksamhetsytan, där även långsiktigheten har tagits i beaktande. På grund av att delar i dessa processer är lagstyrda eller sker i samarbete med andra större aktörer har kommunen begränsade möjligheter att skynda på processen. Det kan därför finnas risk för att det tar

53(117) tid innan tydliga effekter uppnås. Dialogen med näringsliv, invånare och andra intressenter är ett utvecklingsområde där målgruppsfokus är centralt. I kommunen pågår ett projekt inför uppstart av ett kontaktcenter. Ett kontaktcenter förväntas öka servicen och skapa förutsättningar för kommunen att föra en effektivare dialog med medborgare, näringsliv och andra intressenter. Uppdrag I verksamhetsplanen för 2015 har kommunfullmäktige gett kommunstyrelsen sex uppdrag. Samtliga uppdrag pågår enligt plan. Nedan redovisas en lägesrapport för dessa uppdrag. Handlingsplan för den regionala stadskärnan - Arbetet utifrån handlingsplanen för den regionala stadskärnan pågår enligt plan och fokus på genomförandet av den handlingsplanen ligger nu på arbetet med den fördjupade översiktsplanen för kärnans sydvästra del. Dessutom pågår programarbetet för Täby park (fd galoppfältet). Utvecklingsarbete utifrån vision Stockholm Nordost - Utvecklingsarbetet utifrån visionen för de sex nordostkommunerna Stockholm nordost 2014 fortsätter enligt plan. En fördjupad förstudie om Roslagsbanans förlängning till Arlanda pågår och kommer att vara avslutad under 2016. Den påbörjade Sverigeförhandlingen, vilken innefattat utredning om en eventuell tunnelbaneförlängning till Täby/Arninge och en förlängd Roslagsbana till Arlanda och city kommer att gå in i en ny fast under början av 2016. För Täbys del handlar det om en förhandling med bud som ska lämnas avseende medfinansiering av förbättrad kollektivtrafik till och från kommunen. Beroende på hur denna förhandling faller ut kommer vidare arbete med spårbundna alternativ att påverkas i olika riktning. Uppföljning av aktiviteter kopplade till kommunens miljöplan - Uppföljning av aktiviteter kopplade till kommunens miljöplan är utförd och visar att samtliga åtgärder i Miljöplanen (22 st.) inom planperioden 2010-2014 är genomförda. Åtgärder enligt kommunens klimat- och energistrategi - Uppföljningen av åtgärder enligt kommunens klimat- och energistrategi har genomförts. Uppföljningen visar att genomförandet av åtgärderna i stora drag följer den tidplan som fastställts. Av totalt 55 åtgärder är 18 stycken avslutade och 37 är pågående. Implementering av kommunens kvalitetsledningssystem - Införandet av kommunens första samlade kvalitetsledningssystem har fortsatt under hela året. Genom arbetsgrupp, utveckling av systemet Stratsys, utbildningar för ledningsgrupper och en pilotgrupp inom utbildningssidan har arbetet genomförts enligt plan. Nu vidtar arbetet med att samla in synpunkter från de som arbetar i systemet för att kunna vidareutveckla det och för att kunna fylla på med nya utbildningar och informationsinsatser under 2016 efter behov. Attraktiv arbetsgivare - Arbetet med att stärka Täby kommun som attraktiv arbetsgivare pågår. Under året har insatser gjorts inom områden som rekrytering, introduktion och anställningsförmåner. Implementering av nämnda områden har påbörjats.

54(117) Övriga uppdrag Övriga uppdrag som pågår under året är det arbete som sker inom Trygg i Täby samt mottagande av ensamkommande barn. Trygg i Täby - Trygg i Täby-rådet har beslutat att särskild uppmärksamhet ska riktas mot det tobaksförebyggande arbetet under åren 2015 och 2016. Det innebär att det tobaksförebyggande arbetet prioriteras i alla kommunens verksamheter. Som en del i detta arbete har barn- och grundskolenämnden samt gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden under våren fattat beslut om tobaksfri skoltid. Ensamkommande flyktingbarn - Migrationsverket har under början av året hyrt f.d. Täby Park Hotell som så kallat ankomstboende för upp till 500 personer. Detta har inneburit att flera delar av kommunens verksamheter på olika sätt påverkats av det ökade mottagandet av flyktingar. I slutet av året kom information om att Migrationsverket hade för avsikt att under början av 2016 omvandla ankomstboendet till s.k. anläggningsboende där nyanlända bor under tiden deras ansökan om asyl utreds och prövas av Migrationsverket. En sådan förändring skulle för kommunen innebära ett omedelbart ansvar för att erbjuda förskoleplats åt alla där boende barn, grundskola och fritidshem för alla i skolbarnsåldern och gymnasieskola för de äldre barnen. För vuxna gäller rätten till svenska för invandrare (SFI) inom tre månader. Kommunens olika verksamheter har därför under 2015 förberett och planerat för att möjliggöra insatser i denna riktigt. Frivilligorganisationerna och Täbyborna har under året ställt upp med olika insatser med kort varsel och med stort engagemang. Ett enskilt ekonomiskt bidrag har inkommit till kommunen, en konstauktion har hållits där överskottet har dedikerats till flyktingmottagandet och informationsmöten har hållits för att engagera fler familjehem, gode män, kontaktmän mm. En av de absolut största utmaningarna har varit att ta hand om det stora antalet ensamkommande flyktingbarn. Täby kommun har under 2015 haft ett avtal om att tillhandahålla 37 asylplatser för ensamkommande barn utan vårdnadshavare. Vid årets slut hade 223 barn aviserats och mottagits för en asylplats. Därutöver har kommunen även ansvar för ytterligare ca 25 barn som fått permanent uppehållstillstånd under året. Migrationsverket ansvarar för att barnet så snart som möjligt anvisas till en kommun som i sin tur svarar för boende och omsorg under den tid som frågan om asyl prövas och även tiden efter för de barn som beviljas uppehållstillstånd. Den anvisade kommunen ansvarar för att barnet får det stöd och den hjälp som föreskrivs i socialtjänstlagen. Kommunen ska bland annat utreda barnets behov och fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende, utse en god man samt att ansvara för att barnet får tillgång till skolundervisning. I slutet av 2015 rådde stor brist på boendeplatser för nyanlända barn och familjer i Täby kommun, vilket innebar att lediga platser måste sökas inom hela landet. Kommunen fick en statlig schablonersättning per avtalad plats. Behovet av att utöka platser i kommunen är stort då placeringar utanför kommunen innebär praktiska utmaningar, exem-

55(117) pelvis uppföljning av varje barns placering och att se till att varje barn tilldelas skolplacering. För att möta de nya behoven av insatser har kommunen sedan den 1 september en ny enhet med placering inom social omsorg, integrations- och arbetsmarknadsenheten, samt en särskilt funktion för flyktingsamordning. Kommunens uppdrag är att ansvara för boende, SFI, samhällsinformation och den övriga service som kommunen tillhandahåller. Ekonomi Kommunstyrelsens nettokostnader uppgår till 121,8 mnkr inklusive ombudgetering, vilket motsvarar 4 % av kommunens totala nettokostnader. Nettokostnaderna har minskat med 12 % jämfört med föregående år. De större förändringarna består av ökade externa intäkter och minskade lönekostnader. Fördelningen av nämndens nettokostnader per verksamhet framgår av nedanstående diagram. På grund av den nybildade överförmyndarnämnden från och med 2015 är överförmyndarens verksamhet exkluderad. Kommunledningskontoret och den politiska organisationens budget har minskats i och med detta. Nämndens andel av kommunens nettokostnader Kommunstyrelsen 4% Nämndens nettokostnader per verksamhet 2015 2015 Kommun ledning 12% Övrig verksamhet 27% Planerings avd. 13% Ekonomi avd. 10% Kommun fastigheter 10% Övrig verksamhet i Täby 96% Kommunika tions avd. 3% Personal avd. 6% Fysisk planering IT-avd. 1% 17% Strategi enheten 1% För år 2015 redovisar kommunstyrelsen en positiv avvikelse med 19,6 mnkr vilket motsvarar 14 % av budgeterade nettokostnader. Avvikelsen innehåller en positiv avvikelse för merparten av kommunledningskontorets avdelningar. Negativa avvikelser redovisas för kommunfastigheter, strategienheten, IT-avdelningen och anslaget för interna administrativa intäkter (s.k OH kostnader). Avvikelsen beror främst på vakanta tjänster, lägre kostnader för räddningstjänsten, intäkter i form av ett engångsanslag för nytt avtal för schaktmassor vid Ullnatippen och lägre kostnader för omställning och omstrukturering än budgeterat under året.

56(117) KS Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) 2015 2015 mnkr % 2014 Intäkter 385,2 367,1 18,1 5 % 369,1 Kostnader -506,9-508,5 1,5 0 % -508,3 Nettokostnader -121,8-141,4 19,6 14 % -139,2 Budget 2015 är utökad med 4,4 mnkr genom ombudgetering. Överförmyndarnämndens verksamhet är exkluderad med 2,5 mnkr. Investeringar Årets investeringar uppgår till 432,9 mnkr vilket innebär lägre utgifter än budget med 628,3 mnkr. Avvikelsen beror främst på förseningar gällande Kyrkskolans om- och tillbyggnad, uppförandet av LSS gruppbostäder, nytt vård- och omsorgboende, upprustningen av bibliotekshuset samt uppförandet av en ny simhall och nya sporthallar. Dessutom resulterar uppförandet av Brinkskolan samt Brinkens förskola i lägre utgifter än budget. KS Utfall Budget Avvikelse Investeringar (mnkr) 2015 2015 mnkr % Nytt kommunhus (inkl. inventarier) 95,8 208 112,2 54 % Köp av brandstation 10,6 10,7 0,1 1 % Upprustning och modernisering av fastigheter 78,0 151,2 73,2 48 % Investeringar i fastigheter på uppdrag av resp. nämnd - Socialnämnden 21,2 127,7 106,5 83 % - Barn- och grundskolenämnden 183,0 399,9 216,9 54 % - Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 0,0 1,0 1,0 100 % - Kultur- och fritidsnämnden 36,6 139,1 102,5 74 % Summa investeringar i fastigheter och anläggningar 425,2 1 037,6 612,4 59 % Fysisk planering 0 4,0 4,0 100 % IT-investeringar 7,7 10,7 3,0 28 % Inventarier mm 0 8,9 8,9 100 % Summa investeringar 432,9 1 061,2 628,3 59 % Budget 2015 är utökad med 110,7 mnkr genom ombudgetering. De investeringar i fastigheter som genomförs under året är framför allt investeringar på uppdrag av respektive nämnd, investeringar i ett nytt kommunhus samt upprustning och modernisering av fastigheter.

