Svenska Skidförbundets TÄVLINGSREGLER. - Längdåkning -

Svenska Skidförbundets TÄVLINGSREGLER - Längdåkning - ÅRGÅNG 2009

Falun 2009-10-01 Härmed utges tävlingsregler för längdskidåkning med datum 2009-10-01 Regelboken är i likhet med föregående utgåvas till stora delar en direktöversättning av FIS tävlingsdrergler (The international Ski Competition Rules, ICR 2008). Dessa regler har kompletterats med: Av SSF beslutade regler/bestämmelser Kompletteringar som gäller för barn/ungdom Eftersom regelboken är en direkt översättning av en regelbok som i grunden är skriven för internationella tävlingar på högsta nivå, d v s för seniorer och juniorer, måste man vara medveten om att dessa regler många gånger inte är helt eller delvis relevanta vid t ex en ungdoms-, distriktstävling. Använd sunt förnuft och omdöme vid studier av reglerna och anpassa reglerna till rådande förhållanden. I regelboken redovisas, p g a utrymmesskäl, endast delar av sektion 1 - Allmänna bestämmelser (100- serien). Den kompletta versionen finns på SSF hemsida under regler. Svenska tillägg, d v s sådant som skiljer sig från internationella regler återfinns i regelboken i direkt anslutning till aktuell internationell regel och redovisas som Sv Tillägg i kursiv stil. Viktigaste förändringarna i denna utgåva: 130.2.4. D/H 16 rätt att delta i JSM och SM 131.3 Justering av distanser för ungdom och juniorer vid stafetter 131.6 Svensk medborgares rätt att delta i SM individuellt utan FIS-kod 317.1.2 Juryns rätt att göra avsteg från regel och tillåta ledare springa vid langning 360.3 Angående slopande av B-final i sprint (B-final genomförs vid SM och cuper). Synpunkter och förslag till förändringar tas tacksamt emot av Gunilla Back, årligen före sista maj. Revidering av tävlingsreglerna sker en gång årligen med målsättning att vara klar i god tid till kommande säsong. SSF TD- och Regelgrupp Gunilla Back, SSF gunilla.back@skidor.com Lars-Gunnar Pettersson, Gällivare, vkspeg@edu.gellivare.se Kaarel Pütsep, Kil, kaarel.putsep@telia.com Mattias Berglund, Jokkmokk, mattias.berglund@swipnet.se Tomas Jons, Falun, tomas.jons@falun.se Thomas Granlund, Skellefteå, thomas.granlund@bredband.net

INNEHÅLL 1 SSF:s SÄRSKILDA REGLER FÖR LÄNGDÅKNING OBS Hela 100-serien finns på SSF hemsida OBS 130 Klassindelning, åldrar och distanser 5 Allmänna tävlingar - Tabeller 131 Mästerskapstävlingar 7 Tabeller 200 GEMENSAMMA REGLER FÖR ALLA FIS-TÄVLINGAR 10 201 Klassificering och olika kategorier av tävlingar 10 202 FIS Kalenderkonferens och FIS Tävlingsprogram 11 203 FIS-licens 12 204 Kvalificeringsregler för tävlande 13 205 Tävlandes skyldigheter och rättigheter 13 206 Sponsorer och reklam 14 207 Reklam- och firmamärken 15 208 Television 15 209 Filmrättigheter 16 210 Tävlingsorganisation 16 211 Organisation 16 212 Försäkring 17 213 Program 17 214 Tillkännagivande 17 215 Anmälan 17 216 Lagledarmöten 18 217 Lottning 18 218 Publicering av resultat 18 219 Priser 19 220 Servicepersonal, leverantörer och firmaföreträdare 20 221 Läkarundersökning och doping 20 222 Tävlingsutrustning 20 223 Sanktioner 21 224 Riktlinjer för åtgärd (Procedural guidelines) 23 225 Appeals Commission, AC, appelationskommissionen 24 226 Brott mot bestraffning 25 SEKTION II - TEKNISKA BESTÄMMELSER 300 Längdskidtävlingar 27 A. Organisation 301 Organisationskommittén 27 302 Tävlingsfunktionärer 27 303 Tävlingsjuryn och dess uppgifter 30 304 Tekniske Delegatens (TD) roll 31 305 Ersättning för kostnader 34 306 FIS tävlingsdirektör 35 307 Lagledarmöten 35

2 B. TEKNISKA ANLÄGGNINGAR OCH FÖRBEREDELSER 311 Tävlingsdistanser och banlängder 37 312 Tävlingsbanan 38 313 Homologisering 39 314 Teknikdefinitioner 40 315 Preparering av banan 41 316 Markering av banan 42 317 Matstationer 43 318 Avspärrningar av banan 43 320 Längdstadion 43 C. TÄVLINGEN OCH DE TÄVLANDE 331 Åldersklasser 45 332 Hälsoundersökning 45 333 Anmälan 45 334 Anvisningar för gruppering 45 335 Reserver och efteranmälningar 46 336 Lottning och sidning av startordning 48 337 Startnummer 49 338 Träning och besiktning av banan 49 340 Tävlande under tävlingen 49 341 Funktionärer och andra under tävlingen 50 342 Skidmärkning 51 D. START, TIDTAGNING OCH RESULTAT 351 Startern 51 352 Tidtagning 52 353 Mål 53 354 Uträkning av resultat 54 355 Publicering av resultat 54 E. NYA TÄVLINGSFORMER 360 Individuell sprinttävling 55 361 Sprintstafett 58 362 Dubbeljakt (med och utan avbrott) 60 363 Dubbeljakt med avbrott 60 364 Dubbeljakt utan avbrott 61

F. STAFETTÅKNING 371 Organisation 64 372 Tekniska arrangemang och förberedelser 64 373 Banor 65 374 Stafettväxling 65 375 Nummerlapparnas färg 65 376 Tävlingen och de tävlande 66 377 Tidtagning och resultat 68 G. RIKTLINJER FÖR LÅNGLOPP 380 Långlopp 69 381 Anmälan och de tävlande 69 382 Information 70 383 Jury 71 384 Bana 71 385 Kontroller 72 386 Sjukvård och säkerhet 73 387 Säkerhet vid kall väderlek 73 388 Åtgärder vid uppskjutande, avbrytande, förflyttning eller 74 inställande av tävling 389 Regler för internationella tävlingar 75 3 H. STARTFÖRBUD, BESTRAFFNINGAR, DISKVALIFIKATIONER, PROTESTER OCH ÖVERKLAGANDE 390 Startförbud 76 391 Bestraffningar 76 392 Diskvalifikationer 76 393 Protester 77 394 Rätt att överklaga 79 SEKTION III RIKTLINJER - SPECIALBESTÄMMELSER - BILAGOR Bilaga 1 Utdelningsprinciper för mästerskapstecken 80 Bilaga 2 Poängpris 87 Bilaga 3 Riktlinjer för flyttning/inställande av tävling 89 Bilaga 4 Ekonomiska bestämmelser för SM, JSM och USM 91 Bilaga 5 Blankett för övergång till annan förening 94 Bilaga 6 Tävlingsutrustning Längdåkning 95 Bilaga 7 Skidtävlingar i sträng kyla 98 Bilaga 8 Sidningsregler 101 Bilaga 9 Riktlinjer för ungdomstävlingar 103 Bilaga 10 Riktlinjer föt nationella tävlingar 105 Bilaga 11 Svensk komplettering och tillämpning av FIS reklamregler samt 110 exempel på placering av reklammärken på kläder (206-207) Sprintschema för 30 respektive 16 finalister, masstartspossitioner 111-114

Svenska Skidförbundets hemsida www.skidor.com Internationella Skidförbundet (FIS) hemsida www.fis-ski.com 4 Förkortningar och förklaringar DM = Distriktsmästerskap JDM = Juniordistriktsmästerskap UDM = Ungdomsdistriktsmästerskap GM = Götalandsmästerskap NoM = Norrlandsmästerskap SvM = Svealandsmästerskap SM = Svenskt mästerskap JSM = Svenskt juniormästerskap USM = Svenskt ungdomsmästerskap RM = Riksmästerskap OS = Olympiska Spel VM = Världsmästerskap FIS = Internationella Skidförbundet WC = Världscup IOF = Internationella Orienteringsförbundet RF = Sveriges Riksidrottsförbund SOK = Sveriges Olympiska Kommitté SSF = Svenska Skidförbundet SDF = Specialdistriktsförbund TD = Teknisk delegat RC = Race Direktor (FIS) Definition av begrepp I denna regelbok används begreppen bör och skall i följande betydelse: bör: denna skrivning skall användas under alla vanligen förekommande fall, TD/Jury kan besluta om avsteg från regeln om särskilda förhållanden råder. skall: denna skrivning i regelboken innebär att regeln är absolut obligatorisk och TD/Jury får inte göra avsteg från skrivningen.

5 S E K T I O N I - A L L M Ä N N A B E S T Ä M M E L S E R B. LÄNGDÅKNING 130 Klassindelning, åldrar och distanser 130.1. Klassindelning vid allmänna tävlingar skall förekomma enligt följande tabell: Kategori a/ Damer Klass Ålder (År) Max tävlingslopp km Max km motionslopp Juniorer D 17-18 D 19-20 30 km Ingen övre gräns Ingen övre gräns Ingen övre gräns Seniorer D 21- Ingen övre gräns Ingen övre gräns Veteraner D 35- D 40- D 45- Veteraner D 50- D 55- b/ Herrar Juniorer H 17-18 H 19-20 Ingen övre gräns Ingen övre gräns Ingen övre gräns Ingen övre gräns Ingen övre gräns 30 km Ingen övre gräns Ingen övre gräns Ingen övre gräns Ingen övre gräns Ingen övre gräns Ingen övre gräns Ingen övre gräns Ingen övre gräns Seniorer H 21- Ingen övre gräns Ingen övre gräns Veteraner H 35- H 40- H 45- Veteraner H 50- H 55- H 60- c/ Ungdom Damer/Herrar D/H 9 D/H 10 D/H 11 D/H 12 D/H 13 D/H 14 D/H 15 D/H 16 Ingen övre gräns Ingen övre gräns Ingen övre gräns Ingen övre gräns Ingen övre gräns Ingen övre gräns 2,5 km 2,5 km 3,0 km 3,0 km 5,0 km 7,5 km 10,0 km 15,0 km Ingen övre gräns Ingen övre gräns Ingen övre gräns Ingen övre gräns Ingen övre gräns Ingen övre gräns 15 km 15 km 20 km 30 km 30 km 30 km 30 km 30 km Undantag: I kategorin Ungdom D/H 9-16 år får tävlingar genomföras med sammanslagna klasser. Ex. D 11-12 o s v. Beträffande banlängd tas hänsyn till den yngsta åldersgruppen. 131.1.1 För mästerskapstävlingar gäller klassindelning enligt 131. För barn 8 år och yngre får tidtagning ej ske, ej heller masstart för dessa åldrar.

6 Längdåkning 130.2 Annan indelning 130.2.1. I individuella tävlingar skall D 9-16 år och H 9-16 år tävla i egen åldersklass/sammanslagen åldersklass enligt 130.1. Dessutom har D 17-20 år och H 17-20 år rätt att deltaga i klasserna D 21- respektive H 21-. Den egna klassens max banlängd skall gälla som begränsning av distansen. 130.2.2. I stafettävlingar tävlar D 9-16 år och H 9-16 år i sammanslagna klasser. Ex. D 11-12, H 11-12 o s v. Den äldre åldersklassen har dock rätt att flytta upp till närmast högre sammanslagna klass. Ex. H 14 har rätt att tävla i närmast högre sammanslagna klass H 15-16. D/H 16 har rätt att tävla i klassen D/H 17-20 år och D/H 21. D/H 17-20 år har rätt att deltaga i klasserna D/H 21-130.2.3. Vid UDM, JDM, DM, GM, SvM, NM, USM, JSM och SM individuellt har D 11-16 år och H 11-16 år ej rätt att deltaga i närmast högre åldersklass. D/H 17-20 har rätt att deltaga i D/H 21-. Den egna klassens maximala banlängd skall gälla som begränsning av distansen. 130.2.4. Vid UDM, JDM, DM, USM, JSM och SM i stafettåkning tävlar D 11-16 år och H 11-16 år i sammanslagna klasser. Ex. D 15-16, H 15-16. Den äldre årsklassen har dock rätt att flytta upp till närmast högre sammanslagna klass. Ex D/H 14 har rätt att tävla i närmast högre sammanslagna klass D/H 15-16. D/H 16 år har rätt att tävla i klassen D/H 17-20 år och D/H 21. D/H 17-20 år har rätt att deltaga i klasserna D/H 21-. 130.2.5 I individuella och stafettävlingar får damer/flickor tävla i herr/pojkklasser. 130.3. Sammanslagna klasser 130.3.1. Sammanslagna klasser bör undvikas för de yngsta åldersgrupperna, om så sker skall hänsyn tas till yngsta åldersgruppen i den sammanslagna klassen vad gäller max banlängd. 130.4. Motionsklasser 130.4.1. I samtliga åldersgrupper enligt 130. kan motionsklasser anordnas, varvid M tilläggs klassbeteckningen. 130.4.2. Arrangören rekommenderas att arrangera motionsklasser i samband med övriga tävlingar. 130.4.3. Vid arrangemang för motionsklasser med deltagare från andra föreningar än den egna skall sanktion för arrangemanget sökas hos SSF eller eget SDF. Detta gäller oavsett om motionsklassen startar före eller efter övriga klasser i annan sanktionerad tävling. 130.6. Distanser 130.6.1. Rekommenderad distans för D/H 9 år är 1,5 km, där arrangören måste ta hänsyn till att det är första året barnen tävlar och oftast börjar träna. Max. längden 2,5 km kan förekomma på lättare banor. Samma rekommendation gäller D/H 10 år. Arrangören och distriktsförbund måste ta hänsyn till barnens ålder och distans och utifrån det anlägga spår som utvecklar barnens teknik och tävlingsförmåga.

