Utvandrare från Snavlunda Mellan åren 1840 och 1930 utvandrade cirka 1,2 miljoner svenskar till USA, vilket betyder att nästan var femte svensk sökte lyckan i det stora landet i väst. Cirka 200.000 återvände till Sverige. Från Snavlunda utvandrade under samma period 332 personer varav 126 kvinnor och 206 män. Källa Örebro stadsarkiv. Det betyder att cirka var sjätte Snavlundabo emigrerade. Ett 35-tal personer utvandrade till andra länder än USA. 119 personer utvandrade under 1880-talet och allra flest 1880. Nämndemannen Gustaf Gustafsson i Olofsgården, Svinnersta, utvandrade 1868 till Chicago och var därmed den förste kände att utvandra som också var född i Snavlunda. Hans hustru Margareta och deras två barn utvandrade året efter. Familjens vidare öden i det stora landet lyckas jag inte spåra. Orsakerna till utvandringen var säkert flera. Kanske hägrade tillgången till arbete och möjligheten att tjäna pengar. Freden, vaccinet och potatisen bidrog till befolkningsökning med stora syskonkullar. Jordbruket rationaliserades och många hade svårt att skaffa arbete. Brev hem från tidigare emigranter lockade med guld och gröna skogar. I förhållande till folkmängden var Sverige det land som bidrog med flest emigranter efter Irland och Norge. Totalt utvandrade mer ån 50 miljoner människor från Europa. Min farfar Sigge hade tre farbröder som utvandrade från Pelltorp beläget på Ramshults marker i nordvästra hörnet av Snavlunda socken strax intill gränsen mot Viby. Intressant nog utvandrade två av min morfar Mårtens morbröder också i början av 1880-talet och något senare två av Mårtens mors kusiner från Västra Perstorp under Fallköping, ca en km nordöst om Pelltorp. Troligen kände familjerna varandra. Sigges farfar, torparen Johannes Nilsson, föddes 1820 i Jonsbygget på Gullsmedsbodas ägor. Han gifte sig med jämnåriga Cajsa Greta Ersdotter bördig från Pelltorp. De gifte sig 1843 och fick nio barn varav två dog i unga år. Tre bröder, Aron, Anders Erik och Victor utvandrade i likhet med tre brorsöner. GJ/20151216 Sida 1
Utdrag från Häradsekonomisk karta 1864-1867 över Snavlunda. Aron och Anders Johansson utvandrar under första halvåret 1881 tillsammans med ytterligare nio Snavlundabor. Viktor följer efter 1882. Även då tillsammans med ett 10-tal församlingsbor. 1881 och 1882 var toppår för emigrationen tillsammans med 1887, 1888 och 1892, vart och ett med mer än 40 000 emigranter per år. Merparten utvandrade från Göteborg med båt till Hull i England och sedan med tåg till Liverpool och därifrån med ångbåt till New York. Svenska Amerika Linjen med direkt passagerarlinje från Göteborg och Amerika startade först 1915. GJ/20151216 Sida 2
Aron f 18530912. Arbetade som dräng på gårdar i Snavlunda för att ca 1877 flytta till Norge där han tog anställning som stenarbetare. Efter ett par år i Norge återvände Aron till Pälltorp i Snavlunda. 1881 utvandrade han till Amerika som den förste av de tre bröderna. Aron gifte sig i Muskegon, Michigan den 23 augusti 1883 med "Mathelda Erekson". Mathilda född Eriksson utvandrade till Amerika i april 1883 från Nora Bergslags församling. Arons leverne finns väl dokumenterat av släktforskare i USA. Dottern Lilly f 1885 har nedskrivit 1932 som nedan om sin fars liv. GJ/20151216 Sida 3
Aron och Mathilda fick åtta barn; Carl, Lilly, Annie x 2, Ester, Harald, Paul och Ruth, varav sju levde till vuxen ålder. Aron försörjde sig som boiler maker, vilket motsvarar tillverkare av tryckkärl. Intressant nog var Arons bror Viktor med hustru Tekla bröllopsvittnen när Aron och Mathilda gifte sig 1883 i Muskegon, Minnesota. Familjen var medlemmar i Svenska Missionsförbundet (The Swedish Christian Evangelical Lutheran Mission Church) på orten som bildats 1881. Aron, Mathilda och flera av barnen blev Muskegon trogna till sina sista dagar. Nedan visas bekräftelse på Arons och Mathildas giftermål med bröllopsvittnen. Agne Adolfsson har på sin hemsida lagt ut bilder som nedan på Aron och Matilda. Agne är släkt på sin mormors sida med Matildas syster Maria. GJ/20151216 Sida 4