57(117) Täby kommun har avsatt 10,7 mnkr för köp brandstationen av Storstockholms brandförsvar, utgiften uppgick till 10,6 mnkr. Arbetet inför uppförandet av det nya kommunhuset har pågått under året. Budgetavvikelsen beror på en fördröjning av projektet i huvudsak på grund av överklagade av upphandlingar. Färdigställande för inflyttning beräknas till första kvartalet år 2017. Under året har upprustning och modernisering av kommunens fastigheter genomförts med bland annat takrenoveringar, ytskiktsrenoveringar, energieffektiviseringar samt upprustning av kommunens skolkök. Budgetavvikelsen beror på förseningar av energieffektiviseringar på grund av den överklagade fjärrvärmeupphandlingen Investeringar i fastigheter på uppdrag av kommunens olika nämnder har en total årsbudget på 667,7 mnkr, vilket motsvarar 63 % av kommunstyrelsens totala investeringsbudget. Större investeringar som genomförts under året på uppdrag av barn- och grundskolenämnden är uppförande av en ny skola och förskola i västra Täby (Brinkskolan samt Brinkens förskola), ombyggnad av Näsbyparksskolan, uppförande av en ny förskola i Arninge samt en utökning av kapaciteten på Byleskolan i Täby kyrkby. På uppdrag av kultur- och fritidsverksamheten pågår arbetet med att utveckla och rusta upp Täby IP. De investeringar som planerats och genomförts på uppdrag av socialnämnden under året är främst uppförande av LSS-bostäder samt HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. I övriga investeringar ingår investeringar för fysisk planering, IT-investeringar samt inventarier. Avvikelsen beror främst på senareläggning av årets förnyelse av servrar och tidsförskjutningar gällande införandet av ett E-arkiv och gemensamt ärendehanteringssystem.

58(117) Stadsbyggnadsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Stadsbyggnadsnämnden svarar för ärenden som rör drift och underhåll samt anläggande och byggnation av kommunens gator, vägar, torg, parker, vatten- och avloppsledningar samt småbåtshamnar. Nämnden fullgör även kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och har det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen. Nämnden svarar för den kommunala renhållningen och trafiksäkerhetsfrågor ingår också i nämndens verksamhetsområde. Verksamhetschefens kommentarer till resultatet Under 2015 har verksamheten bedrivits i linje med mål och uppdrag i verksamhetsplanen. Nämndens måluppfyllelse är mycket god, åtta av nämndens tio effektmål är uppnådda. Nämndens ekonomi har under hela året indikerat på ett positivt resultat. Det är framförallt lägre kapitalkostnader och försiktiga intäktsprognoser, men även lägre kostnader på grund av vakanser, som ger upphov till den positiva avvikelsen. Investeringsbudgeten visar också en stor avvikelse, främst på grund av tidsmässiga förskjutningar i projekten, vilket inte är ovanligt i stora utbyggnadsprojekt. Eftersom Täby är inne i ett skede av stark tillväxt är det viktigt att i den fysiska planeringen tydliggöra kommunens långsiktiga mål. Under året har kommunen gått med i statlig förhandling om åtaganden kopplade till utvecklad spårbunden infrastruktur. En fördjupad översiktsplan för den centrala stadskärnan liksom en trafikstrategi för Täby har inletts. Portföljen med pågående stadsbyggnadsprojekt bedöms uppfylla målsättningar om planeringstakt och fokus har under året legat på fyra stora nybyggnadsområden Täby centrum, Arninge-Ullna, Västra Roslags-Näsby och Täby park - liksom de stora infrastruktursatsningarna i form av ombyggnad av två trafikplatser Viggbyholm och Roslags-Näsby samt dubbelspår för Roslagsbanan. De största milstolparna i projekten har varit invigningen av Täby torg liksom godkännande av program och ramavtal för Täby park. Utöver det har inflyttning i de första bostäderna i Arninge-Ullna inletts. I Västra Roslags-Näsby har en mycket nytänkande byggherredialog genomförts för utveckling av det hållbarhetsprogram som ska följa detaljplanen. En positiv medborgardialog för planarbetet Näsby slott har också genomförts. Upphandling av ny driftentreprenad för gator och parker har genomförts under året. Täby kommun kan från och med den 1 april 2015 erbjuda insamling av matavfall. Den stora volymen och komplexiteten i arbetsuppgifter ställer stora krav på

59(117) stadsbyggnadskontorets förmåga, bland annat till att arbeta i projekt liksom att driva ett metodiskt förbättringsarbete. En ny avdelning har i början av året inrättats med ansvar för stora projekt. Ett generellt utvecklingsarbete påbörjades under våren och intensifierades sedan under hösten. Syfte är att skapa struktur och stöd för stadsbyggnadskontorets projektorganisation. Utvecklingsarbetet innefattar bl a en processorienterad projektmodell för stadsbyggnads- och anläggningsprojekt, portfölj- och resursstyrning, styrande och stödjande dokument som underlättar samspel mellan projektoch linjeverksamhet. Arbetet omfattar också upphandling av projektutbildningar och IT-stöd i form av projektverktyg. Visionen är att stadsbyggnadskontoret är en effektiv projektorganisation med systematiskt arbetssätt för samtliga projekt, och god samverkan mellan projekt- och linjeorganisation och politik. Implementering av utvecklingsarbetet kommer att påbörjas under 2016. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige har fastställt sex inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder och kommunstyrelsen. För styrning av stadsbyggnadsnämndens verksamheter under 2015 har kommunfullmäktige fastställt två effektmål. Båda nämndens effektmål som fastställts av kommunfullmäktige har uppnåtts under året. Det sammantagna utfallet för stadsbyggnadsnämndens måluppfyllelse vid årets slut är mycket god. För inriktningsmålen är bedömningen att nämnden är på väg att bidra till att kommunen uppnår dem. Måluppfyllelse och kommentarer till effektmål redovisas nedan. Strategisk utgångspunkt HÅLLBAR TILLVÄXT Inriktningsmål Det är attraktivt att leva och verka i Täby Effektmål/Operativt mål Täby erbjuder attraktiva arbetsplatser. Uppnått Målet är uppnått. Måluppfyllelsen mäts med måttet antal kvm verksamhetslokaler i områden där detaljplaner antagits. Under 2015 har detaljplanen för Hägerneholm innehållandes 47 870 kvadratmeter verksamhetsyta antagits vilket motsvarar närmare 600 % av det uppsatta målet om 8 000 kvm. Detaljplanen för Hägerneholm antogs under året och omfattar såväl skolverksamhet som handel i bostädernas bottenvåning. Detaljplanen för Spaken 1 och 2 som antogs 2015-10-05 innebär att befintlig byggrätt för kontor flexibelt utökas med bostäder. Täby erbjuder attraktiva bostäder Uppnått Målet är uppnått. Måluppfyllelsen mäts med måttet antal bostäder i detaljplaner som antagits. Under 2015

60(117) Strategisk utgångspunkt Inriktningsmål Effektmål/Operativt mål har detaljplaner för sammanlagt 1 387 bostäder antagits jämfört med målvärdet på 500 lägenheter per år. Detaljplanen för Hägerneholm innehåller ca 1 100 bostäder, detaljplanen för Sågtorp 3 innehåller ca 150 bostäder i smålägenheter och Spaken 1 och 2 innehåller ca 125 bostäder i form av lägenheter. Utöver detta så innehåller detaljplanen för Eldröret 6 bostäder i form av ett LSS-boende. Ytterligare sex bostäder som villabebyggelse kan tillskapas i sex stycken detaljplaner som möjliggjorde avstyckningar. Analys av måluppfyllelse Stadsbyggnadsnämndens måluppfyllelse är mycket god genom nämndens två effektmål uppnås. En analys av vidtagna planåtgärder pekar på flexiblare planer (breddade användningsområden) samt behov av nya verksamhetsområden och utifrån detta har näringslivsstrategins inriktning för fysisk planering formulerats. Antalet bygglovansökningar och pågående byggnationer visar att lägenhetsutbudet är attraktivt, vilket ger en indikation på att Täby erbjuder attraktiva bostäder. Bostadsbyggnadsprognosen visar i nuläget på en planeringstakt för hela Täby om i snitt 900 bostäder per år under den kommande tioårsperioden, vilket därmed väl uppfyller målsättningar i verksamhetsplanen. Den genomsnittliga planeringstakten har ökat från 750 bostäder per år då verksamhetsplanen antogs. Det beror dels på att vissa projekt fått en ökad andel mindre bostäder, varför projekten då rymmer fler i antal inom samma byggrätt. I dialog med byggherrar har även byggrätter på kommunal mark kunnat utökas och konjunkturläget har även inneburit att flera initiativ till ny planläggning har tagits av privata fastighetsägare. Uppdrag I verksamhetsplanen för 2015 har kommunfullmäktige gett stadsbyggnadsnämnden ett uppdrag. Uppdraget pågår enligt plan. Nedan redovisas en lägesrapport för uppdraget. Trafikstrategi - stadsbyggnadsnämnden ska ta fram en trafikstrategi. Den ska väga samman trafikslag, trafikinfrastruktur, stråkstrategi och stadsmiljö utifrån målet ett gott stadsliv. Uppdraget har inletts och under 2015 har en nulägesbeskrivning och preliminära målområden och strategier arbetats fram för fortsatt förankring och beslut under våren 2016. Ekonomi Nämndens nettokostnader uppgår till 222,9 mnkr inklusive ombudgetering, vilket motsvarar 7 % av kommunens totala nettokostnader. Nettokostnaderna har ökat med 5 % jämfört med föregående år. De större förändringarna består av ökade

61(117) kapitalkostnader, ökade kostnader för beläggningsunderhåll för verksamheten gator och vägar samt ökade kostnader för resurser i samband med nämndens uppdrag avseende projekt och tillväxtarbetet. Fördelningen av nämndens bruttokostnader per verksamhet framgår av nedanstående diagram. Fördelningen är i stort sätt oförändrad jämfört med föregående år. Nämndens andel av kommunens nettokostnader 2015 Nämndens bruttokostnader per verksamhet 2015 SBN 7% Avfall 10% Fysisk planering 15% Vatten och avlopp 23% Övrig verksamhet i Täby 93% Småbåtshamnar 0% Miljö 0% Parker och stadsmiljö 8% Gator och vägar 44% För år 2015 redovisar nämnden en positiv avvikelse med 16,4 mnkr vilket motsvarar 7 % av budgeterade nettokostnader. SBN Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) 2015 2015 mnkr % 2014 Intäkter 156,5 148,2 8,3 6 % 136,3 Kostnader -379,4-387,5 8,1 2 % -348,5 Nettokostnader -222,9-239,3 16,4 7 % -212,2 Budget 2015 är utökad med 1,5 mnkr genom ombudgetering.