7 131 Mästerskapstävlingar 131.1. Individuella mästerskapstävlingar 131.1.1. Individuella mästerskapstävlingar anordnas i klasserna D 11-55 år och H 11-60 år enligt följande tabell. (F = fri teknik; K = klassisk teknik, Sp = sprinttävling, Tsp = teamsprint, Ms = masstarttävling, Dj = dubbeljakt) Lagtävlingar, tremannalag, anordnas i klasserna D 11-55 år och H 11-60 år, varvid föreningens tre bästa individuella resultat räknas i respektive klass. Kateg. USM 1 JSM 4) SM 2) UDM 3) JDM 3) 3) + Sp, Ms, Dj, Tsp DM Klass Ålder Ungd. D/H 11 D/H 12 D/H 13 D/H 14 D/H 15 (5 km) K/F K/F D/H 16(7,5 km K/F K/F Damer Jun. D17-18 D19-20 5 Sp 5 10 15 20 Sp 7,5 Ms Dj K/F K/F X X Sp Ms Dj Tsp 10 15 30 50 2,5 5 7,5 K/F K/F K/F K/F K/F K/F 5 10 15 20 30 5 10 15 20 30 50 Sen. D 21- X K K K/F K F K Oldg. D 35- D 40- D 45- Veter. D 50- D 55- Herrar Jun. H17-18 H19-20 K/F K/F K/F K/F X X K K F K K F K/F K/F F Sen. H 21- X K K K K/F K F K Oldb. H 35- H 40- H 45- Veter. H 50- H 55- H 60-1,2, 4) Distanser och stil beslutas av SSF i samverkan med arrangör inför respektive mästerskap. Tekniken anpassas till OS/VM för respektive år. 3) SDF avgör teknikfördelning år från år. Ovanstående är en rekommendation K K K K K F F F F F K K K K K K K K K K K F F F F F F K K K K K K

8 Kateg. SM Veteraner GM 1) SvM 1) NoM 1) Klasser Ålder 10 15 20 30 2,5 5 10 15 30 2,5 5 10 15 30 5 10 15 30 Damer Jun. D 17-18 D 19-20 K K F F Sen. D 21- K F K F K F Oldg. D 35- D 40- D 45- Veter. D 50- D 55- D 60- D 65- D 70- Herrar Jun. H 17-8 H 19-20 F F F F F F F F K K K K K K K K K K F F Sen. H 21- K/F K/F K/F Oldb. H 35- H 40- H 45- Veter. H 50- H 55- H 60- H 65- H 70- H 75- Ungd. D/H 13 D/H 14 D/H 15 D/H 16 F F F F F F F F F K K K K K K K K K K/F K/F K/F K F 1) Jämna år = F, ojämna år = K. För damer gäller 15 km F jämna år och 10 km K ojämna år. 131.2. Sprint och Teamsprint Individuella mästerskap i sprint ordnas i samtliga mästerskap och klasser. Principen vartannat år klassiskt (K) och vartannat år fri teknik (F) gäller. K/F K K K/F K/F K F F F K K F F K / K / F F K K F F

9 131.3. Stafettmästerskap anordnas i klasserna D 11-21 år och H 11-40 år enligt följande tabell: Flickor/damer har rätt att deltaga i pojk/resp. herrstafetter. Kateg. Klass Ålder USM 1) JSM 1) UDM JDM 2) 4) 2) 4) SvM GM SM 1) 2) 4) DM 3) 4) NoM 3 x 5 3 x 10 3 x 2,5 3 x 5 3 x 10 3 x 2,5 3 x 5 3 x 10 Damer Jun. D 17-20 K/F (3,3) K/F (3,3) K/F (3,3) Sen. D 21- K/F K/F K/F Herrar Jun. H 17-20 K/F (5) K/F (5) K/F (5) Sen. H 21- K/F K/F K/F Oldb. H 35- H 40- Ungdom D/H 11-12 D/H 13-14 D/H 15-16 K/F D 3,3/2,5 H 3,3 K/F K/F K/F D 3,3/2,5 H 3,3 K/F K/F K/F 3) 4) 3) 4) K/F D 3,3/2,5 H 3,3 1) Distanser och stil beslutas av SSF i samverkan med arrangör inför respektive mästerskap. Tekniken anpassas till OS/VM för respektive år. 2,3) SDF, Region avgör teknikfördelning år från år. Ovanstående är en rekommendation 4) Distrikt, region kan vid behov besluta att stafett genomförs med 2 delsträckor 131.4. Dubbeljakt anordnas i klasserna D 17-21 år och H 17-21 år enligt följande: Juniortävlingar, se 311.5.1 Seniortävlingar, se 311.3.1 Anm. Endast ett DM- respektive SM-tecken delas ut i dubbeljakt. Tekniker fastställt år från år av SSF respektive SDF. 131.5. Beträffande rätten att starta i närmast högre åldersklass och därmed deltaga i olika mästerskap i respektive klass se 130.2. 131.6. Beträffande bestämmelser för mästerskapstävlingar. På SM kan svenska medborgare utan FIS-kod deltaga i de individuella klasserna. Vid inrapportering till FIS tas dessa åkare bort från resultatlistan.

10 Utdrag ur FIS regler The International Ski Competition Rules 200 Gemensamma regler för alla tävlingar 200.1 Alla tävlingar i FIS tävlingskalender skall följa FIS regler 200.2 Organisation och uppträdande Regler och instruktioner för organisationen skall återfinns i respektive organisations regelverk. 200.3 Deltagande Tävlingar som finns på FIS kalender är öppen för alla tävlande som innehar giltigt licens och anmäls av eget nationellt förbund inom aktuell kvotering. 200.4 Särskilda bestämmelser FIS Council kan utfärda regler till nationellt förbund att anta regler och bestämmelser för att anordna nationella eller internationella tävlingar med särskilda regler för att säkerställa att tävlingen genomförs på, för FIS, acceptabel nivå. 200.5 Kontroll Vid alla tävlingar i FIS kalender skall en av FIS utsedd TD vara närvarande. 200.6 Varje sanktion som tilldöms tävlande, ledare eller tränare rapporteras till FIS och nationellt förbund. 201 Klassificering och olika typer av tävlingar 201.1 Tävlingar med speciella regler och/eller begränsat antal deltagare Nationella förbund tillhörande FIS eller förening tillhörande sådant förbund kan med tillstånd av nationellt förbund bjuda in grannlandets nationella förbund eller föreningar tillhörande detta förbund till sina tävlingar. Dessa tävlingar behöver inte vara kungjorda eller utlysta som internationella tävlingar, eventuella restriktioner i antalet tävlande skall dock framgå av inbjudan. 201.1.1 Tävlingar med speciella regler och/eller med begränsat deltagande eller öppen för icke medlemmar kan genomföras under vissa speciella förutsättningar som meddelas av FIS Council. Dessa regler skall framgå av inbjudan. 201.2 Tävlingar med ickemedlemmar av FIS FIS Council kan besluta att en nation tillhörande FIS får bjuda in en ickemedlems nation till tävlingar, eller att godkänna anmälan till tävling från sådan nation. 201.3 Klassifikation av tävlingar 201.3.1 Vinter-OS, VM och JVM 201.3.2 FIS WC 201.3.3 FIS Continental Cup 201.3.4 Internationella FIS tävlingar 201.3.5 Tävlingar med speciellt deltagande och/eller kvalifikationer. 201.3.6 Tävlingar med ickemedlemmar 201.4 Typer av tävlingar

11 201.4.1 Nordiska grenar: Längdskidåkning, rullskidor, backhoppning, skidflygning, nordisk kombination, lagtävling i nordisk kombination, nordisk kombination med rullskidor eller inlines, backhoppning lag, backhoppning i plastbacke, långlopp. 201.4.2 Alpina grenar: Störtlopp, slalom, storslalom, super-g, parallellslalom, kombination, KO, lagtävlingar. 201.4.3 Fristilstävlingar Hopp, Puckelpist, Big Air, Skicross, Halfpipe 201.4.4 Snowboard Alpint (slalom, storslalom, parallellslalom, parallellstorslalom), Freestyle (halfpipe, boardercross) 201.4.5 Telemark Classic (sprint classic), Storslalom, Parallellslalom 201.4.6 Skidorientering Individuellt, Stafett, Mass-start 201.4.7 Speed Skiing tävlingar Standard, Special 201.4.8 Skidtävlingar på gräs 201.4.9 Tävlingar kombinerade med andra idrotter 201.4.10 Barn-, Veteran-, tävlingar, tävlingar för funktionshindrade. 202 FIS Kalenderkonferens och FIS Tävlingsprogram 202.1 Kandidatur och presentation 202.1.1 Varje nationellt skidförbund är berättigat att ansöka om att arrangera FIS World Ski Championships, VM, i enlighet med de publicerade reglerna, Rules for the organisation of World Championships 202.1.2 För alla andra arrangemang som ska införas i FIS internationella skidkalender görs ansökan av det nationella förbundet enligt reglerna i Rules for the FIS calendar conference 202.1.2.1 Ansökan från nationellt förbund måste skickas till FIS senast 30 april. 202.1.2.2 Fördelning av tävlingar och fastställande av programmet görs årligen vid FIS kalenderkonferens i maj/juni. 202.1.2.3 Homologisering (alpina delen) Tävlingar, införda i FIS-kalendern, får endast genomföras på av FIS homologiserade banor. Det tilldelade certifikatsnumret måste framgå vid ansökan om alpin FIS-tävling. 202.1.2.4 Publicering av skidkalendern Den slutgiltiga kalendern publiceras av FIS före den 1 juli på www.fis-ski.com Kalendern uppdateras därefter fortlöpande efter meddelande till FIS om inställda, uppskjutna och ändrade tävlingar. 202.1.2.5 Uppskjutande av tävling

12 införd i FIS-kalendern måste omedelbart meddelas FIS och en ny inbjudan måste sändas till nationellt skidförbund. Om så inte sker är tävlingen inte giltig för FISpoäng. 202.1.2.6 Avgifter I tillägg till årsavgiften fastställs varje år en kalenderavgift för varje införd tävling. För ytterligare arrangemang, godkända av FIS efter 30 juni, betalas en tilläggsavgift, 50% utöver ordinarie kalenderavgift. Kalenderavgiften faktureras det nationella skidförbundet. 202.1.3 Utnämning av arrangör När det nationella skidförbundet utser en arrangör, en ansluten skidförening, ska formuläret Registration Form Nat. Ski Ass. And Organiser eller liknande dokument användas. En ansökan från nationellt förbund om införande av tävling i FIS-kalendern ska vara liktydigt med att förbund och arrangör träffat avtal om tävlingen. Om nationellt förbund ansöker, betyder det att förbundet är ansvarig arrangör. 202.2 FIS kalenderkonferens äger rum varje år under våren. 202.3 FIS tävlingsprogram publiceras på FIS hemsida. 202.4 Arrangemang i länder utanför FIS Tävling i länder utanför FIS kan publiceras i FIS-kalendern endast efter godkännande av det landsförbund där tävlingen ska hållas. 202.5.1 I tillägg till årsavgiften fastställs varje år en kalenderavgift för införd tävling. 202.5.2 Aktuella avgifter publiceras av FIS. 203 FIS-licens 203.1 Licensåret börjar den 1 juli och slutar den 30 juni följande år. 203.2 För att få delta i en FIS-tävling måste deltagaren inneha en FIS-licens utfärdad av det nationella förbundet. Licensen ska gälla för ett år i norra och södra halvklotet. En licens kan begränsas till ett specifikt land eller till en eller flera specifika tävlingar. FIS-licensen tilldelas bara den som personligen skrivit under Athletes Declaration på formulär godkänt av FIS. Formulär underskrivna av minderårig eller omyndig ska också skrivas under av vårdnadshavare eller god man. 203.2.1 Nationellt förbund måste garantera att alla som innehar FIS-licens accepterar FIS regelverk, speciellt vad gäller domar avkunnade av Court of Arbitration for Sport och appellationsdomstol vid dopingfall. 203.3 Nationellt förbund får utfärda FIS-licens endast under förutsättning att den tävlande har skrivit på Athletes Declaration och den har inkommit till förbundet. 203.4 Under licensåret får en tävlande delta i internationella FIS-tävlingar med en licens utgiven av dennes landsförbund. Sv. tillägg Tävlande kan bara representera en förening under tävlingsåret. 203.5 Tävlande måste vara medborgare i det land vars förbund utfärdat licensen och kunna bevisa detta med giltigt pass. 203.5.1 I händelse av geografiska förändringar kan FIS tillåta undantag efter begäran av berörda landsförbund.

13 203.5.2 Tävlande med mer än en nationalitet tillåts tävla endast för det nationella förbund där han/hon har sin permanenta adress och uppehållsort. 203.5.3 Om en tävlande redan deltagit i internationellt arrangemang för ett nationsförbund och byter nationalitet och förbund, är det inte tillåtet att delta i någon internationell FIS-tävling inom tolv månader från den dag den tävlande lämnade sitt förbund. Inte heller kan en ny licens utges inom denna period.detta gäller också när en deltagare har mer än en nationalitet och önskar tävla för annat land än det gällande. FIS Council kan, efter konsultation med aktuella parter och med skriftlig ansökan, i specifika fall med starka skäl godkänna ett byte av landsförbund. 203.5.4 Varje tävlande förlorar automatiskt sina FIS-punkter vid byte av nationellt förbund. FIS Council kan medge undantag i speciella fall. 203.5.5 En tävlande vars licens blivit indragen kan få ny licens efter att ev. straff har fullgjorts. 204 Kvalificeringsregler för tävlande Nationellt förbund ska inte utfärda licens till någon tävlande som: 204.1.1 uppfört sig illa eller osportsligt eller inte respekterat FIS medicinska bestämmelser eller antidopingregler, 204.1.2 mottager eller har mottagit, direkt eller indirekt, ersättning i pengar för att delta i tävling, 204.1.3 mottager eller har mottagit ett pris till ett högre värde än vad som sägs i artikel 219, 204.1.4 tillåter eller har tillåtit att namn, titel eller individuell bild används i kommersiell annons, utom när nationellt förbund eller annan, för förbundets räkning, är kontraktspart, 204.1.5 medvetet tävlar eller har tävlat mot deltagare som inte är godkända i enlighet med FIS regelverk, förutom när: 204.1.5.1 tävlingen är sanktionerad av FIS Council, direkt kontrolleras av FIS eller av nationellt skidförbund och är offentliggjord som öppen, 204.1.6 inte har skrivit under Athletes Declaration, 204.1.7 är avstängd. 204.2 Med utfärdande av licens och anmälan till tävling, bekräftar det nationella skidförbundet att giltig och tillräcklig olycksfallsförsäkring är tecknad för träning och tävling och påtar sig fullt ansvar. 205 Tävlandes skyldigheter och rättigheter 205.1 Tävlande ska vara förtrogna med FIS regelverk och sätta sig in i av juryn fastställda instruktioner och regler. 205.2 Tävlande tillåts inte delta under påverkan av drog/doping. 205.3 Tävlande måste åtlyda FIS regler och juryns instruktioner. 205.4 Tävlande som, utan förklaring, inte infinner sig till prisutdelning, förlorar sin rätt till såväl priser som prispengar. I speciella fall kan tävlande representeras av annan från sitt lag eller förening, men denne har ingen rätt att ta den tävlandes plats på podiet. 205.5 Tävlande måste uppträda korrekt och sportsmannamässigt mot medlem av organisationskommitten, funktionärer och publik. 205.6 Stöd till deltagare

14 205.6.1 Tävlande med giltig FIS-licens får ta emot: 205.6.2 full kostnadsersättning för resor till träning och tävling, 205.6.3 full ersättning för uppehälle under träning och tävling, 205.6.4 fickpengar, 205.6.5 kompensation för förlorad arbetsinkomst enligt beslut av nationellt skidförbund, 205.6.6 ersättning för social välfärd inklusive försäkring vid träning och tävling, 205.6.7 stipendier och liknande. 205.7 Nationellt skidförbund kan fondera medel för att säkra en tävlandes utbildning och framtida karriär efter avslutat aktivt tävlande. Den aktive kan inte kräva tillgång till dessa medel, vilka endast delas ut enligt det nationella förbundets beslut. 206 Sponsorer och reklam 206.1 Nationellt skidförbund eller dess pool får ingå kontrakt med kommersiella företag och organisationer för ekonomisk sponsring och/eller varusponsring, om kontraktsparten är godkänd som officiell leverantör eller sponsor av förbundet. Reklam som använder fotografi, likheter eller namn på tävlande inom FIS, men avser idrottsutövare utom FIS eller IOC, är förbjuden. Reklam, med eller på tävlande, för tobaks- eller alkoholprodukt, drog (narkotiskt preparat) är förbjuden. 206.2 All ersättning vid kontrakt måste ställas till landets förbund eller dess pool, vilka skall erhålla ersättningen i enlighet med reglerna för det nationella förbundet. Tävlande får inte direkt ta emot någon del av denna ersättning med undantag för vad som anges i artikel 205.6. FIS kan närsomhelst begära in kopia av kontrakt. 206.3 Utrustning som levereras till och används av landslag måste, avseende reklam- och varumärken, motsvara vad som anges i artikel 207. 206.4 Tävlingsutrustning vid FIS-arrangemang Endast tävlingsutrustning som svarar mot FIS reklamregler och tillhandahålls av det nationella förbundet, komplett med kommersiella märken godkända av landsförbundet, får användas vid FIS WC och FIS VM. Obscena namn och/eller symboler på kläder och utrustning är förbjudna. 206.5 Tävlande får inte ta av sig vare sig en eller bägge skidorna eller snowboard innan den röda linjen passerats i målområdet, såsom detta definieras av arrangören. 206.6 Vid FIS VM, FIS WC och andra tävlingar i FIS-kalendern får en tävlande inte medföra utrustning(skidor/bräda, stavar, skidskor, hjälm, glasögon), till den ceremoni som har nationalsånger och/eller hissning av flaggor. Att hålla/bära utrustning på podiet efter att den officiella prisceremonin är avslutad, för t ex fotografering, är emellertid tillåtet. Sv.tillägg Regeln gäller även för de svenska tävlingar med officiella prisutdelningar, men som inte har nationalsånger och hissning av flaggor. 206.7 En icke officiell presentation av segraren, sk. blomsterceremoni, med den officiella segerceremonin med nationalsång i tävlingsområdet omedelbart därefter, är tillåten på arrangörens egen risk, eftersom protesttiden ännu inte gått ut. Nummerlapp måste bäras synlig och utrustning får medföras.

