Rapport, SVT1, 2015-09-16, kl. 18.00 och 19.30, inslag om indrivning av spelskulder; fråga om opartiskhet och saklighet

1/10 BESLUT 2016-03-21 Dnr: 15/02471 SAKEN Rapport, SVT1, 2015-09-16, kl. 18.00 och 19.30, inslag om indrivning av spelskulder; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. INSLAGEN Inslagen handlade om att Kronofogden är indrivare av spelskulder. Inslaget klockan 19.30 påannonserades av nyhetspresentatören enligt följande. Att anordna spel på kredit är förbjudet i Sverige men trots det så vimlar det av möjligheter för den som vill spela för pengar man inte har. Det sker genom att spelföretag som ligger utomlands samarbetar med snabblåneföretag som sedan låter Kronofogden driva in skulderna. Reportern sa i början av inslaget följande. Att spela för pengar man inte har kan ge upphov till problem. Det har lagstiftaren slagit fast. Att anordna spel på kredit är därför olagligt i Sverige. Det märks inte. Många svenska spelsajter erbjuder spelarna kredit. Det går på några minuter. Om spelarna får problem att betala tillbaka pengarna kan lånebolagen begära kvalificerad hjälp från en svensk myndighet. Därefter medverkade en jurist som arbetade på Kronofogden. Juristen bekräftade reporterns uttalande och sa att myndigheten behandlar denna typ av ansökningar precis som alla andra ansökningar. Därefter sades följande av reportern. Det här är möjligt genom ett upplägg som å ena sidan ser till att gå runt svensk lag för att i nästa skede dra nytta av svenska myndigheter. Genom att lägga sig utomlands, till exempel på Malta, kan spelbolagen kringgå svenska lagar och erbjuda spel på kredit. Spelföretagen samarbetar sedan med olika lånebolag som dyker upp som Myndigheten för radio och tv Tel: 08-580 070 00 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@mrtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.mrtv.se

2/10 betalningsalternativ på spelsidorna. Lånebolaget kan ligga i Sverige och spelaren som fått en skuld finns i Sverige, därmed kan lånebolaget anlita Kronofogden som får till uppgift att driva in spelskulderna. Hos Kronofogden finns omkring 500 ärenden från bolag som sysslar med spelkredit. I samband med detta uttalade sig juristen igen och sa att det finns möjlighet att nyttja processen för andra ändamål men att det erfarenhetsmässigt var en väldigt liten del. Därefter sa reportern följande. Här, mitt i [ortsnamn], ligger ett svenskt företag som specialiserat sig på att låna ut pengar till just spelare. [Namn] eller [bolagsnamn], som bolaget heter, har tiofaldigat sin omsättning under det senaste året. De vill inte medverka i SVT men hos Kronofogden är de flitiga gäster. I slutet av inslaget sa juristen att det var jätteviktigt för henne att Kronofogden gör det uppdrag som myndigheten är satt att göra och att detta inte betyder att de inte har förståelse för de människor som drabbas. Inslaget klockan 18.00 var likalydande som inslaget klockan 19.30 med undantaget att delen med bolaget inte var med. Inslaget avslutades i stället efter den medverkande juristens uttalande om att det finns möjlighet att nyttja processen för andra ändamål med att nyhetsuppläsaren sa följande. Och SVT har varit i kontakt med de här aktuella kreditbolagen som har avböjt att kommentera. ANMÄLAN Anmälaren är en representant för bolaget som nämndes i inslaget klockan 19.30. Anmälaren anser sammanfattningsvis att inslagen strider mot kraven på opartiskhet och saklighet i fråga om följande. Referens till bolaget som ett lånebolag Genomgående talades det i inslagen om lånebolagen, vilket sedan kopplades ihop med bolagets betalningstjänst. Bolaget är inte ett lånebolag utan har