62(117) Fördelningen av nettokostnader per verksamhet framgår av nedanstående sammanställning. SBN Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) 2015 2015 mnkr % 2014 Skattefinansierad verksamhet Fysisk planering -35,4-40,3 4,8 12 % -31,1 Gator och vägar -164,4-169,1 4,6 3 % -150,6 Parker -28,0-28,1 0,1 0 % -24,0 Miljö -1,3-1,4 0,1 4 % -1,3 Fjärrvärme 0,2-0,2 0,4 0 % 0,0 Taxefinansierad verksamhet Småbåtshamnar 0,0 0,0 0,0-0,0 Vatten och avlopp 4,7 1,5 3,2 - -3,2 Avfall 1,3-1,9 3,2 - -2,0 Nettokostnader -222,9-239,3 16,4 7 % -212,2 Budget 2015 är utökad med 1,5 mnkr genom ombudgetering. Driftbudgeten är uppdelad i en skattefinansierad respektive taxefinansierad del. Anledningen är att taxekollektivet ska bära sina egna utfall och att över- respektive underskott regleras inom en treårsperiod. Totalt visar den skattefinansierade verksamheten en positiv avvikelse på 10,0 mnkr för helåret 2015. De större avvikelserna finns inom verksamheten fysisk planering (planintäkter och vakanser) och gator och vägar (kapitalkostnader). De taxefinansierade verksamheterna visar också en positiv avvikelse på 6,4 mnkr för 2015. Avvikelsen avser både vatten- och avloppsverksamheten (VAverksamheten) och avfallsverksamheten. Skattefinansierad verksamhet Avvikelsen inom fysisk planering beror främst på att digitalisering av stadsbyggnadskontorets arkivbestånd är försenat, lägre personalkostnader på grund av vakanser samt att den nya plantaxan har börjat ge resultat. Inom gator och vägar beror den positiva avvikelsen på lägre kapitalkostnader på grund av tidsmässiga förskjutningar av investeringar. Vinterväghållningen redovisar däremot en negativ avvikelse och minskar den positiva avvikelsen något. Taxefinansierad verksamhet För vatten och avlopp beror den positiva avvikelsen främst på lägre kapitalkosntder i form av räntor. Driftskostnaderna visar däremot på en negativ avvikelse. Avfallsverksamheten visar en positiv avvikelse främst på grund av lägre anslutning av hushållen till matavfallsinsamlingen än budgeterat.

63(117) Investeringar Årets investeringar uppgår till 177,9 mnkr vilket innebär lägre utgifter än budget med 265,9 mnkr. Avvikelsen beror främst på att betalplaner för ombyggnad av trafikplatserna i Viggbyholm och Roslags-Näsby samt utbyggnaden av Roslagsbanans dubbelspår avviker från årsbudget. Likaså medför tidsförskjutningar i projekten Hägerneholm, Arninge handelsområde och resecentrum, Täby centrum, Stansen och Degeln, Viggbyholm samt Västra Roslags-Näsby lägre utgifter än årets budget. De tidsmässiga förskjutningarna har ingen större påverkan på projektens totala slutkostnadsprognoser. SBN Utfall Budget Avvikelse Investeringar (mnkr) 2015 2015 mnkr % Investeringar i befintlig miljö 50,1 185,2 135,1 71 % Investeringar i nybyggnadsområden 110,6 224,4 113,8 51 % Årliga anslag 16,9 34,2 17,3 51 % Småbåtshamnar 0,3 0,0-0,3 Summa investeringar 177,9 443,8 265,9 60 % Budget 2015 är utökad med 43,8 mnkr genom ombudgetering. Investeringar i befintlig miljö står för 28 % av det totala utfallet De större investeringarna som pågår under 2015 är ombyggnaden av trafikplatserna i Viggbyholm och Roslags-Näsby samt utbyggnad av Roslagsbanans dubbelspår. Investeringar i nya utbyggnadsområden står för 62 % av total utfallet. Större investeringar i nya utbyggnadsområden pågår i Täby centrum och planeras i Västra Roslags-Näsby, Arninge/Ullna samt Täby park där det planeras för nya bostäder samt nya skolor, förskolor, bostäder inom social omsorg. Under året har även investeringar påbörjats av området Stansen & Degeln. Projektet innebär att området förändras till en stadsdel med blandat innehåll varav ca 300 lägenheter. Årliga investeringsanslag står för 9,5 % av totala utfallet och utgörs framför allt av omläggningar och kompletteringar av VA-anläggningar samt årliga investeringar i gata, park, trygghet och trafiksäkerhet.

64(117) Lantmäterinämnden Nämndens ansvar och uppgifter Lantmäterinämnden fullgör kommunens uppgifter inom områdena fastighetsbildning och fastighetsregistrering enligt fastighetsbildningslagen och utövar därigenom huvudmannaskapet för den kommunala lantmäterimyndigheten som kommunen har fått tillstånd att inrätta enligt lagen om kommunal lantmäterimyndighet (1995:1393). Nämnden ansvarar även för myndighetsservice inom lantmäteriverksamheten enligt följande: Upprättande av och ansvar för digital registerkarta Upprättande av förslag till fastighetsindelningsbestämmelser Utförande av fastighets och gränsutredningar Fastighetsrättslig service och rådgivning till enskild och åt kommun Plantolkningar Administration för namn- och adressfrågor samt registrering Värdeintyg Upprättande av fastighetsförteckningar Aktuellt under året Under året har 53 ärenden avslutats och vid årsskiftet finns 67 ärenden i balans. Fortfarande pågår mer omfattande förrättningar i bland annat Täby centrum, Hägernäs och Arninge-Ullna. Under året har digital arkivering införts, som ett led i effektivisering av handläggningen och LEAN arbete i projektform pågår. Ekonomi Nämndens nettokostnader uppgår till 2,9 mnkr, vilket motsvarar 0,1 % av kommunens totala nettokostnader. Nettokostnaderna har ökat med 16 % jämfört med föregående år. De större förändringarna består av högre personalkostnader och kostnad för konsult, som anlitats som extra resurs, under en begränsad tid. För år 2015 redovisar nämnden en negativ avvikelse med 0,9 mnkr vilket motsvarar 45 % av budgeterade nettokostnader. Den negativa avvikelsen består främst av lägre intäkter, då planerade förrättningar inte kunnat genomföras som planerat på grund av vakanser. LMN Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) 2015 2015 mnkr % 2014 Intäkter 2,2 3,0-0,8 27 % 1,5 Kostnader -5,1-5,0-0,1 2 % -4,0 Nettokostnader -2,9-2,0-0,9 45 % -2,5

65(117) Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd Nämndens ansvar och uppgifter Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnds (SRMH) uppgift är att svara för Täbys och Vaxholms tillsyn och kontroll enligt miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, strålskyddslagen, alkohollagen, tobakslagen samt kontroll av läkemedelsförsäljning i detaljhandeln. Nämnden ska även svara för information och expertkunskap inom verksamhetsområdet, besvara remisser samt delta i kommunernas krishantering. SRMH ansvarar även för miljöövervakning avseende sina kontrollobjekt. Dessutom utför SRMH tillsynen med stöd av alkohollagen och tobakslagen samt kontrollen enligt lagen om handel med vissa receptfria läkemedel på uppdrag av Norrtälje och Vallentuna. Besluten fattas av socialnämnden i Norrtälje respektive Vallentuna. Verksamhetschefens kommentarer till resultatet Under året har kontoret fortsatt arbetet med att skapa en ännu större förståelseför och kunskap om vilka lagkrav som gäller, hur lagarna ska efterlevas och varför. De aktiviteter som planerats inom respektive tillsyns- eller kontrollområde har i stort genomförts enligt plan. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt tillsyn inom tobakslagens område i Täby och handläggning av enskilda avloppsärenden i Vaxholm. En viss tidsförskjutning och omprioritering har skett inom tillsynen av enskilda avlopp. Att åtgärda utdömda avlopp har visat sig ta längre tid än vad som förutsattes i planeringen. Nämnden har därför prioriterat att hantera resultatet av tidigare inventeringsomgångar, istället för att som planerat inventera nya avlopp. Återkommande, professionellt genomförda inspektioner och en god dialog med verksamhetsutövarna leder till förbättrad lagefterlevnad. Nämndens mål (god lagefterlevnad) har mätts genom andelen inspektioner/kontroller som visat på allvarliga avvikelser från lagkrav. Målnivån var satt till högst 10 % allvarliga avvikelser vid inspektion och den har uppnåtts med god marginal, vilket tyder på att kontrollen givit önskad effekt. Andelen allvarliga avvikelser var endast 3,2 % inom livsmedelskontrollens och 4 % inom miljöbalkens område. En allvarlig avvikelse har framkommit vid tillsyn av serveringsställena. En förhållandevis hög andel av genomförda kontrollköp av tobak har visat på ett behov av utökade kontrollinsatser för att minska risken för försäljning till minderåriga.