15 207 Reklam- och firmamärken Teknisk specifikation ang. storlek, form och antal av kommersiella märken bestäms och publiceras av FIS Council varje vår för kommande tävlingssäsong. 207.1 Reglerna som avser reklam på utrustning måste följas. 207.2 Varje tävlande som bryter mot dessa regler ska fortlöpande rapporteras till FIS. 207.3 Om ett nationsförbund misslyckas att driva igenom dessa regler, eller av någon orsak hänvisar ärendet till FIS, kan FIS omedelbart dra tillbaka den tävlandes licens. Den tävlande och/eller aktuellt förbund har emellertid rätt att inkomma med ytterligare information innan ett definitivt beslut fattas av FIS. 207.4 Om en annonsör använder namn, titel eller individuellt fotografi av en aktiv i samband med någon slags reklam, rådgivning eller försäljning av vara, utan den tävlandes vetskap eller godkännande, kan den aktive uppdraga åt nationellt förbund eller FIS att, om nödvändigt, vidta rättslig åtgärd mot företaget. Om den aktive underlåter att göra detta, ska FIS bedöma att den aktive har gett företaget tillstånd. 207.5 Det åligger FIS Council att bedöma om och hur mycket åsidosättande av och brott mot regler har förekommit beträffande kvalifikation av tävlande, sponsorship, reklam och stöd för de tävlande. 207.6 Vid alla tävlingar i FIS-kalendern (särskilt FIS WC) måste FIS Advertising Guidelines användas vad gäller reklam i tävlingsområdet respektive TV-området. Dessa regler, godkända av FIS Council, är en integrerad del av FIS avtal med cuparrangörer. 208 Television 208.1 Nationella skidförbunds rättigheter Varje till FIS anslutet nationsförbund, och bara dessa, har tillstånd att ingå avtal avseende utsändning av FIS-arrangemang som förbundet administrerar i landet. Sådana avtal bör skrivas i samarbete med FIS och tillgodose idrottens och förbundets bästa. Detta gäller utsändning i det egna landet såväl som överföring till grannländer inom sändnings räckvidd. Undantag är Olympiska Vinterspel och VM, där IOC resp. FIS äger rättigheten. 208.2 Bästa genomslag med TV av hög kvalité Beträffande avtal enligt 208.1 med TV-bolag eller agent måste hänsyn tas till sändningens kvalitet vid alla skid- och snowboardarrangemang, speciellt vid FIS WC-tävling och avseende; -Toppkvalitet och optimal produktion där sporten är centralpunkt, -Adekvat hänsyn och presentation av reklam- och tävlingssponsorer, -Vid populära arrangemang med stort intresse, typ FIS-tävling, ge en fullständig bild av hela tävlingen i direktsändning och erbjuda utländska bolag materialet, -Sändning i bästa möjliga kanaler med de högsta tänkbara tittarsiffrorna, -I värdlandet och intresserade närliggande länder bör tävlingen visas live, -Direktsändning måste innehålla FIS logotyp, tidtagning, datainformation och resultat liksom grafik och internationellt ljud. 208.3 FIS Council och dess kontrollfunktion

FIS Council utövar kontroll över att nationella skidförbund och arrangörer följer intentionerna i artikel 208.2. Avtal, eller del av avtal, med nationsförbund eller arrangör, som allvarligt påverkar FIS intressen, måste noggrant utredas av FIS Council. 16 208.4 Vinter-OS, FIS VM Samtliga TV-rättigheter vid Olympiska Vinterspel och FIS Världsmästerskap tillhör IOC respektive FIS. 208.5 Kontrakt Kostnaden för att kunna använda grundsignalen dvs originalbild och ljud utan kommentator och andra tillstånd, regleras mellan producerande bolag och bolag som innehar rättigheterna. 208.6 Korta inslag Korta inslag och reportage kortare än tre minuter är undantagna från regler ovan. Sådana inslag bör, om möjligt, produceras av värdbolaget och ställas till andra bolags förfogande, under förutsättning att inslagen inte kan visas innan rättighetsägaren visat arrangemanget och aldrig senare än 72 timmar efter arrangemanget. För att förstärka denna regel bör endast rättighetsägaren ha tillträde till det avgränsade och bevakade mediaområdet. 209 Filmrättigheter Avtal mellan filmproducent och arrangör av FIS VM, eller annan internationell tävling, avseende produktion av film för kommersiellt bruk, måste godkännas av FIS Council i de fall filmen ska visas i andra länder än där tävlingen arrangeras. 210 Tävlingsorganisation 211 Organisationen 211.1 Arrangören 211.1.1 Arrangör av en FIS-tävling är den person eller grupp av personer som gör nödvändiga förberedelser och därefter genomför tävlingen på plats. 211.1.2 Om inte nationellt förbund självt är arrangör kan ansluten förening utses att arrangera. 211.1.3 Arrangören måste försäkra sig om att ackrediterade personer accepterar tävlingens regelverk och juryns beslut. Vid FIS WC är arrangören tvingad att få underskrift av alla medverkande som inte innehar en giltig säsongsackreditering. 211.2 Organisationskommittén (OC) Organisationskommittén, OC, består av de medlemmar( fysiska eller juridiska personer) utsedda av arrangören och av FIS. OC har arrangörens rättigheter, skyldigheter, plikter och ansvar. 211.3 Arrangör av tävling som innehåller deltagare, vilka inte är kvalificerade enligt artikel 203-204, har brutit mot FIS tävlingsregler och åtgärder mot dem ska vidtagas av FIS Council.

212 Försäkring 17 212.1 Arrangör måste ha ansvarsförsäkring för alla medlemmar av OC. FIS förser sina anställda och utsedda funktionärer, i de fall de inte ingår i OC (t ex kontrollanter, medicinsk personal osv) med denna försäkring när de tjänstgör åt FIS. 212.2 Före första tränings- eller tävlingsdag måste arrangören för den Tekniske Delegaten, TD, kunna uppvisa dokument från ett erkänt försäkringsbolag. OC behöver en ansvarsförsäkring som täcker minst en (1) miljon CHF. Summan kan vara högre beroende på speciella regler vid t ex World Cup. 212.3 Arrangören eller nationsförbundet kan be FIS försäkringsagent att teckna försäkringen, på arrangörens bekostnad, i de fall egna möjligheter inte finns. 212.4 Alla deltagare i FIS-arrangemang måste ha olycksfallsförsäkring som täcker kostnad vid olycksfall, räddning och transport även under tävling. De nationella skidförbunden har ansvar för att deras anmälda deltagare är försäkrade. Förbundet eller dess deltagare måste kunna uppvisa bevis på detta på förfrågan av FIS, FIS-representant eller OC. 213 Program För varje tävling i FIS-kalendern måste program tillkännages av arrangören, vilket måste innehålla: 213.1 datum och plats för tävlingen, tillsammans med information om tävlingsplatsen och bästa resvägar till och från, 213.2 teknisk information om de enskilda tävlingarna och förutsättningar för deltagande, 213.3 namn på huvudfunktionärer, 213.4 tid och plats för inledande lagledarmöte och lottning, 213.5 tidsplan för officiell träning och starttider, 213.6 placering av officiella anslagstavlor, 213.7 tid och plats för prisutdelning, 213.8 sista anmälningsdag och adressuppgifter med telefon- och faxnummer samt e-postadress. 214 Tillkännagivanden 214.1 Organisationskommitten måste publicera en inbjudan till tävlingen, vilken ska innehålla information under artikel 213 ovan. 214.2 Arrangörer är, beroende av regler och beslut inom FIS, tvingade att begränsa antalet deltagare. Ytterligare begränsningar är möjliga enl. art 201.1, förutsatt att det framgår av inbjudan. 214.3 Uppskjutande eller inställande av tävlingar och förändringar av programmet måste omedelbart, genom telefon, e-post eller fax, delges FIS, alla anmälda eller inbjudna skidförbund samt utsedd TD. Tidigareläggning av tävling måste vara godkänd av FIS. 215 Anmälan 215.1 Alla anmälningar måste sändas så att de är OC tillhanda senast sista anmälningsdag. Arrangören måste ha en komplett och slutlig anmälningslista färdig senast 24 timmar före första lottning. 215.2 Nationellt förbund får inte anmäla samma tävlande till mer än en tävling på samma datum.

18 215.3 Endast ett nationellt skidförbund har rätt att anmäla deltagare till internationell tävling. Sådan anmälan ska innehålla: 215.3.2kodnummer, för- och efternamn, födelseår, nationellt förbund, 215.3.3en exakt angivelse för vilket lopp anmälan gäller. 215.4 Vid anmälan till FIS VM se Regler för FIS VM. 215.5 Anmälan av en tävlande genom ett nationellt skidförbund har innebörden av ett avtal mellan enbart den tävlande och arrangören och omfattas av Athletes Declaration. 216 Lagledarmöten 216.1 Tid och plats för första lagledarmöte och lottning måste framgå av programmet. Inbjudan till alla andra möten måste göras vid detta första möte. Krismöten måste tillkännages i god tid. 216.2 Att representeras av ersättare från annat land under diskussioner vid lagledarmöten är inte tillåtet. 216.3 Lagledare och tränare måste vara ackrediterade av arrangören till fastställt antal. 216.4 Lagledare och tränare måste åtlyda ICR och juryns beslut samt uppträda vårdat och på ett sportsligt sätt. 217 Lottning 217.1 Startordningen vid varje tävling och varje gren avgörs enligt en speciell lottning eller av poängordning. 217.2 Tävlande anmälda av nationsförbund inordnas i lottningen endast om skriftlig anmälan inkommit till arrangören i föreskriven tid. 217.3 Om en tävlande inte företräds vid lottningen av en lagledare eller tränare, kan han lottas endast om det kan bekräftas via telefon, telegram, e-post eller fax, att han kommer att deltaga. 217.4 Deltagare som blivit inlottad men inte deltager i tävlingen ska namnges i TDs rapport, om möjligt med orsaken till uteblivandet. 217.5 Representanter från alla deltagande nationer måste bjudas in till lottningen. 217.6 Om en tävling blir uppskjuten minst en dag måste lottningen göras om. 218 Publicering av resultat 218.1 De inofficiella och officiella resultaten ska publiceras enligt reglerna för grenen. 218.2 Data och tider från alla FIS-tävlingar står till förfogande för FIS, arrangören, nationellt förbund och deltagare för att användas i deras egna utgivningar inkl webbsidor. Användning av data och tider på webbsidor ska ske enligt föreskrifter i FIS Internet Policies. 218.3 FIS Internet Policies och utbyte av datainformation vid FIS-tävlingar 218.3.2Allmänt Som en del av det utvecklingsarbete som pågår för skid- och snowboardåkning, uppmuntrar och uppskattar FIS det arbete som utförs inom nationsförbunden för att

19 ge medlemmar och supporters mera information. Internet har där en stor, och ökande, betydelse. Följande policy har därför fastlagts för att hjälpa de nationella skidförbunden med information från FIS-tävlingar, samt för att klarlägga de speciella omständigheter som gäller vid användande av dessa data. 218.3.3FIS-kalenderdata Ett speciellt program för att fritt hantera data i FIS-kalendern har tagits fram till nationsförbund och tredje man. En varje vecka uppdaterad datafil, som innehåller kalenderinformation blir tillgänglig på ftp site:ftp/fisski.ch Denna kan exporteras till nationsförbunden för planering o dyl. Dessa data får inte lämnas ut till tredje man eller organisation för kommersiellt bruk. 218.3.4Resultat och poängställning Nationellt förbund kan få officiella resultat efter att de godkänts av FIS poängberäkning vid kansliet. Dessa data blir tillgängliga efter förfrågan till FIS ITansvarige, vilken också lämnar ut nödvändiga rutiner vid varje tillfälle. Resultat från FIS WC innehåller också en eloge till resultatserviceföretaget. Ställningen i de olika cuperna blir också tillgänglig snarast efter inmatning. 1. Resultat och data från FIS-tävling får endast användas av nationellt förbund, arrangör och deltagare för webbsidor och inte lämnas vidare till tredje man eller organisation för kommersiellt bruk. Nationellt förbund får ladda ner dessa data till egen mjukvara för t ex utvärdering av resultat osv. 2. Nationellt förbund som vill visa resultat på egen hemsida, men inte har lämplig mjukvara för att ta emot rådata, kan skapa en länk till relevant sida på FIS hemsida. Ex. resultat; htttp://www.fis-ski.com/results/index.php Ställning; http://www.fis-ski.com/cupstandings/index.php 3. En länk ska skapas från FIS hemsida till alla nationella förbund med egen hemsida, liksom, på begäran, till skidindustri och media. En returlänk till FIS hemsida bör också tillföras. 218.3.5Arrangörers tillgång till resultat Arrangörer av FIS WC-tävlingar kan hämta officiella resultat från sina lopp ur databasen efter att de har godkänts av FIS poängberäkning. Denna beräkning sker automatiskt omedelbart efter tävlingen. Pdf-filen med resultat och poängställning kan laddas ner från ftp://ftp.fisski.ch/all pdf files/ åtföljd av grenkod och namn på tävlingsorten:al (alpin), CC (längd), JP (backhoppning), NK (nordisk kombination), SB (snowboard), FS (freestyle) etc. Enskild tävling identifieras genom tävlingskoden på den detaljerade sidan i kalendern. 219 Priser 219.1 Detaljerade regler för prisutdelning utfärdas av FIS. Priser bör bestå av minnessaker, diplom, checker eller kontanter. Priser för rekord är förbjudna. FIS Council beslutar på hösten, ungefär ett och ett halvt år före tävlingssäsongen, om minimi- respektive maximigränser på prispengar. Arrangör måste informera FIS om sina prissummor före den 15 oktober. 219.2 Om två eller flera tävlande går i mål på samma tid eller får samma poäng ska de få samma placering. De ska erhålla lika priser, titlar eller diplom. Fördelning av titlar och priser genom lottning eller genom ytterligare tävling är inte tillåten. 219.3 Alla priser ska fördelas senast sista dagen av en tävling eller serie av tävlingar.

220 Servicepersonal, leverantörer och firmaföreträdare Dessa regler gäller i princip alla grenar, med beaktande av deras specialregler. 20 220.1 Organisationskommitten för en tävling måste förse TD med en förteckning över leverantörer och servicepersonal som ackrediterats. 220.2 Det är förbjudet för leverantörer och deras personal att göra reklam inom det begränsade området, liksom att bära klart synliga kommersiella märken, som inte innefattas av artikel 207, på kläder eller utrustning. 220.3 Ackrediterad servicepersonal och leverantörer får från FIS en officiell ackreditering att följa. Arrangör får fritt ackreditera ytterligare firmarepresentanter eller andra betydande personer. 220.4 Alla, av FIS eller arrangör, ackrediterade har tillträde till banor och hoppbackar, om inte annat sägs i specialregler. 220.5 Olika typer av ackreditering 220.5.2TD, jurymedlem och de som nämns i artikel 220.3 med klart synlig ackreditering har tillträde till banor och hoppbackar. 220.5.3Servicepersonal knutna till lag tillåts komma in på start- och serviceområde vid målet. De har inte tillträde till banor och hoppbackar. 220.5.4Firmarepresentant ackrediterad av arrangör och inte FIS-ackrediterad har inte tillträde till banor och de begränsade serviceområdena. 221 Läkarundersökning och doping 221.1 Nationellt förbund är ansvarigt för hälsan hos sina deltagare vid tävling. Alla tävlande, män och kvinnor, ombeds därför göra en ordentlig hälsoundersökning. Denna undersökning ska göras i hemlandet. 221.2 På begäran av FIS medicinska kommitté eller dess representant måste tävlande genomgå en hälsotest före eller efter tävlingen. 221.3 Doping är förbjuden. Alla brott mot FIS Anti-dopingregler kommer att bestraffas enligt dessa regler. 221.4 Dopingkontroller kan genomföras såväl vid alla FIS-tävlingar som utanför tävling. Regler och tillvägagångssätt är publicerade i FIS anti-dopingregler och FIS genomförandeguide (Procedural Guidelines) 221.5 Tävlandes könstillhörighet Om frågan om, eller protest mot en tävlandes kön uppstår, ska FIS ta ansvar för att fastställa den tävlandes könstillhörighet. 222 Tävlingsutrustning 222.1 En deltagare får delta i en FIS-tävling endast med utrustning som inryms i FIS reglemente. Deltagaren är ansvarig för den utrusning som används (skidor, snowboard, bindningar, skidskor, dräkt etc). Det är dennes plikt att tillse att utrustningen svarar mot reglerna och mot allmänna krav på säkerhet och att utrustningen är i gott skick. 222.2 Termen tävlingsutrustning innefattar alla delar av utrustning som deltagaren använder under tävling. Därmed inbegrips klädesplagg såväl som apparater med teknisk funktion. Hela tävlingsutrustningen bildar en funktionell enhet.