tillstånd från Finansinspektionen att lämna krediter till konsumenter. Denna kredit är kopplad till ett specifikt köp. Verksamheten skiljer sig från så kallade sms-låneföretag som inslagen också refererade till. Dels görs det hos bolaget en detaljerad kreditprövning av varje konsument innan en kredit beviljas, dels är krediten direkt kopplad till ett köp. Det handlar således inte om kontantlån. Bolaget tillämpar vidare marknadsräntor under det normala. Att handla något på faktura är att handla för pengar man inte har Att köpa såväl tjänster som produkter mot faktura är en väl beprövad metod i Sverige liksom i många andra länder. Det är omöjligt att sätta likhetstecken mellan inköp mot faktura, och att handla för pengar man inte har. Ofta är fakturainköpet grundat i helt andra anledningar än likviditetsbrist, som till

3/10 exempel att det är smidigare, eller att man som konsument vill ha kontroll över sina inköp vilket månadsvisa fakturabetalningar kan ge på ett annat sätt än att använda betal- eller kreditkort. Anmälaren menar bestämt att givet att ett köp accepteras efter en grundlig kreditbedömning, så är de köp som bolaget godkänner mer sannolika att hänföra sig till personer med god ekonomi än inköp som görs med debetkort eller kreditkort som anskaffades för längre sedan. Om spelbolagens jurisdiktion Inslagen innehöll felaktigheter vad gäller spelbolagens jurisdiktion. Spelbolagen har varit placerade utomlands i många år då Sverige är en reglerad spelmarknad som inte tillåter andra aktörer än statliga att bedriva spelverksamhet. Att spelbolag, av vilka en del även är börsnoterade i bland annat Sverige, bedriver sin verksamhet från Malta har inget samband med att de även har samarbeten med bolag som tillhandahåller konsumenterna olika betalningsalternativ, inklusive konsumentkrediter. Vidare är Malta ett EU-land och spelbolagen med jurisdiktion där lyder under samma EU-direktiv som spelbolag i andra länder: som spelbolag får man inte samtidigt syssla med konsumentkrediter, vare sig man är baserad i Malta eller Sverige. Spelbolag får däremot anlita andra bolag som tillhandahåller sådana lösningar, vilket görs av både spelaktörer i Sverige och utomlands. Hela resonemanget i inslagen om att spelbranschen kringgår svenska lagar för att kunna låna ut pengar till konsumenter gav en gravt felaktig bild av verkligheten och förstärker de felaktigheter som involverar bolaget på andra ställen i inslaget. Om ärenden från bolaget hos Kronofogden I inslagen berättades att det hos Kronofogden finns omkring 500 ärenden från bolag som sysslar med spelkredit. Därefter sades att det aktuella bolaget specialiserat sig på att låna ut pengar till just spelare och att bolaget tiofaldigat sin omsättning det senaste året. Denna del av inslaget gav intrycket att det inte rådde några tvivel om att bolaget skickar betydande mängder ärenden till Kronofogden. Jämförelsen med sms-låneföretagen förstärkte denna bild. I själva verket har bolaget inte haft några ärenden hos Kronofogden under år 2015. Under perioden 2012 till och med 2014 har endast 16 ärenden skickats till Kronofogden, av vilka 8 återkallats. I ljuset av detta borde faktafelet anses så grovt att det strider mot reglerna om saklighet och opartiskhet. När det gäller uppgiften om 500 ärenden hos Kronofogden från bolag som sysslar med spelkredit finns ytterligare frågetecken. Anmälaren har själv kontaktat Kronofogden för att undersöka SVT:s uppgifter och då kunde inte myndigheten verifiera den angivna siffran då de inte bokför vilken vara eller tjänst som ligger bakom den uppkomna skulden. Anmälaren ifrågasätter därför hur SVT kommit fram till uppgiften.