66(117) Under året har Södra Roslagen miljö- och hälsoskyddsnämnds verksamhet bedrivits i enlighet med fastställda tillsyns- och kontrollplaner. I fokus har förutom ordinarie tillsyn varit att skapa en ännu större förståelse och kunskap om vilka lagkrav som gäller, hur lagarna ska efterlevas och varför. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige har fastställt sex inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder och kommunstyrelsen. För styrning av Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnds verksamhet under 2015 har fullmäktige fastställt ett effektmål. Nämndens effektmål som fastställts av kommunfullmäktige har uppnåtts. Det sammantagna utfallet för Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnds måluppfyllelse vid årets slut är mycket god. För inriktningsmålen är bedömningen att nämnden är på väg att bidra till att kommunen uppnår dem. Måluppfyllelse och kommentarer till effektmål redovisas nedan. Strategisk utgångspunkt Inriktningsmål MEDBOR- GARFOKUS Det är tryggt att leva och verka i Täby och Vaxholm Effektmål/Operativt mål God lagefterlevnad Uppnått Målet är uppnåt. Målet mäts genom att andel kontrollbesök där allvarliga avvikelser konstaterats inte ska överstiga 10 %. Utfallet för livsmedel är 3,2 %, MB 4,0% och Tillst. 1,0 %. Målet är uppnått eftersom allvarliga avvikelser konstaterats i lägre grad än 10 % inom alla SRMH:s kontrollområden. Analys av måluppfyllelse Nämndens mål (god lagefterlevnad) har mätts genom andelen inspektioner/kontroller som visat på allvarliga avvikelser från lagkrav. Målnivån var satt till högst 10 % allvarliga avvikelser vid inspektion och den har uppnåtts med god marginal, vilket tyder på att kontrollen givit önskad effekt. Andelen allvarliga avvikelser var endast 3,2 % inom livsmedelskontrollens och 4 % inom miljöbalkens område. En allvarlig avvikelse har framkommit vid tillsyn av serveringsställena. En förhållandevis hög andel av genomförda kontrollköp av tobak har visat på ett behov av utökade kontrollinsatser för att minska risken för försäljning till minderåriga.

67(117) Ekonomi Nämndens nettokostnader uppgår till 7,9 mnkr vilket motsvarar 0,2 % av kommunens totala nettokostnader. För år 2015 redovisar nämnden en negativ avvikelse med 0,2 mnkr vilket motsvarar 2 % av budgeterade nettokostnader. Nettokostnaderna har minskat med 8 % jämfört med föregående år. Avvikelsen beror främst på lägre intäkter än budgeterade för enskilda avlopp och värmepumpstillstånd. SRMH totalt Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) 2015 2015 mnkr % 2014 Intäkter 9,3 9,6-0,2 3 % 8,7 Kostnader -17,2-17,3 0,1 2 % -17,1 Nettokostnader -7,9-7,7 0,2 2 % -8,4 SRMH fördelat per kommun Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) 2015 2015 mnkr % 2014 Täbys del -6,1-5,9 0,2 3 % -6,4 Vaxholms del -1,8-1,8 0,0 0 % -2,0 Nettokostnader -7,9-7,7 0,2 2 % -8,4

68(117) Kultur- och fritidsnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Kultur- och fritidsnämndens uppgifter omfattar kulturell verksamhet, idrotts-, frilufts- och fritidsverksamhet för barn, ungdomar och vuxna. Nämndens verksamhet omfattar också driften av anläggningar för fritids- och kulturändamål samt det ekonomiska stödet till föreningslivet. I nämndens verksamhetsområde ingår även den kommunala kulturskolans verksamhet och tillståndsärenden enligt lotterilagen. Nämnden svarar också för folkbiblioteksverksamheten, kulturminnesvården och museala frågor. Verksamheten ska bedrivas i samråd och i samverkan med den ideella sektorn. Verksamhetschefens kommentarer till resultatet Under året har kultur och fritid arbetat för att få äldre tonåringar mer delaktiga i kultur- och fritidsverksamheten. Att lyssna på, tolka och analysera ungdomars intressen och behov kopplat till trender och utveckling har därför varit en viktig uppgift. Utifrån den kunskap vi fått har förändringar påbörjats. Exempel på detta är projektet jämställd mötesplats i Täby centrum och anpassningen av Java ungdomscenter. En positiv utveckling är att antalet aktiviteter i föreningslivet ökar, vilket går emot trenden i länet och övriga Sverige. Det ställer samtidigt krav på anpassade idrottsanläggningar för de föreningar som växer. För att kunna ta ställning till vilka idrotter som har störst behov av nya lokaler behöver en bedömning av behoven göras. Skidåkning och motionslöpning är aktiviteter som ökar i olika åldersgrupper. Därför har Täby IS fått bidrag till att utveckla Täby konstsnöspår i samarbete med Sundbybergs IK. Ensta har även fått ett elljusspår på 5 km. Under året har flera konstgräsytor tillkommit för att täcka fotbollsklubbarnas behov. Ett roligt inslag i Täbys idrottsverksamhet är IK Frejs spel i Superettan. Täby IP har behövt byggas om för att klara de krav som ställs för att bedriva elitfotboll. Utöver IK Frej har Täby en stor och framgångsrik elit- och breddverksamhet inom många idrotter. Verksamhet för flyktingar har påbörjats och kommer sannolikt att öka kraftigt, vilket fordrar ett mer aktivt och uppsökande arbete från fritidsgårdarnas sida. Fritidsledarna behöver finnas tillgängliga på de platser där nyanlända ungdomar rör sig. För att lyckas krävs trygga fritidsledare som kan verka i nya miljöer och med nya besökare och yrkesgrupper. Det förväntade resultatet är att nyanlända ungdomar i likhet med andra tonåringar ska vara aktiva på sin fritid och känna sig inkluderade i gemenskapen med andra unga.

69(117) Överskottet från årets två konstauktioner kommer att användas som stöd till föreningar och enskilda som ideellt vill genomföra fritidsaktiviteter för flyktingbarn. Kommunen är numera med i föreningen Funkisglädje, som arrangerar FunkisMello, en sångtävling för personer med funktionsnedsättning. Täby hade en representant i finalen som anordnades på Cirkus. Tibble teaters upprustning och program har fått ett positivt gensvar bland Täbyborna. Bland annat arrangeras nu Liveopera från The Metropolitan. Det ekonomiska resultatet för året är i det stora hela positivt och måluppfyllelsen är god. Ett överskott redovisas på 4,7 mnkr. En verksamhet som dock redovisar kraftigt underskott är den kommunala musikskolan. Här krävs stora förändringar för att få verksamheten i balans med budget. Verksamhetens kostnader täcks inte upp av musikskolepengen. Vi kan också konstatera en låg besöks- och lånefrekvens på vissa biblioteksfilialer. För kommande år kommer fokus läggas på verksamhet för äldre tonåringar och att ge rimliga förutsättningar för de idrotter som växer. Täby torg är nu färdigställt och fokus kommer att läggas på att göra torget attraktivt och levande, en plats att trivas på. En mötesplats för äldre tonåringar är under uppbyggnad i Bibliotekshuset. Utöver detta behöver verksamheten anpassas och organiseras utifrån givna ekonomiska resurser. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige har fastställt sex inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder och kommunstyrelsen. För styrning av kultur- och fritidsnämndens verksamheter under 2015 har kommunfullmäktige fastställt ett effektmål. Det fastställda effektmålet för nämnden har uppnåtts under året. Det sammantagna utfallet för kultur- och fritidsnämndens måluppfyllelse vid årets slut är mycket god. För inriktningsmålen är bedömningen att nämnden är på väg att bidra till att kommunen uppnår dem. Måluppfyllelse och kommentarer till effektmål redovisas nedan. Strategisk utgångspunkt HÅLLBAR TILLVÄXT Inriktningsmål Det är attraktivt att leva och verka i Täby Effektmål/Operativt mål Ungdomar i gymnasieåldern är aktiva inom Täby kommuns kultur- och fritidsarena Uppnått Målet är uppnått. Måluppfyllelsen bedöms med tre mått där utfallet för samtliga överträffar målvärdet. Ett av måtten består av antal ungdomar i gymnasieåldern

70(117) Strategisk utgångspunkt Inriktningsmål Effektmål/Operativt mål som tar del av kulturskolans utbud (målvärde: minst 135, utfall: 180). Det andra måttet utgörs av antal ungdomar i gymnasieåldern som tar del av bibliotekets utbud (målvärde: minst 3 300, utfall: 3 562). Det tredje måttet består av antal besök av ungdomar i gymnasieåldern i Ung fritids verksamheter (målvärde: minst 4300, utfall: 8 378). Förklaringen till att målet uppnås är den satsning som har gjorts på målgruppen. Aktiviteter som har genomförts är bland annat särskilda ungdomsevents, kurser avsedda för äldre ungdomar samt att en fritidsgård endast är öppen för unga vuxna mellan 16-25 år. Alla verksamheter deltar även i arbetet med projektet "En jämställd mötesplats för ungdomar". Under hösten har ett arbete med fokusgrupper bestående av 160 gymnasieungdomar pågått inom projektet. Samtliga grupper har arbetat efter metoden "Open world café" som innebär att ungdomarna har varit idésprutor på fem teman - jämställdhet, bemötande, fysisk miljö, mötesplats och aktiviteter. De tankar och idéer som har kommit fram tas nu med i det fortsatta arbetet kring en jämställd mötesplats. Analys av måluppfyllelse Till grund för kultur- och fritidsnämndens effektmål ligger den livsstilsstudie som gjordes 2013. Utifrån livsstilsstudien har ungdomars önskemål kunnat fångas upp och bidra till en medveten satsning på målgruppen. Resultatet ifrån studien visar att i takt med åldern minskar deltagandet i fritidsaktiviteter. Det satta effektmålet har haft som målsättning att öka andelen aktiva ungdomar inom kultur- och fritidsarenan. Verksamheterna har genom riktade aktiviteter mot målgruppen lyckats öka deltagandet och uppnå målet. Den ungdomsgård som har öppnats i Täby centrum är välbesökt och ungdomarna har själva uttryckt att de uppskattar en högre ålder. Ung fritid har också startat ett nytt koncept, "Ung fritid live", som bygger på ungas egen kraft att skapa arrangemang. En livespelning gjordes bland annat i Karby gård. Kulturskolan har genomfört en ökad marknadsföring mot skolor och har genom det lyckats få fler äldre att söka sig till både gamla och nya kurser. Kulturskolan samarbetade också med Ung fritid kring DJ-verksamheten, vilket också var en framgångsfaktor. Huvudbiblioteket har utifrån önskemål i livsstilsstudien utökat antalet studieplatser. Studieplatserna är efterfrågade och flitigt använda av gymnasister. I planeringen av programaktiviteter har också särskild hänsyn tagits till ungdomar genom anordnande av skrivarkurs, spelkvällar och ett Engelforsevent i samband med att filmen Cirkeln hade premiär. Under året ökade antalet utlån av media för pojkar i åldern 16-18 år, vilket kan förklaras med särskilda programaktiviteter,