21 222.3 All ny utveckling vad gäller tävlingsutrustning måste i princip godkännas av FIS. FIS tar inget ansvar vid godkännande av teknisk utveckling för att utrustningen vid lansering innebär okänd risk för hälsan eller ökar risken för skador. 222.4 Innovationer måste överlämnas till FIS senast den 1 maj inför kommande säsong. Under det första året kan ny utveckling bara godkännas provisoriskt och sedan slutgiltigt inför nästföljande säsong. 222.5 Utrustningskommittén (Committee for Comp. Equipment) utformar utrustningsregler efter godkännande av FIS Council (definitioner och beskrivningar på tillåten utrustning). I princip är onaturliga och konstgjorda hjälpmedel, vilka förändrar uppträdandet hos den tävlande och/eller innebär en teknisk korrigering av en individs fysiska förmåga till ett onaturligt rörelsesätt, inte godkänt. Ej heller är tävlingsutrustning som innebär hälsorisk eller ökar risken för olyckor godkända. 222.6 Kontroller Närsomhelst före och under tävlingssäsong, eller på grund av protest till TD på aktuell tävling, kan olika utrustningskontroller genomföras av medlem i Utrustningskommitten. Skulle det föreligga en välgrundad misstanke om brott mot reglerna, ska utrustningen genast omhändertas av kontrollant eller TD i närvaro av vittnen, förseglas och sändas till FIS. FIS överlämnar sedan utrustningen till välrennomerad granskare. I händelse av protest mot utrustning, står den förlorande parten för kostnaden för undersökningen. 223 Sanktioner 223.1 Allmänt 223.1.1 En händelse där sanktion kan vara aktuell och straff utdömas definieras som: - brott mot eller åsidosättande av tävlingsregler, - icke åtlydande av direktiv från jury eller enskild medlem av jury enligt 224.2, eller, - osportsligt uppträdande. 223.1.2 Följande uppträdande ska också betraktas som regelvidriga; - försök att begå ett regelbrott, - orsaka eller underlätta för annan att begå regelbrott, - lura eller förleda annan att begå regelbrott. 223.1.3 För att avgöra om ett uppträdande innebär ett regelbrott ska hänsyn tas till; - huruvida uppträdandet var avsiktligt eller oavsiktligt, - om uppträdandet var förorsakat av omständigheter innebärande trångmål eller fara. 223.1.4 Alla FIS-anslutna förbund, inklusive deras ackrediterade medlemmar, bör acceptera och godkänna dessa regler och sanktioner för att framstå som lojala till FIS statuter och ICR. Sv. Tillägg SSF ställer sig bakom denna regel. 223.2 Giltighet 223.2.1 Dessa sanktioner gäller;

22 - alla som är ackrediterade av FIS, eller arrangör av tävling införd i FISkalendern, och gäller såväl inom tävlingsområdet som områden utanför med anknytning till arrangemanget, - alla personer som inte är ackrediterade men befinner sig inom tävlingsområdets gränser. 223.3 Bestraffning 223.3.1 Begånget regelbrott kan bestraffas enligt följande; - reprimand, varning, skriftlig eller muntlig, - indragning av ackreditering, - icke utfärdande av ackreditering, - penningbot med maximalt CHF 100 000. - Tidspåslag 223.3.1.1 FIS-anslutna förbund är ansvariga gentemot FIS för böter och administrativa kostnader som är hänförliga till personer, för vilka förbundet har ansvar för ackrediteringen. 223.3.1.2 Personer utanför 223.3.1.1 har eget ansvar för utdömda böter och administrativa kostnader gentemot FIS. Vid utebliven betalning förloras rätten till ackreditering under ett år. 223.3.1.3 Utdömd bot förfaller till betalning inom åtta (8) dagar efter tillkännagivande. 223.3.2 Alla tävlande deltagare kan dessutom bestraffas med; - diskvalifikation, - försämring av startposition - förändring eller tillbakadragande av priser till arrangörens fördel, - uteslutning från FIS-arrangemang. 223.3.3 En tävlande ska diskvalificeras endast om hans förseelse bedöms ge fördel i resultathänseende, såvida inte reglerna säger annat i det enskilda fallet. 223.4 En jury kan bestraffa enligt 223.3.1 och 223.3.2, men kan inte utdöma bot högre än CHF 5000 eller utesluta en tävlande för flera än det arrangemang där regelbrottet begicks. 223.5 Följande beslut om straff kan utdelas muntligt; - reprimand, varning, - indragning av ackreditering för aktuellt arrangemang för person som inte ackrediterats via nationellt förbund, - indragning av ackreditering för aktuellt arrangemang för FIS-ackrediterad, - avslag på sökt ackreditering för person som befinner sig inom tävlingsområdet eller område med anknytning till tävlingen. 223.6 Följande beslut om straff bör utdelas skriftligt: - penningbot, - diskvalifikation, - förändrad startposition, - uteslutning, - indragning av ackreditering som gått via nationellt förbund, - indragning av FIS-ackreditering.

23 223.7 Skriftliga beslut om bestraffning måste skickas till den de avser (om inte en tävlande), dennes nationsförbund och FIS generalsekreterare. 223.8 Alla diskvalifikationer ska medtagas i domarens och/eller TD s rapport. 223.9 Alla bestraffningar ska medtagas i TD s rapport. 224 Riktlinjer för åtgärd (Procedural guidelines) 224.1 Juryns makt Jury har rätt att utdöma sanktioner efter majoritetsbeslut enligt reglerna ovan. Vid lika röstetal har juryns ordförande utslagsröst. 224.2 Inom tävlingsplatsen, speciellt under tränings- och tävlingsperioden, har varje röstberättigad jurymedlem rätt att utdela muntlig varning och att dra in ackreditering för aktuellt arrangemang. 224.3 Kollektiva regelbrott Om flera personer begår samma regelbrott samtidigt och under samma omständigheter, kan juryns beslut om en person anses gälla alla inblandade. Det skrivna beslutet ska innehålla namn på alla inblandade och innebörden av straffet gälla var och en. Beslutet ska delges var och en av de inblandade. 224.4 Begränsning En person bör inte bestraffas om inte åtgärd för bestraffning har vidtagits inom 72 timmar efter regelbrottet. 224.5 Varje person som är vittne till en påstådd händelse ombeds medverka vid juryförhör då juryn behöver ta hänsyn till all relevant bevisning. 224.6 Juryn kan konfiskera föremål som kan misstänkas bli använda för att göra åverkan på material och utrustning. 224.7 Innan ett beslut sätts i kraft (förutom vid varning och indragning av ackreditering enligt 223.5 och 224.2), bör den anklagade ges tillfälle att försvara sig, muntligt eller skriftligt. 224.8 Alla juryns beslut ska protokollföras skriftligt och innehålla; 224.8.1 Det påstådda regelbrottet 224.8.2 Bevis på regelbrottet 224.8.3 Regel eller jurybeslut som avses vid regelbrottet 224.8.4 Utdömd bestraffning 224.9 Straffet bör stå i proportion till regelbrottet. När det gäller omfattningen av det utdömda straffet måste hänsyn tas till förmildrande eller försvårande omständigheter. 224.10 Överklagan 224.10.1 Förutom vad som sägs i artikel 224.11, kan juryns beslut om påföljd överklagas enligt ICR s regler. 224.10.2 Om en överklagan inte är registrerad inom den tid som fastställs enligt ICR är juryns beslut slutgiltigt.

24 224.11 Följande beslut av juryn kan inte överklagas; 224.11.1 Muntliga straff utdelade enligt 223.5 och 224.2 224.11.2 Penningbot mindre än CHF 1000 224.12 I alla övriga fall kan överklagan ställas till appellationskommissionen enligt ICR 224.13 Juryn har rätt att till appellationskommissionen överföra föreslagna straff utöver penningbot på CHF 5000 och avstängning längre än för aktuellt arrangemang (se 223.4). 224.14 FIS Council har rätt att förse appellationskommissionen med kommentarer avseende jurys skriftliga bestraffningsbeslut. 224.15 Kostnad för beredning och hantering Avgifter och kontanta utlägg, inklusive resekostnader, är jämförbara med kostnad för TD och ska betalas av den dömde. I händelse av att juryns beslut blir underkänt, helt eller till del, påtager sig FIS alla kostnader. 224.16 Indrivning av penningbot 224.16.1 FIS bevakar inbetalningen av utdömd penningbot och hanteringskostnad. Indrivningskostnad betraktas som hanteringskostnad. 224.16.2 Alla utestående penningböter som en dömd har att betala anses vara det nationella skidförbundets skuld. 224.17 Fondering Alla penningböter betalas till FIS Youth Promotion Fund (ungdomsutvecklingsfond) 224.18 Dessa regler är inte applicerbara på brott mot FIS dopingregler. 225 Appellationskommissionen, Appeals Commission ( AC) 225.1 Utnämningar 225.1.1 FIS Council har att från disciplinkommittén, eller jämställd, utse ordförande och vice ordförande för AC. Vice ordförande ska leda arbetet när ordföranden är förhindrad eller diskvalificerad på grund av jäv, fördom eller förutfattad mening. 225.1.2 Ordföranden skall utse tre medlemmar, där denne själv kan ingå, till AC från disciplinkommitté eller jämställd, till varje fall som går till AC för avgörande med majoritetsröstning. Vid arbete i AC är medlem neutral och oberoende av FIS. 225.1.3 För att undvika jäv eller annan förutfattad mening, liksom risk för sådan bör inte medlem, utsedd till AC, tillhöra samma nationsförbund som den dömde. Dessutom måste medlem frivilligt underrätta ordföranden om sådant som kan anses vara jäv eller förutfattad mening, för eller emot, den dömde. Föreligger sådana omständigheter ska ordförande, eller vice ordförande, diskvalificera medlemmen i detta mål. 225.2 Ansvar

25 225.2.1 AC ska hålla förhör endast avseende appellation från den dömde, eller från FIS Council, angående beslut av tävlingsjury, eller ärenden hänvisade från tävlingsjury, med rekommendation om straff utöver vad som omnämns i bestraffningsreglerna. 225.3 Förfaringssätt 225.3.1 Appellation måste behandlas av ordföranden inom 72 timmar från mottagandet, såvida inte samtliga inblandade parter skriftligt enas om utsträckt tid före förhandling. 225.3.2 Alla appeller och svar måste överföras skriftligt, inklusive de bevis parterna önskar åberopa i appell eller svar därpå. 225.3.3 AC beslutar om plats och arrangemang för appellen. 225.3.4 AC ska specificera kostnaden för appellen enligt 224.15. 225.3.5 AC ska muntligen framlägga sitt beslut när förhandlingen avslutas. Beslutet, med motiveringar, ska skriftligt tillställas FIS, som i sin tur delger parterna och deras nationsförbund samt alla jurymedlemmar vars beslut överklagats. Dessutom ska det skriftliga beslutet finnas tillgängligt på FIS kansli. 225.4 Ytterligare överklagan 225.4.1 Beslut av AC som första instans kan överklagas till FIS domstol. 225.4.2 Överklagan till FIS domstol ska skriftligt vara FIS generalsekreterare tillhanda inom åtta dagar från offentliggörandet av AC s beslut. 225.4.3 En överklagan till AC eller FIS domstol uppskjuter inte ikraftträdandet av bestraffningsbeslut taget av tävlingsjury eller AC. 226 Brott mot bestraffning Föreligger brott mot bestraffning som utdömts ( enligt ICR 223 eller FIS dopingregler) kan FIS Council utdöma ytterligare bestraffning av olika karaktär som anses lämpliga. I sådana fall anses några, eller samtliga, av följande straff tillämpliga: 226.1 Bestraffning av inblandade individer; - skriftlig varning, och /eller - penningbot som inte får överstiga CHF 100000:-. och/eller - tävlingsförbud på nästa nivå av straffskalan. Ex. Om en tremånaders avstängning utdömts för ett dopingbrott betyder ett brott mot domen en tvåårig avstängning. Om en tvåårig avstängning för liknande brott utdömts, ger ett brott mot domen en livslång avstängning, och/eller - återtagande av ackreditering för inblandade individer. 226.2 Sanktioner mot nationellt skidförbund

- återtagande av monetära bidrag från FIS och/eller - inställelse av framtida FIS-arrangemang inom landet i fråga, och/eller - återtagande av några eller samtliga rättigheter som FIS-medlem, inklusive deltagande i alla tävlingar i FIS-kalendern, rösträtt vid FIS-kongress, medlemskap i FIS-kommitteer. 26

S E K T I O N 2 27 300 Längdskidtävlingar 300.1 FIS sanktionerade tävlingar regleras av följande FIS publikationer: ICR första delen (200), andra delen (300), WC-regler, regler och riktlinjer för FIS punkter och årliga riktlinjer för längdåkning fastställda av FIS längdkommitté. Sv Tillägg Av SSF sanktionerade tävlingar regleras av FIS publikationer med SSF tillägg för nationella tävlingar. A. SEKTION II - TEKNISKA BESTÄMMELSER Organisation 301 Organisationskommittén (OC) 301.1 En organisationskommitté skall utses för en internationell tävling. OC består av medlemmar utsedda av FIS, det nationella förbundet och av arrangören. Organisationskommittén administrerar rättigheter, skyldigheter och förpliktelser för arrangören. Se 210. 302 Tävlingsfunktionärer 302.1 Nominering av tävlingsfunktionärer 302.1.1 FIS utser följande funktionärer - vid OS och VM :TD, TD assistent, jurymedlemmar och FIS Race Director (RD) - vid WC och JVM : TD, TD assistent och RD - vid Continental Cup (COC) och FIS-tävlingar : TD 302.1.2 Nationella förbundet utser följande funktionärer: - JVM,WC,COC och FIS tävlingar: nationell TD assistent Sv Tillägg Om inte SM, JSM, rikstävlingar och cuper är FIS-tävling, utser SSF TD 302.1.3 Av Organisationskommittén utsedda medlemmar. Arrangören utser alla övriga medlemmar. Ordföranden i organisationskommittén eller hans/hennes assistent representerar OK och leder OK:s möten. Han/hon samarbetar i nära kontakt med FIS före och efter tävlingen. Se artikel 210. Inom OK skall det finnas en person utsedd till tävlingsledare och som är kvalificerad att leda tävlingen och övervaka de tekniska aspekterna i tävlingen. Tävlingsfunktionärer består av specialister som är särskilt kvalificerade för sina tilldelade uppgifter. Varje tävlingsfunktionär får endast ha en uppgift. Funktionärerna skall vara lätt igenkända genom sina kläder, armbindlar eller kännetecken. 302.1.4 För OS, VM och JVM skal tävlingsledaren vara kvalificerad FIS TD. 302.1.5 TD skall ständigt informeras av OK om hur planering och förberedelser för tävlingen fortskrider och av förändringar som kanske skall göras. 302.2 Följande tävlingsfunktionärer utses av tävlingsledaren.

