10 Motion 1983/84:615 Gullan Lindblad m. n. Utiandsstationerade statstjänstemäns socialförsäkringsförmåner Utiandsstationerade statstjänstemän betalar numera full kommunal- och statsskatt i hemlandet. Detta faktum borde innebära att de och deras familjer i största möjliga utsträckning hade samma rättigheter och skyldigheter på det sociala området som hemmastationerade kollegor. Så är dock inte förhållandet. De nya reglerna rörande bosättningsbegreppet fr. o. m. den l juli 1983 innebär att bosättningen i Sverige - och därmed tillhörigheten till socialförsäkringen- anses bestå endast om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Tidigare kunde man kvarstå ett år i försäkringskas an, även om vistelsen var avsedd att vara längre än ett år. De socialförsäkringsförmåner som UD-tjänstemän går miste om vid stationering utomlands framgår av en promemoria från utrikesdepartementet, daterad den 28 juni 1982: l. sjukvårdsförmåner Sjukhusvdrd Sjukhusvård i Sverige för vdrdbehov som uppkommit utomlands jämställs i ersättningshänseende med icke akut vård. Utomlänsavgift debiteras således för vård som erhålls utanför det sjukvårdsområde - landsting - där vederbörande var kyrkobokförd vid utflyttningen från Sverige och i annat land inomlänsavgift. Utlandssvenskar bosatta i länder med vilka Sverige har konventioner om sjukvårdsförmåner kan dock inte erhålla vård mot inomlänsavgift. Motsvarande gäller även i fråga om förlossningsvdrd, vilken - i motsats till vad som gäller för här i landet bosatta personer-jämställs med icke akut vård (såvida inte barnet föds för tidigt - mer än ca 21 dagar före beräknad förlossningsdag). Ersättning för utomlänsavgift är ej reglerad i gällande avtal (AST). skälighetsprövning kan dock ske i statens utlandslönenämnd. UD har i ett fåtal fall lyckats utverka betalningsansvar från hemlandsting för förlossning inom annat landsting. Det har i regel gällt Stockholms läns landsting. Denna möjlighet torde dock inte stå till buds i fortsättningen enligt vad som framkommit i samband med avslag nyligen på en framställning till detta landsting. Förhandlingar pågår mellan statens förhandlingsnämnd och Landstingsförbundet om sjukhusvård mot inomlänsavgift under vissa förutsättningarinom det sjukvårdsområde dit utlandssvensken först anländer vid ankomsten till Sverige.
Mot. 1983/84:615 11 Läkarvdrd Vid icke akut vård kan hela vårdkostnaden debiteras. Detta varierar dock mellan olika läkare och öppna mottagningar. Läkemedel m. m. Rätt till kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel samt kostnadsfria förbrukningsartiklar vid sjukdom föreligger enbart vid vistelse i Sverige. Tandvdrd Ersättning utgår ej enligt tandvårdsförsäkringen. Hela vårdkostnaden debiteras. Kostnadsfri tandvård inom Folktandvården åt barn i åldern 3-19 år ges inte heller då inskrivning i försäkringskassa är en förutsättning. Enligt ASTersätts tandreglering för medföljande barn under 18 år helt. I övrigt utgår ersättning med 50% av kostnader upp till 2 500 kr. och med 75% däröver (gäller både barn och vuxna). 2. Sjukpenning Hemmamake får inte under utiandsstationering sjukpenning vid sjukdom. 3. Föräldrapenning Tjänstemannen och medföljande make mister genom utskrivningen ur försäkringskassan rätten till föräldrapenning (FP). särskild föräldrapenning (SFP) samt föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Tjänsteman, som har tjänst på vilken AST är tillämplig och för vilken arbetsgivarinträde gäller. har emellertid viss rätt till lön utan avdrag i samband med barnledighet: - FP utgår inte under stationering utomlands. Till utiandsstationerad tjänsteman med AST-tjänst och arbetsgivarinträde utgår i stället lön utan avdrag under ledighet 180-dagar. Förutsättning härför är att det endast är själva bosättningen utomlands som är anledning till att FP ej kan utgå (jfr anm. p. 4 till 19 AST). Detta innebär att kvinnlig tjänsteman får lön utan avdrag under barnledighet. liksom även manlig tjänsteman. om medföljande hustrun uppfyller förutsättningarna för FP. - Inte heller SFP kan utgå under stationering utomlands. Lön utan avdrag kan emellertid enligt AST utgå till utomlands stationerad tjänsteman under 45 dagar (90 dagar om medföljande make överlåter sina 45 dagar), jfr anm. p. 4 till 19 AST. Förutsättning är såsom vid p. l ovan att själva bosättningen utomlands är anledningen till att SFP inte kan utgå. Såväl kvinnlig som manlig tjänsteman har således rätt till 45 dagar för egen del utan avdrag på lön. Sådan rätt till SFP från försäkringskassan föreligger till dess barnet fyller 8 år. Enligt statens arbetsgivarverks (SAV) tolkning av AST 19 anm. p. 4 föreligger dock ej rätt till sådan förmån om det kan förväntas att tjänstemannen återflyttar till Sverige före barnets 8-årsdag och därigenom möjlighet att erhålla SFP uppkommer. Risk för dubbel ersättning föreligger annars enligt SAV.