4/10 Om anmälarens möjlighet till bemötande Bolaget har försett reportern med en rad fakta som helt utelämnades i inslagen. Inget av detta togs upp för att skapa en mer objektiv beskrivning av bolaget. Bolaget fick vidare inte möjlighet att bemöta kritiken. Via mejl blev bolaget endast tillfrågade om de ville kommentera bolagets finansiella ställning och benämningen spelkreditbolag. Bolaget kommenterar i likhet med de flesta onoterade bolag inte sin ekonomiska ställning utöver de uppgifter som finns tillgängliga för alla men erbjöd sig att dela data om så önskades. Bolaget hade önskat att kommentera inslagen om de vetat att det skulle presenteras så ensidigt och osakligt. I inslagens ämne, spelbranschen och dess regler och förordningar, som dels är komplext för den enskilde individen att sätta sig in i, dels har varit relativt kontroversiellt de senaste åren i bland annat synen på lagstiftning, är det ännu viktigare att ämnet inte presenteras på ett ensidigt och osakligt sätt. Inslaget förstärktes enligt anmälaren av den artikel med relaterat innehåll som publicerades på Sveriges Televisions (SVT) webbsida samma dag som inslagets sändning. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE SVT anser att inslagen överensstämmer med kraven på opartiskhet och saklighet och anför följande. Bakgrund Kreditförbudet i 37 lotterilagen (1994:1000) innebär förbud för anordnaren av ett lotteri eller dennes ombud att lämna kredit. Detsamma gäller ombud för anordnaren samt den som anordnar kasinospel enligt kasinolagen. Syftet med kreditförbudet i lotterilagen är att personer inte ska pressas att spela för pengar som de inte har. Lagen gäller bara bolag registrerade i Sverige. Lotteriinspektionen (LI) pekar ut snabba spel och snabba krediter i kombination som särskilt olämpligt. Vanliga kreditkort är undantagna, eftersom lagstiftaren ansett det vara en betalningslösning som är anpassad till utvecklingen i samhället. Det aktuella bolagets betalningslösning har specifikt avhandlats av LI i ett ställningstagande där myndigheten säger att den sortens kredit är olämplig i samband med webbspel. Referens till bolaget som ett lånebolag Det aktuella bolaget är hos Finansinspektionen listat i kategorin konsumentkreditinstitut vilket är den juridiska termen för det som i dagligt tal kallas snabblåneföretag eller sms-lånebolag. SVT hänvisar även till LI:s formulering att bolagets affärsidé bland annat är att erbjuda en betalningslösning i form av snabblån till spelbolag.

5/10 Att handla något på faktura är att handla för pengar man inte har Syftet med kreditförbudet i lotterilagen är att personer inte ska pressas att spela för pengar som de inte har. Lagen gäller bara bolag registrerade i Sverige. Kredit är uppskjuten betalning som gör det möjligt att handla för pengar som personer inte har. Om spelbolagens jurisdiktion Anmälaren redogör för de lagliga grunderna för spel och krediter i Sverige och Malta. I stort ansluter det till inslagens redogörelse av samma sak. Slutsatsen i reportaget, att denna verksamhet inte kan bedrivas i Sverige och därför sköts via Malta, motsägs inte av något anmälaren anfört. Om ärenden från bolaget hos Kronofogden Skälet att ta upp det aktuella bolaget i inslaget klockan 19.30 var dels dess snabba tillväxt, dels dess mycket medvetna satsning på just spelkrediter. Enligt Kronofogden hade bolaget vid tiden för inslaget 16 ärenden om betalningsförelägganden i olika stadier hos myndigheten. Att bolaget inte skickat in några ärenden under år 2015 påverkar inte de ärenden som redan finns där. Anmälaren menar att bolaget sätts i samband med de totalt 500 ärenden relaterade till spelkredit som ligger hos Kronofogden. Det stämmer inte. I inslaget klockan 19.30 gjordes en tydlig skillnad mellan det totala antalet ärenden och förhållandet gällande bolaget. Det stämmer som anmälaren anför, att Kronofogden inte bokför vilken vara eller tjänst som ligger bakom den uppkomna skulden i ett ärende. Däremot går det att se hur många ärenden ett visst företag har. SVT har ställt den frågan om ett antal bolag som ägnar sig uteslutande eller huvudsakligen åt spelmarknaden och har från Kronofogden fått uppgift om 500 ärenden. Om anmälarens möjlighet till bemötande Anmälaren uppger att bolaget inte fått möjlighet att bemöta kritiken och att reportern via mejl endast frågat om bolaget ville kommentera den finansiella ställningen och benämningen spelkreditbolag. Anmälaren anser därför att reportern genom sakfel tagit ställning i en kontroversiell fråga. Detta är fel då SVT upprepade gånger och i god tid före publicering kontaktat företrädare för bolaget, som avböjt sin medverkan. Företrädare för bolaget har i sina svarsmejl klargjort att de som privat bolag inte ger intervjuer för att kommentera sin finansiella situation eller sin syn på spelbranschen samt i övrigt hänvisat till sin webbplats. KOMMENTAR FRÅN ANMÄLAREN Anmälaren har anfört bland annat följande.