28 302.2.1 Följande tävlingsfunktionärer skall utses - tävlingssekreterare - banchef - tid och datachef - stadionchef - chef för kontroll och säkerhet Tävlingsledare kan utse ytterligare funktionärer 302.3 Tävlingskommittén och dess uppgifte 302.3.1 Tävlingsledaren - är ansvarig för alla frågor som rör tävlingen - informerar TD löpande om förberedande arbetet och om förändringar som kanske skall göras - skall kontrollera att alla funktionärer som är ansvariga för tävlingens organisation, är tillräckligt kvalificerade för att tävlingen genomföres i överensstämmelse med de internationella reglerna. - övervakar tävlingsfunktionärernas arbete - är ordförande för lagledarmötet, medlem av juryn och OK: s representant i handläggningen med TD - är ansvarig för kontrollfunktioner och tävlingens säkerhetsaspekter - förse TV med optimal täckning och arbetsvillkor för media 302.3.2. Tävlingssekreteraren: - rapporterar till tävlingsledaren - är ansvarig för allt sekreterararbete som krävs för den tekniska delen av tävlingen - förbereder alla formulär för start, tidtagning, resultatuträkning, lottning och teknisk kontroll - kontrollerar att anmälan är korrekt och med giltig FIS kod - kontrollerar FIS punkter och tävlingskvoter på tävlingar med begränsade starfält - förbereder lagledarmötet - iordningställer och distribuerar startlistor - iordningställer och distribuerar tävlingsinformation (inbjudan, nationsinformation och resultat) - sammanställer och distribuerar protokoll från lagledarmöten, jurymöten efter godkännande av TD - svarar för att snabbast möjligt offentliggöra de inofficiella resultaten på anslagstavlan och för utdelning av de officiella resultatlistorna inklusive olika former av diskvalifikationer - skall omedelbart överlämna protester till juryn 302.3.3 Banchefen - rapporterar till tävlingsledaren - skall vara väl insatt i banans normer och homologiseringsregler - ha kunskap om hur banans prepareringsutrustning används i förhållande till olika snöförhållanden för att uppnå optimal banpreparering - skall kunna sätta spåret i ideallinjen och korrekt preparera eller ta bort spåret i kurvor och i utförslöpor - är ansvarig för preparering av skidtestområden, uppvärmningsspår, spårmärkning och avspärrningar av banan, temperaturmätning, första hjälpstationer, vätskekontroller och för placera ut mellantidsstationer

29 - använder sig av prepareringsgrupper och föråkare för att säkra att banan är i bästa möjliga kondition - låter minst två efteråkare eller en snöskoter åka runt banan efter sista åkaren. 302.3.4 Chef för tidtagning och datakommunikation - rapporterar till tävlingsledaren - är ansvarig för att ge direktiv och koordinera funktionärers arbete inom tidtagningsfunktionen - leder manuella tidtagningen, elektriska tidtagningen, mellantider och funktionärers beräkning av resultat - koordinerar placeringen av mellantider med huvudproducenten - koordinerar startern, måldomare och målkontrollanter med stadionchefen - leder arbetet med datakommunikation och svarar för resultatinformation till media 302.3.5 Stadionchefen - rapporterar till tävlingsledaren - är ansvarig för alla aktiviteter inom stadionområdet. Detta inkluderar flödet av tävlande till starten, skidmärkning, reklam skyltar, skidkontroll vid mål, flödet från målområdet, support för antidoping kontroll - svarar för avspärrningar, märkning av tävlingsbanan och skyltar på stadion - koordinera placeringen av start och mållinjen med tidtagningschefen - koordinera all banpreparering på stadion med banchefen - koordinera med chefen för kontroll och tävlingssäkerhet effektiva avspärrningar och kontroll på stadion för tävlande, tränare, servicepersonal och media. - Iordningställer den mixade zonen i målområdet, se homologiseringsmanualen 302.3.6 Chefen för kontroll och säkerhet - rapporterar tilltävlingsledaren - samordnar sina aktiviteter med stadionchefen och banchefen - beslutar tillsammans med tävlingsledaren och TD placeringen av lämpliga kontroller - informerar kontrollanterna om deras uppgifter, särskilt om paragraferna 314, 340 och 341 - utrustar kontrollanterna med kontrollkort och annat material som är nödvändigt och visa dom sina platser - samlar ihop all lämplig information och kontrollkort efter tävlingen och rapporterar incidenter till juryn - är vid OS, VM, WC och JVM ansvarig för säkerhet och avspärrningar inom och runt banorna, inom nationstestområdet och i stadionområdet - två kontrollanter är nödvändiga på varje ställe. Antalet och placeringen av kontroller bestäms utan den aktives, tränarens eller ledares vetskap. Kontrollanterna vid respektive plats noterar regelbrott och noterar att varje tävlande har passerat kontrollpunkten. De får använda video-utrustning. Efter tävlingen skall de informera chefen för kontroll och tävlingssäkerhet om något regelbrott har upptäckts och vara beredda att redovisa för juryn. Sv tillägg Passerkontrollanternas, två personer vid varje kontroll, skall anteckna alla skidåkare som passerar kontrollen ifråga. Arrangören ansvarar för att teknikkontrollanterna är väl utbildade och skall vara utrustade med

30 videokamera och modern kommunikationsutrustning. Om en skidåkare lämnar det markerade spårområdet skall detta tydligt anges på protokollet. Då sista skidåkaren passerat kontrollen skall chefen för passerkontrollanterna samla in kontrollkorten och lämna dem till tävlingssekreteraren. 302.3.7 Övriga tävlingsfunktionärer 302.3.7.1 Media och informationschef - ansvarar i samarbete med tävlingsledaren, banchefen, stadionchefen, kontroll- och säkerhetschefen och tävlingssekreteraren för att skapa optimala arbetsvillkor för media, utrustningsleverantörer och tävlingsfunktionärer i mediaområdet och i mixade zonen. Detta inkluderar utformningen av den mixade zonen. Detta inkluderar utseendet av den mixade zonen och fotografernas, journalisternas och kommentatorernas placeringar. Ordnar lokaler för presskonferenser och goda arbetsbetingelser för mediapersonal - är också ansvarig för flödet av relevant information till press, radio och TV och för en effektiv högtalaranläggning på stadion 302.3.7.2. Chefen för medicinska servicen: - är ansvarig för all organisation av sjukvårdstjänst, första hjälpen och för snabba transporter till närmaste sjukvårdsintättning - är ansvarig för att det finns lokaler för medicinska tester och behandlingsrum. 303 Tävlingsjuryn och dess uppgifter 303.1 Tävlingsjuryns medlemmar 303.1.1 Vid OS och VM består juryn av följande medlemmar: - TD, som är ordförande i juryn - assisterande TD - tävlingsledare - ytterligare två utländska medlemmar utsedda av FIS De utses av FIS Council på förslag från längdkommittén. 303.1.2 Vid WC-tävlingar och Junior-VM består juryn av följande: - TD, som är ordförande i juryn - assisterande TD (utsedd av FIS) - tävlingsledaren - nationell TD-assistent (utsedd av värdlandets nationella skidförbund) 303.1.3. Vid Continental Cup och FIS-tävlingar består juryn av följande: - TD, som är ordförande i juryn - tävlingsledaren - nationell TD-assistent (utsedd av värdlandets nationella skidförbund) Svenskt tillägg. Vid SSF:s mästerskapstävlingar består juryn av 3 medlemma. Tekniska delegaten (TD), ass TD och tävlingsledare. Vid nationella tävlingar består tävlingsjuryn av 3 medlemmar: Tävlingsledaren, banchefen eller chefen för tidtagarna samt en tredje person utsedd av tävlingskommittén inom sig eller bland vid tävlingen närvarande ledare eller bland representanter (kontrollanter) från SSF, om

31 sådana befinner sig på tävlingsplatsen. Ordföranden utses inom juryn. Juryns medlemmar skall vara väl förtrogna med tävlingsreglerna och berörd tävlingsorganisation. TD - tekniska delegaten är ordförande i juryn och har avgörande vid lika röstetal. 303.2 Tävlingsjuryns uppgifter 303.2.1 Tävlingsjuryn skall försäkra sig om att tävlingen organiseras och genomförs i enlighet med FIS regler. Ansvaret börjar när juryn utses och är avslutad när protester från sista tävlingen har behandlats och den officiella resultatlistan är producerad. Första jurymötet bör genomföras före den officiella träningen/besiktningen. 303.2.2 Juryn skall klargöra och besluta om: - huruvida en tävling skall uppskjutas, avbrytas eller inställas. Om temperaturen är under -20 o grader, mätt på banans kallaste punkt, skall juryn uppskjuta eller inställa tävlingen. Vid svåra väderförhållanden (stark vind, hög luftfuktighet, ymnigt snöfall, eller hög temperatur) kan juryn, i samråd med lagledarna för de deltagande lagen och tävlingsläkaren uppskjuta eller inställa tävlingen. - huruvida force majeure var orsak till en tävlandes sena ankomst till start - huruvida reserver får insättas och sena anmälningar skall tillåtas - huruvida protester skall accepteras och sanktioner eller diskvalifikationer utdelas - huruvida man skall tillgripa sanktioner mot en tävlande eller ledare - huruvida startordningen och i speciella fall startmetoden skall ändras, se 334 - varje fråga som ej täcks av FIS regler Sv Tillägg Som köldgräns vid ungdomstävlingar gäller -15 o. Nationella tävlingar (även SM och nationell cup) -17 o vid bästa förhållanden. 303.2.3 I olika situationer, speciellt under officiella träningen och tävlingstiden har varje röstberättigad jurymedlem rätt att utdela muntliga bestraffningar och rätt att återta gällande ackreditering för pågående tävling. 303.2.4 Beslut av juryn tas genom majoritetsbeslut. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. 304 Tekniske delegatens (TD) och assisterande Tekniske delegatens (ATD) roll vid WC, VM, OS, JVM 304.1 Auktoritet 304.1.1 TD är FIS:s delegat i tävlingens organisation, och är FIS:s garant för att tävlingen genomförs enligt FIS:s regler. TD skall ha en giltig TD-licens. TD har ansvaret att engagera assisterande TD och av nationella förbundet utsedd assisterande TD att förbereda, genomföra och utvärdera tävlingen. TD är ansvarig för att organisera juryns arbete. 304.2 Utnämning av TD

32 304.2.1 För alla OS, VM och WC-tävlingar skall TD och assisterande TD vara från en annan nation. För andra internationella tävlingar kan TD utses från samma nation. Tävlingar som regelbundet genomförs som FIS-tävlingar skall ha en utländsk TD åtminstone vart fjärde år. 304.2.2 För OS, VM, JVM och WC-tävlingar utses TD och assisterande TD av FIS längdkommitté. För OS och VM skall FIS utnämningar förankras av FIS Council. För andra internationella tävlingar utses TD av Subkommittén för Regler och Kontroll. För JVM, WC, Continental Cup och FIS-tävlingar skall det nationella skidförbundet utse en nationell assisterande TD. Sv Tillägg För teknisk rådgivning vid SM, JSM och USM, riksfinaler i ungdomspropagandatävlingar, OS/VM-tester och riksomfattande cuptävlingar utser SSF tekniska delegater (TD) i direkt anslutning till förbundsstyrelsens beslut om arrangör. Vid GM, NM och SvM utses TD av berörda distrikt. Vid DM utses TD av respektive SDF:s LK. 304.2.3 Personer som har en position med ansvar för landslag tillåts inte att bli nominerad som TD eller Jurymedlem för OS, VM och WC. 304.3 TD ansvar före tävlingen: 304.3.1 TD skall anlända till tävlingsplatsen i så god tid att han/hon kan kontrollera förhållanden före den officiella träningens börjar och att korrekta förberedelser för träning och tävling genomförs och att eventuella nödvändiga förbättringar före tävlingens start görs. Vid tävlingar där FIS tävlingsdirektör inte är närvarande övertas dennes uppgifter av TD, se 306.1. 304.3.2 Före tävlingen är TD ansvarig för: - upprätta kontakt med FIS tävlingsdirektör och organisationskommittén från och med uppdraget har erhållits. - besöka platsen för OS och VM sommaren före tävlingen, kan även gälla andra arrangörer efter beslut av FIS. - hålla FIS, SSF informerad om förberedelserna som genomförs för tävlingen - försäkra sig om att den officiella träningen genomförs enligt 338 - undersöka att logi, mat och researrangemang för de tävlande är tillfredsställande och ge förslag på förbättringar vid behov. - besluta om en reservbana, eller förändringar av delar av den homologiserade banan, föreslagen av arrangören, skall användas pga snöbrist eller orsakad av force majeure. - undersöker homologiseringshandlingarna för WC, Continental Cup och FIStävlingar - se till att tillräcklig utrustning är tillgänglig för att korrekt kunna preparera banorna. - undersöka om alla dokument (planer och profiler över banorna med alla tekniska data, inbjudningar etc.), som är nödvändiga för information till de deltagande nationerna, är tillgängliga i vederbörlig tid. - säkerställa att vallautrymmen har erforderlig värme och ventilation. - i samarbete med tävlingschefen och banchefen, besluta när banan skall prepareras, den optimala sträckningen, spårbredden och säkerhetsanordningarna.

33 - se över stadionplanen med tävlingsledaren för att tillförsäkra lämpliga arbetsförhållanden på start- och målområdet för juryn, tävlingsfunktionärer och lagledare och kontrollera tillträde till start och från mål för de tävlande. - kontrollera startförfarandet för aktuell tävlingsform. - kontrollera arrangemangen för jury- och lagledarmöten. - undersöka med tävlingssekreteraren tillvägagångssätten för anmälningar, gruppering, lottning och en omedelbar framställning av start- och resultatlistor. - undersöka också kvaliteten och riktigheten av den information som ges till nationslagen. - om datalottning användes, genomföra en testlottning före den aktuella lottningen. - tillsammans med tävlingschefen förbereda dagordningen för lagledarmötet - övervaka lagledarmöten. - ge allmän information och klargöra regeländringar. - övervaka gruppering och lottning, och bestämma plats och tid för jurymöten. - övervaka placeringen av första hjälpen och organisationen av den medicinska vården. - se över ackreditering och tillstånd att beträda tävlingsbanor och skyddszoner. - kontrollera att arrangören har en giltig regelbok och en giltig FIS-punktlista, och förbereda införandet av de tävlandes koder i resultatlistan - tillsammans med arrangören komma överens om placeringen av teknikkontroller. - kontrollera tävlingens försäkringshandlingar. TD skall kunna åka skidor hela eller delar av banan för att undersöka och kontrollera prepareringen. TD kan lämna över denna uppgift åt någon jurymedlem. 304.4 TD:s uppgifter under tävlingen 304.4.1 Under tävlingen skall TD: - anlända minst två timmar före start till tävlingen eller tidigare om väderförhållandena är svåra. - informera sig om alla förberedelser som gjorts för tävlingen efter rapport från tävlingschefen och banchefen. - ansvara för att tävlingsutrustning och reklammärkning är i enlighet med reglerna. - vara närvarande på stadionområdet, om inga andra uppgörelser har meddelats till tävlingschefen. - övervaka varje detalj, som kan påverka tävlingens framgång och vara tillhands om svårigheter uppstår. - stå i regelbunden radiokontakt med medlemmar av juryn eller åtminstone ha permanent kontakt med tävlingschefen och banchefen. - främja för gott samarbete mellan tidtagnings-, data- och informationspersonalen 304.5 TD:s uppgifter efter tävlingen 304.5.1 Efter tävlingen skall TD: - motta en slutrapport från tävlingsledaren, banchefen, kontroll- och säkerhetschefen. - träffa juryn för att fatta eventuella nödvändiga beslut, - erhålla den inofficiella resultatlistan från tävlingssekreteraren och

