Underlagsrapport PRIS OCH PRODUKTION. - Kartläggning av produktionskostnader och kundpris i fjärrvärmesverige

Underlagsrapport PRIS OCH PRODUKTION - Kartläggning av produktionskostnader och kundpris i fjärrvärmesverige December 2011

Innehåll Fjärrvärmens prismodeller kan utvecklas... 5 Prismodellerna subventionerar sparande... 10 Metod: Prismodellkartläggning... 15 Energiandel... 15 Två analyserade energibesparingsåtgärder... 19 Metod: Produktionsmix och kostnader... 20 Delleverans av fjärrvärme (solvärme)... 30 Fasta och rörliga kostnader... 33 Från årsredovisningar... 33 Miljömärkt fjärrvärme... 36 Bra miljöval... 36 Företagsspecifik miljömärkning... 37 Dokumentation Fjärrvärmens Affärsmodeller Olof Larsson, Profu 2011

Fjärrvärmens prismodeller kan utvecklas för stor energidel och för lite säsongsdifferentiering i prismodellerna för flerbostadshus och lokaler (publicerat via fjarrvarmensaffarsmodeller.se nov 2011) Två tredjedelar av fjärrvärmeföretagen har en prismodell som är helt eller nästan helt relaterad till kundens energiförbrukning och därmed rörlig. Många av dessa företag har visserligen priskomponenter som kan ses som fasta eller effektrelaterade, men i praktiken är de baserade på värden för energiförbrukningen (möjligen med något års fördröjning). En stor del av fjärrvärmeföretagen har dessutom samma energiavgift hela året, trots att marginalkostnaden för produktionen är högre på vintern än på sommaren. Detta betyder att prismodellen varken ger kunden information om säsongsvariationerna i produktionskostnaden eller om att stora delar av företagens kostnader är fasta. Det ger ett felaktigt och alltför stort incitament till kunden att exempelvis göra delkonverteringar till värmepump eller energibesparingsåtgärder. Det betyder samtidigt att man på sikt riskerar att urholka företagets lönsamhet, eller måste höja priserna, när förbrukningen hos kunderna minskar. Kartläggning av prismodellerna Prismodellerna som tillämpas av företagen i Reko Fjärrvärme har kartlagts och andelen av kundens årskostnad som beror av energiförbrukning har beräknats. Kartläggningen genomfördes under våren 2011 och bestod huvudsakligen av faktainsamling från företagens hemsidor. Den omfattar 189 fjärrvärmesystem som ägs av 89 fjärrvärmeföretag. Energiandelen i dagens prismodeller är för stor I fler än 130 av de 189 kartlagda fjärrvärmesystemen utgörs 90 % eller mer av kundens årskostnad av priskomponenter som är relaterade till energiförbrukningen och därmed rörliga. Detta speglar inte alls fjärrvärmeproducentens fördelning mellan fasta och rörliga kostnader. Prismodellen är därmed inte kostnadsriktig. Enligt Fjärrsynprojektet Fjärrvärmen i framtiden är det rimligt att anta en genomsnittlig energiandel i svenska fjärrvärmesystem på cirka 60 % av företagets totala kostnader (energiandelen beräknad utifrån den genomsnittliga marginalkostnaden för produktionen). Denna andel på 60 % antas dessutom minska i framtiden, då kraftvärmeanläggningar för svåreldade bränslen (avfall och oförädlade biobränslen) byggs ut i en betydande takt. Dessa kännetecknas i allmänhet av höga fasta kostnader, men låga rörliga kostnader. Detta gör det än mer angeläget för fjärrvärmebolagen att minska den rörliga delen i prismodellen för att göra den mer kostnadsriktig. En kostnadsriktig prismodell är att föredra eftersom den inte medverkar till att minska företagets lönsamhet om förbrukningen hos kunderna minskar, exempelvis genom delkonvertering till värmepump eller energibesparingsåtgärder. 5

Metod för beräkning av energiandelen Energipris multiplicerat med förbrukning (193 MWh/ år) Effektpris gånger beräknad abonnemangseffekt (då kategoritalsmetoden används på helårsbasis) Så kallat fastpris då detta är baserat på energiförbrukning under tidigare år. Flödeskostnad anses vara direkt kopplad till energiförbrukningen och Nils Holgerssonhusets årsflöde om 3860 m 3 /år används. Hänsyn har ej tagits till om flödespriset tillämpas under hela året eller ej. Andel i prismodellen som beror på energianvändningen (beräknad som andelen av kundens årskostnad som beror på energianvändningen). I fler än 130 av 189 studerade system är energiandelen större än 90 %. (Diagram och karta visar samma värden). 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 1 6 11 16 21 26 31 36 41 46 51 56 61 66 71 76 81 86 91 96 101 106 111 116 121 126 131 136 141 146 151 156 161 166 171 176 181 186 Andel av årskostnaden som beror uteslutande på årlig energianvändning. I andelen ingår alltså inte energikostnaden då den är säsongsdifferentierad. Ej heller effektkostnaden ingår i de fall den är baserad på kategoritalsmetoden och vinterförbrukning, eller mätning på dygns eller timnivå. T.h. Andel av årskostnaden som beror på energianvändning. Effektdel är exkluderad då den är inte är baserad på kategoritalsmetoden och helårsanvändning av energi. 6

Rörliga priskomponenter beskrivs som fasta eller effektrelaterade Det finns dessutom exempel på priskomponenter som beskrivs som fasta eller effektrelaterade av fjärrvärmebolaget, men som egentligen är att betrakta som rörliga. Det förekommer exempelvis att tidigare års förbrukning ligger till grund för innevarande års fasta priskomponent. I själva verket är fastpriset alltså rörligt, men med ett eller två års fördröjning. Ett annat exempel på när rörliga priskomponenter beskrivs som fasta är när en effektdel beräknas med kategorital baserat på helårsförbrukning. Vanligen skiljer sig kategoritalet åt mellan olika kundkategorier, då exempelvis lokaler antas ha en spetsigare förbrukning än bostadshus (på grund av mindre andel vattenförbrukning och kortare nyttjandetid under året), men det ger inte den enskilda kunden incitament att påverka sin förbrukningsprofil genom att exempelvis minska topplasten. En rimlig energiandel i prismodellen är 60 % enligt resonemanget ovan. Av diagrammet ovan kan vi konstatera att de allra flesta av fjärrvärmesystemen har utgått från en relation 60/40 mellan rörligt och fast i prismodellen, men på grund av att många utnyttjat priskomponenter som i praktiken inte är fasta eller effektrelaterade, utan rörliga, har effekten blivit en alltför hög rörlig andel. Energiandel av priset uppdelad på de olika priskomponenter som är energirelaterade Säsongsdifferentiering saknas ofta Säsongsdifferentiering av energipriset tillämpas i 33 av de kartlagda fjärrvärmesystemen. Ett annat sätt att säsongsdifferentiera är att tillämpa en effektkomponent baserad på en kortare tidsperiod (och därmed mer effektrelaterad). De vanligaste sätten är att antingen beräkna genomsnittlig effekt i januari och februari eller att använda dygns eller timvärden som läses av med fjärravläsning. I 46 av de kartlagda systemen tillämpas kategoritalseffekt baserad på vinterförbrukning. Mätning på tim eller dygnsnivå tillämpas i 12 system. Sammantaget tillämpas priskomponenter som överhuvudtaget ger incitament till topplastreduktion i 79 av 189 system, alltså knappt hälften. I vissa system säsongsdifferentieras alltså priset m.h.a mer än en priskomponent. 7