6/10 Bakgrund I det ställningstagande som SVT hänvisar till stadgar LI att kreditförbudet inte är tillämpligt på det aktuella bolaget. Vidare stämmer det inte att LI i sitt ställningstagande, daterat den 30 december 2014, säger att denna sorts kredit är olämplig i samband med webbspel. LI delade sin syn på krediter mot så kallade snabba spel, och konstaterade att trots att detta är fullt lagligt så anser de detta vara olämpligt. I de fall där LI är tillsynsmyndighet över spelaktörer har dessa aktörer samt det aktuella bolaget respekterat detta ställningstagande. I samma ställningstagande hänvisar LI till förarbeten där betalmetoden faktura kommenteras: Det är visserligen en kredit men bedömningen var att denna form av kredit inte leder till ett oönskat spelbeteende. En av anledningarna till att faktura inte ansågs skapa ett oönskat spelbeteende var att den som inte betalar sin faktura inte ska få tillåtas fortsätta köpa. LI hänvisar återigen till förarbeten där det sägs att denna typ av kredit är att ses som en betalningslösning och det som skiljer den från andra former av kreditgivning är att risken för ett upprepat och oplanerat spelande bedöms som uteslutet. Referens till bolaget som ett lånebolag Bolagets tjänst används av konsumenter på ett sätt som har fler likheter med e-handel än med sms-lån. Vid användandet av betaltjänsten har kunden gjort ett val om han eller hon ska betala med bolagets tjänst eller med kort, banköverföring eller andra alternativ. Då SVT har använt tjänsten bör detta ha framkommit. Vad som bör framkomma vid en objektiv jämförelse mellan smslånetjänster och bolagets tjänst, och som då samtidigt talar för att bolagets tjänst är en betalmetod, och inte en sms-lånetjänst, är bland annat följande. Kunden gör ett val mellan bolagets tjänst och kort, banköverföringar och andra betalalternativ vid betaltillfället. Kundens betalning hänför sig till ett köp av en specifik vara eller tjänst. Det handlar således inte om ett kontantlån. Bolaget marknadsför inte sin betallösning som sms-låneföretagen. Bolagets avtalsvillkor avseende avgifter och räntor är i linje med och/eller under vad som är praxis för faktura och kreditkortslösningar och markant under de räntenivåer som ett sms-låneföretag tar ut. Anledningen till att bolaget ansökte om att bli ett konsumentkreditinstitut är rent juridisk då detta är en högre licens. Som framgår av LI:s ställningstagande förhåller sig myndigheten till olika betalalternativ. Den meningen som SVT valde att citera ovan är tyvärr felaktigt värderande. Det bör vidare betonas att LI inte är bolagets tillsynsmyndighet. Att handla något på faktura är att handla för pengar man inte har Spelberoendes Riksförbund har i möte med företrädare för bolaget vittnat om att många av de personer med osunt spelande som söker sig till organisationen för hjälp, har tagit oreglerade och kontrollerade lån från familj, vänner, kollegor, banker och sms-låneföretag. Dessa lån har sedan deponerats på personens

7/10 bankkonto och sedan via personens debet-bankkort vidare till spelbolagen. Detta fastslås vidare i SOU 2000:50. Debet-betallösningar är således ingen garant för att en spelkund konsumerar sina egna pengar. I ljuset av de konservativa kreditkontrollerna bolaget gör samt de låga belopp som godkänns (85 procent av bolagets transaktioner är under 500 kr och endast 0,1 % över 3 000 kr) kan det snarare hävdas att betallösningar som genomför en kreditbedömning och nekar konsumenter är bättre garanter för att konsumenter inte ska handla för pengar man inte har. Detta gäller då det de facto görs en kontroll av kundens ekonomiska förutsättningar, till skillnad från vid nyttjandet av debetbetallösningar. Anmälarens poäng är att om kreditkontrollen 1) genomförs och 2) är noggrann så är betalmetoder som faktura och kreditkort sannolikt ett bättre alternativ för att säkerställa att kundens ekonomi är i gott skick och kan hantera ett köp. Med den logik SVT använde i inslagen är till exempel även ett köp av en biobiljett via faktura att betrakta som ett snabblån vilket väl knappast skulle betraktas som en