KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL 2010-02- 2 2 Meddelad i Sundsvall Mål nr 908-916-09 Sida 1 (8) KLAGANDE Skatteverket Skattekontoret 791 86 Falun Falun MOTPART Stefan Persson Livs i Borlänge AB, 556569-5037 Skomakargatan 7 781 70 Borlänge Ombud: Advokat Hans-Peter Brattberg Advokatfirman Ullberg & Brattberg AB Box 1482 791 14 Falun ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrätten i Dalarnas läns dom den 9 februari 2009 i mål nr 304-312-08, se bilaga A SAKEN Efterbeskattning avseende arbetsgivaravgifter för beskattningsåren 2002-09-01-2003-08-31,2003-09-01-2004-08-31 och 2004-09-01-2005-12-31 Skattetillägg Ersättning för kostnader enligt lagen (1989:479) om ersättning i ärenden och mål om skatt m.m. KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Med ändring av länsrättens dom fastställer kammarrätten Skatteverkets beslut den 16 november 2007 och vägrar Stefan Persson Livs i Borlänge AB (bolaget) i länsrätten framställt yrkande om ersättning för kostnader. Kammarrätten avslår yrkandet om ersättning för kostnader i kammarrätten. Dok.ld 66098 Postadress Box 714 85121 Sundsvall Besöksadress Södra Tjärngatan 2 Telefon Telefax 060-186600 060-186652 E-post: kammarrattenisundsvall@dom.se www.kammarrattenisundsvall.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-12:00 13:00-15:00
KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Sida 2 Mäl nr 908-916-09 YRKANDEN M.M. Skatteverket yrkar, med ändring av länsrättens dom, i första hand att bolaget ska påföras de arbetsgivaravgifter och skattetillägg som Skatteverket beslutat om. r andra hand yrkar Skatteverket att bolaget vid inkomsttaxeringen inte ska medges avdrag för de arbetsgivaravgifter länsrätten har undanröjt i sin dom. Skatteverket yrkar härtill att bolaget inte ska beviljas ersättning för sina ombudskostnader i länsrätten. Bolaget bestrider bifall till Skatteverkets överklagande och yrkar för egen del ersättning för sina ombudskostnader i kammarrätten. PARTERNAS UTVECKLING AV TALAN Skatteverkets talan Till stöd för sin talan anför Skatteverket i huvudsak följande. Det är inte troligt att Stefan Persson under cirka två års tid inte skulle ha uppmärksammat att merparten av de fakturerade varorna, cirka 75 procent av varornas värde, inte levererades till hans rea-butik. Varorna fakturerades vid åtminstone 21 tillfållen och det fanns gott om tillfållen för Stefan Persson att kontrollera att samtliga varor anlänt till butiken. En seriös näringsidkare avhänder sig inte medvetet kontrollen av en leverantörs leveranser och fakturering och den påstådda bristande kontrollen luppmärksamheten framstår som osannolik. Feer Restaurang AB:s (Kjell F) varor borde dessutom ha rönt särskilt uppmärksamhet från Stefan Perssons sida. Varorna var inte några vanliga stapelvaror utan speciella varor med kort hållbarhet från en leverantör som Stefan Persson hade en speciell relation till.
KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Sida 3 Mål nr 908-916-09 Stefan Persson måste ha varit medveten om att de aktuella varorna inte levererades till hans butik. Slutsatsen kan inte bli annan än att Stefan Persson tillsammans med Kjell F deltagit i ett arrangemang med osanna fakturor. Stefan Perssons deltagande i detta arrangemang kan också logiskt förklaras med att han använt fakturorna som underlag i bokföringen för att försöka dölja egna löneuttag ur bolaget. Den omständigheten att Kjell F eventuellt skulle ha fått ersättning från Stefan Persson för sitt deltagande i arrangemanget påverkar inte Stefan Perssons beskattning eftersom ersättningen till Kjell F möjliggjorts genom att Stefan Persson förfogat över bolagets medel. Ann-Kristin Perssons trovärdighet kan med anledning av släktskapet och det uppenbara frångåendet av vanliga betalningsrutiner vid fakturahanteringen ifrågasättas. Ä ven om tilltro fästs till Ann-Kristin Perssons uppgift att hon betalat fakturerade belopp till Kjell F så undgår bolaget ändå inte beskattningsskyldighet eftersom Stefan Persson varit medveten om att levererade varor inte motsvarat det fakturerade beloppet och accepterat överfaktureringen. Ersättning enligt ersättningslagen bör med stöd av det ovan anförda inte utgå. Bolagets inställning Till stöd för sitt bestridande anför bolaget i huvudsak följande. Bolaget bestrider att Stefan Persson skulle ha haft vetskap om att levererade varor från Kjell F inte motsvarade fakturerade belopp. Av den anledningen har Stefan Persson heller aldrig godkänt någon överfakturering och eventuellt överfakturerade belopp har inte kommit
KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Sida 4 Mål nr 908-916-09 honom till del. r efterhand har han, efter att ha tagit del av alla uppgifter i förhören från de anställda i butiken och hos Kjell F, insett att överfakturering från Kjell F har ägt rum. Någon utredning i målen om hur stor överfaktureringen är finns inte. Att överfaktureringen skulle vara 75 procent av fakturabeloppen kan inte vitsordas. Varorna från Kjell F var speciella eftersom det var fråga om varor med snabb och stor omsättning. Varorna hade härutöver en kort hållbarhet om ca två dagar. Sammantaget gjorde dessa förhållanden att det var svårt för Stefan Persson att göra bedömningar angående rimligheten av de fakturerade beloppen. Faktureringen ägde rum månadsvis. För beskattningsåret 2003/2004 ägde faktureringen rum vid nio tillfällen och uppgick till 183 000 kronor exklusive moms. Sanuna beskattningsår uppgick rca-butikens sammanlagda inköpskostnader till drygt 15 miljoner kronor. Leveranserna från Kjell F motsvarar endast cirka en procent av bolagets totala omsättning. Det fanns ingen anledning för Stefan Persson att misstänka att Kjell F skulle debitera bolaget för mer varor än vad som levererades. Stefan Persson hade fullt förtroende för Kjell F och det fanns ingen anledning för honom att avkräva några leveranssedlar av denne. Stefan Perssons arbetsuppgifter i rörelsen har inte varit att kontrollera inkomna leveranser av varor. Hans arbetsuppgifter har i huvudsak bestått i att hålla kontakten med leverantörer och sköta alla övergripande administrativa uppgifter, såsom exempelvis personalfrågor. Stefan Perssons personal har haft tydliga instruktioner att kontrollera och stämma av alla leveranser av varor genom följesedlama, men dessa instruktioner har inte gällt leveranser från Kjell F. Något skäl att ifrågasätta Ann-Kristin Perssons trovärdighet på grund av att hon är mor till Stefan Persson föreligger inte.
KAMMARRÄTTEN ISUNDSVALL Sida 5 Mål nr 908-916-09 SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Tillämpliga bestämmelser framgår av länsrättens dom. Bolaget har i sin redovisning bokfört 21 stycken fakturor utställda av Kjell F under tidsperioden 31 januari 2003-26 december 2004. Fakturorna omfattar ett sammantaget belopp inklusive moms om drygt 500 000 kr eller i genomsnitt knappt 25 000 kr per fakturering. Skatteverket har gjort gällande att bolaget kostnadsfört fakturorna, trots att bolaget haft visshet om att inte alla på fakturorna upptagna varor levererats till butiken, i syfte att dölja löneuttag åt Stefan Persson. Detta har bestritts av bolaget som menar att det saknat kännedom om överfaktureringen och att de medel som överfakturerats inte har kommit bolaget till del. Såsom länsrätten uppgett har Skatteverket bevisbördan för att oriktig uppgift föreligger i mål om efterbeskattning och Skatteverket har således att göra mycket sannolikt att förhållandena är på det sätt som Skatteverket påstår. För det fall Skatteverket kan presentera en omfattande bevisning, eller, i avsaknad av konkreta bevis, visa på omständigheter som starkt talar för att ett visst förhållande är för handen ankommer det på den skattskyldige, även i mål om efterbeskattning, att komma med trovärdiga förklaringar till de förhållanden som Skatteverket gör gällande i målen. Om Skatteverket genom sin utredning visat att ett visst förhållande är för handen och det saknas godtagbara invändningar från den skattskyldige har Skatteverket nått upp till det höga beviskrav som ställs i efterbeskattningsmål. Enligt vedertagen praxis gäller som allmän regel att huvudaktieägare i ett familjeföretag beskattas personligen för medel, som obehörigen uteslutits från bokföring hos bolaget, förutsatt att medlen under beskattningsåret inte använts för att bestrida kostnader för bolaget. Medlen betraktas som uttagna ur bolaget av huvudaktieägaren, antingen som lön eller utdelning. Denna
KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Sida 6 Mål nr 908-916-09 praxis bygger på tankegången att det är huvudaktieägaren själv som bestämmer vilka intäkter som ska tas upp i bolagets räkenskaper och vilka som eventuellt ska uteslutas; undanhållna medel står till huvudaktieägarens f6rfogande och det är han som bestärnrner hur de undanhållna medlen ska användas. För det fall medel, utan huvudaktieägarens vetskap, obehörigen frånhänts bolaget föreligger inte den för praxis presumerade förutsättningen att medlen stått till huvudaktieägarens förfogande. I ett sådant fall är det av avgörande betydelse vilken tilltro som kan fästas vid huvudaktieägarens uppgift att han inte känt till att medlen undanhållits och att han inte förfogat över dem (jfr. RÅ 80 1:56). Kammarrätten gör följande bedömning. Osanna fakturor I målen är ostridigt att de aktuella fakturornas innehåll inte stämmer överens med verkligheten och att medel tagits ur bolaget för att betala fakturorna, även om parterna har olika uppfattningar om med vilket belopp differensen mellan levererade varor och fakturerade varor uppgått till. Utredningen i målen ger även i övrigt stöd för bedömningen att det har förekommit en överfakturering i bolaget. Fråga uppkommer därmed med vilket belopp överfaktureringen uppgått. Bolaget är av uppfattningen att en överfakturering har skett, men kan inte vitsorda något belopp såsom skäligt eftersom det inte kontrollerat varuleveranserna från Kjell F. Det kan i och för sig inte uteslutas att Kjell F, som inte bokf6rt fakturorna i sin redovisning, kan ha ett egenintresse i att uppge lägre leveranser än företaget de facto levererat. Kjell F:s uppgifter beträffande leveranssortiment och leveransvolym stöds dock i olika avseenden av uppgifter som lämnats av anställda i bolaget. Vid en sarnrnantagen bedömning finner kammarrätten att det inte framkommit
KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Sida 7 Mål nr 908-916-09 tillräckliga skäl att frångå Skatteverkets beräkning avseende levererade varor och kostnadsförda varori bolaget. Fåmansbolagspresumtion och tilltrosbedömning Ägaren och företagsledaren Stefan Persson har gjort gällande att han varit omedveten om den överfakturering som skett och att han inte tagit del av de medel som frigjorts bolaget genom överfaktureringen. Fråga uppkommer därmed vilken tilltro som kan fästas till Stefan Perssons lämnade uppgifter. Av utredningen i målen framgår att Kjell F alltid levererade varor utan följesedlar, att vare sig Stefan Persson eller annan personal stämde av leveranserna samt att fakturorna betalades kontant utan kvittenser. Enligt Stefan Persson var Kjell F den enda leverantören som särbehandlades i detta avseende. Detta förfaringssätt innebär att bolaget medvetet frånhände sig kontrollen av leveranserna och även försvårade för personalen att upptäcka misstämningar mellan leveranser och faktureringar för varorna. Därtill kommer att faktureringarna avsåg icke obetydliga belopp, oavsett om de sammantaget endast utgör någon procent av bolagets totala omsättning. Det är också fråga om en i princip månatlig fakturering under cirka två års tid. Fakturorna avser dessutom ett begränsat matsortiment av speciell karaktär. Såväl anställda av Kjell F som anställda vid bolaget har i förhör uppgett att vissa av de maträtter som upptogs på fakturorna, såsom sallader och färdiga maträtter, aldrig levererades till butiken förutom möjligen under en kort inledande period. Sådana maträtter förekommer i 19 av de 21 aktuella fakturorna i målen. Redan vid en mycket begränsad granskning av fakturorna borde därför en person som kände till bolagets sortiment ha insett att faktureringen inte var korrekt. Därtill kommer att något annat inte framkommit än att överfaktureringen genomgående skedde till betydande belopp. Mot denna bakgrund måste det anses som i hög grad osannolikt att Stefan Persson saknat kännedom om den överfakturering som pågick i hans butik. Något annat har således inte framkommit än att de medel som
KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL Sida 8 Mål nr 908-916-09 frånhänts bolaget genom överfaktureringen stått till Stefan Perssons forfogande och att han har bestämt hur de skulle användas. Att Ann-Kristin Persson ombesörjt de faktiska utbetalningarna till Kjell F fårändrar inte kammarrättens bedömning i sistnämnda avseende. Sammanfattningsvis finner kammarrätten att Skatteverket har visat att bolaget har lämnat en oriktig uppgift i deklarationen. Skatteverket har därmed haft grund får beslutade åtgärder att efterbeskattningsvis påföra bolaget arbetsgivaravgifter och skattetillägg. Skäl att medge befrielse från skattetillägget har inte framkommit. Ombudskostnader Bolaget har beviljats ersättning för ombudskostnader i länsrätten med 6 500 kr. Med den utgång kammarrätten nu har beslutat om har bolaget inte fått bifall till någon del. På grund härav, och då det i övrigt inte föreligger några skäl att trots detta bevilja bolaget ersättning för ombudskostnader, ska bolaget inte beviljas ersättning får ombudskostnader vare sig i länsrätten eller i kammarrätten. Skatteverkets yrkande att bolaget inte ska beviljas ersättning för sina ombudskostnader i länsrätten ska därfår bifallas. Bolagets yrkande att det ska beviljas ersättning för kostnader i kammarrätten ska avslås. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 3). (,. 0Q Q jl,~ sa Arlebrant kammarrättsråd referent Lotta Eriksson föredragande
IDALARNAS LÄN Helen Andersson Föredragande Meddelad i Falun Slda 1 (12) Mål' nr,. ""c " " 304-08'--312~08 " Rotel 2 KLAGANDE Stefan Persson Livs i Borlänge AB, 556569-5037 Skomakargatan 7 781 70 Borlänge Ombud: Advokat Hans-Peter Brattberg Advokatfirman Ullberg & Brattberg AB Box 1482 791 14 Falun MOTPART Skatteverket Skattekontoret i Falun 791 86 Falun ÖVERKLAGADE BESLUT Skatteverkets beslut den 16 november 2007 SAKEN Näringsverksamhet; fråga om oredovisad lön Inkomsttaxering 2004-2006 Mervärdesskatt för beskattningsåren 2002-09-01-2003-08-31, 2003-09- O1-2004-08-31 och 2004-08-31-2005-12-31 Arbetsgivaravgifter för samma beskattningsår Efterbeskattning Skattetillägg i fråga om mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter Ersättning för kostnader enligt lagen (1989:479) om ersättning i ärenden och mål om skatt m.m., Ersättningslagen LÄNSRÄTTENS AVGÖRANDE Länsrätten ändrar det överklagade beslutet endast på så sätt att Skatteverkets beslut att påföra bolaget arbetsgivaravgifter samt skattetillägg därpå upphävs. Länsrätten beviljar Stefan Persson Livs i Borlänge AB ersättning för ombudskostnader i länsrätten med skäliga 6 500 kr exkl moms. Länsrätten avvisar Stefan Persson Livs i Borlänge AB:s yrkande om ersättning för kostnader hänförliga till handläggningen hos Skatteverket. DokJd 53674 Postadress Box 45 79121 Falun Besöksadress Kullen 4 Telefon Telefax 023-484 00 023-484 80 E-post: Iansrattenidalarnargdom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-12:00 13:00-16:00
I DALARNAS LÄN Sida 2 BAKGRUND OCH YRKANDE Skatteverket beslutade efter revision hos Stefan Persson Livs i Borlänge AB, 556569-5037 (bolaget), att för taxeringsår 2004 respektive beskattningsår 2002-09-01-2003-08-31 sänka inkomst av näringsverksamhet med 73 486 kr, fastställa underskott av näringsverksamhet till 39 866 kr, sänka ingående mervärdesskatt med 21 672 kr, påföra skattetillägg med 3 183 kr avseende mervärdesskatt, höja avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter med 188 359 kr och besluta om arbetsgivaravgifter på detta underlag med 61 814 kr samt att påföra skattetillägg med 12361 kr avseende arbetsgivaravgifter. Skatteverket beslutade att för taxeringsår 2005 respektive beskattningsår 2003-09-01-2004-08-31 sänka inkomst av näringsverksamhet med 108 927 kr, fastställa överskott av näringsverksamhet till 174 128 kr, sänka ingående mervärdesskatt med 17 444 kr, påföra skattetillägg med 2 288 kr avseende mervärdesskatt, höja avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter med 157593 kr och besluta om arbetsgivaravgifter på detta underlag med 51 617 kr samt att påföra skattetillägg med 9 856 kr avseende arbetsgivaravgifter. Skatteverket beslutade att får taxeringsår 2006 respektive beskattningsår 2004-09-01-2005-12-31 sänka inkomst av näringsverksamhet med 21 478 kr, fastställa underskott av näringsverksamhet till 9 268 kr, sänka ingående mervärdesskatt med 5 297 kr, höja avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter med 49 485 kr. Arbetsgivaravgifter på detta underlag beslutas till 16 181 kr, påföra skattetillägg med 3 235 kr avseende arbetsgivaravgifter.