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1 6 11 16 21 26 31 36 41 46 51 56 61 66 71 76 81 86 91 96 101 106 111 116 121 126 131 136 141 146 151 156 161 166 171 176 181 186 Isolering Kran I 110 system ger de två energibesparingsåtgärderna identiska kostnadsminskningar. I resterande 79 fall ger isoleringsåtgärden större årlig kostnadsminskning. Rätt nivå bedöms vara att isoleringsåtgärden ger minst 30 % större kostnadsminskning. Detta är endast fallet i 13 system, d.v.s. mindre än 10 %. Figuren visar hur mycket större den årliga kostnadsminskningen blir för kunden om isoleringsåtgärden utförs, jämfört med varmvattenbesparingsåtgärden. Figuren redovisar endast de 79 system där en skillnad uppstår. 8

Marginalkostnaden basen för säsongsdifferentieringen Fjärrvärmebolagens marginalproduktionskostnader på månadsbasis har beräknats med utgångspunkt i Svensk Fjärrvärmes statistik om bränsletillförsel för 2009. Produktionskostnad för fjärrvärme från de olika redovisade bränsleslagen har beräknats, med uppdelning mellan kraftvärme och hetvattenproduktion. Utifrån de beräknade rörliga kostnaderna har bränslena rangordnats i en prioriteringsordning med kraftvärme från avfallsförbränning som högst prioriterad till eloch oljepanna som lägst prioriterad. Genomsnittliga marginalkostnader för Sveriges fjärrvärmeproduktion har därefter beräknats och visas i figuren nedan (för ett urval av system). Liten skillnad mellan sommar och vinterpris Vintermånaderna har i genomsnitt 6 7 gånger högre marginalkostnader för fjärrvärmeproduktion än sommarmånaderna i de aktuella systemen. Detta väljer alltså dessa fjärrvärmeföretag att spegla i säsongs differentierade energipriser. Skillnaden är dock mindre mellan de sommar och vinterpriser som kunden betalar, än de bakomliggande kostnaderna. I genomsnitt är vinterpriset bara 2,15 gånger större bland de företag som säsongsdifferentierar energipriset. Största skillnad är 5,2 och minsta 1,03 (beräknat som februaripris dividerat med julipris). Det är alltså stor skillnad i hur mycket energipriset differentieras. Genomsnittliga månadspriser för de företag som tillämpar säsongsdifferentiering (röd linje) och genomsnittliga månadsvisa marginalkostnader för produktion i dessa fjärrvärmesystem 1. 1 I Excelfilen Branslen och produktion 2009_Olof sorteras flik Kostnadsred. enligt färg i kolumn AV ( Prismodell ). Värden för månadsvis produktion för de företag med rosa bakgrundsfärg i kolumnerna A och AV ger figurens blå staplar. (2011 12 07 9

Prismodellerna subventionerar sparande och på sikt äventyras fjärrvärmeföretagens lönsamhet (publicerat via fjarrvarmensaffarsmodeller.se dec 2011) Dagens prismodeller ger ett alltför stort incitament till energieffektiviseringar hos kunderna. Fjärrvärmeföretagen subventionerar därigenom kundernas effektiviseringsåtgärder. Den minskade kostnad som kunden får vid en effektivisering är större än den kostnadsminskning som fjärrvärmeföretaget gör, genom minskad produktionsvolym. Detta gäller för så gott som alla svenska fjärrvärmeföretag, även många av dem som nyligen bytt prismodell. På sikt är det en ohållbar situation. Det betyder att man riskerar att urholka företagets lönsamhet, eller måste höja priserna, när förbrukningen hos kunderna minskar. Två olika effektiviseringsåtgärder För att analysera hur dagens prismodeller uppmuntrar till energibesparing har två olika effektiviseringsåtgärder analyserats, en varmvattenbesparande åtgärd och en tilläggsisolering. Bägge antas resultera i en minskning av den årliga energiförbrukningen med 10 %. Energibesparingarna är dock fördelade vid olika tidpunkter under året, vilket ger olika påverkan på energi och effektbehovet. Varmvattenbesparande åtgärder ger en jämn minskning i energianvändning under hela året. Isolering ger istället störst besparing under vintermånaderna och därmed också en större minskning av effektbehovet. Kundens kostnadsminskning är större än fjärrvärmeföretagets Vi har kartlagt hur dessa båda effektiviseringsåtgärder påverkar kostnadsbesparingen (alltså inte lönsamheten för åtgärden, utan endast hur fjärrvärmekostnaden påverkas) för kund respektive fjärrvärmeföretag i systemen inom Reko Fjärrvärme. Kartläggningen omfattar 165 fjärrvärmesystem som ägs av 89 företag. Resultatet är entydigt: Den minskade kostnad som kunden får vid en effektivisering är större än den kostnadsminskning som fjärrvärmeföretaget gör, genom minskad produktionsvolym. Detta gäller för en majoritet av alla svenska fjärrvärmeföretag, även många av de som nyligen bytt prismodell. 10

Figuren visar genomsnittliga årliga kostnadsminskningar för produktion respektive för kund vid de två analyserade energibesparingsåtgärderna. Tre brister hos prismodellerna De tre huvudsakliga skälen till att dagens prismodeller ger detta alltför starka incitament till kunderna är: 1. Energiandelen i prismodellen är för stor. 2. Prismodellen saknar säsongsdifferentiering. 3. Priset har satts oberoende av storleken på marginalkostnaden för produktionen I mer än två tredjedelar av fjärrvärmesystemen utgör energiandelen i prismodellen mer än 90 %, trots att den inte bör vara mer än runt 60 % (räknat som ett genomsnitt för Sverige). Detta är huvudskälet till att kunden gör en större kostnadsminskning än fjärrvärmeföretaget. I nästan 60 % av de fjärrvärmesystem vi studerat, leder dessutom båda åtgärderna till en lika stor minskning av årskostnaden för kunden. Fjärrvärmebolaget ger alltså inte starkare incitament till den energibesparingsåtgärd som minskar företagets kostnader mest, dvs. isoleringsåtgärden, eftersom man inte har någon säsongsdifferentiering. Vår analys visar också att kostnadsminskningen för kunden är ungefär densamma i alla de 165 studerade fjärrvärmesystemen, medan kostnadsminskningen för fjärrvärmeföretagen varierar mycket kraftigt. Slutsatsen måste bli att fjärrvärmeföretagen sätter sina priser oberoende av sin egen kostnadsstruktur. Analysen system för system, för alla 165 systemen Nedan ger vi resultaten från vår analys för alla 165 fjärrvärmesystemen. De är ritade så att fjärrvärmeföretagen med störst minskning av produktionskostnad vid respektive effektiviseringsåtgärd, återfinns längst till vänster i diagrammen (mörkblå prickar), och de med minst besparing återfinns längst till höger. Kundernas besparing är ritad som röda respektive gröna prickar, och vi kan konstatera att majoriteten av dessa ligger över de mörkblå prickarna, vilket innebär att kundens besparing är större än fjärrvärmeföretagens. Endast i max 20 enstaka system (långt till vänster i diagrammen) är bilden den omvända. 11