saklig framställning. Om spelbolagens jurisdiktion SVT:s kommentar stämmer tyvärr inte. Inslagen ger intrycket att det aktuella bolaget, och andra bolag, kringgår svensk lag genom att nyttja utländsk lagstiftning, i till exempel Malta. I själva verket förbjuder lokal lag spelbolag, oavsett var de är baserade, att erbjuda sina kunder krediter, men europeisk lagstiftning förbjuder inte betalföretag att erbjuda kreditbaserade betalningar till spelkunder. SVT gav tittarna det bestående och felaktiga intrycket att betalföretag (eller sms-låneföretag som SVT uttryckte det), endast möjliggjordes via samarbeten med spelbolag baserade i Malta. I själva verket gäller motsvarande i Sverige och andra länder inom EU. Förutom att SVT rent juridiskt förmedlade en felaktig och icke objektiv bild, tillskrev SVT vidare det aktuella bolaget en del av den dåliga renommé som viss media i Sverige tillskriver spelbolag baserade utomlands. Att SVT undvek att rapportera om att vissa spelaktörer med licens i Sverige till och med har beviljats undantag från kreditförbudet med stöd av 37 andra stycket lotterilagen, och därmed själva ger ut krediter till svenska spelare, ger ytterligare stöd för att SVT inte hade för avsikt att förmedla ett objektivt eller sakligt inslag. Om ärenden från bolaget hos Kronofogden Kronofogden har i dialog med bolaget inte kunnat bekräfta de 500 ärenden som SVT hänvisar till. Vidare så förmedlade SVT en grovt felaktig och icke proportionerlig bild av bolaget i inslaget klockan 19.30. Detta skedde då företagets kontor filmades samtidigt som en röst berättade att de vägrar ställa upp på en intervju, men hos Kronofogden är de flitiga besökare. Citatet flitiga besökare gav uppenbarligen tittarna intrycket att bolaget låg bakom 500 ärenden eller åtminstone en stor del av dessa. I ljuset av att bolaget historiskt sett

8/10 totalt endast har haft 16 ärenden hos den berörda myndigheten måste detta inslag anses vara grovt missvisande och inte ge en rättvisande bild av de faktiska omständigheterna. Inslagen gav vidare tittarna intrycket att 500 ärenden är många, dock bör denna siffra ställas mot de 1,2 miljoner ärenden som Kronofogden hanterade 2014. Ett tillägg är att Kronofogden själva menar att det är vanligt att en viss andel av ett bolags totala ärenden tyvärr hamnar hos Kronofogden. Om anmälarens möjlighet till bemötande När det gäller anmälarens möjlighet att komma till tals så hade den uttryckliga fråga anmälaren ombads att kommentera inget eller väldigt lite att göra med det som senare blev huvudfokus för inslaget. Den information som anmälaren nu har delat med sig av genom anmälan till granskningsnämnden skulle kunna ha delats innan inslagen. En förutsättning för detta hade då varit att rätt frågor ställts till anmälaren. Frågan om företagets ekonomi har lite eller inget att göra med de fem punkter som anmälaren kritiserar i och med anmälan. Bolaget är ett litet entreprenörsdrivet bolag som drivs av en passion att göra spelbranschen bättre för både konsumenter och leverantörer. SVT har genom sitt reportage fått det att framstå som att bolaget är en ljusskygg verksamhet som kringgår lagstiftning, har likheter med amerikansk organiserad brottslighet och har stora antal ärenden hos Kronofogden med mera. TILLÄGGSYTTRANDE FRÅN PROGRAMFÖRETAGET SVT har inkommit med följande tilläggsyttrande. Att handla något på faktura är att handla för pengar man inte har Faktura är, som anmälaren mycket riktigt påpekar, en etablerad betalningsmetod. Dock inte vad gäller spel, vilket framgår av den särskilda lagstiftning som förekommer på just detta område. Därför kan man inte, som anmälaren gör, jämföra spel på faktura med att betala till exempel sin elförbrukning på faktura. Om spelbolagens jurisdiktion Den spelmarknad som bolaget verkar på och samarbetar med är - som anmälaren uppger i sin anmälan - baserad utomlands av juridiska skäl. I sin kommentar anför anmälaren att det finns svenska spelaktörer med undantag från kreditförbudet. Det stämmer, men inget av dem är webbspel med möjlighet till snabblån. Redaktionen använder begreppet snabblån i den vedertagna betydelsen som också omfattas av Finansinspektionen och LI. Anmälaren blandar dessvärre ihop snabba krediter med andra former av kredit. Anmälaren blandar också ihop snabba spel ( kort tid mellan insats och utfall ) med andra spel, till exempel traditionella lotterier. LI däremot är mycket noga med att hålla isär olika krediter och olika spel. LI:s ställningstagande gjordes