Mot. 1983/84:615 12 - FP för tillfällig vård av barn (60 dgr per barn och år) utgår inte till utiandsstationerad tjänsteman. ågon motsvarighet till an m. p. 4 till 19 AST finns inte här. - Vid återkomst till Sverige kan tjänstemannen och medföljande make dessutom drabbas av "karenstid'' innan sjukpenning gäller, t. ex. 180 dagar vid FP. Enligt anm. p. 4 till 19 AST utgår dock lön utan avdrag till tjänstemannen. 4. Bidragsförskott En förälder som inte bor tillsammans med sitt barn och som inte har vårdnaden om barnet skall medverka till barnets försörjning genom att betala underhållsbidrag. Om den underhållsskyldige föräldern inte betalar underhållsbidraget eller ett lågt underhållsbidrag kan barnet få bidragsförskott. För att få bidragsförskott måste barnet vara bosatt i Sverige enligt försäkringskassans bosättningsbegrepp. UD-tjänsteman eller UD-tjänstemans make kan således inte erhålla bidragsförskott vid utlandsstationering. 5. Vårdbidrag Vårdbidrag är en ersättning till förälder för vård av handikappat barn. Rätten till vårdbidrag förutsätter att barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp för avsevärd tid (minst ett år) är i behov av särskild tillsyn och vård. Vårdbidraget omfattas av samma bosättningsbegrepp som bidragsförskott, vilket innebär att vårdbidrag ej utbetalas till UD-tjänstemän vid utlandsstationering. Efter skälighetsprövning enligt AFL 5 kap. 6 har försäkringskassan i ett för UD känt fall beslutat att utge vårdbidrag tills vidare även under utlandsstationering. 6. Handikappersättning Rätt till handikappersättning har den som fyllt 16 år och som blivit handikappad före 65 års ålder. Den fysiska och psykiska funktionsförmågan skall för avsevärd tid vara nedsatt i sådan omfattning att den försäkrade t. ex. behöver mer tidskrävande hjälp av annan i sin dagliga livsföring. Ang. bosättningsbegrepp se bidragsförskott och vårdbidrag. 7. Kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) Ersättning i form av kontant arbetsmarknadsstöd är en korttidsförsäkring. Stödet ges för sammanlagt högst 150 dagar. Vid 55 år är längsta ersättningstid 300 dagar. Ersättningen är högst 75 kr/dag under 5 dagar/kalendervecka. KAS kan sökas av den som inte är medlem i arbetslöshetskassa eller varit ansluten kortare tid än 12 månader, eller till den som just slutat sin skolutbildning. Grundvillkoren är att vara mellan 16 och 64 år och att vara arbetssökande vid arbetsförmedlingen (efter fyllda 60 år obegränsade antal dagar till pensionsåldern). UD-tjänstemannens medföljande är på grund av gällande bestämmelser endast i undantagsfall kvalificerade för kontant arbetsmarknadsstöd under
Mot. 1983/84:615 13 den tid de är arbetssökande efter hemkomsten till Sverige. Främ t beror detta på att villkoret att ha arbetat S månader under den närmast föregående 12-månadersperioden ej kan uppfyllas eftersom de medföljandes möjlighet till förvärvsarbete utomlands är nästan obefintlig. Det vore därför önskvärt att viss del av deras utlandsvistelse beroende av makesimakas UD-tjänst kvalificerade för kontant arbetsmarknadsstöd. 8. studiemedel för studier utomlands Den som är svensk medborgare kan efter prövning från fall till fall få studiemedel för studier utomlands. studiemedel kan erhållas bl. a. för vissa utbildningar som är spärrade i Sverige. Det gäller f. n. studier för att bli arbetsterapeut, sjukgymnast. veterinär. data- och elektronikingenjör, systemerare och programmerare. Ett krav är att det måste vara brist på utövare av yrket i Sverige. Om man varit bosatt utomlands längre tid än fem år kan studiemedel inte beviljas för utlandsstudier. Den begränsning bestämmelserna innebär är till nackdel för familjemedlemmar till svenskar i utlandstjänst i de fall de önskar studera vid utländsk undervisningsanstalt under den tid familjen är utlandsplacerad. En liberalisering av bestämmelserna för erhållande av studiemedel har redan skett i och med att den s. k. äktamakeprövningen slopats fr. o. m. läsåret 1980181. En ytterligare liberalisering av bestämmelserna med avseende på familjemedlemmar till svenskar i utlandstjänst skulle gissnignsvis inte innebära någon större anhopning av studiemedelsansökningar. För den enskilde individen skulle denna möjlighet dock kunna få stor betydelse. 