Årlig kostnadsminskning vid isoleringsåtgärden. Den mörkgröna linjen visar kostnadsminskning för fjärrvärmeproducenten. De gröna prickarna anger kostnadsbesparingen för kunden. Årlig kostnadsminskning vid varmvattenbesparingsåtgärden. Den röda linjen visar kostnadsminskning för fjärrvärmeproducenten. De röda prickarna anger kostnadsbesparingen för kunden. 12

Vi har också ritat in en trendlinje för kundbesparingarna i respektive diagram, för att kunna utröna om det finns någon tydlig koppling mellan prismodell och företagets kostnadsstruktur. Fanns det en entydig sådan i svenska fjärrvärmesystem, skulle trendlinjerna ha samma lutning som de blå kurvorna, men de har det inte alls. Slutsatsen är därför att det saknas koppling mellan pris och kostnad. Analysen för de tio största systemen Ser vi till de tio största fjärrvärmesystemen, av vilka flera nyligen förändrat sin prismodell, kan vi konstatera att de åtgärdat två av de tre felen: 1. Priset har (till viss del) ett beroende av storleken på marginalkostnaden för produktionen, om än inte fullt ut. Det illustreras av diagrammet till höger. 2. Prismodellen har säsongsdifferentiering. Kundbesparingen är olika stor för de båda åtgärderna. 10 största fjärrvärmesystemen. Grönt motsvarar isoleringsåtgärden. Rött motsvarar en varmvattenbesparande åtgärd. Däremot är fortfarande energiandelen av prismodellen alltför stor, varför de flesta av dessa företag fortsätter att subventionera energieffektivisering hos sina kunder. (Diagrammet till höger visar att kundens kostnadsminskning är större än fjärrvärmeföretagets i 9 av de 10 systemen). Källor för vår analys Kartläggningen av prismodellerna genomfördes under våren 2011 och bestod huvudsakligen av faktainsamling från företagens hemsidor. Uppgifter för analys av påverkan på företagens kostnader är hämtade från Svensk Fjärrvärmes statistik för 2009 13

I 74 av 165 fjärrvärmesystem som analyserats med avseende på såväl produktionskostnad som kundpris belönas de olika energibesparingsåtgärderna olika. Som bilden nedan visar är sambandet mellan produktionskostnad och kostnadsminskning för kund även här svagt. Det framstår alltså inte som att företagen ifråga har differentierat sitt pris för att matcha marginalproduktionskostnad i någon nämnvärd omfattning. 74 system i vilka de olika åtgärderna belönas olika. Diagrammet visar isoleringsåtgärdens utfall. Tre förslag till prismodellförändringar Hur kan då prismodellen göras mer kostnadsriktig? Genom att differentiera energipriset med ett sommar och ett vinterpris ges kunden incitament att begränsa sin energianvändning under den kalla årstiden då lasten är som störst och marginalvärmeproduktionen som dyrast. Säsongsdifferentierade priser förekommer emellertid inte i större utsträckning i de fjärrvärmenät i vilka topplastreducerande besparingsåtgärder uppmuntras än i fjärrvärmesverige i stort. Säsongsdifferentiering som verktyg för att uppmana till topplastreduktion utnyttjas således inte effektivt idag. En annan priskomponent som uppmanar till minskad förbrukning vintertid är ett effektpris baserat på vinterförbrukningen enligt kategoritalsmetoden. Istället för att låta hela årsförbrukningen ligga till grund för den fakturerade effekten låter vissa fjärrvärmebolag kundens energianvändning vintertid (exempelvis dec feb) avgöra dess värde. Det är ett enkelt sätt som inte kräver installation av mätutrustning utöver vad som redan finns. Månadsvis avläsning krävs dock, något som de installerade mätarna i allmänhet klarar av. Det kan dock krävas komplettering med fjärravläsningsutrustning. En effektpriskomponent baserad på verkligt uppmätt effekt utgör ett ännu sannare mått på kundens värmebehov när det är som kallast ute. I samband med satsningar på fjärravläsning går många företag nu mot att läsa av kundens effektbehov på dygns eller timbasis. Detta visar svart på vitt hur mycket kunden förbrukar under topplastperioder och kan därför ligga till grund för en mer rättvis prissättning. Till skillnad från en kategoritalsberäknad effekt baserad på vinterförbrukningen så kan man även fånga in den verkliga effekten hos kunder med fjärrvärme kombinerad med annan uppvärmningskälla. 14

Metod: Prismodellkartläggning Energiandel Prismodellerna som tillämpas av företagen i Reko Fjärrvärme har kartlagts och andelen av kundens årskostnad som beror av energiförbrukning har beräknats. Kartläggningen genomfördes under våren 2011 inom ramen för examensarbetet Pricing models in district heating (Larsson, 2011) och bestod huvudsakligen av faktainsamling från företagens hemsidor. Den omfattar 189 fjärrvärmesystem som ägs av 89 fjärrvärmeföretag. Vissa företag är dock exkluderade, då de inte särredovisat prismodell. Därmed ingår exempelvis Partille Energi AB i Göteborg Energi AB. Årliga kostnader har därefter beräknats för en villakund och en NH huskund i respektive system. I de fall då oklarheter om prismodellen uppstod kontaktades företagen mail och telefonledes. Alla priser är angivna inklusive moms. Det prisalternativ som bedöms som vanligast har valts i de fall då olika funnits att välja emellan. Följande prismodeller identifierades i de 189 systemen (förklaring efter tabellen): Fjärrvärmesystem AB Borlänge Energi AB Piteenergi Affärsverken i Karlskrona AB Alingsås Energi Nät AB Arvika Fjärrvärme AB Bollnäs Energi AB, Arbrå Bollnäs Energi AB, Bollnäs Bollnäs Energi AB, Kilafors Borås Energi & Miljö AB Bromölla Fjärrvärme AB C4 Energi AB E.ON Värme Sverige AB, Bara E.ON Värme Sverige AB, Bollstabruk E.ON Värme Sverige AB, Boxholm E.ON Värme Sverige AB, Bro E.ON Värme Sverige AB, Broby E.ON Värme Sverige AB, Burlöv E.ON Värme Sverige AB, Bålsta E.ON Värme Sverige AB, Dorotea E.ON Värme Sverige AB, Hede E.ON Värme Sverige AB, HÖK E.ON Värme Sverige AB, Järfälla E.ON Värme Sverige AB, Kungsängen E.ON Värme Sverige AB, Lagan E.ON Värme Sverige AB, Lammhult E.ON Värme Sverige AB, Långsele E.ON Värme Sverige AB, Malmö E.ON Värme Sverige AB, Mora E.ON Värme Sverige AB, Mönsterås E.ON Värme Sverige AB, Nora E.ON Värme Sverige AB, Nordmaling E.ON Värme Sverige AB, Norrköping E.ON Värme Sverige AB, Näsåker E.ON Värme Sverige AB, Odensbacken E.ON Värme Sverige AB, Orsa E.ON Värme Sverige AB, Ramsele E.ON Värme Sverige AB, Ryd E.ON Värme Sverige AB, Sollefteå E.ON Värme Sverige AB, Staffanstorp E.ON Värme Sverige AB, Svalöv E.ON Värme Sverige AB, Sveg E.ON Värme Sverige AB, Söderköping Prismodell Fix, energy, flow 2 season, category, flow, flow Fix, fix(prev), energy, flow Energy Energy, category, flow Energy, category Fix, 2 season, category Energy, category, flow Fix, 2 season, category Energy, category 15