GJ/20151216 Sida 5
GJ/20151216 Sida 6
Foton nedan från cirka 1905 visar Aron och Mathilda med de sju barnen. Dottern Lilly kallad Lillian levde längst bland barnen. 1932 skrev hon, som tidigare nämnts,en sammanfattning av släktens historia, som varit till stor hjälp för att förstå familjens leverne. GJ/20151216 Sida 7
De fyra döttrarna fotograferade tillsammans. Arons och Mathildas barnbarn Enid f 1914 minns sina farföräldrar som nedan. GJ/20151216 Sida 8
Anders Erik f 18560822. Utvandrade 18810408 till Amerika med destination Sioux City i Iowa. Liksom Vibyborna som emigrerade tog sig troligen utvandrarna från Snavlunda till Vretstorp station och därifrån tåget till Göteborg. Västra stambanan stod klar 1862. Foto nedan visar Vretstorps station från ca 1900. Banan elektrifierades först 1923 så det var ånglok som gällde. Först året efter blev det klart med dubbelspår västerut mot Laxå. Efter ankomst till Göteborg vidtog två dygns sjöresa till Hull och sedan tåg tvärs över England till Liverpool varifrån följde en 500 mils sjöresa på cirka 10 dagar till New York. Anders avseglade från Göteborg den 15 april 1881 med Wilson-linjens nybyggda ångare Romeo som trafikerade Göteborg - Hull på Englands östkust till 1918. Fartyget tog 800-900 passagerare varav de allra flesta i tredje klass. Standarden på Romeo var betydligt bättre än på tidigare fartyg. GJ/20151216 Sida 9
Ansamlingen av emigranter i Göteborg var vissa veckor upp till 2000 personer. Vissa fartyg hade bristfällig standard. En del fartyg fraktade boskap som fick trängas med passagerna som åkte med tredje klass biljett. Resan över Nordsjön var ofta stormig med många sjösjuka ombord. Oordningen, smutsen och stanken kan vi bara föreställa oss. Smittsamma sjukdomar härjade tidvis och nykterheten var det si och så med. Det hände att resenärer som misskötte sig eller drabbades av sjukdom blev hemskickade med vändande skepp. Efter kontroller i Manhattans hamnar, vanligen i Castle Garden, och från 1892 i immigrationsstationen på Ellis Island färdades resenärerna i regel med tåg till sin slutdestination. Hela resan tog runt tre veckor och betingade i början av 1880-talet ett pris av ca 100 kronor motsvarande en normal årslön för en bonddräng. GJ/20151216 Sida 10
I Liverpool embarkerar Anders ångfartyget Egypt med beräknad ankomst 5 juli till New York. I USA tar Anders namnet Andrew Johnson. Efter kontroller i Manhattans hamnar, vanligen i Castle Garden, och från 1892 i immigrationsstationen på Ellis Island färdades resenärerna i regel med tåg till sin slutdestination. Hela resan tog runt tre veckor och betingade i början av 1880-talet ett pris av ca 100 kronor motsvarande en normal årslön för en bonddräng. Frågan är om Andrew hamnade i Iowa som avsikten var. I US census från år 1900 finns några Andrew J som invandrat 1881, som skulle kunna vara rätt Andrew. Dock ingen med födelseår 1856. Arons dotter Lilly skriver 1932 att Andrew kom till S:t Paul, Minnesota (se nedan), men det framgår inte när. Det kan mycket väl stämma att Andrew aldrig kom till Iowa utan hamnade i S:t Paul och gifte sig 1882 med Mathilda Holm f 1859-06-04 i Brålanda, Älvsborgs län. Lillys skrivning stämmer dock inte alltid, som i fallet med Johannes fru som ska vara Cajsa Greta och inte Sophia. Andrew och Mathilda bosätter sig i Crooks Renville, Minnesota, och får tre döttrar och lika många söner. Dottern Ida gifter sig 1905 med William Michael Boland. Fotografi från 'Renville county photo colliction', visar sannolikt Ida och Michael. GJ/20151216 Sida 11