71(117) men också med besök av gymnasier som inte har tillgång till skolbibliotek. Utmaningen framöver är att ytterligare öka antalet unga vuxna inom kultur- och fritidsarenan. Intressen och önskemål ändrar sig över tid vilket gör att både arbetssätten och mötesplatser för ungdomar kan komma att förändras. De sociala medierna får en allt större roll i ungas liv och det krävs en förmåga att tänka i nya banor för att nå dem. Framgångsfaktorn ligger i att möta ungdomarna på deras egna arenor och att kunna fånga upp deras önskemål. Uppdrag I verksamhetsplanen för 2015 har kommunfullmäktige gett kultur- och fritidsnämnden två uppdrag. Båda uppdragen pågår enligt plan. Nedan redovisas en lägesrapport för dessa uppdrag. Ny simhall och upprustning av Täby sportcentrum - Detaljplaneringen av den nya simhallen fortskrider och ett preliminärt lokalprogram har tagits fram. Placeringen av simhallen är planerad till kvarteret Rospiggen, invid Bergtorpsrondellen. Projektet har försenats något, bland annat på grund av att trafikförhållandena är komplicerade vid Rospiggen. Målsättningen är fortfarande att simhallen ska vara färdigställd till slutet av 2018 eller början av 2019. Täby sportcentrum har under året genomgått en upprustning. Renoveringen har inneburit nya golv i två hallar samt målning och utbyte av ljudabsorbenter. En hall har också anpassats för att bättre passa friidrotten. Utöver det har judolokalen upprustats genom utbyte av nätväggar och golv. Renoveringarna kommer att fortsätta under 2016 med bland annat byte av golv i centercourten. Tibble teater - Salongen i teatern har upprustats med bland annat nya stolar, tyger och belysning. I foajén har förbättringsarbete utförts, en loge har renoverats och ett skyltskåp har införskaffats. I februari genomfördes en workshop med representanter från olika verksamheter i kommunen som har en bred erfarenhet av teatern. Under hösten arrangerades ett flertal offentliga föreställningar på teatern med bland annat Cirkus Cirkör och skol- och familjeföreställningar. Dessutom påbörjades en satsning med direktsända operaföreställningar från The Metropolitan i New York. De populära föreställningarna fortsätter under 2016 och Tibble teater kommer att bli Sveriges största scen för ändamålet. Övriga uppdrag Flyktingmottagandet - För information om vad flyktingmottagandet inneburit för kommunen som helhet, se kommunstyrelsens redogörelse under Övriga uppdrag och arbetsområden. För kultur- och fritidsnämndens del har flyktingmottagandet framför allt varit tydligt på biblioteken och inom Ung fritids verksamhet. Vissa bibliotek i kommunen har varit frekvent besökta av nyanlända under hös-

72(117) ten. Ungdomarna är intresserade av att lära sig svenska och lånar ABC-böcker. Lexikon och språkkurser lånas flitigt liksom datorer och ordbehandlingsdatorer. Språkstöd är installerat på vissa datorer. Biblioteken har också köpt in bildordböcker "Upptäck orden", anpassade för högstadiet. Det är dock svårt med tillgången på böcker då många bibliotek beställer från Internationella biblioteket. SFI-elever lånar "Börja läsa", Lättläst, språkkurser och ordböcker. En del skolor lånar också böcker till sina nyanlända elever. Ung fritid har påbörjat ett samarbete med Åva gymnasium och introduktionsprogrammet för nyanlända. De har arbetat med att "skapa film" på Ipads. Filmen ska visas som förfilm på filmfestivalen, ett samarrangemang mellan Ung fritid och kulturenheten, den 13 april 2016. De fritidsgårdar som har ökat antal besök av nyanlända arbetar aktivt med gruppen under sin öppna verksamhet. Vid vissa fritidsgårdar finns det behov av att ha öppet på kvällar, och framöver är målsättningen att ha öppet i större utsträckning för att tillgodose besökarnas behov. Personalen arbetar medvetet med integration och att skapa förståelse för samhället genom samtal i mindre grupper. Sport och kulturaktiviteter anordnas utifrån önskemål liksom att möjliggöra för olika uttrycksformer för att skapa inkludering i samhället. Ekonomi Nämndens nettokostnader uppgår till 117,8 mnkr inklusive ombudgetering. vilket motsvarar 4 % av kommunens totala nettokostnader. Nettokostnaderna har ökat med 1 % jämfört med föregående år. Fördelningen av nämndens nettokostnader per verksamhet framgår av nedanstående diagram. Fördelningen är i stort oförändrad jämfört med föregående år. Nämndens andel av kommunens nettokostnader 2015 Kultur- och fritidsnämn den 4% Nämndens nettokostnader per verksamhet 2015 Kulturskola 11% Ung fritid 10% Centralt anslag 5% Idrott, föreningoch hallar 33% Övrig verksamhet i Täby 96% Bibliotek 17% Kulturenheten 4% Sport-och friluftsanläggnin. 20% För år 2015 redovisar nämnden en positiv avvikelse mot budget med 4,7 mnkr vilket motsvarar 4 % av budgeterade nettokostnader.

73(117) KFN Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) 2015 2015 mnkr % 2014 Intäkter 19,7 22,4-2,7 12 % 22,0 Kostnader -137,5-144,9 7,4 5 % -138,7 Nettokostnader -117,8-122,5 4,7 4 % -116,7 Budget 2015 är utökad med 0,8 mnkr genom ombudgetering. Avvikelsen består främst av lägre interna hyreskostnader orsakat av tidsmässiga förskjutningar för investeringar i idrottsanläggningar, lägre personalkostnader inom Ung fritid och lägre verksamhetskostnader för Tibble teater än budgeterat för 2015. Kulturskolans verksamhet inom egen regis musikskoleverksamhet redovisar en negativ avvikelse mot budget. Orsaken är en obalans mellan efterfrågan och utbud, vilket innebär att personalkostnaderna är för höga i förhållande till antalet elever som väljer att gå i den kommunala musikskolan. Fördelningen av nettokostnader per verksamhet framgår av nedanstående sammanställning. KFN Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) 2015 2015 mnkr % 2014 Idrott förening och hallar -38,7-41,0 2,2 5 % -39,9 Sport- och friluftsanläggningar -23,8-25,0 1,2 5 % -23,5 Kulturenheten -4,8-5,8 1,0 17 % -3,7 Bibliotek -20,4-20,3-0,1 0 % -20,4 Kulturskola -13,1-12,3-0,8 6 % -12,3 Ung fritid -11,3-12,3 1,0 8 % -11,6 Centralt anslag -5,6-5,8 0,2 3 % -5,2 Nettokostnader -117,8-122,5 4,7 4 % -116,7 Budget 2015 är utökad med 0,8 mnkr genom ombudgetering.

74(117) Investeringar Årets investeringar uppgår till 37,9 mnkr vilket innebär lägre utgifter än budget med 103,2 mnkr. Avvikelsen beror i huvudsak på en fördröjning i uppförandet av den nya simhallen samt nya sporthallar. KFN Utfall Budget Avvikelse Investeringar (mnkr) 2015 2015 mnkr % Investeringar i fastigheter och anläggningar 36,7 139,1 102,4 74 % Inventarier mm 1,2 2 0,8 40 % Summa investeringar 37,9 141,1 103,2 73 % Budget 2015 är utökad med 12,6 mnkr genom ombudgetering De investeringar under året som genomförts är bland annat utvecklingen och upprustningen av Täby IP (Vikingavallen) så att anläggningen lever upp till kraven för Superettan. Investeringen omfattar framför allt läktare, nytt konstgräs och omklädningsbyggnad. Under året har även en upprustning av Tibble teater och bibliotekshuset pågått. Likaså har investeringar i konstgräsplaner i Skarpäng och Kryssarvallen färdigställts.