9. Pensionsförrnliner Folkpension till make UD-tjänstemannens make utfår ej folkpension om tjänstemannen är utiandsstationerad vid den tidpunkt då maken uppnår pensionsåldern 65 år. Flertalet av tjänstemännen kvarstår i tjänst till pensioneringsperiodens övre gräns, som infaller vid uppnåendet av 66 års ålder. Om tjänstemannen efter pensionsavgången bosätter sig utomlands med sin make, utgår e j folkpension till maken då denne uppnår pensionsåldern. Barnpension Barnpension utgår ej till medföljande barn om tjänstemannen make avlider under utiandsstationeringen utan att ha förvärvat ATP-poäng. Delpension Tjänsteman som uppnår 60 års ålder kan beviljas nedsatt tjänstgöring för uttagande av delpension enligt lagen ( 1979:84) om del pensionsförsäkring. En av förutsättningarna för att vara försäkrad för delpen ion är att sökanden är bosatt i Sverige. Den som är utsänd för anställning på utländsk ort i
Mot. 1983/84:615 14 svenska statens tjänst, betraktas av försäkringskassan som inte bosatt i Sverige. A TP-räu för vdrd av barn Föräldrar som vårdar egna barn i hemmet får viss rätt till allmän tilläggspension för denna insats ( 11 kap. 6 a lagen om allmän försäkring). Förälder får tillgodoräkna sig det antal år han eller hon varit hemma och vårdat egna barn under tre år som om dessa vårdär hade varit förvärvsår. En förutsättning härför är att såväl föräldern som barnet är bosatt i Sverige. Även en jämställdhetsfråga! Enligt UD-personalen är ett av de allvarligaste problemen, som är förknippade med utlandstjänstgöringen att makan (det är oftast makan som medföljer maken och inte tvärtom) i de flesta fall tvingas uppge den egna yrkesverksamheten. UD kan i viss mån verka för att medföljande makor får arbete, men inte minst de olika kulturmiljöerna i andra länder lägger praktiska hinder i vägen, och möjligheten till ett eget arbete för en medföljande maka är marginell. Efter en normal utlandstjänstgöringsperiod om fem till åtta år återvänder familjen till Sverige. Svårigheterna för makar att få ett arbete i hemlandet efter flera års bortavaro är ofta mycket stora. Den som har statlig anställning liksom anställning inom landsting och kommun har dock numera fått rätt till tjänstledighet under sex år, vilket är ett positivt steg. En följd av UD-livets "nomadkaraktär" blir att medföljande makor ofta frånhänds möjligheten att intjäna egna ATP-poäng. Vid pensionsåldern blir det ekonomiska påfrestningar, när båda makarna tvingas leva på endast en full pension. Makans situation vid dödsfall eller skilsmässa kan bli mycket besvärlig. Det bör övervägas om det inte vore en rimlig åtgärd att tillförsäkra medföljande makor skäliga pensionsvillkor, t. ex. genom rätt att räkna ett visst antal ATP-år, om man tidigare haft förvärvsarbete och inte kan erbjudas arbete i det nya landet. Risken är annars att hemmastationerade tjänstemän vägrar göra utiandstjänstgöring på grund av negativa konsekvenser för familjen. Vi anser det över huvud taget klart otillfredsställande, att svenska staten sänder ut tjänstemän, som har sämre villkor än de som arbetar i hemlandet och anser det angeläget att de av oss i motionen berörda frågorna snarast kommer till en positiv lösning. I den mån lagändringar ej bedöms kunna komma till stånd bör frågorna lösas avtalsvägen.
Mot. 1983/84:615 15 Hemställan Med stöd av ovanstående hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till lösning av utiandsstationerad UD-personals situation inom socialförsäkringen m. m. i syfte att nå så stor likställighet som möjligt med i Sverige bosatta personer. Stockholm den 18 januari 1984 GULLAN LINDBLAD (m) BARBRO NILSSON (m) i Visby SIRI HÄGGMARK (m)