34 kontrollera den tillsammans med tävlingssekreteraren - kontrollera att de tävlandes koder och FIS-punkter är införda i resultatlistan. - beräkna tävlingspåslaget. - kontrollera att de officiella resultaten publiceras (inklusive FIS hemsida) 304.5.2 Inom 3 dagar efter tävlingen skall TD till FIS kontor, till arrangören och till arrangörens förbund sända en detaljerad skriftlig rapport om förberedelserna, planeringen och genomförandet av tävlingen, samt kvaliteten på det tekniska genomförandet. 304.5.3 Sörja för att om en diskvalifikation eller sanktion har utdömts skall det finnas underlag för detta vid en eventuell överklagandeprocess. 304.6 Assisterande TD (WC, VM, OS och JVM) Assisterande TD måste inneha en giltigt TD-licens för längdåkning och ansvarar för följande funktioner: - Inspektion av stadion och spårsystem vid ankomst. - Ansvarig för att en korrekt och tidsmässigt riktig arbetsplan för tävlingens genomförande efterföljs avseende: stadion, banor, utrymme för tävlande och ledare, uppvärmningsspår och vallaområde. - Kontakter med tränare Biträder TD med TD-rapport efter tävling. 305 Ersättning för kostnader 305.1 Fordringar på arrangören 305.1.1 Internationella tävlingar: TD har rätt att få ersättning för resekostnader upp till ett maximalt belopp på 500 CHF (vägavgifter inkluderade), som fri helpension inkl. måltider under uppdraget. Den här regeln gäller också inspektionen såväl som under resan (tåg eller milersättning 0,70 CHF per km eller efter överenskommelse eller vid lång resa flygbiljett) Till detta kommer ett tillägg på 100 CHF per resdag t o r samt för varje uppdragsdag, vilket inkluderar kostnader för rapporter, porto etc. Det nationella skidförbundet är ansvarigt för ersättning till den nationellt utsedde assisterande TD: n enligt nationella bestämmelser. Den maximala ersättningen på 500 CHF gäller för alla tävlingar med undantag av WC och COC. Sv Tillägg Nationella tävlingar: Kostnaderna för de tekniska delegaternas resor till och från tävlingsorten samt uppehälle på tävlingsorten bestrids helt av arrangören. Dagersättning 550:- /dag, bilersättning 4.20:-/km, max 3000:-. Kostnaderna för av SDF utsedd TD bestrids enligt respektive SDF:s bestämmande.. 305.1.2 Ersättning tillämpas enligt följande: - vid OS gäller speciella bestämmelser - för VM: TD, Utländsk TD assistent och jurymedlemmar - vid WC och JVM: TD, utländsk TD assistent och nationellt utsedd TD assistent - vid andra internationella tävlingar: TD och nationellt utsedd TD assistent

35 306 FIS tävlingsdirektör (RD) Denna funktionär utses av FIS för tävlingar på högsta nivå och skall inneha en giltig TD-licens för längdtävlingar. 306.1 I Tävlingsdirektörens huvudsakliga uppgifter är att: - representera och tillvarata FIS intressen - planera och genomföra möten med arrangörer för OS, VM, WC, JVM - kontrollera att skriftligt tävlingsavtal finns mellan FIS, SSF och arrangör -övervaka att arrangörens samtliga åtaganden fullföljs -övervaka hela arrangemanget så att det genomförs enligt de regler och guidelines som FIS har meddelat och rapportera till FIS sub- kommitté om så är nödvändigt. -informera och rådgöra med alla medlemmar i juryn. -ansvarig för FIS längds reklamregler. -huvudansvarig från FIS beträffande möten angående tävlingstider med arrangemangets TV-producent. 307 Lagledarmöten 307.1 Procedur 307.1.1 Före varje tävling hålls ett lagledarmöte. Det bör äga rum dagen före tävlingen. 307.1.2 Datum, tid och plats för lagledarmötet skall stå i tävlingsprogrammet. TD och tävlingsledaren beslutar hur många representanter per deltagande lag och hur många ackrediterade funktionärers om tillåts delta i lagledamötet. 307.1.3 Vid OS, VM, WC och JVM-tävlingar skall sittplatserna för de deltagande lagen utmärkas. 307.1.4 Vid OS, VM, WC och JVM tävlingar genomförs lagledarmötet på arrangörens orginalspråk och med engelska som tillägg. Kompletterande översättningar bör erbjudas. 307.1.5 Lagledarmötet leds av tävlingsledaren 307.1.6 Vid lagledarmötet räcker det med majoritetsbeslut för en rekommendation till juryn. Varje lag har en röst. 307.1.7 Om nödvändigt kan juryn avbryta mötet för att ta beslut på inlämnade rekommendationer för att senare meddela beslutet till lagledarmötet (303.2.2). 307.2 Dagordning 307.2.1 En skriven dagordning skall distribueras till lagledarmötet. Det förbereds av tävlingssekretariatet i samarbete med tävlingsledaren och TD (artikel 304.3.1). 307.2.2 Vid alla internationella tävlingar innehåller dagordningen normalt följande punkter: - upprop - presentation av medlemmarna i organisationskommittén - presentation av juryn, om nödvändigt val av jury

- väderrapport - kontroll av anmälningar och gruppering av de tävlande (artikel 333 och 334) - lottning (artikel 336) - beskrivning av stadion (ingång, skidmärkning, start, mål, växlingszon för stafett, tält för ombyte, utgång etc) - beskrivning av banan (ingång, profil, platser för mellantider och vätska, säkerhetsproblem, banmarkeringar etc) - preparering av banan - tid, platser och bestämmelser för testning av skidor - tider och spår för träning - allmän information från TD - allmän information från arrangören - allmän information från tävlingsdirektören 36 307.2.3 Protokoll skall föras över alla diskussionsämnen och rekommendationer och beslut på lagledarmötet. Sv Tillägg Lagledarmöte vid SM och nationella tävlingar Vid mästerskapstävlingar bör tävlingskommittén sammankalla anmälda tävlingsdeltagares lagledare till ledarmöte. Lagledarmötet bör äga rum dagen före första tävlingen. I inbjudan till tävlingen bör tävlingsarrangören ange tid och plats för mötet. Förbundsrepresentation Förbundet skall vara officiellt representerat vid alla SM-, JSM- och USMtävlingar, cuper av rikskaraktär, riksfinaler för ungdomspropagandatävlingar samt OS-/VM-tester. Förbundsstyrelsen utser förbundets representanter till SM-, JSM- och USMtävlingar. Förbundsrepresentant till cuper av rikskaraktär, riksfinaler för ungdomspropagandatävlingar och OS-/VM-tester utses av Nordiska Rådet. Förbundet och respektive kommitté svarar för representanternas resor och traktamenten.

B Tekniska anläggningar och förberedelser 37 311 Tävlingsdistanser och banlängder 311.1 Tabell för tävlingsdistanser och banlängder Tävlingsform Tävlingsdistans (km) Banans längd Intervalltävling 5, 7.5, 10, 15, 30, 50 2.5, 3.3, 3.75, 5, 7.5, 10, 12.5, 15, 16.7 Masstart 10, 15, 30, 50 2.5, 3.3, 3.75, 5, 7.5, 10 Långlopp Ingen begränsning Ingen begränsning Dubbeljakt 5, 7.5, 10, 15 2.5, 3.3, 3.75, 5, 7.5, 10 Stafettävling (lag med 3 2.5, 3.3, 5, 7.5, 10 2.5, 3.3, 3.75, 5 eller 4 lagmedlemmar, kan vara mixade lag) Individuell sprint herrar 1 1.8 0.5 1.8 Individuell sprint damer 0.8 1.4 0.4 1.4 Sprintstafett herrar 2X(3 6) 1 1.8 0.5 1.8 Sprintstafett damer 2X(3 6) 0.8 1.4 0.4 1.4 Denna tabell gäller men arrangören skall överväga antal varvningar om en kort bana nyttjas för långa tävlingsdistanser och beroende på vilken startmetod som nyttjas. Individuella sprinttävlingar kan genomföras på en eller flera varv. Sprintstafettävlingar genomförs normalt på ett varv. Sv Tillägg Tävlingsdistans (km) Banlängd (km) Individuellt 1.5, 2.5, 5, 7.5 för ungdom; 1.5, 2.5, 3.3, 3.75, 5, 7.5 Stafett 3x1.5, 3x2.5, 3x5, 3x7.5 för ungdom 1.5, 2.5, 3.3, 3.75, 5, 7.5 311.2 Tävlingsprogram vid OS, VM, JVM, och FIS-tävlingar 311.2.1 Principiellt bör fördelning av fri stil och klassisk stil vara lika under ett WC år, samma gäller för mästerskap. 311.3 OS och VM 311.3.1 För OS och VM tävlingar gäller följande: Intervalltävlingar Herrar 15 km C/F Damer 10 km C/F Masstarttävlingar Herrar 50 km C/F Damer 30 km C/F Dubbeljakt Herrar 15 km C 15 km F (utan uppehåll) Damer 7.5 km C 7.5 km F Stafetter Herrar 4 * 10 km C/F Damer 4 * 5 km C/F Individuell Sprint Herrar 1.0 1.8 km C/F Damer 0.8 1.2 km C/F Sprintstafett (ett lag med två Herrar 1.0 1.4 km C/F tävlande per nation) Damer 0.8 1.2 km C/F

38 Tävlingsprogrammet kan förändras bl a därför att det finns fler tävlingsdagar under OS än under VM. TV-bevakningen har också avgörande betydelse under dessa förhållanden. Dubbeljakt genomförs alltid utan uppehåll och medaljer delas ut efter hela tävlingen. Ordningsföljden är alltid först klassisk stil och avslutas med fri stil. Stafettävlingar genomförs med två delsträckor klassisk stil först och avslutas med två delsträckor i fri stil. 311.4 WC WC-programmet beslutas årligen av FIS. Programmet baseras normalt på distanser och tävlingsformer som gäller för VM. Distanser och tävlingsformer beslutas årligen. För att utveckla längdskidsporten kan testtävlingar förekomma under WC-programmet. Långlopp kan ingå. I Teamsprint är antalet nationslag maximerat till två (se FIS WC-regler). 311.5 JVM 311.5.1 För JVM gäller följande tävlingsformer, distanser och tekniker. Sv Tillägg Damer Herrar Intervall 5 km F* 10 km F* Dubbeljakt 5/5 km C/F 10/10 km C/F Sprint 1 km C* 1 km C* Stafetter 4 x 3.3 km C/F 4 x 5 km C/F *Intervall- och sprinttävlingar byter teknik varje år. Ovanstående distanser genomförs f o m 2008 under JSM 311.6 Övriga FIS-tävlingar Tävlingsformer och distanser enligt 311.1 - Andra sprinttävlingar och längre distanser enligt FIS rekommendationer. - Dubbeljakt med uppehåll kan anordnas på samma dag eller på skilda dagar, olika tekniker och det är möjligt att ha olika distanser för respektive del. 312 Beskrivning av en tävlingsbana för längdskidåkning 312.1 Grundläggande karaktär 312.1.1 Tävlingsbanan skall vara så lagd att åkarnas tekniska, taktiska och fysiska egenskaper sätts på prov. Svårighetsgraden bör anpassas efter tävlingens nivå. Banan skall planeras så naturligt som möjligt med hänsyn till terrängförhållandena. Böljande och flacka partier, uppförs- och utförsbackar skall växla så att banan inte blir enformig. Banan skall där så är möjligt gå genom skog. Om terrängen tillåter skall man under de första kilometrarna undvika branta stigningar liksom också alltför långa utförslöpor på de sista kilometrarna. Åkrytmen skall brytas så litet som möjligt, varför alltför snabba snäva riktningsförändringar eller för många branta uppförsbackar. Utförslöporna skall planeras så att åkarnas tekniska kvaliteter ger utslag. Samtidigt är det av stor vikt att de tävlande ska kunna åka banan även i mycket hög fart. Riktningsförändringar skall läggas före och icke i slutet av snabba utförslöpor. Isiga kurvor, alltför skarpa svängar och alltför trånga passager skall undvikas. Om tunga maskiner används för preparering skall de så mycket som möjligt följa markens form för att tillvarata terrängens naturliga kupering. 312.1.2 Banan bör i princip bestå av

39 - en tredjedel uppförsbackar med varierande stigningar mellan 9% (1:11) och 18% (1:5.5) med höjdskillnader över 10 meter och några korta stigningar brantare än 18% (se 313.1.1.) - en tredjedel plan och småkuperad terräng, där alla terrängformationer utnyttjas, såsom korta stigningar och utförslöpor på 1-9 meter. - en tredjedel utförslöpor, som kräver varierad och mångsidig teknik. 312.1.3 Vid samtliga tävlingar får spåren användas endast i den riktning som fastställts inför tävlingen. 312.1.4 Glidtestområdet med testspår skall placeras i nära anslutning till stadion, klubbarnas och fabrikanternas serviceutrymmen samt uppvärmningsspår. Testspåren skall prepareras till samma standard som tävlingsspåren. 312.1.5 Ett separat spår bör vara tillgängligt för ledare, tränare och publik. 313 Homologisering 313.1 Normer för banan 313.1.1 Höjdskillnaden (HD) Skillnad i höjd (HD) mellan lägsta och högsta punkt på tävlingsbanan får inte överstiga 0.4 1.8 km sprint 50 m 2.5 km 50 m 3.3 km 65 m 3.75 km 75 m 5 km 100 m 7.5 km 125 m 10 km 150 m 15 km eller längre 200 m 313.1.2 Maximistigning (MC) Höjdskillnaden i en enskild backe (PHD), får inte överstiga nedanstående gränser, men kan brytas av med sektioner av småkuperad terräng som inte överstiger 200 m i längd eller utförsbacke över 10 m PHD. 0.4 1.4 km sprint fristil 0-30 m 0,4-1,8 km sprint klassisk stil 10-30 m (lutning 12-18%) 2.5 km 50 m 3.3 km 50 m 3.75 km 50 m 5 km 50 m 7.5 km 65 m 10 km och längre 80 m 313.1.3 Totalstigningen (TC) Bör ligga inom följande gränser: 0.4 1.8 km sprint fristil 0-60 m 0,4 1,8 km klassisk stil 20 60 m 2.5 km 75-105 m 3.3 km 100-135 m

3.75 km 100-150 5 km 150-210 m 7.5 km 200-315 m 10 km 250-400 m 15 km 400-600 m 30 km 800-1200 m 50 km 1400-2000m 40 Sv Tillägg Rekommendation att vid seniortävling bör totala stigningen ligga i övre halvan av intervallet, för juniortävling och ungdomar i undre halvan. 313.1.4 Banbredder Banbredder skall vara enligt följande tabell och enligt homologiseringsmanualen. Homologiserad Kategori för följande tävlingsformer A Individuell klassisk teknik (minst 3 meters bredd) B Som A + Individuell fri teknik, stafett klassisk stil (normalt bredd i uppförsbackar 4 meter) C Som B + Stafetter fri teknik, masstart klassisk teknik, sprint klassisk teknik (normalt bredd i uppförsbackar 6 meter) D Som C + stafetter båda stilar, masstart fri teknik,, sprint fri E teknik (normalt bredd i uppförsbackar 9 meter) Dubbeljakt: två separata banor är nödvändiga, den första klassiska banan enligt kategori C och den avslutande fris delen enligt kategori D (normalt bredd i uppförsbackar 9 meter). Om båda banorna uppfyller kategori D kan båda banorna sammanföras till en masstartbana. Längden på denna bana kan vara 2.5 km, 3.3 km, 3,75 km eller 5 km. Ovanstående banbredder gäller under förutsättning att banan är väl preparerad för skidåkning och avspärrad för de tävlande. 313.1.5 Vid OS, VM, JVM och FIS-tävlingar får högsta punkten av tävlingsbanan inte överskrida 1800 meter över havet. 313.2 Normer för banprofiler Se Homologiserings manual på FIS hemsida 314 Teknikdefinitioner 314.1 Klassisk teknik 314.1.1 Klassisk teknik består av diagonalåkning, stakning, saxning utan glidsteg, utförsåkning och riktningsändringar. Enkel- och dubbelskridsko är inte tillåtet. Riktningsändring tillåter steg med frånskjut med avsikt att ändra åkriktning. Där det finns ett preparerat spår är riktingsändringar med frånskjut INTE tillåtet. Detta gäller också för tävlande som åker vid sidan av spåret. 314.2 Fri teknik 314.2.1 Fri teknik består av alla tekniker som används i längdåkning.

