Förgyllning En övning i förgyllningstekniker, restaurering och konservering av förgyllda träytor Helén Johansson TMTS04 Carl Malmsten CTD, Linköpings universitet Stockholm 2005-03-31
Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Speglar från Tullgarns slott... 2 3 Säng från Tullgarns slott... 5 4 Gustaviansk stol... 7 5 Tester och egna arbeten... 8 5.1 Bananen... 8 5.2 Ram... 9 5.3 Provplatta... 10 6 Slutord... 11 7 Källor... 12 7.1 Uppgiftslämnare... 12 7.2 Litteraturreferenser... 12
Figur- och tabellförteckning Alla fotografier är tagna av Helén Johansson. Figur 1. Speglar med alla lösa detaljer. 2 Figur 2. Originalförgyllning. 2 Figur 3. Sprucken kredering. 2 Figur 4. Nedlimning med värmespatel. 2 Figur 5. Torrengöring. 3 Figur 6. Våtrengöring. 3 Figur 7. Rengjord respektive smutsig spegel. 3 Figur 8. Den stora spegeln rengjord och med alla detaljer på plats. 3 Figur 9. Ajax fönsterputs till rengöring av spegelglas. 4 Figur 10. Kompletteringar i furu och lind. 5 Figur 11. Skurna kompletteringar. 5 Figur 12. Kredering. 6 Figur 13. Poliment. 6 Figur 14. Bladguld. 6 Figur 15. Färdigt efter retuschering. 6 Figur 16. Strykning med anläggningsolja. 7 Figur 17. Fästning av slagmetall. 7 Figur 18. Stolen klar. 7 Figur 19. Banan i lind. 8 Figur 20. Kredering. 8 Figur 21. Akvarellfärg på kanter. 8 Figur 22. Anläggningsolja. 8 Figur 23. Slagmetall. 9 Figur 24. Matta. 9 Figur 25. Tillverkning av bolus. 10 Figur 26. Svart och röd bolus samt läggsprit. 10 Figur 27. Bladguld pålagt. 10 Figur 28. Bladsilver pålagt. 10 Figur 29. Bladguld- och silver polerat med agatsten. 10 Figur 30. Mina handledare Jerzy Holtz och Eija Nyman. 11 Sid
1 Inledning Under tredje och sista året på möbelkonserveringsutbildningen vid Carl Malmsten CTD ingår en valbar kurs vid namn Hantverk och konservering. Målet med kursen är att man ska kunna fördjupa sina studier inom enskilt specialområde av relevans för möbelkonserveringsområdet. Tonvikten av kursen är förlagd på praktiska tillämpningsövningar i verkstadsmiljö. Kursen kan förläggas på privat verkstad eller institution. Målet med kursen för mig har varit att prova på något som jag inte har gjort under studietiden och något som jag förmodligen inte kommer att jobba med på heltid i framtiden. Jag valde att prova på konservering och restaurering av förgyllda träytor. Då kursen endast motsvarar sex poäng hann jag bara prova på detta väldigt ytligt. Anledningen att jag valde att prova på förgyllning är att jag i framtiden ska kunna ta mig an enklare förgyllningsjobb. Under min kursperiod har jag fått prova på en mängd olika områden inom förgyllning. 1
2 Speglar från Tullgarns slott Rokokospegel med två tillhörande smala speglar och skurna sidoornament. Speglarna är i rokokostil och är senare omförgyllda med slagmetall någon gång under slutet av 1800-talet. Ursprunget är okänt men de är troligtvis tillverkade i England på 1740-talet. De tros vara inköpta någon gång under 1800-talet. Figur 1. Speglar med alla lösa detaljer. Figur 2. Originalförgyllning. Speglarna har inte använts på över 50 år och har legat uppe på en fuktig vind utan något skyddande överdrag. På grund av detta är speglarna väldigt dammiga och smutsiga, den underliggande krederingen har rest sig eller släppt på en mängd ställen. Många detaljer i det skurna träet har trillat av eller spruckit i gamla limfogar. För att inte riskera ytterligare bortfall av löst material stabiliserades först den lösa krederingen. Detta gjordes genom att med en pipett eller spruta injicera Acronal 300D in under krederingen. Acronal är en PVA-emulsion som har låg viskositet och sugs fort in i alla sprickor och hålrum under krederingen, överflödig Acronal sögs upp med en fuktad tops. Efter ett par minuter har Acronalet mjukat upp krederingen. Med en värmespatel och en mellanliggande bit melinex trycktes den mjuka krederingen ner mot träet och fäste igen. Figur 3. Sprucken kredering. Figur 4. Nedlimning med värmespatel. 2
När fästning av lös kredering och förgyllning var klar gjordes först en torrengöring. Spegeln dammsögs grundligt. Genom att fästa en glesvävd bit linnetyg över dammsugarslangens mynning riskerade jag inte att bli av med eventuella lösa delar. För att får bort allt damm och lös smuts borstades den smutsiga ytan med en hård pensel samtidigt som jag dammsög. Dammsugningen gjorde också att allt löst damm sögs upp direkt och inte spreds i luften. Spegelglaset dammsögs med borstmunstycket som tillhör dammsugaren. Efter dammsugningen gjordes speglarna rena med våtrengöring. En droppe Berol som är ett rengöringsmedel blandades i ca 2 dl rumstempererat kranvatten. Därefter användes tops, lätt fuktade av lösningen, till rengöringen. Topsen ströks över den förgyllda ytan upprepade gånger tills all smuts var borta. Figur 5. Torrengöring. Figur 6. Våtrengöring. När hela ramen var rengjord fästes de lösa trädelarna. Där jag inte kunde sätta någon press med tvingar eller där bitarna var väldigt små använde jag animaliskt varmlim. Fördelen med detta lim är att det stelnar inom en minut. Där tvingar kunde användas eller där de lösa delarna var stora limmade jag med kallt fisklim då det är väldigt segt och starkt. För rengöring av spegelglaset använde jag Grumme grönsåpa blandat i vatten och därefter Ajax fönsterputs på en tygbit. Efter att all rengöring och komplettering av framsidan var klar vändes spegeln och dammsögs med borstmunstycket på baksidan. För arbetsrapport se bifogad bilaga. Figur 7. Rengjord respektive smutsig spegel. 3 Figur 8. Den stora spegeln rengjord och med alla detaljer på plats.