75(117) Socialnämnden Nämndens ansvar och uppgifter Socialnämndens verksamhet vänder sig till personer som behöver stöd och/eller skydd i utsatta livssituationer. Det kan vara barn och ungdomar som riskerar att fara illa i sin hemmiljö och i sin utveckling, ungdomar med riskbeteende eller personer med beroendeproblematik. Nämndens verksamhet vänder sig även till personer med fysiska och/eller psykiska funktionshinder som är i behov av kommunens stöd och insatser. Nämndens uppgifter regleras bl.a. i socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt hälsooch sjukvårdslagen (HSL). Nämnden har ansvar för myndighetsutövningen inom socialtjänstens område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Verksamheten ska kännetecknas av rättssäker handläggning med hög tillgänglighet och service. Nämndens verksamhet ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet samt den enskildes delaktighet. Socialnämnden är huvudman för verksamheten inom området som bedrivs i kommunens egen regi eller på uppdrag av nämnden. Verksamhetschefens kommentarer till resultatet Socialnämnden når målet om god ekonomisk hushållning för 2015. Redovisade nettokostnader ligger 61,0 mnkr under budget, vilket motsvarar 6 % av budgeterade nettokostnader. Lägre volymer än budgeterat är förklaringen till merparten av den positiva avvikelsen. Verksamhetsmässigt noteras en positiv utveckling inom äldreomsorgen. Den årliga nationella brukarundersökningen inom äldreomsorgen har genomförts inom särskilt boende och hemtjänst. Brukarna är generellt nöjda, i särskilt boende noteras en höjd svarsfrekvens och ökad nöjdhet jämfört med 2014. I särskilt boende noteras höjda värden inom de flesta områden, vilket avspeglas i resultatet för den sammantagna nöjdheten (78 %), en ökning med två procentenheter sedan föregående år. Resultaten för hemtjänsten har generellt försämrats något jämfört med föregående år, men ligger fortfarande på en hög nivå. I syfte att stimulera till höjd kvalitet inom äldreomsorgens särskilda boendeformer beslutade socialnämnden i november att inrätta en ny modell för kvalitetsbonus inom i kommunens valfrihetssystem. Modellen kommer att tillämpas från och med år 2016, och den första bonusen kommer att betalas ut i början av 2017. En av de absolut största utmaningarna under 2015 har varit att ta hand om det stora antalet ensamkommande barn som anvisats till kommunen. Täby kommun har under 2015 haft ett avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla 37 asylplatser för ensamkommande barn. Vid årets slut hade 223 barn aviserats och mottagits för en asylplats. Därutöver har kommunen även ansvar för ytterligare ca 25 barn som fått permanent uppehållstillstånd under året. Under hösten rådde stor brist på boendeplatser för nyanlända barn och familjer i Täby kommun, vilket innebar att lediga platser måste sökas inom hela landet. Den 26 oktober starta-

76(117) des ett boende för ensamkommande barn upp i kommunen med mycket kort varsel. Boendet drivs i egen regi i tillfälliga lokaler som ska rivas för att bereda plats för ett nytt gruppboende enligt LSS. För att möta de nya behoven av insatser har social omsorg sedan den 1 september bildat en ny enhet inom avdelning individ och familjeomsorg (integrationsoch arbetsmarknadsenheten). Med anledning av det förändrade uppdraget med det ökade mottagandet har arbetssituationen inom avdelningen varit ansträngd. Den 1 oktober övertog kommunen ansvaret från landstinget om att erbjuda hälsooch sjukvård för personer i bostad med särskild service och personer som deltar i daglig verksamhet enligt LSS. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige har fastställt sex inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder och kommunstyrelsen. För styrning av socialnämndens verksamheter under 2015 har kommunfullmäktige fastställt två effektmål. Inget av nämndens effektmål som är fastställda av kommunfullmäktige är uppnått. Det sammantagna utfallet för socialnämndens måluppfyllelse vid årets slut är mindre god. För inriktningsmålen är bedömningen att nämnden inte i tillräcklig utsträckning bidrar till att kommunen uppnår dem. Måluppfyllelse och kommentarer redovisas nedan. Strategisk utgångspunkt HÅLLBAR TILLVÄXT MEDBOR- GARFOKUS Inriktningsmål Det är attraktivt att leva och verka i Täby Täby har hög kvalitet i sina verksamheter Effektmål/Operativt mål Leverantörerna upplever att valfrihetssystemet är transparent och tydligt Inte uppnått Målet är inte uppnått. Måluppfyllelsen bedöms med måttet "Andelen leverantörer som upplever att valfrihetssystemet är transparent och tydligt". Förklaringen till att målet inte uppnås är att valfrihetssystemet inte upplevs tillräckligt transparent. Det sammanvägda värdet för frågor i genomförd enkät som mäter upplevelse av transparens och tydlighet är 72 %. Målvärdet för måluppfyllelse är 75 %. Självständighet och trygghet i eget boende för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Inte uppnått Målet är inte uppnått. Måluppfyllelsen bedöms med kriteriet "Teknik för tillsyn är infört för äldre och personer med funktionsnedsättning" (Ja/Nej). Teknik för tillsyn är ett digitalt hjälpmedel som prövas ut i varje enskilt fall. För att hjälpmedel ska kunna installeras

77(117) Strategisk utgångspunkt Inriktningsmål Effektmål/Operativt mål fordras vissa tekniska förutsättningar, vilket kräver ett noggrant förarbete. Under året har socialnämnden prioriterat skiftet från analoga till digitala trygghetslarm. Därigenom har grunden lagts för att fortsätta utvecklingen av välfärdsteknik som komplement till ordinära omsorgsinsatser. Analys av måluppfyllelse För att undersöka hur utförarna upplever socialnämndens valfrihetssystem har en enkät skickats ut till samtliga 110 utförare inom verksamheter som omfattas av kundval. Cirka 65 % av dem som besvarat enkäten uppger att de kan följa och förstå vad som sker i systemet. En något större andel (70 %) uppger att de alltid eller ofta förstår kommunens agerande i förhållande till dem som utförare. 79 % anser att valfrihetssystemet är tydligt med vad som gäller för dem som utförare. Utförarna påverkas även av hur och när de får information i frågor som rör valfrihetssystemet. Skillnaden i upplevelsen av tydlighet och transparens i valfrihetssystemet mellan dem som alltid deltar och de som sällan eller aldrig deltar i informationsmöten som kommunen anordnar är tydlig. Det sammanvägda utfallet för dem som alltid deltar i informationsmöten är att 75 % upplever tydlighet och transparens medan 39 % av de som sällan eller aldrig deltar upplever det samma. Socialnämnden kommer i det fortsatta arbetet att dels återkommande uppmana samtliga utförare att delta i informationsmöten, dels undersöka möjligheten att använda alternativa eller kompletterande informationskanaler. Teknik och digitala tjänster får en allt större betydelse i människors liv och för personer med funktionsnedsättningar kan välfärdsteknik (digitala hjälpmedel) innebära förbättrade möjligheter i det dagliga livet. Införandet av varje sådant hjälpmedel kräver noggrann analys av målgrupp, behov, funktion, etik o s v. När det gäller teknik för tillsyn, krävs tillgång till digital teknik i bostaden. Därefter måste behovet och lämpligheten av hjälpmedel prövas i varje enskilt fall. Ett första steg i övergången till digital teknik, som påbörjades under hösten och kommer att fortsätta under våren 2016, är att byta ut de 1 400 analoga trygghetslarmen som finns hos enskilda och ersätta dem med digitala trygghetslarm. När arbetet är slutfört finns möjlighet att utifrån varje individs förutsättningar implementera andra typer av digitala hjälpmedel. I verksamhetsplanen för 2016 har socialnämnden omprövat mål och indikatorer för att tydliggöra nämndens styrning mot trygghet, kostnadseffektivitet och kvalitet. Uppdrag Övriga uppdrag Under året har bland annat uppdrag och arbetsområden som redovisas nedan varit aktuella inom socialnämndens ansvarsområde.

78(117) Flyktingmottagandet - För information om vad mottagandet av människor på flykt inneburit för kommunen som helhet, se kommunstyrelsens redogörelse under Övriga uppdrag och arbetsområden. En av de största utmaningarna har varit att ta hand om det stora antalet ensamkommande barn. Migrationsverket ansvarar för att ett ensamkommande barn så snart som möjligt anvisas till en kommun som i sin tur svarar för boende och omsorg under den tid som frågan om asyl prövas och även tiden efter för de barn som beviljas uppehållstillstånd. Den anvisade kommunen ansvarar för att barnet får det stöd och den hjälp som föreskrivs i socialtjänstlagen. Kommunen ska bland annat utreda barnets behov och fatta beslut om insatser och placering i lämpligt boende, utse en god man samt se till att barnet får tillgång till skolundervisning. Under senare delen av året har det rått en allvarlig brist på platser för ensamkommande barn i kommunen, vilket lett till att platser köpts utanför kommunen. Detta har skapat en överprissättning där dygnskostnaderna per barn blivit betydligt högre än förväntat. När en avisering görs om en kommunplacering av ett ensamkommande barn, har kommunen 48 timmar på sig att hitta en ledig plats. Det innebär att lediga platser måste sökas över hela landet. Idag finns ensamkommande barn med kommunplacering i Täby faktiskt placerade ifrån Dalarna i norr till Skåne söder. I november 2015 fanns två boenden för ensamkommande barn i kommunal regi med sammanlagt 29 platser, varav 20 är tillfälliga. I början 2016 tillkommer ytterligare ett boende med 16 platser. För att möta de nya behoven av insatser har kommunen sedan den 1 september en ny enhet med placering inom social omsorg, integrations- och arbetsmarknadsenheten, samt en särskilt funktion för flyktingsamordning med placering under kommunstyrelsen. Kommunen har avtal med Migrationsverket om mottagande av 106 flyktingar per år. Under året tog Täby emot 55 personer fördelat på 20 hushåll varav 16 har barn. Det finns stora svårigheter för målgruppen flyktingar, dvs. nyanlända med permanent uppehållstillstånd, att finna annat boende efter det att de uppnått maxtiden om fyra år i kommunens bostäder. Detta innebär att akuta lösningar för familjerna i form av vandrarhem eller annat jourboende måste användas. Förbättringsåtgärder för ökad nöjdhet i vård- och omsorgsboende - Resultatet i årets brukarenkät tyder på att åtgärder för att förbättra svarsfrekvens och nöjdhet har haft önskad effekt. Socialnämnden har beslutat att från och med 2016 införa en kvalitetsbonus i särskilda boendeformer. Genomföra kartläggning av välfärdsteknik - Välfärdsteknik är en samlad benämning för digitala hjälpmedel inom social omsorg. Utvecklingen inom området går snabbt och ställer kommunerna inför nya utmaningar, t ex vad gäller kravställande vid upphandlingar och säkerhet i informationsöverföring. Det fortsatta infö-