E.ON Värme Sverige AB, Timrå E.ON Värme Sverige AB, Vallentuna E.ON Värme Sverige AB, Vaxholm E.ON Värme Sverige AB, Vilhelmina E.ON Värme Sverige AB, Vännäs E.ON Värme Sverige AB, Åkersberga E.ON Värme Sverige AB, Åseda E.ON Värme Sverige AB, Älmhult Eskilstuna Energi och Miljö AB Falbygdens Energi AB, Falköping Falbygdens Energi AB, Stenstorp Falu Energi & Vatten AB, Bjursås Falu Energi & Vatten AB, Falun Falu Energi & Vatten AB, Grycksbo Falu Energi & Vatten AB, Svärdsjö Farmarenergi i Ed AB Filipstad Värme AB, Filipstad Filipstad Värme AB, Storfors Fortum Värme AB, Avesta Fortum Värme AB, Grums Fortum Värme AB, Hudiksvall Fortum Värme AB, Kopparberg Fortum Värme AB, Nynäshamn Fortum Värme AB, Stockholm Fortum Värme AB, Torsby Gotlands Energi AB, Fast Gävle Energi AB Göteborg Energi AB Götene Vatten och Värme AB Habo Energi AB Halmstad Energi och Miljö AB Haparanda Värmeverk AB, Fast Hofors Energi AB Hällefors Värme AB Härnösand Energi och Miljö AB Jämtkraft AB, Åre Jämtkraft AB, Östersund Jönköping Energi AB Kalix Fjärrvärme AB Kalmar Energi Värme AB Karlshamn Energi AB Karlstads Energi AB Katrineholm Energi AB Kreab Energi AB Kristinehamns Fjärrvärme AB Landskrona Energi Lantmännen Agrovärme AB, Bjärnum Lantmännen Agrovärme AB, Grästorp Lantmännen Agrovärme AB, Horred Lantmännen Agrovärme AB, Kvänum Lantmännen Agrovärme AB, Skurup Lantmännen Agrovärme AB, Ödeshög Laxå Värme AB Lerum Fjärrvärme AB LEVA i Lysekil AB Lilla Edet Fjärrvärme AB Luleå Energi AB, Luleå Luleå Energi AB, Råneå Lunds Energi AB Mariestad Töreboda Energi AB, Lyrestad Mariestad Töreboda Energi AB, Mariestad Mariestad Töreboda Energi AB, Töreboda Mark Kraftvärme AB Mjölby Svartådalen Energi AB Mälarenergi AB, Hallstahammar Mälarenergi AB, Kungsör Mälarenergi AB, Västerås Mölndal Energi AB Energy, category, flow Fix, energy Fix, energy Energy, category Fix, 2 season, category, flow Energy, category Energy, category Energy Energy Fix, 2 season, category, flow, flow, flow Fix, 2 season, category, flow Fix, fix(prev), 2 season, measured, temp, flow Fix, 3 season, measured, flow Fix, energy, flow, flow Energy, category Fix, 2 season, category Fix, 2 season, category, flow Energy, flow Energy, category Fix, 2 season, category Fix, 2 season, category 2 season, category, flow Energy, category Energy, category, flow, flow, flow Energy, category Energy Energy, category, flow Energy, category, flow 2 season, category, flow Energy, flow Energy, category, flow, flow Fix, 2 season, category, flow 16

Neova AB, Hultsfred Neova AB, Bjuv Neova AB, Kramfors Neova AB, Tanumshede Neova AB, Tibro Neova AB, Valdemarsvik Neova AB, Årjäng Neova AB, Östhammar Norrenergi AB Nässjö Affärsverk AB Nässjö Affärsverk AB, Anneberg Nässjö Affärsverk AB, Bodafors Oskarshamns Energi AB Oxelö Energi AB Rindi Energi AB, Flen Rindi Energi AB, Gnesta Rindi Energi AB, Hörby Rindi Energi AB, Höör Rindi Energi AB, Sjöbo Rindi Energi AB, Sunne Rindi Energi AB, Tomelilla Rindi Energi AB, Vadstena Rindi Energi AB, Vingåker Rindi Energi AB, Vårgårda Rindi Energi AB, Älvdalen Ringsjö Energi AB Sala Heby Energi AB Sandviken Energi AB, Sandviken Sandviken Energi AB, Storvik/Järbo Skellefteå Kraft AB, Boliden Skellefteå Kraft AB, Lycksele Skellefteå Kraft AB, Skellefteå Skellefteå Kraft AB, Storuman/Stensele Smedjebacken Energi AB Sollentuna Energi AB Sundsvall Energi AB, Indal Sundsvall Energi AB, Sundsvall Säffle Fjärrvärme AB Sävsjö Energi AB Söderhamn Energi AB Södertörns Fjärrvärme AB Tekniska Verken i Kiruna AB Tekniska Verken i Linköping AB, Borensberg Tekniska Verken i Linköping AB, Kisa Tekniska Verken i Linköping AB, Linköping Tekniska Verken i Linköping AB, Skärblacka Tekniska Verken i Linköping AB, Åtvidaberg Telge Nät AB Tierps Fjärrvärme AB Tranås Energi AB Trelleborgs Fjärrvärme Trollhättan Energi AB Uddevalla Energi AB, Ljungskile Uddevalla Energi AB, Munkedal Uddevalla Energi AB, Uddevalla Ulricehamn Energi AB Umeå Energi AB, Bjurholm Umeå Energi AB, Umeå Varberg Energi AB Vattenfall AB, Askersund Vattenfall AB, Gustavsberg Vattenfall AB, Haninge mm Vattenfall AB, Knivsta Vattenfall AB, Motala Vattenfall AB, Nacka/ Älta Vattenfall AB, Nyköping Vattenfall AB, Storvreta Vattenfall AB, Uppsala, flow Fix(prev, energy, flow Energy, flow, flow, flow, flow Fix, 3 season, category, flow, flow Energy, category Energy Energy 2 season, category, flow 2 season, flow Fix, fix(prev), energy, category Fix, fix(prev), energy, category Energy, category Energy, category, flow Energy, category, flow Energy, category Energy, category Fix, 2 season, category Energy 2 season, category Energy, category 3 season, measured 2 season, category Energy, category Fix, 3 season, measured, flow Energy, category 2 season, category Energy, category Fix, 2 season, category Fix, energy, measured Fix, energy, measured Fix, 2 season, measured Fix, energy, measured Fix, 2 season, category Fix, 2 season, category Energy, flow Energy, flow Energy, flow 2 season, flow Energy, flow Energy, flow Energy, flow 2 season, flow 2 season, flow 17