Använda material Acronal 300D Berol Grumme grönsåpa Ajax fönsterputs Fisklim Animaliskt varmlim Kranvatten Figur 9. Ajax fönsterputs till rengöring av spegelglas. 4
3 Säng från Tullgarns slott Förgylld säng i gustaviansk stil, tillverkad i furu med skurna detaljer i lind. Sängen står på Tullgarns slott i rum 44 som benämns som Drottningens sängkammare. Den är tillverkad någon gång under 1700-talets senare hälft till Fredrik Adolfs ( Gustav III: s bror) tilltänkta gemål. Sängen var i behov av konservering, förgyllningen var smutsig och många skurna detaljer saknades. Då jag endast var delaktig i konservering av en liten del av huvudsänggaveln kommer jag endast att redogöra för den. Sänggavlarna kom in från möbelkonserveringsavdelningen där saknade delar hade kompletterats med al och furu. Jag skar till de kompletterade bitarna så de följde skärningen i de tidigare skurna detaljerna. När detta var klart ströks delarna med femprocentigt limvatten för att träet inte skulle suga så mycket av krederingen. Därefter lades ca fem lager kredering på den skurna ytan. När krederingen torkat putsades den ner i rätt nivå. Figur 10. Kompletteringar i furu och lind. Figur 11. Skurna kompletteringar. På sängens yttre kanter syntes tydligt att rött poliment använts under förgyllningen medan på de skurna bladen och pärlbanden hade förgyllningen lagts direkt på krederingen. Poliment lades på i ett par, tre lager för att få rätt färg och tjocklek. Innan jag fäste guldet ströks ett rikligt lager läggsprit över området som skulle förgyllas för att aktivera limmet i polimentet alt. krederingen. Guldet lades på i små eller stora blad med en anläggare, en speciell pensel som är framtagen för förgyllning. När guldet torkat polerades de delar som skulle vara blanka med en agatsten. För att få guldet att mörkna lite och smälta in bättre mot det gamla guldet lades en tunn yta med tunt limvatten som sen nöttes det med fin stålull tvinnad på en tunn pinne. Därefter retuscherades de nya delarna med akvarell. 5
Figur 12. Kredering. Figur 13. Poliment. Figur 14. Bladguld. Figur 15. Färdigt efter retuschering. Använda material Al och furu Limvatten Kredering: Limvatten (1 del varmlim och 8 delar vatten) Krita tills limlösningen blir mättad Poliment: Limvatten Armenisk bolus Vatten Läggsprit: (recepten är många men vid detta tillfälle användes detta) 10 % sprit 90 % vatten Droppe varmlim Akvarellfärg 6
4 Gustaviansk stol Förgylld gustaviansk stol tillverkad i björk. Stolen skulle omförgyllas helt då den gamla förgyllningen var dålig. Denna stol används dagligen och är placerad i festvåningen på Slottsbacken 2 som är en representations- och festvåning och därför behövdes ett kraftigt och tåligt material till förgyllningen. Allt förarbete på stolen var klart, min enda uppgift var att lägga på anläggningsoljan och guldet som i detta fall var slagmetall (tunna mässingsblad). Anläggningsoljan penslades ut jämnt och tunt, detta för att inga ansamlingar av olja skulle torka långsammare. Stolen fick stå och torka över natten. Oljan som användes hade en torktid på 12 timmar. På morgonen dagen därpå var det dags att lägga på metallen. Den kan läggas på med händerna eller med kartongpapper. Slagmetallen lades på så att hela stolen blev täckt sedan penslades guldet ner med en hård pensel. Vid ställen där slagmetall inte fäst eller saknades lades nytt på. Detta gjordes tills hela stolen var täckt. Figur 16. Strykning med anläggningsolja. Figur 17. Fästning av slagmetall. Figur 18. Stolen klar. 7