79(117) randet av välfärdsteknik i kommunen liksom utvecklandet av en e-hälsoplan kräver medverkan från kommunens IT-avdelning. Brukarundersökningar - Den årliga nationella brukarundersökningen inom äldreomsorgen har genomförts inom hemtjänst och särskilt boende. Brukarna är generellt sett nöjda och i särskilt boende noteras en ökad nöjdhet jämfört med 2014. Resultaten för hemtjänsten har försämrats något men ligger fortsatt på en hög nivå. En nationell testundersökning riktad till personer med funktionsnedsättning har genomförts med hjälp av SKL (Sveriges kommuner och Landsting) och en leverantör av ett webbaserat enkätverktyg. SKL kommer att återkoppla resultatet från undersökningen under våren 2016. Organisationsförändringar - Täby kommun tog i likhet med övriga kommuner i Stockholms län över hälso- och sjukvårdsansvaret inom boende och daglig verksamhet enligt LSS från och med oktober månad. Finansieringen under perioden 1 oktober till den 31 december har hanterats med ett bidrag från landstinget. Täby kommun har rekvirerat 796 tkr för avsedd period. Socialnämnden har beslutat att upphandla personlig assistans som en driftentreprenad. Bakgrunden är flerårigt underskott och ett minskat antal brukare. Samtidigt beslutades att avveckla ledsagarservice och avlösarservice i kommunal regi. Målsättningen är att avveckling och upphandling ska vara genomfört före sommaren 2016. För att säkerställa en trygg övergång från analoga till digitala trygghetslarm inom hemtjänsten återtog socialnämnden larm- och nattpatrullen i egen regi i november. Socialnämnden förfogar därmed över en viktig del av larmkedjan vilket möjliggör utvärdering av modern välfärdsteknik i Täby kommun under en utvecklingsperiod. Inom äldreomsorgen har två nya särskilda boenden i privat regi tillkommit sedan slutet av år 2014. Tillskottet på platser i kombination med en mer enhetlig biståndshandläggning har resulterat i att det för närvarande i princip inte finns någon kö till särskilt boende. Bristen på bostäder är en av de största frågorna för många klienter inom individoch familjeomsorgen. För att bistå enskilda klienter med att söka bostad har en funktion för rådgivning och stöd kring detta inrättats. Under året har 16 hushåll fått ny bostad genom insatsen. Ekonomi Nämndens nettokostnader uppgår till 1 006,6 mnkr inklusive ombudgetering, vilket motsvarar 33 % av kommunens totala nettokostnader. De större verksamheterna är äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning och individoch familjeomsorg. Nettokostnaderna har minskat med 1% jämfört med föregående år. De huvudsak-

80(117) liga orsakerna är en minskning av antalet dygn i korttidsboende och färre brukare med hemtjänst inom äldreomsorgen. Fördelningen av nämndens nettokostnader per verksamhet framgår av nedanstående diagram. Fördelningen är oförändrad jämfört med föregående år. Nämndens andel av kommunens nettokostnader 2015 Socailnämn den 33% Nämndens nettokostnader per verksamhet 2015 Individ-och familjeoms. 13% Samordnad vht 3% Övrig verksamhet i Täby 67% Funktionsn ed-sättning 32% Äldreomsor g 52% Nedanstående diagram visar nämndens fördelning av nettokostnader per verksamhet och regiform. Nämndens fördelning av kostnader per verksamhet och regiform 2015 Egen regi Extern regi 100% 86% 48% 56% 57% 73% 14% 52% 44% 43% 27% Fördelningen är för flertalet verksamheter i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. För boende LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) har emellertid andelen egen regi minskat med fem procentenheter jämfört med år 2014 eftersom årets ökning av antalet brukare skett i extern regi. För år 2015 redovisar nämnden en positiv avvikelse med 61,0 mnkr vilket motsvarar 6 % av budgeterade nettokostnader.

81(117) SON Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) 2015 2015 mnkr % 2014 Intäkter 423,1 416,3 6,7 2 % 370,8 Kostnader -1 429,7-1 483,9 54,2 4 % -1 389,3 Nettokostnader -1 006,6-1 067,6 61,0 6 % -1 018,5 Budget 2015 är utökad med 0,4 mnkr genom ombudgetering. Avvikelsen på 61,0 mnkr hänför sig främst till färre insatser än budgeterat (lägre volymer) och omfattar alla verksamhetsområden. De högre intäkterna är ett resultat av det ökade flyktingmottagandet, eftersom de statliga bidragen ökat. Fördelning av nettokostnader på volym, anslag och egen regi framgår av nedanstående sammanställning. SON Utfall Budget Avvikelse Utfall (mnkr) 2015 2015 mnkr % 2014 Volym -806,8-860,2 53,4 6 % -820,2 Anslag -195,3-209,2 14,0 7 % -193,4 Egen regi -4,6 1,8-6,4-4,9 Nettokostnader -1 006,6-1 067,6 61,0 6 % -1 018,5 Budget 2015 är ökad med 0,4 mnkr genom ombudgetering Avvikelsen innehåller en positiv volymavvikelse på 53,4 mnkr. För de anslagsfinansierade kostnaderna redovisas en positiv avvikelse på 14,0 mnkr och för egen regi redovisas en negativ avvikelse på -6,4 mnkr. Den positiva volymavvikelsen beror främst på färre placeringar i korttidsboende för äldre och färre brukare med hemtjänst än budgeterat. Färre placeringar i boende LSS och färre placeringar av barn och unga och missbrukare bidrar också till den positiva avvikelsen. Nettokostnaderna för anslag består främst av kostnader för att bedriva biståndsbedömning av insatser i kommunen. Kostnader för öppna insatser, förebyggande arbete, transporter och gemensamma kostnader m.m. ingår också i anslagen. Nämnden redovisar en positiv avvikels på sammanlagt 14,0 mnkr. Förklaringen är främst att centrala medel inte förbrukats fullt ut och att det varit lägre kostnader än budgeterat för utförarverksamhet inom IFO. I budgeten för egen regi ingår intäkter och kostnader för den verksamhet som Täby bedriver i kommunal regi inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning.den negativa avvikelsen återfinns inom enheterna Ångaren äldreboense och personlig assistans. Den negativa avvikelsen inom Ångarens äldreboende beror till ungefär lika delar på årets underskott och på ombudgeterat underskott från föregående år. Avvikelsen beror utöver ombudgeteringen främst på högre lönekostnader än budgeterat. Enheten för personlig assistans och k

82(117) redovisar ett underskott på 9,6 mnkr, varav en större del ombudgeterats från föregående år. För boende och daglig verksamhet LSS i egen regi redovisas ett överskott på 7,4 mnkr som kommer från tidigare års överksott. Överskottet har minskat något under 2015 främst på grund av att en stor utbildningssatsning påbörjats. Äldreomsorg Av nedanstående sammanställning framgår utfall för volymer inom äldreomsorg jämfört med budget och föregående år. SON äldreomsorg Utfall Budget Avvikelse Utfall Volymer och nyckeltal 2015 2015 mnkr % 2014 Volymer Vård- och omsorgsboende, årsplatser 494 501-7 1 % 458 Korttidsboende, dygn 5 955 23 360-17 405 75 % 21 029 Hemtjänst, timmar 538 343 573 400-35 057 6 % 578 124 Nyckeltal (snittkostnad kr) Vård- och omsorgsboende, per årsplats -530 194-519 971-10 223 2 % -521 595 Korttidsboende, per dygn -1 749-1 940 191 10 % -2 225 Hemtjänst, per timme -296-296 0 0 % -292 Vård- och omsorgsboende - Jämfört med år 2014 har antalet brukare med särskilt boende ökat. Närmare 85 % av ökningen avser boende med demensinriktning. Ökningen kan härledas till den demografiska utvecklingen med en ökad andel av befolkningen som är 80 år och äldre. Snittkostnaden för vård- och omsorgsboende är högre än budgeterat, vilket främst beror på att avgiftsintäkterna är lägre än budgeterat. Korttidsboende - Antalet dygn i korttidsboende har minskat avsevärt jämfört med år 2014 och budget. Minskningen kan framför allt förklaras med en förändrad handläggningsprocess, som innebär att den som är utskrivningsklar från sjukhusvården inte längre mellanlandar i korttidsboende i avvaktan på ledig plats. Istället väntar den enskilde i sin bostad alternativt går direkt till särskilt boende. Det senare alternativet har blivit möjligt bland annat genom att två nya boenden tillkommit i socialnämndens valfrihetssystem sedan hösten 2014. Kostnaden per dygn har också minskat när behovet av platser har kunnat täckas utan att platser har behövts direktupphandlas. Hemtjänst - Antalet hemtjänsttimmar har minskat jämfört med år 2014 och budget. Minskningen kan dels förklaras med att fler personer har kunnat beviljas särskilt boende, dels med att andelen med enbart två timmars service minskat. Omsorg om personer med funktionsnedsättning

83(117) Av nedanstående sammanställning framgår utfall för volymer inom omsorg om personer med funktionsnedsättning jämfört med budget och föregående år. SON funktionsnedsättning Utfall Budget Avvikelse Utfall Volymer och nyckeltal 2015 2015 mnkr % 2014 Volymer Boende vuxna, årsplatser 121 131-10 8 % - Personlig assistans SFB, timmar 115 623 119 600-3 977 3 % - Daglig verksamhet, deltagare 189 190-1 0 % - Korttidsvistelse barn, brukare 78 90-12 13 % - Nyckeltal (snittkostnad kr) Boende vuxna LSS, per årsplats -903 455-887 882-15 573 2 % - Personlig assistans SFB, per timme Daglig verksamhet, per deltagare -291-290 -1 0 % - -194 119-194 249 130 0 % - Korttidsvistelse, per brukare -264 500-290 612 26 112 9 % - Boende LSS -Antalet brukare med boende enligt LSS är lägre än budget. Efterfrågan på platser finns, men många yngre brukare väljer att bo kvar hemma hos sina föräldrar tills de kan erbjudas platser i kommunen. Det råder inte bara brist på platser i Täby kommun, utan i hela länet. Det har medfört att de placeringar som gjorts under året har fått göras till en högre kostnad än budgeterat. Personlig assistans SFB (Socialförsäkringsbalken) - Försäkringskassan beviljar personlig assistans men kommunen står för kostnaden för de första 20 timmarna per person och vecka. Antalet personer som är beviljade personlig assistans har varit färre än budgeterat och därmed har kommunens kostnad blivit lägre. Korttidsvistelse LSS - Antalet barn med korttidsvistelse är lägre än budget. Avvikelsen har dels sin grund i en översyn av biståndsbedömningen och dels i att ett par brukare som tidigare varit beviljade korttidsboende nu har beviljats permanent boende.