Vattenfall AB, Vänersborg VB Energi, Fagersta VB Energi, Grängesberg VB Energi, Ludvika VB Energi, Norberg Värnamo Energi AB Växjö Energi AB Öresundskraft AB, Helsingborg Öresundskraft AB, Ängelholm Överkalix Värmeverk AB Övertorneå Värmeverk AB 2 season, measured, flow Fix, energy, measured, flow, flow Fix, energy, measured, flow Energy, flow Fix, 2 season, category Energy, measured, flow Fix, 2 season, category, flow Fix: Fastpris i NH kundens förbrukningsintervall (antingen med avseende på effekt eller på energiförbrukning). SEK/ år Fix (prev): Fastpris baserat på tidigare års förbrukning. SEK/kWh. Energy: Energipris som är oförändrat under året. 2 season: Sommar/vinterpris (energi). SEK/kWh 3 season: Som ovan med ett höst /vårpris. SEK/kWh Category: Effektpris beräknat enligt kategoritalsmetoden. SEK/kW Measured: Effektpris baserat på dygns eller timvärden. SEK/kW Flow: Flödespris. SEK/m 3 Följande parametrar har använts (villa/nh hus): Energiförbrukning: 20/193 MWh per år Fjv flöde: 400/3860 m 3 per år (där 3860 anges som förutsättning i NH rapporten och 400 motsvarar samma flöde per levererad enhet energi för villakunden). Effekt: Beräknat enligt prismodell då kategorital angivits (i kombination med lastprofil för att ge effekten då den baseras på enstaka månader) För de företag som tillämpar dygns eller timvärden för att avgöra effekten har 60 respektive 69 kw antagits (vilket motsvarar kategorital på 3200 respektive 2800 timmar). Lastprofil: Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Original 13,5% 12,2% 11,5% 9,5% 5,9% 3,9% 3,0% 3,3% 5,1% 8,9% 10,2% 12,9% Varmvatten 12,7% 11,4% 10,7% 8,6% 5,1% 3,1% 2,2% 2,5% 4,2% 8,0% 9,1% 12,1% Isolering 12,0% 10,9% 10,3% 8,5% 5,4% 3,7% 2,9% 3,2% 4,7% 8,0% 9,1% 11,5% Energikostnad är i de tre fallen beräknad som aktuell månads andel av energiförbrukningen gånger energipris för månaden i fråga gånger årlig energiförbrukning. Kategoritalseffekt med vintermånader är beräknad på samma sätt. Avser den till exempel januari och februari så adderas de två månadernas förbrukningsandel i de tre fallen. 18

Förändring av uppmätt effekt anses vara proportionell med januariförbrukningen. Flödespriset följer för enkelhets skull energiförbrukningen (dvs 90 % för bägge åtgärder om flödespris tillämpas året runt, i övrigt till fördel för isoleringsåtgärden eftersom flödespris ibland bara tas ut under vintermånaderna, då denna åtgärd har störst genomslag). Excelfil Prisjämförelse I denna fil används en lite annorlunda lastprofil (som examensarbetet Pricing models in district heating baseras på). Denna finns under fliken Förbrukning i kolumn F. I filen Branslen och produktion 2009_olof används däremot samma profil för kund som för produktion. Alla jämförelser mellan kostnad för producent och kund är alltså gjorda med samma lastprofil. NH husets prismodeller återfinns under fliken Flerbostad som också är kopierad till Bränslen_och_Produktion_2009 filerna. Där heter den dock Prismodell. Två analyserade energibesparingsåtgärder Två energibesparingsåtgärder hos kunden har analyserats. Den ena, ett byte till snålspolande kranar, bedöms minska den årliga energiförbrukningen med 10 %. Varmvattenförbrukningen antas vara konstant under året, varför en minskad förbrukning kommer ha störst inverkan under sommaren, procentuellt sett. Varmvattenandelen har minskats med 40 %. Eftersom den antas utgöra 25 % av energiförbrukningen kvarstår 100 (25 *0,4) =90 % av fjärrvärmebehovet. Den andra åtgärden, förbättrad isolering av fönster och dörrar, antas minska den årliga energiförbrukningen lika mycket. Besparingen är däremot proportionell mot uppvärmningsbehovet och ger därför störst genomslag när det är som kallast, normalt sett i januari. Förbrukningen under denna månad antas minska med 11,5 %. Värmeförlusten genom bristfälligt isolerade fönster och dörrar antas till en tredjedel av tillförd energi för uppvärmning. Den beräknas minska med 40 % då den åtgärdas. Det som kvarstår blir således 100 ((75/3)*0,4) = 90 % på helårsbasis. Ser man däremot till januari som är den enskilda månad då energiförbrukningen antas vara som störst blir beräkningen som följer: Andel av energiförbrukning i januari: 16 % av årstotal Varav varmvatten: 25/12 = 2,08 % (25 % under året fördelat på 12 månader) Värme: 16 2,08 = 13,92 % av årstotal En tredjedel av detta (som antas förloras före åtgärd): 13,92/3 = 4,64 % av årstotal Minskning med 40 % av förlust: 4,64 * 0,6 =2,78 % kvarstående värmeförlust Nytt energibehov i januari: 16 (4,64 2,78) = 14,1 % av årstotal Minskning i procent = 1 (14,1/16) = 11,5 % av årstotal, alltså en större minskning än under året i genomsnitt. 19

Dessa åtgärder kan naturligtvis jämföras med andra som leder till samma resultat, oavsett om det handlar om tekniska åtgärder eller förändrade förbrukningsmönster. Även injustering av reglersystem, ventiler och liknande kan leda till liknande resultat. Olika kundkategorier har generellt förbrukningsmönster som påminner mer eller mindre om den ena eller andra åtgärdens lastprofil. 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% Före åtgärd Snålspolande kranar Isolering 2,0% 0,0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 6. Årlig lastprofil före och efter respektive energibesparingsåtgärd. Metod: Produktionsmix och kostnader Excelfil Branslen och Produktion_2009_Olof Filen är en modifikation av Svensk Fjärrvärmes statistikfil Branslen och Produktion_2009.xls som publiceras via hemsidan, www.svenskfjarrvarme.se. Fördelningen av tillförda bränslen till värme respektive elproduktion i kraftvärme är beräknad enligt alternativproduktionsmetoden av Svensk Fjärrvärme. Denna fördelning är istället omräknad enligt primärenergimetoden, vilket gör att värmedelen av produktionen belastas med en större andel av bränslena. Totala tillförda bränslen används därefter för att beräkna producerad värme av respektive bränslesort (där HVP och KV räknas som separata sorter). Tillförda bränslen till KV respektive HVP är därefter omräknad till producerad värme med hjälp av följande verkningsgrader (ett fåtal system har fått ändrade siffror pga att de ej särredovisat bränslen till kraftvärmeproduktion. De är gulmarkerade i fliken Produktion): 20