315 Preparering av banan 41 315.1 Före vintersäsongen 315.1.1 Stenar, trästubbar, rötter, buskar och andra hinder bör tas bort och smala passager, kurvor och utförslöpor breddas. Tävlingsbanan skall prepareras före vintern så att den kan användas för tävling även vid ringa snötillgång. Delar av banan som har dräneringsproblem skall åtgärdas. Barmarksprepareringen skall vara av sådan standard att den tillåter tävling med ca 30 cm snödjup. Utförslöpor prepareras extra noggrant och då även behovet av att dosera kurvor. 315.2 Allmänt om preparering inför tävling 315.2.1 Banan bör i sin hela sträckning prepareras med maskinell utrustning. Om tunga maskiner används vid banpreparering bör tillses att spårets naturliga sträckning i den ursprungliga terrängen bibehålls så mycket som möjligt. 315.2.2 Banan bör prepareras till en rekommenderad bredd enligt homologiseringsmanualen (se 313.1.4). De tävlande ska obehindrat kunna passera varandra. Om banan passerar broar och andra överfarter skall dessa vara tillräckligt breda för preparering med maskiner. 315.2.3 Inför träning ska banan och uppvärmningsbanan vara tävlingspreparerad, rätt markerad och kilometerskyltarna uppsatta. Testspåren bör ha likvärdig preparering som tävlingsbann. 315.2.4 Vid tävling skall man särskilt se till att samtliga deltagare tävlar under samma fullgoda förutsättningar. För att säkerställa detta även vid snöfall eller stark vind skall tillräckligt antal kompetenta föråkare finnas tillgängliga och/eller särskilt utrustade patruller sättas in för att hålla spåret öppet under tävlingens gång. En handlingsplan skall förberedas 315.2.5 Allt nyttjande av kemiska medel för att öka snöns glidförmåga är förbjudna. Vid speciella tillfällen (mildväder) är det tillåtet att nyttja kemiska ämnen för att åstadkomma en fastare snöyta. 315.3 Preparering för klassisk teknik 315.3.1 För intervalltävlingar i klassisk teknik bör ett spår läggas i tävlingsbanans ideala åklinje. Spåret läggs normalt i mitten av banan med undantag av kurvorna. I kurvor bör spår läggas enbart där skidorna obehindrat kan glida i spårrännan. Där kurvorna är för snäva och farten uppskattas bli för hög för att kunna stå kvar i spåret, bör spåret tas bort. För att besluta om rätt banpreparering och spårsättning skall man ta hänsyn till de bästa aktiva och den högsta farten. I kurvor läggs spåret nära banans kant/staket för att förhindra åkning mellan spår och banans kant/staket. 315.3.2 Skidspåret bör läggas på sådant sätt att man får en god skidföring och utan att glidmomentet påverkas av bromsning från bindningen eller skidskon. Avståndet mellan de båda enskilda spårens mitt bör vara 17-30 cm mätt från det enskilda spårets mitt. Spårdjupet bör vara 2-5 cm även i hård frusen snö. 315.3.3 Läggs två eller flera spår bör avståndet mellan respektive spår vara 1.00 1.20 meter mätt från det enskilda spårets mitt.

42 315.3.4 De sista 100 metrarna utgör målzonen. Början på denna zon skall vara tydligt markerad med en färgad linje samt 100 m skyltar på ömse sidor. Denna zon ska normalt vara indelad i tre korridorer med dragna spår. Korridorerna skall vara tydligt markerade och synliga, men får inte störa skidåkningen. 315.4 Preparering för fri teknik 315.4.1 För intervalltävlingar i fri teknik skall banan packas och prepareras väl till en bredd av minst 4 m. I utförslöpor där ett spår dras ska den följa banans ideallinje. 315.4.2 De sista 100 metrarna utgör målzonen. Början på denna zon skall vara tydligt markerad med en färgad linje samt 100 m skyltar på ömse sidor. Denna zon skall vara minst 9 meter bred och indelad i tre korridorer. Korridorerna skall vara tydligt markerade och synliga, men får inte störa skidåkningen. 315.5 Preparering för dubbeljakttävling 315.5.1 För dubbeljakt utan uppehåll bör den klassiska banan tillåta 4 tävlande i bredd längs hela banan. Den fria teknikens bana bör tillåta att 3 tävlande kan åka bredvid varandra i uppförsbackar (9 meter). Se 364.2-364.4 315.5.2 Vid dubbeljakt med uppehåll skall den klassiska banan överensstämma med kraven för intervallstart, medan den fria teknikens bana skall vara väl preparerad till en bredd av minst 6 meter. För omstarten skall startområdet organiseras med 2 5 startkorridorer. Respektive korridor skall vara minst 3 meter. 315.6 Preparering för masstarttävlingar Vid masstart bör spåren vara parallella de första 100 metern och där får inte den tävlande lämna sitt spår. Därefter följer en zon där banan smalnar av till banans bredd, d v s 4 klassiska spår i bredd eller vid fri stil 3 tävlande i bredd utan att hindra varandra på huvuddelen av banan. Det får inte finnas partier längs banan som orsakar sammanstockningar. 315.7 Preparering för sprinttävlingar se 360.4 och 361.5 316 Markering av banan 316.1 Markering av banan skall vara så tydlig, att tävlande aldrig behöver tveka om rätt spår. Vid OS och VM skall färgerna för markering vara bestämda och finnas beskrivna på spårkartan 316.2 Kilometerskyltar skall ange tillryggalagd sträcka längs banan. Vid OS, VM, JVM och WC tävlingar skall varje km vara utmärkt. Vid övriga tävlingar, skall detta eftersträvas, och är obligatoriskt för de sista fem kilometrarna. 316.3 Vid spårförgrening och liknande skall tydliga pilar markera rätt spår. Staket el. dyl. sätts över spår som ej används.

317 Matstationer 43 317.1 Placering av matstationer 317.1.1 På banor upp till 15 km skall finnas en officiell matstation (vid stadion). På banor upp till 30 km tre matstationer, upp till 50 km sex matstationer, placerade så att skidåkaren utan tidsförlust kan ta emot vätska. 317.1.2 Vid alla masstartstävlingar skall ledare som överlämnar vätska/mat till tävlande uppehålla sig stillastående bakom en av arrangören markerad linje. Sv.tillägg På svenska tävlingar har juryn rätt att göra avsteg från denna regel och tillåta ledare att springa med en kortare sträcka (max 30 m) vid överlämning. 318 Avspärrningar av banan 318.1 Vid OS, VM, JVM och WC-tävlingar skall avspärrningar/staket placeras på båda sidor om tävlingsbanan där man kan förvänta sig att åskådare kan komma att hindra tävlande 320 Längdstadion 320.1. Stadionområdet 320.1.1 Ett längdstadion skall anläggas för OS, VM, JVM och WC-tävlingar, med ett välplanerat start- och målområde. 320.1.2 Stadionanläggningen bör utgöra en funktionell helhet, efter behov uppdelad och kontrollerad medelst grindar, avspärrningar och markerade zoner. Den skall konstrueras så att: - de tävlande kan passera igenom den flera gånger - tävlande, funktionärer, mediarepresentanter, servicepersonal och åskådare lätt kan nå sina respektive områden - det finns tillräckligt med plats att genomföra såväl intervall start, dubbeljakt, masstart samt stafettstarter och att upploppet blir så långt som erfordras (se 315). 320.1.3 Tävlande bör kunna nå följande områden utan att störas - vallabodar - skidtestområde och uppvärmningsspår - skidmärkning och område för kontroll av utrustning - utrymme för överdragskläder - start - varvnings- och växlingsområde (med utgång) - mål -skidkontroll efter målgång - omklädningsrum, tält,toaletter och tvättrum. - utgång 320.2 Arbetsutrymmen 320.2.1 Tävlingsfunktionärer och jurymedlemmar skall ha lämpliga arbetslokaler. Ledare, media och servicepersonal skall ges lämpliga arbetsytor i stadion där

44 de kan arbeta utan att störa start och målgång. Tillträde in till stadion för dessa personer ska regleras genom ackreditering. 320.2.2 Tidtagning och sekretariat bör var lokaliserade i byggnad med en god översikt av start och mål. 320.2.3 Vid elektronisk tidtagning bör startgrinden vara placerad på startlinjen och fotocellen på mållinjen. Mellantider skall tas i höjd med start- eller mållinjen. 320.2.4 Vid OS, VM, JVM och WC-tävlingar skall FIS-personal och Juryns medlemmar erbjudas arbetsplatser i stadions omedelbara närhet. 320.2.5 Ett uppvärmt utrymme nära stadion skall finnas för den medicinskt ansvarige. 320.3 Ytterligare faciliteter 320.3.1 Uppvärmningsspår skall leda till stadion. Anslutningsspår för tävlande, ledare och funktionärer som leder från stadion ut till tävlingsbanorna. Banorna skall vara avspärrade och i vissa falla tillgängliga endast med speciell ackreditering. 320.3.2 Vid OS, VM, JVM och WC-tävlingar skall i anslutning till stadion finnas ett avspärrat område med vallabodar eller motsvarande. Tillverkare kan hyra bodar eller utrymme i detta område. Bodarna skall vara utrustade med värme, elektriska uttag samt ha god ventilation. 320.3.3 Toaletter och tvättrum för de tävlande skall finnas i direkt anslutning till stadion. Dessa skall vara lätta att nå från stadion. 320.4 Löpande information 320.4.1 Informationstavla som visar luft- och snötemperatur bör finnas i anslutning till vallabodar samt stadion. Temperaturer skall redovisas 2 timmar, 1 timme, ½ timme före start, första start, ½ timme efter, samt 1 timme efter första start. 320.4.2 Temperaturen skall mätas vid stadion samt vid positioner där ytterligheter av temperatur (lägsta punkt, högsta punkt, vindutsatta platser, skugga eller sol) kan förväntas. 320.4.3 Informationstavla skall användas för anslag av mellantider och inofficiella resultat. 320.4.4 Högtalaranläggning skall nyttjas för information om tävlingen och övriga viktiga upplysningar. 320.4.5 För att informera tävlande, tränare, publik skall ytterligare minst ett språk (engelska, franska, tyska) användas utöver tävlingsortens språk.

C. Tävlingen och de tävlande 45 331 Krav på tävlande 331.1 Åldersindelning 331.1.1 FIS tävlingsår börjar 1:a juli och slutar 30:de juni påföljande år. 331.1.2 Seniorer (damer och herrar) skall vara minst 21 år under kalenderåret (01.01 31.12). Rätten att tävla börjar när tävlingssäsongen startar, det innebär för 2007 börjar säsongen 1:a juli 2007. 331.1.3 Damjuniorer och herrjuniorer får vara upp till 20 år under kalenderåret (01.01 31.12). Födelseår för juniorer f.o.m 2009 enligt följande: under 2009, tävlande födda 1989 och senare under 2010, tävlande födda 1990 och senare under 2011, tävlande födda 1991 och senare under 2012, tävlande födda 1992 och senare U23 Damer och U23 Herrar får vara upp till 23 år under kalenderåret (01.01-31.12). Födelseår för U23 f.o.m 2009 enligt följande: under 2009, tävlande födda 1986 och senare under 2010, tävlande födda 1987 och senare under 2011, tävlande födda 1988 och senare under 2012, tävlande födda 1989 och senare 331.1.4 Damjuniorer och herrjuniorer tävlar normalt i egna klasser. Det är tillåtet för juniorer att tävla i seniorklass. 331.1.5 Vid VM finns inga åldersrestriktioner, vid JVM gäller 331.1.3 Sv Tillägg Klassindelning, ålder och distanser enligt 130. 331.2 FIS punktsystem 331.2.1 FIS punktsystem används för att tävlande vid OS, VM och WC har rätta kvalifikationer, gruppering av tävlande och för att upprätta startlistan (se WCregler och regler och riktlinjer för FIS-punktregler på FIS hemsida). 332 Hälsoundersökning 332.1 Hälsotillstånd 332.1.1 Nationellt skidförbund är ansvariga för sina anmälda tävlandes hälsotillstånd. Endast på begäran av tränare, tävlande eller FIS medicinska kommitté utför tävlingsläkaren undersökning. 333 Anmälan 333.1 FIS officiella anmälningsblanketter skall skickas till alla relevanta nationer elektroniskt eller per post. Ett webb- baserat anmälningsförfarande bör också erbjudas som också skall innehålla all nödvändig information. Anmälan till

WC och VM skall innehålla all begärd information för alla tävlande enligt tillåten kvot och eventuella nationella tävlande enligt FIS regler. 46 Sv Tillägg Anmälan skall ske via KlubbenOnline. Svenska tillägg till sidningsregler enligt bilaga 8 333.2 Hantering av anmälningar 333.2.1 Den officiella anmälningen (med gruppering om så fordras) av tävlande skall vara kontrollerad av tävlingssekreteraren senast två timmar före lagledarmötet. Sv Tillägg Senaste tidpunkt för anmälan skall framgå av inbjudan 333.2.2 Om något lag ej har lämnat underlag till gruppering senast två timmar före start, grupperas de tävlande i den ordning som framgår av anmälningsblanketten. 333.2.3 Vid tävlingar där punktsystem används blir startordningen den att tävlande med lägsta punkter får den mest fördelaktiga startpositionen. Tävlingssekreteraren skall ha tillgång till en aktuell punktlista för alla tävlande enligt p 334. 333.2.4 Vid OS, VM och WC sammankallas lagledare för tävlande i den röda gruppen minst tre timmar före lagledarmötet, där lagledarnas åsikter om startordningen av grupperna inhämtas. Juryn beslutar om startordningen för grupperna och meddelar sitt beslut senast en timme före grupperingslistorna skall vara inlämnade till tävlingsexpeditionen. 333.3 Startordning då gruppering nyttjas. 333.3.1 Lagledare föreslår gruppering av sina tävlande. De tävlande skall vara jämt fördelade i grupperna. Om det har anmält fler deltagare än det finns grupper skall lagledare fördela dessa lika mellan grupperna. Samma gäller om det är färre deltagare än grupper i tävlingen. Exempel Lag Antal anmälda Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Lag A 8 2 2 2 2 Lag B 6 1 2 1 2 Lag C 3 1-1 1 20 tävlande och färre nyttjas två grupper, mellan 21 till 40 tävlande nyttjas tre grupper och vid fler än 40 deltagare fyra grupper. Normal startordning mellan grupperna är nationella gruppen, grupp 1, grupp 2, grupp 3 och grupp 4 sist. Vid WC är den nationella gruppen 10 tävlande (dubbeljakt 5). Grupperna lottas i den ordning som de startar. Förändringar av gruppering kan ej göras under lottningen. Startnummer lottas gruppvis. 334 Startordning då punktsystem nyttjas

47 334.1 Startordning är normalt baserad enligt FIS punktlistan; totallista, distanslista eller sprintlistan. Den röda gruppen är undantagen och startordningen kan även baseras på aktuell WC-lista, enligt regler och giltighetstider för FIS-punkter. Aktuell WC lista vid första tävling för året är slutlistan från föregående år. 334.2 Startordning vid distans- och sprinttävlingar enligt följande prioritering. Den sidade gruppen har den mest fördelaktiga positionen, därefter tävlande som har FIS-punkter för den aktuella tävlingsformen, enligt FIS-punkter, därefter tävlande med endast punkter i totallistan, enligt FIS-punkter och slutligen tävlande som saknar FIS-punkter som lottas. 334.3 Vid OS, WM och WC definieras den sidade gruppen som de 30 bästa på aktuell WC-listan (distans och sprint). Totalledaren ingår därutöver också om denne ej finns bland de 30 bästa. Ingen dam eller herre kan ersättas av annan tävlande. Alla tävlande som är kvalificerade bland de 30 bästa skall starta i den sidade gruppen. Maximalt 4 tävlande per nation samt senaste segraren för aktuell distans får starta vid VM. 334.3.1 Vid intervallstart startar normalt den sidade gruppen sist. Inom den sidade gruppen startar de tävlande i omvänd ordning i förhållande till aktuell WC-lista (ledaren startar sist). Totalledaren startar alltid allra sist. Övriga tävlande inplaceras i startlistan enligt FIS-punktlista för distans enligt 334.2. 334.3.2 Vid masstarttävlingar (även dubbeljakt) har totalledaren alltid startposition 1 och resten av den sidade gruppen inplaceras enligt aktuell FIS-punktlista för distanstävlingar. Därefter inplaceras övriga tävlande enligt 334.2. 334.3.3 Vid individuell sprinttävling (kvalifikationen) startar den sidade gruppen först och startordningen lottas. Efter den sidade gruppen startar övriga tävlande enligt 334.2. Sv. Tillägg Se även specifika regler för svenska cuptävlingar (bilaga 8) 335 Reserver och efteranmälningar Sv Tillägg Efteranmälningar hanteras via Klubben Online och SSF Timing 335.1 Undantag 335.1.1 Efter lottning vid OS, VM, JVM och internationella tävlingar med begränsning av deltagare får reserver bara ta en tävlandes plats, om den ursprungligen lottade tävlande ej kan starta på grund av force majeure (skada, sjukdom, etc. intygat av läkare) och om juryn tillåter anmälan. Om den utbytta tävlanden var uttagen till dopingkontroll skall denna kontroll genomföras, likväl skall dopingkontroll genomföras på den insatta reserven. Om dopingprov visar positivt resultat för ej reserv sättas in. Vid masstartgäller: - Reserv kan sättas in, dock senast två timmar före start - Reservens startposition vid vinklade startlinjer bestäms utifrån FIS rankinglista eller FIS punktlista. - Den tävlandes startposition blir då mellan två medtävlande (enligt vald lista). - Den tävlande övertar den nummerlapp som den ersatte har fått. Vid intervallstart: - Reserv kan sättas in, startposition beslutas av juryn.