84(117) Individ- och familjeomsorg Av nedanstående sammanställning framgår utfall för volymer inom individ- och familjeomsorg jämfört med budget och föregående år. SON individ- och familjeomsorg Utfall Budget Avvikelse Utfall volym och nyckeltal 2015 2015 mnkr % 2014 Försörjningsstöd, antal hushåll per månad 213 220-7 3 % 222 Försörjningsstöd, kr per hushåll -101 906-106 818-4 912 5 % -101 892 Färre hushåll än budgeterat har erhållit försörjningsstöd under året och kostnaden per hushåll har varit lägre än budgeterat. Enheten har under året arbetat aktivt med att hjälpa långvarigt sjukskrivna klienter att söka sjukersättning. Investeringar Årets investeringar uppgår till 22,5 mnkr vilket innebär lägre utgifter än budget med 126,4 mnkr. Avvikelsen beror främst på tidsförskjutningar gällande uppförandet av ett nytt vård- och omsorgsboende samt uppförandet av nya gruppbostäder (LSS). SON Utfall Budget Avvikelse Investeringar (mnkr) 2015 2015 mnkr % Investeringar i fastigheter 21,1 127,7 106,6 85 % Inventarier mm 1,4 6,2 4,8 77 % Summa investeringar 22,5 133,9 111,4 85 % Budget 2015 är utökad med 24,9 mnkr genom ombudgetering (varav 23,7 mnkr avser fastigheter). De investeringar som planerats och genomförts under året är främst uppförande av LSS-bostäder samt HVB-hem för ensamkommande barn.

85(117) Barn- och grundskolenämnden Nämndens ansvar och uppgifter Barn- och grundskolenämnden är styrelse för och har ansvar för driften av den kommunala skolan som omfattar förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola och fritidshem, kommunal förskola och öppna förskolan. Utöver de kommunala verksamheterna finansierar nämnden, genom bidrag i form av peng, verksamheten för Täbyfolkbokförda barn och elever i fristående skolor, fritidshem, förskolor och annan pedagogisk verksamhet (t.ex. familjedaghem) i och utanför Täby kommun. Skolinspektionen utövar tillsyn och granskar skolväsendets kvalitet oavsett huvudman. Barn- och grundskolenämnden i Täby ansvarar för de kommunala verksamheterna och har en insynsrätt i de fristående skolverksamheterna. Nämnden ansvarar vidare för tillsynen av fristående förskola, annan pedagogisk verksamhet och fristående fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt, ett tillsynsansvar som är kopplat till nämndens godkännande. Skolinspektionen kontrollerar i sin tur att kommunen uppfyller sitt tillsynsansvar. Verksamhetschefens kommentarer till resultatet Täbys förskolor och grundskolor håller en fortsatt jämn och hög kvalitet. Kunskapsresultaten är sedan många år mycket goda, något som är tydligt i det fortsatt höga meritvärdet. Resultaten från Våga visa-enkäten är förbättrade på samtliga områden jämfört med föregående år, och Täbys resultat är något bättre än deltagande kommuners avseende normer och värden. Trots positiva resultat är den sammantagna måluppfyllelsen för året mindre god. Täby uppnår i jämförelse med andra deltagande kommuner lägre resultat på frågor avseende elevernas upplevelse av ansvar och inflytande samt utveckling och lärande, något som iakttagits i tidigare undersökningar. Dessa områden kommer fortsatt att vara fokus i det pågående arbetet. Täbys kommunala verksamhet i egen regi redovisar sammantaget ett överskott men står inför stramare ekonomiska förutsättningar de kommande åren, då verksamheten bland annat ska finansiera etablering av nya förskolor och skolor. Några resultatenheter redovisar underskott för 2015, men flertalet av dessa visar ändå positiva tendenser i sin ekonomiska utveckling. Det koncerngemensamma utvecklingsarbetet kring tillgängligt lärande kommer att fortgå i syfte att varje elev, oberoende av sina individuella förutsättningar och erfarenheter, styrkor och behov, ska erbjudas fysisk och kognitiv möjlighet till effektivt lärande i ett gemensamt sammanhang. Det systematiska kvalitetsarbetet utgör ramverket för såväl allt uppföljnings- som allt utvecklingsarbete. Genom detta identifieras på ett systematiskt sätt styrkor och utvecklingsområden, och förbättringar implementeras på såväl huvdmannasom enhetsnivå. De kommunala förskolorna och skolornas kvalitetsredovisningar har arbetats fram enligt denna årscykel med ökat fokus på analys och åtgärder,

86(117) och implementeringen av denna struktur har påbörjats under året. Året har i övrigt präglats av ett intensivt arbete med att tillse förskole- och skolplats för nyanlända barn och elever. Arbetet har hittills varit framgångsrikt, men stora utmaningar avseende dessa elevers språk- och kunskapsutveckling för att bidra till goda möjligheter till integration kvarstår. Under våren har Täby gymnasiesärskola dessutom startat en grundsärskola. Vid första antagningen för höstterminen har tre elever valt att börja på skolan. För att kommunen ska hålla sig informerad om barns elevers utveckling och lärande för hela utbildningsområdet oavsett regi tillämpas insynsrätten samtidigt som betygsstatistik följs. Kommunen får också information om barns, elevers och vårdnadshavares nöjdhet med utbildningen genom kundundersökningar såsom Våga visa och Öppna jämförelser vilket också ligger till grund för olika jämförelser. Vidare kommer flertalet av Täbys gymnasieskolor likt föregående år att delta i matematikdiagnosen Stockholmsprovet vilket ger en bra bild av elevernas kunskaper i ämnet när de lämnar grundskolan. Måluppfyllelse Kommunfullmäktige har fastställt sex inriktningsmål som är gemensamma för alla nämnder och kommunstyrelsen. För styrning av barn- och grundskolenämnden under 2015 har kommunfullmäktige fastställt tre effektmål. Inget av nämndens effektmål som är fastställda av kommunfullmäktige har uppnåtts. Det sammantagna utfallet för barn- och grundskolenämndens måluppfyllelse vid årets slut är mindre god. För inriktningsmålen är bedömningen att nämnden ändå kommer att bidra till att kommunen uppnår dem. Måluppfyllelse och kommentarer till effektmål redovisas nedan. Strategisk utgångspunkt Inriktningsmål MEDBOR- GARFOKUS Täby har hög kvalitet i sina verksamheter Effektmål/Operativt mål Eleverna når kunskapskraven Inte uppnått Målet är inte uppnått. Måluppfyllelsen bedöms med fem mått. Utfallet för fyra av fem mått understiger målvärdet. Det mått som överstiger målvärdet är resultatet för det genomsnittliga meritvärdet (målvärde: 248, utfall: 253,2). Övriga mått består av andel elever i årskurs 9 som har uppnått kunskaper motsvarande minst betyget E i alla skolämnen (målvärde 94 %, utfall: 91,7 %), andel elever som i kundundersökningen anger att de kan påverka sitt val av arbetssätt (målvärde: 82 %, utfall: 60 %), andel elever som anger att de genom skolarbetet blir nyfikna på att lära sig mer (målvärde: 60 %, utfall: 56 %) och andelen fritidshem som i sin

87(117) Strategisk utgångspunkt Inriktningsmål Effektmål/Operativt mål kvalitetsredovisning bedömt att de har en verksamhet som bidrar till varje elevs utveckling och lärande (målvärde:100 %, utfall 50 %). Fem fritidshem uppnådde snittet 3 (maxpoäng: 4) eller bättre medan sex fritidshem hamnar under samma snitt. Nivån är något lägre än för den skattning som genomfördes under våren. Verksamheten i förskolan ger alla barn förutsättningar för utveckling och lärande utifrån barnets förutsättningar och behov. Inte uppnått Målet är inte uppnått. Måluppfyllelsen bedöms med tre mått och för två av dessa understiger utfallet målvärdet. Ett av måtten utgörs av andel besökta förskolor som erbjuder en verksamhet som stimulerar till lärande vilket mäts genom tillsynsenhetens pedagogiska granskningar*. Målvärdet är 100 % och utfallet 95 %. Det andra måttet utgörs av andel förskolor som kontinuerligt och systematiskt dokumenterar sin pedagogiska verksamhet där målvärdet är 100 % och utfallet 95 %. Det tredje måttet utgörs av en fråga i föräldraenkäten våga visa och andelen föräldrar som bedömer att deras barn får det stöd och den hjälp som behövs. Här tangerar utfallet målvärdet på 90 %. * Alla förskolor besöks under en 18-månadersperiod. Förtroendet för Täbys kommunala verksamheter är stort Inte uppnått Målet är inte uppnått. Måluppfyllelsen bedöms genom enkät och andelen föräldrar respektive elever som kan rekommendera sin skola. Utfallet understiger målvärdet för det ena måttet (föräldrar) med sex procentenheter (Utfall: 84 %, målvärde: 90 %) medan det för det andra måttet (elever) tangerar målvärdet på 73 %. Analys av måluppfyllelse Elevernas betyg i de kommunala skolorna ligger på en fortsatt hög nivå och detsamma gäller resultaten från den årliga kundundersökningen Våga visa. Samtidigt visar resultatet att utmaningar finns i att väcka elevernas nyfikenhet för undervisningen och att öka deras inflytande avseende exempelvis arbetssätt och inlärningsmetoder, något som har konstaterats under en längre tid. Vidare visar en självskattning som genomfördes både under våren och hösten att fritidshemmens förmåga att bidra till elevernas lärande och utveckling ytterligare behöver stärkas. För att möta dessa och andra utmaningar som nämnden står inför har ett större arbete med utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet på såväl huvudmanna- som enhetsnivå inletts parallellt med ett arbete kring tillgängligt lärande och vidareutveckling av digitala hjälpmedel i undervisningen. Arbetet med att väcka elevernas nyfikenhet och inflytande över sin egen lärandesituation är prioriterat och sker framför allt genom satsningar på tillgängligt lärande och for-