Flik Verkningsgrader Verkningsgrader Oförädlade Oförädlade Förädlade Avfall KV Avfall HVP Spillvärme Hetvatten trä KV Torv KV Kol KV trä KV 1 0,99 1 1 1,03 0,95 0,85 1,03 0,85 Torv Naturgas KV VP, värmeproduktion Förädlade trä Olja KV Naturgas Kol Olja Elpanna 0,95 0,95 1 0,85 0,85 0,95 0,85 0,85 1 Verkningsgrader per bränslekategori. Röda rutor anger kraftvärme. Flik Produktion Bränslekategorierna ovan är färre än de som redovisas av Svensk Fjärrvärme. De innehåller följande: Avfall KV: Avfall KV och Deponigas KV Avfall HVP: Avfall HVP och Deponigas HVP Spillvärme: Spillvärme Hetvatten: Köpt hetvatten odefinierat bränsle och Köpt hetvatten från annat fjärrvärmeföretag Oförädlade trä KV: RT flis KV, Oförädlat träbränsle KV, Åkergrödor KV Torv KV: Torv KV Kol KV: Stenkol KV Oförädlade trä: RT flis HVP, Oförädlat träbränsle HVP, Åkergrödor HVP Förädlade KV: Tallbeckolja KV, Bioolja KV, Träpellets KV, Träbriketter KV och Övrigt förädlat biobränsle KV Torv: Torv HVP Naturgas KV: Naturgas KV VP, värmeproduktion: VP, värmeproduktion Förädlade trä: Tallbeckolja HVP, Bioolja HVP, Träpellets HVP, Träbriketter HVP och Övrigt förädlat biobränsle HVP Olja KV: Olja KV Naturgas: Naturgas HVP Kol Stenkol HVP Olja: Olja HVP Elpanna: Elförbrukning i elpannor 21

Flik: Mån.prod En lastkurva för varje system beräknas i fallande prioriteringsordning för respektive bränsle och månad enligt följande principer: 1. Den andel av första bränslet (Avfall KV) som första månaden (juli, på grund av minst förbrukning) kan få beräknas, i GWh. Om juli vill ha så många GWh (vilket i sin tur beräknas som total produktion i systemet i fråga multiplicerat med månadsandelen för juli) så får den det. Annars får den så mycket den vill ha. Hur mycket en månad kan få av ett bränsle är beräknat med antalet dagar. Juli kan exempelvis få 31/365 av ett visst bränsle (för att inte överskrida maxeffekt i någon anläggning). Augusti kan därefter få 31/(365 31) dvs av kvarvarande bränslemängd. 2. Månadsbehovet räknas ner med det antal GWh som tilldelats. Samtidigt räknas den ackumulerade förbrukningen av Avfall KV upp. Om någon tilldelning skedde anges Avfall KV tillsvidare som marginalbränsle. 3. Processen upprepas för nästa bränslesort (Avfall HVP). Tillförda bränslen enligt Svensk Fjärrvärme 2009 Omräkning av KV enligt primärenergimetoden Producerad värme beräknas med antagna verkningsgrader för respektive bränsle Marginalbränslen och bränslekostnader beräknas utifrån separat bränslekostnadsstatistik Lastkurva för respektive system beräknas Denna process upprepas till samtliga månader har fått sina behov fyllda och all produktion därmed också är förbrukad. Den sista tilldelningen för varje månad står som marginalbränsle (då det inte hindras av den så kallade 5 % regeln, se nedan). Flikar Marginalbränsle och Marginalkostnad För respektive system läses de rutor i fliken Mån.prod som anger marginalbränsle för respektive månad. I Marginalkostnad jämförs detta med bränslepriserna i fliken Bränslekostnad för att anger respektive månads marginalkostnad för produktion. 22

5 % regeln För att undvika att små förbrukningar av bränslen som används för speciella ändamål (uppstart av pannor exempelvis) räknas som marginalbränslen har en regel implementerats som säger att: Minst 5 % av månadens totala producerade energi måste komma från bränslet ifråga för att det ska räknas som marginalbränsle. Om inte, så kvarstår tidigare marginalbränsle (dvs det senaste bränsle i den fallande prioriteringsordning som fick en tilldelning som ej diskvalificerats av 5 % regeln). Gäller endast Elpanna, Olja KV, Olja HVP och Naturgas. Produktionskostnad: Produktionskostnader för respektive bränsleslag 2009 (med åtskillnad mellan KV och HVP) beräknas i filen Bränsleprioritering PA2_olle och tar hänsyn till: Bränslekostnad Energiskatt CO 2 utsläpp CO 2 skatt Kvotplikt för elcertifikat Kostnad för elcertifikat Uppskattad kostnad för DoU Uppskattad genomsnittlig verkningsgrad för befintliga anläggningar Flik Bränslekostnad Nedan anges de beräknade produktionskostnaderna för respektive bränsle i fallande prioriteringsordning (öre/kwh) 2 : Bränslepriser Avfall KV Avfall HVP Spillvärme Hetvatten Oförädlade trä KV Torv KV Kol KV Oförädlade trä 10 5 11,3 19,3 4,9 1,3 14,2 19,3 Förädlade KV Torv Naturgas KV VP, värmeprod uktion Förädlade trä Olja KV Naturgas Kol Olja Elpanna 20,6 23,8 26,4 34,3 37,5 41,5 63,3 66,3 82,8 103,7 Justering har gjorts i förhållandet mellan hur mycket bränsle som belastar el respektive värmeproduktion i kraftvärme. I Svensk Fjärrvärmes framställning har elproduktionen belastats med en motsvarande mängd bränsle som skulle ha åtgått om elen producerats i kondensdrift, den så 2 flik: Verkningsgrader i Branslen och produktion 2009_olof 23

kallade alternativproduktionsmetoden. Resterande del av bränslet belastar fjärrvärmen. Korrigeringen gör att bränslefördelningen motsvarar förhållandet mellan producerad el och värme, den så kallade primärenergimetoden. Efter korrigeringen hamnar mer bränsle på värmeproduktionen som därmed får försämrad verkningsgrad. Priset påverkas däremot inte av denna kalkyl. Exempel: Ett kraftvärmeverk producerar 20 enheter el och 70 enheter värme med 100 enheter tillfört bränsle. Totalverkningsgrad är således 90 % och alfavärdet är 20/70 = 28,6 %. Alternativproduktionsmetoden: Verkningsgraden för produktion av samma mängd el i kondensdrift antas till 35 %. Därmed belastar 20/0,35 =57,1 enheter bränsle elproduktionen i kraftvärmeverket. Återstående bränsle, d.v.s. 100 57,1 = 42,9 enheter belastar värmeproduktionen. Verkningsgraden blir därmed 70/42,9 = 163 %. Detta är naturligtvis orimligt. Primärenergimetoden: Detta har åtgärdats genom att andelen av bränslet som belastar respektive produkt (el och värme) motsvarar fördelningen mellan producerade enheter energi. I exemplet ovan skulle elen således belastas med 28,6 % av bränslet och värmen med resterande 71,4 %. Produktionskostnad för fjärrvärme från de olika redovisade bränsleslagen har beräknats, med uppdelning mellan kraftvärme och hetvattenproduktion. Detta beror på att såld el (och i vissa fall elcertifikat) minskar kostnaden i kraftvärmeproduktion. Detta leder till att kraftvärmen ibland har negativa rörliga kostnader, särskilt vid avfallseldning eftersom även mottagningsavgifter bidrar till minskade kostnader. Utifrån de beräknade rörliga kostnaderna har bränslena rangordnats i en prioriteringsordning med kraftvärme från avfallsförbränning som högst prioriterad till elpanna som lägst prioriterad. Vissa likartade bränslen har samgrupperats för att begränsa antalet som till slut uppgår till 18. Vidare har tillfört bränsle multiplicerats med en antagen verkningsgrad per bränsle för att ge producerad värme. Utifrån en typisk årlig lastprofil (från ett stort energibolag verksamt i Göteborg) har ett lastdiagram ritats upp för respektive fjärrvärmesystem, där billigare bränslen ligger i botten och dyrare bränslen på toppen. Detta ger varje månads marginalbränsle för fjärrvärmeproduktion i respektive system. Genomsnittliga marginalkostnader för Sveriges fjärrvärmeproduktion har därefter beräknats och visas i figurerna nedan. 24