5 Tester och egna arbeten 5.1 Bananen För att få prova att förgylla på en skuren yta använde jag en banan i lind gjord av Christopher Dorgert som går på möbelsnickeriutbildningen vid Carl Malmsten CTD. Bananen slipades jämn och ströks med ett lager limvatten. När den torkat lades ca åtta lager kredering på. Krederingen som lades på var av dålig kvalitet varav en mängd små bubblor uppenbarade sig efter torkningen. Dessa togs bort genom att gnida en flat pinne med ett blött tygstycke, man kan jämföra det genom att spackla. Därefter putsades bananen slät och jämn. Figur 19. Banan i lind. Figur 20. Kredering. För att få en mer realistisk bananeffekt lade jag svart och brun akvarell på kanter och ändar. Efter det lades två lager schellack på krederingen för att isolera grunden från att suga ojämnt innan jag lade på anläggningsoljan. Anläggningsolja är det fästande materialet mellan objektet och guldet när man använder slagmetall (tunna mässingsblad). Det finns olika typer av anläggningsoljor med skiftande torktid, den jag använde var en som torkade på tre timmar. Efter en och en halv timmes torkning var oljan klar. Figur 21. Akvarellfärg på kanter. Figur 22. Anläggningsolja. 8
Slagmetall är inte lika känsligt som bladguld därför att bladen är tjockare, detta gör slagmetallen mer hanterlig än bladguld och den kan läggas på med händerna. Slagmetallen lades över hela bananen tills den var täckt. När slagmetallen var på plats penslade jag bananen så all slagmetallen fäste, där slagmetall saknades lade jag bara på en ny bit och penslade fast. När hela bananen var täckt använde jag ett par bomullshandskar och gned över bananen så alla eventuella veck och skrynklor slätades ut. På kanter och ändar nötte jag på slagmetallen så den svarta akvarellen undertill kom att lysa igenom. Därefter lade jag en schellackbaserad lösning som kallas för matta över hela bananen. I matta blandar man i krita och pigment för att få en matterande effekt. Efteråt kan man lägga på en patina men i bananfallet gjordes inte det. Figur 23. Slagmetall. Figur 24. Matta. 5.2 Ram Tanken med denna uppgift var att använda flera olika typer av förgyllning på samma föremål men på grund av tidsbrist hann jag bara förgylla den med slagmetall. Se punkt 5.1 Bananen för arbetsgång. Ramen tillverkades i al. 9
5.3 Provplatta På denna platta provade jag att förgylla med både bladguld och bladsilver. Arbetsgången är densamma som i bananfallet fram till och med att krederingen är färdigputsad. Istället för att ha på schellack lade jag på poliment. Två olika poliment gjordes, en för guldet och en för silvret. I polimentet för guldet användes röd bolus och i polimentet för silvret användes svart bolus. Jag lade på ca fyra till fem lager bolus av vardera kulör. Därefter lade jag på läggsprit för att fästa bladguldet och bladsilvret. När det torkat polerades ytorna upp med en agatsten. Figur 25. Tillverkning av bolus. Figur 26. Svart och röd bolus samt läggsprit. Figur 27. Bladguld pålagt. Figur 28. Bladsilver pålagt. Figur 29. Bladguld- och silver polerat med agatsten. 10
6 Slutord Då förgyllning är ett stort och brett område känner jag att under de fem veckor jag praktiserat inom yrket endast känner att jag skrapat lite på ytan. De förgyllningstekniker jag provade på var polimentförgyllning på sängen och provplattorna samt oljeförgyllning på stolen, bananen och ramen. Komplettering och skärning i trä är också en viktig del inom förgyllaryrket som jag fick möjlighet att prova på sängen. På rokokospeglarna som var oljeförgyllda kunde jag använda en hårdare typ av rengöring som inte hade fungerat på en polimentförgyllning som är väldigt känslig för fukt. Förgyllning är ett yrke som kräver lång och tålmodig lärotid och jag tror att det krävs en livslång erfarenhet inom yrket för att bli helt fullärd. Jag vill tacka mina handledare Jerzy Holtz och Eija Nyman för stort tålamod, skicklighet och jättebra handledning. Figur 30. Mina handledare Jerzy Holtz och Eija Nyman. 11
7 Källor 7.1 Uppgiftslämnare Jerzy Holtz, konservator på Kungliga Husgerådskammaren. Eija Nyman, konservator på Kungliga Husgerådskammaren. 7.2 Litteraturreferenser Nils Löfgren (1973), Praktisk förgyllning. Statens Institut för företagsutveckling. Pontus Tunander (1997) Förgyllning. Bokförlaget Signum, Kristianstad. 12