IDALARNAS LÄN Sida 3 Skatteverket motiverar beslutet enligt följande. Taxerings- och skatterevision har gjorts hos bolaget. Skatteverket har granskat fakturor (21 st) utställda av Feer Restaurang AB (Feer) under tidsperioden l januari 2003 till. och med den 31 december 2004. Utställaren av fakturorna har varit föremål för skattebrottsutredning. I förhör gjorda av skattebrottsenheten har angivits att fakturorna inte stämmer med vad som de facto levererats. Fakturorna, som inte bokförts i utställarens räkenskaper, anger större kvantiteter än vad som i verkligheten levererats. Faktureringen avser även artiklar som överhuvudtaget inte levererats. Enligt förhör med leverantören har han levererat och ratt kontant betalt för varor som motsvarar ett belopp på 5 500 kr (inkl. moms) per leveranstillfälle. Enligt uppgifter lämnade till skattebrottsenheten skulle varje leverans omfatta 120 baguetter, 80 räksmörgåsar och 20 smörgåstårtor. Fakturorna anger dock ett avsevärt högre belopp än 5 500 kr. Hela fakturabeloppen (exkl. moms) har bokförts som varuinköp i bolagets bokföring. Vad gäller betalningarna ska dessa ha skett kontant från kassan vid leveranstillfällena. Inga kvittenser eller andra handlingar som styrker att fakturorna tillfullo blivit betalda finns i bokföringen. Förhör har också hållits med anställd personal hos bolaget. De har hörts angående deras kännedom om vilka leveranser som tagits emot av den aktuella leverantören. De uppgifter som inhämtades genom förhör av anställd personal är samstämmiga och ligger väl i linje med vad leverantören uppger. En av de hörda nämner också kvantiteter vilket i stort sett överensstämmer med leverantörens uppgifter. Om det skulle föreligga en schism emellan Stefan Persson och leverantören finner Skatteverket det osannolikt att leverantören skulle erkänna medhjälp till skattebrott - vilket han gjort - för den sakens skull. Det får anses som
I DALARNAS LÄN Sida 4 mycket sannolikt att kontanta medel plockats ut från bolaget på sätt som beskrivits. Bolaget överklagar och yrkar att Skatteverkets beslut ska undanröjas vad gäller inkomsttaxeringen för de aktuella åren, mervärdesskatten för de aktuella perioderna och arbetsgivaravgifter/avdragen skatt för de aktuella perioderna och att bolaget taxeras enligt avlämnade deklarationer samt att samtliga skattetillägg ska undanröjas. Vidare yrkar bolaget ersättning för ombudskostnader för ärendenas handläggning hos Skatteverket med 9 000 kr exkl. moms. Därutöver yrkar bolaget ersättning för handläggningen i länsrätten med 8 500 kr exkl. moms. Till stöd för sin talan anför bolaget följande. Enligt granskningspromemorian har ägaren av Feer (Kjell) uppgivit att den fakturerade mängden livsmedel är större än levererad mängd. Kjell har uppgett att Feer levererat och fått kontant betalt för livsmedel motsvarande ungefär 5 500 kr inkl, moms per I. leveranstillfålle. Bolaget anser att dessa uppgifter är felaktiga. Feer har erhållit betalning enligt de belopp som angivits på fakturorna. Betalningen har erlagts kontant av Ann- Kristine Persson, som skötte alla administrativa uppgifter för bolaget. Som framgår av förhör med Ann-Kristine Persson har de belopp som fakturerats från Feer också utbetalts kontant till Kjell. Stefan Persson har under tid leveranser skett från Feer till bolaget haft ett mycket stort förtroende för Kjell. Feer har aldrig lämnat några leveranssedlar vid leveranserna och det har därför inte varit möjligt för personalen att göra en avstämning av levererade varor. Bolaget medger att detta förfaringssätt varit slarvigt, men på grund av det stora förtroendet Stefan Persson har haft för Kjell har detta accepterats. Alla leveranser till bolaget sköttes av Kjell personligen och denne levererade kontinuerligt varor och besökte så gott som dagligen butiken. Bolagets uppfattning har varit att de leveranser som skett enligt fakturorna också i verkligheten har levererats till bolaget.