Genomsnittliga månadsvisa marginalkostnader för produktion i samtliga fjärrvärmesystem. Den röda linjen visar NH pris exkl moms baserat på 2011 priser i Reko företagen. Den gröna linjen visar energiviktad årsmedelkostnad för produktion. Som ovan, energiviktad. Större system har alltså större inverkan. Ökad förekomst av billig baslast i större system syns tydligt genom lägre kostnader under sommarmånaderna. 25

Kvalitetssäkring med Martes Beräknade månadsvisa marginalkostnader har kalibrerats mot Martes körningar för följande system, i syfte att kvalitetssäkra den använda beräkningsmetoden: Uddevalla (Uddevalla Energi AB) Trollhättan (Trollhättan Energi AB) Helsingborg (Öresundskraft AB) Landskrona (Landskrona Energi AB) Borlänge (Borlänge Energi AB) Falun (Falu Energi & Vatten AB) Beräkningsalternativ med 7 % minskning i fjärrvärmeleveranser Vi har gjort en enkel analys av hur en generell minskning av fjärrvärmeleveranserna i samtliga system påverkar marginalkostnaderna. I det genomförda beräkningsfallet leder en sådan minskning till en kostnadsreduktion på ca 10 % (från 42 till 38 öre/kwh). Minskningen beror på att Förutsättningar: Minskade årsleveranser genom att varje månadsförbrukning minskar med 7 %. Inga begränsningar i vilka bränslen som räknas som marginalbränsle. Effektmässigt är alla bränslen oförändrade. Inga anläggningar kan alltså köras med högre last än i originalfallet på grund av sparad förbrukning under andra månader. Förändring beräknad som skillnaden mellan ny och tidigare marginalproduktionskostnad dividerat med den tidigare kostnaden. 26

Energiviktade (som ovan) månadsvisa marginalkostnader för produktion i samtliga fjärrvärmesystem då varje månads andel minskat med 7 %. Totalt uppgår därmed årsbehovet till 93 % av det ursprungliga. Flik Kostnadsred. Hit länkas såväl månadsvis marginalproduktionskostnader som NH priser för 165 system (där prismodell och produktionsstatistik har kunnat matchas). De kostnadsminskningar som respektive energibesparingsåtgärd medför för såväl producent som kund beräknas och plottas i fliken Diagram. Kolumnerna B t.o.m. AE avser producenten och kolumnerna AF t.o.m. AV kunden. 20000 15000 10000 Isolering Kranbyte Solvärme 5000 0 5000 Kostnadsminskning för produktion i 166 fjärrvärmesystem då en kund utför respektive åtgärd. 27

20000 15000 10000 Isolering Kranbyte Solvärme 5000 0 5000 Som ovan, men ej sorterat företagsvis. En punkt på den blåa linjen motsvarar således inte samma punkt på de andra två linjerna. Bilden visar bara hur värdefulla de tre energibesparingsåtgärderna är för fjärrvärmebolagen. 14% 12% 10% 8% 6% 4% Isolering Kranbyte Solvärme 2% 0% 2% 4% Som ovan, i procent. Inte ett enda företag sparar så mycket som 10 % i årsproduktionskostnad vid solvärme / värmepumpåtgärden. Ändå ger cirka en tredjedel av bolagen 10 % tillbaks till kunden. Fil Branslen och Produktion 2009_93% I denna fil beräknas vilken produktionskostnad som blir aktuell om fjärrvärmeleveranserna minskar med 7 % i respektive nät. För att spegla distributionsförluster (satt till 8 %) så minskar produktionen något mindre än så. Under fliken Mån.prod. ändras endast marginalbränsle om månadens ursprungliga energibehov understiger 92,4 % (kvarvarande produktion efter korrigering för distributionsförluster). I övrigt beräknas varje månad i respektive system på samma sätt som innan (i filen Branslen och Produktion2009_Olof ). Detta sker för att inte kvarvarande produktion från exempelvis sommarmånader ska kunna flyttas till andra månader. Det skulle nämligen kunna överskrida 28

kapaciteten hos enskilda produktionsanläggningar. Under fliken Bränslekostnad anges värdena 93 % och 92,4 %. Den så kallade 5 % regeln (se ovan) tillämpas inte i denna fil. Värdet är därför satt till 0 (fliken Bränslekostnad ). Tre prismodeller som angriper problemet med felaktiga incitament för energibesparingsåtgärder Ett fjärrvärmebolag i mellersta Sverige (Södertörns Fjärrvärme AB) har en prismodell med en effektdel baserad på uppmätt effekt (och relativt hög prisnivå) och ett energipris med tre nivåer (sommar, vinter och vår/höst). Denna priskonstruktion ger mer än 60 % större kostnadsminskning för kunden som utför den topplastreducerande åtgärden, d.v.s. betydligt större incitament än vad som generellt sett kan anses vara befogat. De lokala förutsättningarna för fjärrvärmeproduktion skiljer sig emellertid mycket åt, och en sådan prismodell behöver därför inte vara icke kostnadsriktig. Göteborg Energi ger en årlig kostnadsminskning för kunden som är ca 10,3 % för isoleringsåtgärden och 6,4 % för kranbytesåtgärden. Om den därmed blir lönsam för kunden är dock en annan fråga. Göteborg Energi har en fastprisdel, ett säsongsenergipris med tre nivåer och uppmätt effekt på dygnsnivå. Det finns alltså en priskomponent som begränsar incitamenten till energibesparing och två komponenter som säsongsdifferentierar priset. Uddevalla Energi har en liknande prismodell (tvådelat energipris istället för tredelat) och uppnår liknande värden som Göteborg Energi. 29

Delleverans av fjärrvärme (solvärme) Vissa kunder väljer att delvis konvertera sitt uppvärmningssystem från fjärrvärme till solvärme eller värmepump. Detta ger med dagens prismodeller en årlig kostnadsminskning för kunden som är betydligt större än den minskade produktionskostnaden hos fjärrvärmeproducenten. En kartläggning visar att särskilda prisvillkor för detta anges i cirka hälften av fjärrvärmesystemen (181 av 410) men huruvida kunden rapporterar in sin delkonvertering och därmed kan faktureras enligt delleveransvillkor är tveksamt. 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% Solvärme 8,0% 6,0% Solvärme Före åtgärd 4,0% 2,0% 0,0% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figuren visar kundens förbrukningsprofil innan och efter delkonvertering. Profilen motsvarar främst installation av solvärme, men även vissa värmepumpsinstallationer kan leda till ett liknande förbrukningsmönster. För att på ett enkelt och billigt sätt minska sin årliga förbrukning av köpt energi väljer många kunder att installera solvärme eller värmepump och därmed begränsa fjärrvärmeanvändningen under främst sommarmånaderna. Eftersom effektbehovet av fjärrvärme från dessa kunder ofta är i det närmaste oförändrat vintertid så medför delkonverteringen att kapacitetsbehovet är så gott som opåverkat och dessutom att dyra fossila bränslen står för en större andel av energin som köps från fjärrvärmeproducenten. Samtidigt är det vanskligt för fjärrvärmebranschen att kritisera något som av kunden uppfattas som energibesparingsåtgärder. Lösningen torde ligga i att belöna sådana åtgärder så mycket som de förtjänar ur ett marginalkostnadsresonemang. Prismodellen bör alltså förmedla information om hur mycket det är värt att minska kapacitetsbehov och energianvändning under olika delar av året. Lastprofil (som adderar upp till 90 % jämfört med originalförbrukningen, se tidigare avsnitt): Månadsförbrukning Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 13,5% 12,2% 11,5% 9,1% 4,8% 1,0% 0,5% 1,0% 4,3% 8,9% 10,2% 12,9% 30