9/10 efter en förfrågan från just det aktuella bolaget, och slutsatsen var att betalningslösningar som erbjuds på spelanordnares hemsidor m.m., och som innebär att kredit ges spelaren, är olämpliga om betalningslösningen erbjuds i fråga om spel som har kort tid mellan insats och utfall. Det var just denna typ av spel och denna typ av kredit som inslagen avhandlade. Redaktionen har förståelse för att bolaget gärna sett att inslagen redogjort i detalj för olika kreditformer och betallösningar. Detta ingick dock inte i granskningen och en sådan redogörelse hade inte förändrat slutsatsen. Om ärenden från bolaget hos Kronofogden I sin kommentar kallar sig bolaget för ett litet bolag. Trots det och trots kort verksamhetstid, två och ett halvt år vid tiden för publicering av inslaget, har bolaget vänt sig till Kronofogden 16 gånger. Det är i snitt varannan månad och anmärkningsvärt ofta för ett mindre bolag, inte minst i ljuset av företagets egna uppgifter om dess mycket stränga kreditprövningsrutiner. Om anmälarens möjlighet till bemötande Redaktionen har som tidigare anförts, upprepade gånger och i god tid före sändning, kontaktat bolaget med frågan om medverkan. Det skriftliga svaret som privat bolag ger vi inte intervjuer för att kommentera vår finansiella situation eller vår syn på spelbranschen får anses väl täcka in de frågor som kom upp i inslagen. För att försäkra sig om att denna inställning inte ändrats över tid såg redaktionen till att upprepa frågan, senast strax före sändning. Bolaget fortsatte tydligt avböja medverkan. AKTUELL BESTÄMMELSE SVT ska utöva sändningsrätten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (13 i sändningstillståndet). Kravet på opartiskhet innebär enligt granskningsnämndens praxis att om allvarlig kritik riktas mot en klart utpekad part ska den kritiserade få bemöta eller kommentera kritiken. Som regel ska detta ske i samma program eller inslag, antingen genom att den kritiserade själv medverkar eller genom att en kommentar från honom eller henne redovisas. Att en part vägrar att medverka hindrar inte att ett program eller inslag sänds. Om möjligt bör i sådana fall den kritiserades uppfattning redovisas på något annat sätt. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas.

10/10 GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämndens uppgift är att pröva om innehållet i sända program följer de regler och villkor som gäller för sändningarna. I nämndens uppgift ingår inte att pröva textinformation på programföretagets webbplats. Anmälarens kritik i denna del lämnas därför utan åtgärd. Granskningsnämnden anser inledningsvis att det tydligt framgick att det aktuella bolaget inte låg bakom samtliga ärenden hos Kronofogden som nämndes i inslagen. Flera uttalanden i inslagen får anses vara förenklade beskrivningar som syftade till att göra problematiken som inslagen behandlade begriplig. Inslagen strider mot den bakgrunden inte mot kravet på saklighet i dessa delar. Nämnden anser vidare att det i inslaget klockan 19.30 riktades kritik mot det aktuella bolaget av sådan art som krävde ett bemötande. Nämnden konstaterar att det framgår i ärendet att bolaget har getts möjlighet till en kommentar. Nämnden anser mot den bakgrunden att inslagen inte strider mot kravet på opartiskhet. Nämnden kan inte finna att vad anmälaren i övrigt anfört medför att inslagen strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. Detta beslut har fattats av Dag Mattsson, Elisabet Bäck, Leif Hedman, Jan Holmberg, Nedjma Chaouche, Ulrika Hansson och Clas Barkman efter föredragning av Nathalie Eriksson. På granskningsnämndens vägnar Dag Mattsson Nathalie Eriksson Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.