This photo was owned by Eugene Howe. On the back of the photo he wrote Mr and Mrs Ida Johnson, Renville. I am not sure if he wrote that correct. I thought Ida was only a female name. Perhaps it is Ida Johnson and her husband in the wedding photo. Paret får 1907 sonen Robert William. Ida dör redan 1918. Andrew och Mathilda flyttar före 1920 till Wood River i Wisconsin. Familjen saknas i US census 1930, men enligt Lilly slutar Andrew sina dagar just 1930. Mathilda dör troligen något senare. Viktor f 18590611. Utvandrade 1882 till Amerika. Dessförinnan arbetade han som dräng i Sagersta, Askersund och Alntorp i Nora Bergsförsamling. Från Nora utvandrade 1881 mer än 100 personer till Amerika, vilket kanske gjorde intryck på Viktor och hans bröder. Viktor tog troligen tåget från Vretstorp i slutet av april 1882 och avseglade 5 maj från Göteborg med Wilsonlinjens gröna ångfartyg Orlando med destination Hull på Englands östkust. Resan tog två dygn. GJ/20151216 Sida 12
Från Hull tog Viktor tåget till Liverpool för vidare seglats över Atlanten till Castle Garden i New York. Seglatsen tog vanligen 5-10 dagar. Jag lyckas inte spåra vilken båt Viktor for med från Liverpool. Viktor bosatte sig i Muskegon, Michigan där han gifte sig 1883 med Tekla Jenny Andersdotter, som utvandrade samma år. Tekla var granne med Viktor i Ramshult. Hon var född i Saltängen, Ramundeboda, 1864 och flyttade till Ramshultsfallet från Hjulåsen 1881. Tekla och Viktor fick fyra barn, Julia, David, Maud och Ray. Under 1910-talet flyttade familjen från Michigan till Eileen, Bayfield i Wisconsin (ref US Census 1920). Under 20-talet flyttade familjen till Duluth, S:t Louis i Minnesota (ref US Census 1930) vid Lake Superior där Victor försörjde sig och familjen som hamnarbetare. Victor saknas i folkräkningen 1940 och torde ha dött 1935 eller 1936. Victor levde 1932 enligt Arons dotter Lillys berättelse och det finns två Victor J angivna i Minnesota Death index 1935 respektive 1936, men utan födelsedata. Hustrun Tekla dog 1944 i Hennepin, Minnesota. GJ/20151216 Sida 13
Att söka i register är en utmaning. Som synes nedan finns många sätt att stava till Tekla. Teklas syskon Ada och Henning utvandrade 1891 från Ramshultsfallet till Amerika. Henning bosatte sig i Chicago, Illinois. Hur det gick för min morfars släktingar har varit än knepigare att spåra. Ofta är det som att leta efter en nål i en höstack. Gustaf Adolf Johansson f 18700806 i Markatorp, Snavlunda. Emigrerar till Nordamerika 18900225. GJ/20151216 Sida 14
Per August Johansson f 18720920 i Markatorp, Snavlunda emigrerar till Nordamerika 18920513 från Markalund under Svinnersta. Han avseglar med ångaren Romeo från Göteborg den 20 maj. Väl framme i Hull, England, tar han troligen tåget till Liverpool och därifrån, som August Johnson, fartyget Arizona för att anlända i New York 6 juni 1892. Födelsedatum är ofta osäkra på passagerarlistor och i amerikanska arkiv, vilket försvårar sökningen i emigrantforskningen. Dorothea Carlsson från Snavlunda utvandrar samtidigt som Per August och återfinns på samma passagerarlistor, vilket talar för att August är identisk med Per August. Vad som sedan händer med August är en gåta. Det finns ett otal August Johnson i folkräkningarna och andra arkiv, men jag lyckas inte spåra vem som är rätt August. Arkiven i USA saknas ofta födelsedatum och födelseort, vilket gör det hela knepigt särskilt vid sökning av vanliga namn som Johnson. Årtal för invandring är inte heller alltid att lita på. GJ/20151216 Sida 15
I Markalund föds för övrigt även min morfar Mårten år 1900 och året innan hans bror Torsten, som emigrerar till Amerika 1925. Torsten återvänder 1928 för att dö i samma år i lungsot. Mårtens syster Märta emigrerar 1928 och återvänder ca 1970. Märta avlider 1991. Foto Markalund från maj 2013. Torp under Svinnersta norra Rote sedan 1846. Göran Johansson GJ/20151216 Sida 16