IDALARNAS LÄN 2009~02-09 Sida 5 I förhör med personal som var anställd i bolaget kan utläsas att dessa varit osäkra på mängd levererade varor, sortiment m.m. Skälet till att personalen är osäker på vilka leveranser som skett beror givetvis till stor del på att några leveranssedlar inte medsänts så att det varit möjligt att avstämma leveranserna. Förhören med personalen visar att dessa är mycket osäkra och har svårt att minnas närmare uppgifter om vilka leveranser som skett under åren 2003 och 2004. Det är enligt bolaget förenat med mycket stora svårigheter att för en person exakt komma ihåg specifikt antal och sorter levererade varor. Vidare har de anställda olika arbetstider och påbörjar ofta sina arbeten efter det att leveranserna skett till butiken. Parterna är också överens om att några leveranssedlar för levererade varor inte har upprättats. Någon avstämning av de levererade varorna har ej kunnat ske. Under 2003 gjordes skatterevision både i bolaget och hos Feer. Enligt skatterevisionen förekom inga större anmärkningar mot bolagets sätt att sköta ( bokföringen. Feers bokföring sköttes av Kjell och utvisade stora brister. Feer försattes i konkurs och konkursförvaltaren konstaterade att bokföringsbrott torde föreligga. Kjell har efter konkursen vid Feer haft ekonomiska problem. Stefan Persson försökte efter konkursen hjälpa Kjell bl.a. med arbete i den nya verksamhet som han startat. Stefan Persson hade vid detta tillfälle sålt bolaget och drev restaurang- och cateringverksamhet. Efter en period upptäckte Stefan Persson emellertid att Kjell inte hade något intresse och engagemang för den nya verksamheten, varför Kjell sades upp ~ från anställningen. En schism uppkom härefter mellan Stefan Persson och Kjell. Härefter har de inte haft någon kontakt. Vad gäller schismen så delar bolaget inte Skatteverkets uppfattning. Enligt bolaget innebär det givetvis stora fördelar för Kjell att hävda att han erhållit mindre betalt än vad som faktiskt fakturerats. Av vad som framgår av revisionspromemorian från Feer är de aktuella fakturorna inte bokförda i bolagets redovisning. Kjell har uppgivit att han genom det aktuella förfamingssättet hjälpt Stefan Persson ekonomiskt och att förfaringssättet helt och hållet varit Stefans ide. Bo-
I DALARNAS LÄN Sida 6 laget bestrider detta. Att Stefan Persson haft dålig ekonomi under de aktuella åren bestrids också helt. Stefan Persson har månatligen tagit ut månadslön från bolaget som väl täcker hans levnadskostnader. Detta framgår av inlämnade kontrolluppgifter från bolaget och från hans självdeklaration de. aktuella åren. Beträffande Kjell kan emellertid konstateras att denne haft stora ekonomiska problem det aktuella året och lånat pengar från både Stefan Persson, Stefan Perssons anhöriga och bolaget. Kjell har enligt uppgifter denne lämnat till Stefan Persson och till ett flertal andra personer varit i stort behov av pengar under de aktuella åren. Skatteverket har omprövat men inte ändrat det överklagade beslutet. Verket anser det klarlagt att det inte föreligger någon överrensstämmelse mellan fakturerade kostnadsförda varor och levererade, betalda varor - d.v.s. att en överfakturering har förekommit i bolaget, att de osanna fakturorna har upprättats och använts i bolagets bokföring för att dölja löneuttag samt att det är sannolikt att överfakturering har varit av den omfattning som Skatteverket har utgått från i de överklagade besluten. SKÄLEN FÖR LÄNSRÄTTENS AVGÖRANDE Gällande rätt Lagtext Reglerna om efterbeskattning finns i 21 kap. 10-20 skattebetalningslagen (1997:483), SBL. Bestämmelserna innebär att efterbeskattning får ske om den skattskyldige lämnat oriktig uppgift och den oriktiga uppgiften medför att ett beslut blivit felaktigt eller inte har fattats. Med oriktig uppgift jämställs underlåtenhet att lämna de uppgifter och upplysningar som behövs för att ett riktigt beslut ska kunna fattas. En1igt 15 kap. 1 skattebetalningslagen (1997:483), SBL, ska en särskild avgift (skattetillägg) tas ut om den skattskyldige på något annat sätt än muntligen under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för
IDALARNAS LÄN Sida 7 taxeringen. En uppgift ska anses vara oriktig om det klart framgår att en uppgift som den skattskyldige har lämnat är felaktig eller att den skattskyldige har utelämnat en uppgift till ledning för taxeringen som han varit skyldig att lämna. En uppgift ska dock inte anses vara oriktig om uppgiften tillsammans med övriga lämnade uppgifter utgör tillräckligt underlag för ett riktigt beslut. En uppgift ska inte heller anses vara oriktig om uppgiften är så orimlig att den uppenbart inte kan läggas till grund för ett beslut. Enligt 3 ErsL ska en skattskyldig som i ett ärende eller mål haft kostnader för ombud eller biträde, utredning ellerarmat som skäligen behövts för att ta till vara hans rätt efter framställning beviljas ersättning för kostnaderna om 1. den skattskyldige helt eller delvis vinner bifall till sina yrkanden i ärendet eller målet, 2. ärendet eller målet avser fråga som är av betydelse för rättstillämpningen eller 3. det finns synnerliga skäl för ersättning. Praxis Enligt vedertagen praxis gäller som allmän regel att huvudaktieägare eller företagsledaren i fåmansaktiebolag personligen ska beskattas för medel som uteslutits från bokföringen och redovisningen i bolaget, om det kan antas att medlen stått till företagsledarens förfogande. Motsvarande gäller för belopp som har frigjorts i ett sådant bolag genom osarm fakturering (se RÅ80 1:56). Utredningen i målet Länsrätten har hållit muntlig förhandling i målen den 23 oktober 2008, varvid i huvudsak anförts följande.