Kunden får tillbaks tre gånger för mycket För Nils Holgersson fastigheten minskar i genomsnitt kundens årskostnad med knappt 12000 SEK vid en delkonvertering som minskar årlig energiförbrukning med 10 % enligt lastprofilen ovan. Siffran är beräknad utifrån de prismodeller som tillämpas av Reko Fjärrvärme företagen i sammanlagt 189 fjärrvärmesystem. Fjärrvärmeproducentens kostnader i samma system minskar bara med 3750 SEK, d.v.s. mindre än en tredjedel. Produktionskostnaderna är beräknade enligt ett marginalkostnadsresonemang där det bränsleslag som är på marginalen för respektive månad avgör kostnaden. Minskad förbrukning sommartid, som såväl solvärme som viss delkonvertering till värmepump leder till, är alltså förhållandevis olönsamt för fjärrvärmeproducenten eftersom billiga bränslen ligger på marginalen under dessa månader. En prismodell som inte speglar detta urholkar fjärrvärmeproducentens intäkter i högre grad än vad kostnaderna minskar. Det leder i sin tur till minskad lönsamhet eller höjda priser. 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Prod Kundpris Figuren visar hur producentens respektive kundens kostnader i genomsnitt minskar vid delkonvertering. Prickarna visar hur mycket kunden sparar årligen vid en delkonvertering som minskar energibehovet med 10 % enligt den ovan angivna förbrukningsprofilen i 164 fjärrvärmesystem. Den röda linjen visar hur mycket producentens kostnader minskar i samma system. Det ges alltså i allmänhet för mycket tillbaks till kunden. Följden blir minskad lönsamhet eller prishöjning. Även system som har särskilda villkor vid delleverans är inkluderade. 31

Villkor vid delleverans en kartläggning I 181 av de drygt 400 svenska fjärrvärmesystemen (74 av 193 företag) anges att priset påverkas vid delleverans. I 25 av dessa anges ett högre energipris och i 13 ett högre effektpris. Energiprisökningen är mellan 100 och 425 SEK/MWh, i medeltal 290 SEK/MWh. Effektpriset ökar med 145 till 600 SEK/kW, med ett medelvärde på 390 SEK/kW. Det förekommer också att fastpriset ökar med en fast summa eller att den multipliceras med en viss siffra. Vanligt förekommande är också att effekten beräknas med annat, ospecificerat kategorital vid delleverans eller att prislistan anges gälla vid full leverans, men att delleveransvillkoren inte anges. Undantagsvis godkänns delleverans av fjärrvärme uttryckligen utan prisjustering. Exempel: Vara Värme AB lägger till ett fastpris på 3600 SEK medan Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB multiplicerar den fasta avgiften med 3 vid delleverans. De kunder som faktureras enligt dellastprislistor verkar vara väldigt få och mörkertalet är sannolikt stort. Enda sättet att på ett övergripande vis få reda på om kunder bara köper en del av sitt värmebehov från fjärrvärmebolaget är att granska förbrukningsstatistik om sådan finns på månadsbasis eller ännu tätare. Uppriktighet från kundens sida belönas inte och fjärrvärmebolaget kan känna sig som polis. Dessutom kan gränsdragningen mellan vad som är delleverans och inte vara svår att göra. Myseldning i öppen spis minskar ju inte fjärrvärmebehovet annat än marginellt. En pelletskamin i källaren däremot, kan nästan helt ersätta fjärrvärmen. Förhoppningen i branschen verkar snarare ligga i att tim eller dygnsvis fjärravläsning ska göra frågan inaktuell. En prismodell som ger rättvisa intäkter oavsett förbrukningsprofil är istället målet. Andra bolag upplever problemet som begränsat, åtminstone inom kategorierna flerbostadshus och lokaler från vilka en överväldigande majoritet av intäkterna härstammar. Det är helt enkelt inte motiverat av lönsamhetsskäl att åtgärda problemet bland villakunderna. Vid nybyggnation är situationen lite annorlunda, eftersom fjärrvärmebolaget då har en chans att faktiskt få reda på vilket uppvärmningssystem som skall användas. Det finns dock ingen garanti för att detta uppvärmningssystem behålls för evigt. Medelstorleken på nätverket är 131 GWh (rikssnittet är 122 GWh). Det är alltså inte specifikt i större nätverk som hänsyn tas till delleverans. 32

Fasta och rörliga kostnader Delar av texten finns i syntesblad Fjärrvärmens prismodeller kan utvecklas, se ovan För fjärrvärmeproducenten finns olika fasta kostnader som behöver täckas oavsett förbrukningen. Det handlar om kapitalkostnader för anläggningar, personalkostnader, kostnader för distributionssystem och annat. Säkerligen kan ägardirektiv och önskemål om prismodeller som uppmuntrar till besparing ligga till grund för att detta inte återspeglas fullt ut som fasta priskomponenter i prismodellen, men det är samtidigt ett risktagande från fjärrvärmeföretagets sida. Dessutom ges därmed inte incitament till kunden att optimera sin förbrukning ur produktionssynvinkel. Fjärrvärmeleveranserna i Sverige bedöms minska något under kommande år, särskilt till befintliga kunder. Detta beror bl. a. på att byggnader blir mer energieffektiva och att växthuseffekten minskar uppvärmningsbehovet. Nyanslutna byggnader kan kompensera en viss del av detta, men eftersom de ofta är nybyggda och därmed energieffektiva kan nettoresultatet ändå bli en minskning. En liten ökning kan förväntas då elåtgången i apparatur också minskar, vilket gör att mindre värme avges. Detta värmebortfall behöver i så fall kompenseras med hjälp av fjärrvärme. Denna effekt beräknas dock bli marginell. Från årsredovisningar Fördelningen mellan fasta och rörliga kostnader i (förhållande till produktion) har beräknats med utgångspunkt i inrapporterade ekonomidata till Energimarknadsinspektionen. Tabellerna nedan visar genomsnittliga poster i resultaträkningarna för alla inrapporterande företag (först) och de 30 största (sist). Rosa poster är intäkter. Gula poster anses vara fasta kostnader. Gröna poster anses vara rörliga. Blåa rader är summationer. Som resultaten på de nedersta raderna visar är förhållandet mellan fasta och rörliga kostnader ungefär detsamma oavsett företagsstorlek. Ca 45 % av kostnaderna är fasta. 33