IDALARNAS LÄN Sida 8 Stefan Persson: Han och Kjells vänskap böljade genom affärer. De dreven fiskbutik ihop med två andra i Borlänge. De lärde känna varandra väl och var värmer privat. Han köpte senare ICA butiken och när det blev populärt med färdiga maträtter så blev Kjell, som då ägde en restaurang, leverantör av fardig mat till butiken. Han och Kjell kom överens om ett sortiment som skulle finnas i butiken, sedan skötte Kjell självständigt leveranserna. Till slut bestämde Kjell själv vad och hur mycket som skulle levereras. Det var han som såg vad som gick åt och vad som blev kvar. Leverans skedde två gånger i veckan. Det har aldrig funnits några följesedlar och den personal som mottog varorna har aldrig prickat av något. Med tanke på deras vänskap så rullade det bara på. Betalningen skedde kontant eftersom bolaget då erhöll en kassarabatt på fem procent. Kjell var den enda leverantören som fick kontant betalning och också den enda leverantören som inte hade några följesedlar. Detta berodde på deras vänskap. Han har i efterhand fått uppfattningen att en överfakturering har skett, för att Kjell skulle kunna tillgodogöra sig dessa pengar. Till följd av hur affärerna med Feer hanterades har det varit lätt för Kjell att överfakturera. Enligt hans uppfattning gick KjelIs egen verksamhet bra när den var igång, men han hade alltid likviditetsproblem när verksamheten startades upp efter långa säsongsuppehåll. Under åren lånade bolaget flera gånger ut stora belopp till Kjell. Själv har han under den här tiden tagit ut en fullt normallön och han hade inga stora kostnader privat. Efter att han sålt ICA butiken öppnade han restaurangverksamhet och då anställde han Kjell, men eftersom det inte fungerade som han tänkt sig sades Kjell upp. Efter det har de två inte pratat så mycket med varandra. Ann-Kristin Persson: Hon arbetade på kontoret i butiken och det var hon som betalade alla fakturor. Vad gällde inköpen från Feer så var betalningssättet lite speciellt. Varorna ställdes i charken och fanns det ingen personal i charken så var det någon ute i butiken som plockade upp varorna. Själv vet hon inte vad och när leveranserna skedde eftersom hon satt på kontoret.
I DALARNAS LÄN Sida 9 Några följesedlar fanns inte, men hon reagerade inte eftersom Stefan och Kjell var bästa vänner. En gång i månaden kom Kjell med fakturan till henne. Fakturan betalades kontant och pengarna togs ur kassan. Hon frågade Stefan om det var okej att betala fakturan från Feer. Han svarade ja, men han visste inte vad som stod på fakturan. Båda två förutsatte att fakturorna var riktigt med hänsyn till Stefan och KjelIs vänskap. Kjell behövde aldrig kvittera ut pengarna pga. att både hon och Stefan hade stort förtroende för honom. Det hon vet om KjelIs ekonomiska situation är att han tagit flera snabba lån av henne. Hon har aldrig hört att Stefan haft dålig ekonomi och han har aldrig varit i behov av att låna pengar. Skatteverket: Den överfakturering som skett omfattar totalt cirka 500 000 kr. Det är osannolikt att bolaget inte haft kontroll på en så stor summa pengar. Länsrättens bedömning Inkomsttaxering och arbetsgivaravgifter I målet är fråga om efterbeskattning. Det är Skatteverket som har bevisbördan för att oriktig uppgift föreligger - i förhållande till såväl intäkter som kostnader. Beviskravet på Skatteverket är i eftertaxeringsprocessen högre ställt än i den ordinarie taxeringsprocessen och kan uttryckas såsom att Skatteverket måste göra mycket sannolikt att förhållandena är på så sätt som Skatteverket gör gällande. Det är ostridigt så att fakturornas innehåll inte stämmer överens med verk- 1igheten. Att överfakturering har förekommit har också stöd i utredningen i målen. Nästa fråga att besvara är om det frarnstår som mycket sannolikt att de medel som överfakturerats bolaget har kommit Stefan Persson till del och därmed ska utgöra underlag för uttag av arbetsgivaravgifter.
LÄNBRÄTTEN IDALARNAS LÄN Sida 10 I fall då osann fakturering föreligger i ett fåmansbolags presumeras de medel som frigjorts ha stått till huvudaktieägarens/företagsledarens förfogande. Skatteverket har underbyggt denna slutsats med uppgifter från polisförhör med Kjell F som uppgett att differenserna mellan fakturerat belopp och ersättningen för levererade varor inte har kommit honom tillgodo. Verket har även gjort gällande att det sammantaget är fråga om betydande belopp och att överfaktureringen därför inte kan ha undgått bolaget. Bolaget har å sin sida hävdat det inte känt till att överfakturering förekommit och uppgett att fakturerade belopp i sin helhet betalats till Kjell F. Vid den muntliga förhandlingen har Stefan Persson redogjort för hur leveranserna skett. Han har vidare förklarat bristen på följesedlar och närmare kontroll av levererade varor med att han och Kjell F varit nära vänner under den aktuella perioden. Ann-Kristin Persson har inför länsrätten bekräftat Stefan Perssons uppgifter och lämnat en ingående beskrivning över hur aktuella fakturor hanterats och betalts. Uppgift står således mot uppgift. Stefan Persson och Ann-Kristin Persson har för länsrätten framstått som trovärdiga. Kjell F har i polisförhör lämnat uppgifter om leveransernas sammansättning som framstår som uppenbart felaktiga. Länsrätten noterar vidare att det även torde ligga i Kjell F:s intresse att uttagen inte hänförs till honom. Sammanfattningsvis anser länsrätten att det framstår som ovisst om Stefan Persson alls fått någon del av den överfakturering som förekommit. Skatteverket kan mot den bakgrunden inte anses ha gjort mycket sannolikt att dessa belopp kommit Stefan Persson till del. Vid sådant förhållande saknas skäl att eftertaxeringsvis påföra bolaget ytterligare arbetsgivaravgifter med avseende på lön för Stefan Persson. Skatteverkets beslut i denna del ska därmed upphävas och bolaget följaktligen inte heller medges avdrag för aktuella arbetsgivaravgifter. På talan av bolaget saknas enligt länsrättens mening förutsättningar att i övrigt justera bolagets inkomsstaxering. I konsekvens med länsrättens bedömning i fråga om arbetsgivaravgifterna ska även beslutet att påföra bolaget skattetillägg i denna del upphävas.
I DALARNAS LÄN Sida Il Mervärdesskatt Som länsrätten konstaterat ovan är det numera ostridigt mellan parterna samt visar utredningen i målen att överfakturering förekommit. Förutsättningarna att efterbeskattningsvis vägra bolaget avdrag för mervärdesskatt hänförlig till denna överfakturering föreligger därmed. Utredningen i målet ger enligt länsrättens mening inte stöd för att ändra den av Skatteverket gjorda uppskattningen av överfaktureringens storlek. Bolaget har genom sitt förfarande lämnat en oriktig uppgift till ledning för beräkningen av mervärdesskatt. Förutsättningar att ta ut skattetillägg föreligger därmed i enlighet med vad Skatteverket beslutat. Bolagets överklagande ska således avslås i denna del. Ersättning/är kostnader Bolaget har yrkat ersättning för ombudskostnader med totalt 17 500 kr exkl. moms, varav 9 000 kr avser handläggningen hos Skatteverket och 8 500 kr avser handläggningen i länsrätten. Det är Skatteverket som ska besluta om ersättning för kostnader som uppkommit hos verket. Av utredningen har framkommit att bolaget inte yrkat ersättning för sina kostnader för handläggningen hos Skatteverket innan verket avgjort ärendet. Vid sådant förhållande kan inte länsrätten som första instans ta ställning till ersättningsyrkandet i denna del. Länsrätten avvisar därför bolagets yrkande om ersättning för kostnader hänförliga till handläggningen hos Skatteverket. Eftersom bolaget vunnit delvis bifall till sin talan i länsrätten, finns det förutsättningar för att bevilja ersättning för skäliga ombudskostnader för hand
IDALARNAS LÄN Sida 12 läggningen i länsrätten. Länsrätten anser att bolaget ska beviljas ersättning med skäliga 6 500 kr exkl. moms. Hur man överklagar, se bilaga (Dv 3105c). \ ' IJMI\'~J''-\ITO~ I länsrättens avgörande har äveu deltagit nämndemännen Hansson och Hök Ann-Britt Forsberg. Brita Berg, Gun