Sena anmälningar tillåtes inte. 48 335.1.2 Vid andra tävlingar kan juryn ge den tävlande tillstånd att start i fall speciella skäl anges. Inplacering i startlistan får inte ge någon fördel mot andra tävlande. Om mer än en tävlande anmäls sent, lottas inbördes ordning. 335.1.3 Tävlande upptagen i startlistan och som inte kan delta i tävlingen på grund av sjukdom eller annan orsak, skall rapporteras av lagledaren minst 30 minuter före start. Om den tävlande som inte kan delta i tävlingen var uttagen till dopingkontroll skall denna kontroll jämväl genomföras. 336 Lottning och sidning av startordning Sv Tillägg Denna funktion finns inbyggd i SSF Timing 336.1 Principer 336.1.1 Manuell och datametoder tillåts för lottning. Det är även möjligt att bestämma startlistan utan hjälp av lottning, startordningen avgörs av den gällande FIS punktlistan. Vid OS, VM och WC kan startordningen för den sidade gruppen göras utifrån den aktuella världscupställningen. Se 334. 336.1.2 Lottningen sker genom användning av ett dubbelt slupmässigt urval. 336.1.3 Om en tävling skall uppskjutas till annat datum, skall lottningen göras om (217.6). 336.1.4 Det är möjligt att lotta före lagledarmötet, men dock under övervakning av juryn. 336.2 Manuell lottning 336.2.1 Med denna metod får varje tävlande ett nummer ur den ordningsföljd, som bestäms av antalet skidåkare i hennes/hans grupp ( till exempel, 23 skidåkare i gruppen, skidåkaren får ett nummer mellan 1 och 23). I den första slumpmässiga urvalet dras ett nummer mellan 1-23. På samma gång dras ett startnummer, som har anvisats till denna grupp (till exempel, grupp 2 med 23 skidåkare kommer att tävla med nummerlappar 25-47). Det här numret, som dras är startnummer för den tävlande, vars nummer drogs i det första slumpmässiga urvalet. För båda slumpmässiga urvalet dras för hand bollar med lämpliga nummer på, vanligtvis från en sluten låda eller behållare. Efter det att de två bollarna dragits, flyttas namnlappar på de tävlande från grupperingstavlan till tavlan med startordningen. 336.3 Datalottnnig 336.3.1 Data lottnings tillvägagångssätt skall övervakas av en medlem av juryn för godkännande av det giltiga förloppet. 336.3.2 Denna metod kräver, att namnen och grupperingen av de tävlande skrivs in i datorn. Programmet skall momentvis redovisa följande fyra listor: 1. Listan med de registrerade tävlande och deras därav följande nummer inom grupp kommer på skärmen.

49 2. Datorn väljer slumpmässigt ett namnet ur gruppen och visar det på skärmen. 3. Datorn väljer slupmässigt ett startnummer till denne tävlande. Startnumret och namnet på den tävlande visas nu på skärmen. 4. På skärmen kan man sedan se startlistan med deltagarna registrerad. Sv tillägg I händelse av manfall i SM på 50 km eller att övriga mästerskapstävlingar vid SM, JSM och USM skall uppskjutas p.g.a. kyla eller annat och därav deltagandet minskas bör arrangören dra ihop startfältet. Eventuellt skall ny lottning göras. Arrangören bör tillse att startintervallerna ½ min mellan de startande ej överskrids. Dylikt sammandragning skall beslutas vid uppropet dagen före tävlingen, varefter nya startlistor omedelbart utskrivs och tillställes lagledare och andra berörda. Det är icke tillåtet att inlotta tävlingsdeltagare ( vakanta ), som blivit anmälda utan uppgivna namn. Att delta utom tävlan är icke tillåtet. 337 Startnummer 337.1 Utseende 337.1.1 Startnummer skall vara, läsbara från fram- och baksidan. De får ej hindra den tävlande på något sätt. Storleken, formen och metoden för fastsättning får ej ändras. Arrangören är ansvarig för erhållande av praktiskt användbara startnummer. Startnummer i sprint och tävlingar i dubbeljakt och masstart skall även startnummer finnas under armarna på båda sidor. 337.2 Startnummer på ben 337.2.1 Vid masstart, dubbeljakt, individuell sprint och sprintstafett skall tävlande i tillägg till ordinarie nummerlapp bära en bennummerlapp på det ben som vänder mot målkameran. 338 Träning och inspektion av banan 338.1 Träningstillfällen 338.1.1 Tävlande skall ges möjlighet att träna och inspektera banan i det skick den skall vara vid tävlingen. Om möjligt, skall banan vara öppen två dagar före tävlingen. Under exceptionella omständigheter kan juryn stänga banan eller begränsa de tävlandes utnyttjande till vissa delar eller tider. 340 Tävlande under tävling 340.1 Ansvar 340.1.1 Den tävlande är själv ansvarig för att komma till start samt att starta på rätt tid. Tävlande skall följa den markerade banan från start till mål och skall passera alla kontrollanter och uppföra sig på ett sportsligt sätt mot andra tävlande. De skall avverka hela distansen på sina märkta skidor endast genom att använda egen drivkraft. Hjälp från farthållare eller påskjutning är ej tillåten. 340.1.2 På alla tävlingar är det tillåtet att byta stavar. Skidor får bytas endast om: 1. Skidor eller bindningar går sönder eller blir förstörda. Skadad utrustning skall uppvisas för juryn efter tävlingen.

50 2. Vid tävlingar med skidbyte i skidbytesboxar. I händelse av skidbyte skall den tävlande utan hjälp från någon annan byta skida/or bredvid spåret. Vallning, skrapning och rengöring av den tävlandes skidor under tävling är förbjuden. Undantag; Vid klassisk teknik får tävlanden skrapa sina skidor för att avlägsna snö och is, samt lägga på valla om det är nödvändigt. Den tävlande får endast nyttja utrustning och materiel som finns att tillgå i handel. Den tävlande skall utföra detta utanför banan, utan hjälp av någon annan. 340.1.3 En tävlande som blir uppåkt, skall lämna fri väg vid första anmodan, utom vid sprinttävlingar och i de markerade zonerna (se 340.1.4). Detta gäller även vid tävlingar i klassisk teknik, även om det finns två spår och vid fri teknik när den omåkte blir passerad skall avbryta sin teknik. Vid passage får inte de tävlande störa/hindra varandra. 340.1.4 Så snart en tävlande kommer in i en zon där korridorer är markerade, skall hon/han stanna i den valda korridoren förutom om hon/han skall passera annan tävlande i samma korridor. 340.1.5 Vid OS-, VM- och WC-tävlingar i dubbeljakt, masstart, sprintstafett och stafett, skall tävlande eller lag som varvas avbryta tävlingen. I alla tävlingar redovisas den tävlande eller laget på resultatlistan (utan tid) på den placering som var aktuell när tävlingen avbröts. 340.1.6 De tävlande skall rätta sig efter anvisningar från tävlingsfunktionärer. 340.1.7 De tävlande skall rätta sig och acceptera alla medicinska regler (221). 341 Funktionärer och andra under tävlingen 341.1 Ansvar 341.1.1 Om nödvändigt, skall TD ge ut speciella föreskrifter för funktionärer, media och servicepersonal och eventuellt andra icke tävlande, vilka skall försäkra att ordning råder på banan, på stadion och på det område, som nationerna har till sitt förfogande att förbereda sig på under och efter tävlingen. 341.1.2 För ordning och kontroll av banorna gäller följande principer: - från 5 minuter före start till den tid efterpatrullen har passerat är ej längre alla funktionärer, ledare, icke tävlande och andra ackrediterade personer tillåtna att röra sig på eller åka skidor i banan. Vid denna tidpunkt skall dessa människor ha intagit bestämda platser bredvid banan och skall stå utan skidor. - medan man ger mellantider och information till de tävlande, får funktionärer, lagledare och andra ej springa bredvid de tävlande längre än 30 m. - medan de gör detta jobb skall funktionärer och andra se till att ej hindra de tävlande. - trådlös kommunikation (samtal via hörselsnäcka) mellan tävlande och tränare är inte tillåtet. 341.1.3 För att erhålla bra TV-täckning och av säkerhetsskäl, kan delar av banan vara stängd för alla förutom de tävlande. Juryn kan tillåta testning av skidor, samt uppvärmning av de tävlande på delar av tävlingsbanan, före och under

51 tävlingen. Tävlande och servicepersonal kan med särskilda västar få tillåtelse att åka skidor på dessa delar av tävlingsbanan. 341.1.4 Vallatest och uppvärmning på tävlingsbanan, skall alltid ske i rätt åkriktning. Den som testar skidor på tävlingsbanan, skall alltid tänka på de övrigas säkerhet, samt banans preparering. Elektronisk glidtestutrustning är inte tillåtet på banan under tävling. 342 Skidmärkning 342.1 Förfarande 342.1.1 I kontrollsyfte märks båda skidorna omedelbart före start. Den tävlande skall personligen komma till den officiella platsen för märkning i god tid och ha sin nummerlapp påtagen. 342.1.2 Vid OS, VM och VC tävlingar skall skidmärkningen innehålla startnummer på den tävlande. 342.1.3 Vid alla sprinttävlingar sker ej någon skidmärkning. 342.1.4 Vid dubbeljakt skall båda paren av skidor märkas. Vid dubbeljakt utan uppehåll skall båda paren märks före start. Efter märkningen får skidorna ej tas bort eller prepareras innan den tävlande har slutfört tävlingen. D. Start, tidtagning och resultat 351 Startern 351.1 Typer av starter 351.1.1 För tävlingar i den internationella kalendern används vanligen individuell start, masstart, heat start och dubbeljakt. Individuella starter ska normalt ske med en halv minuts intervaller. TD kan godkänna kortare eller längre intervaller för att få rättvisa förhållande för de tävlande. 351.2 Individuella startförfarande 351.2.1 Startkommandot 10 sekunder före start kommenderar starten klara, fem sekunder före start börjar han räkna ned 5-4-3-2-1 följt av startskott eller gå. Med elektronisk tidtagning ges samtidigt en hörbar elektrisk startsignal med kommando för start. Startklockan skall placeras så att den tävlande lätt kan se den. 351.2.2 Den tävlande skall ha sina fötter stillastående och bakom startlinjen innan start, innan starten ger sina startkommandon. Stavarna placeras framför startlinjen eller framför startgrinden. 351.2.3 Om tidtagning för hand användes, skall en tävlande, som startar för tidigt ej återkallas. Startfunktionärer skall rapportera den tävlande till juryn som beslutar om eventuella påföljder. 351.2.4 Om elektronisk tidtagning används, kan de tävlande starta vid vilken tidpunkt som helst mellan tre sekunder före och tre sekunder efter signalen Gå. Om

han startar mer än tre sekunder före startsignalen, är det en felaktig start och han skall då rapporteras till juryn som beslutar om eventuella påföljder. Om han startar mer än tre sekunder för sent, räknas startlistans tid. 52 351.2.5 En tävlande som startar för sent, får ej hindra andras start. 351.2.6 Med både elektronisk och manuell tidtagning skall den tävlandes aktuella starttid noteras i fall juryn beslutar, att han sena start berodde på force majeure. 351.3 Masstart förfarande 351.3.1 Startpositionen kan fastställas genom lottning (se 334) eller endast genom att använda aktuell FIS poäng lista ( se 336.1.1). 351.3.2 Masstarten bör genomföras genom att använda ett handikappstartsystem. Det innebär att den högst rankade tävlande eller lag (FIS poäng) får den bästa startpositionen, följd av den näst högsta osv. Detta kan organiseras genom att använda vinklade startlinjer (>>>), med varje tävlande eller lag separerad genom ett visst längdintervall. 351.3.3 Sena anmälningar se 335. 351.3.4 Startproceduren vid masstart börjar 2 minuter före startsignalen. Startern meddelar då startproceduren till alla tävlande som då står uppställda på sina startpositioner. Starten meddelar En minut till start, därefter 30 sekunder till start, därefter när alla tävlande står stilla på sina platser i färdiga ställning kommer startsignal eller startkommando (Gå). Denna procedur skall användas vid alla masstarttävlingar (stafett, dubbeljakt och team sprint) 351.4 Startfunktionärernas uppgifter 351.4.1 Starten skall se till, att de tävlande startar på korrekta tider. En assistent placeras några meter bortom startlinjen och är ansvarig för att filma och notera regelbrott vid starten. 351.5 Tjuvstart och konsekvenser 351.5.1 Intervallstart. Om tävlande vid tävlingar med intervallstart eller jaktstart (med uppehåll) tjuvstartar skall den tävlande ej återkallas. Den tävlande skall rapporteras till juryn som beslutar om påföljd för förseelsen. 351.5.2 Masstart. Om någon tjuvstartar vid tävlingar med masstart skall en omstart genomföras. Startern skall ge en omstartssignal (ett andra startskott) och skall ha en assistent som är placerad framför startlinjen på så sätt att denne kan återkalla startfältet. 352 Tidtagning 352.1 Förfarande 352.1.1 Vid alla tävlingar listade i FIS kalendern skall elektronisk tidtagning tillämpas. Elektronisk tidtagning kompletteras alltid med tidtagning för hand och resultatet dubbelkontrolleras mellan de två systemen.

Sv Tillägg Vid SM, JSM och USM skall komplett elektronisk tidtagning användas. 53 352.1.2 Tider mätes i hundradels sekunder men redovisas i tiondelar av en sekund. Till ex. mätt tid 38:24.38 redovisas som 38:24.3. 352.1.3 Hundradelssekunder användes endast vid kvalificeringslopp i sprintlopp. 352.1.4 Om transponders används, är det obligatoriskt för de tävlande att bära transponders. 352.1.5 Om den elektroniska tidtagningen tillfälligt ej fungerar, används tidtagning för hand genom att korrigera medeltidsskillnaden, som uppstår mellan elektronisk tidtagning och tidtagning för hand. Om den elektroniska tidtagningen gång på gång är ur funktion skall tidtagning för hand utnyttjas för alla tävlande. När tidtagning för hand räkna ut, skall de aktuella starttiderna användas. 352.2 Mellantider 352.2.1 På en 10 km bana måste en mellantid tas, på 15 km en till två mellantider, på 30 km två till tre tider, och på 50 km minst tre mellantider. 353 Mål 353.1 Förfarande 353.1.1 När tidtagning för hand användes, tas tiden, när den tävlandes första fot korsar mållinjen. 353.1.2 Vid elektronisk tidtagning, tas tiden, när kontakten brytes. Mätpunkten för fotocellen skall vara på en höjd av 25 cm över spåret. 353.1.3 I händelse av fall när den tävlande passerar mållinjen, räknas målgången enligt 353.1.1 eller 353.1.2 om hela kroppen har passerat mållinjen utan utomstående hjälp. 353.1.4 Måldomaren är ansvarig för att hålla en aktuell lista över ordningen i vilken de tävlande korsar mållinjen. Han ger listan till tidtagningschefen. 353.1.5 Vid OS, VM, JVM och WC skall två stycken videokamera användas, en på ömse sida av mållinjen. Den ena kameran bör placeras i 85 0 framifrån mot mållinjen. Därutöver bör en tredje kamera finnas för att identifiera de tävlande bakifrån. Målfotokamera skall vara riktad mot främre delen av mållinjen. Sv Tillägg Denna regel gäller även SM, JSM och USM 353.1.6 Ordningsföljden på de tävlande som är involverade i målfoto är den ordning som de passerar den vertikala planet på mållinjen med tån på den främre foten. Bredden på mållinjen är maximalt 10 cm. 353.1.7 En kontrollinje är markerad 10-15 m efter mållinjen och är utmärkt med en skylt skidkontroll. Där undersöker målkontrollanten den tävlande och kontrollerar, att denne korsat mållinjen med minst en märkt skida. Tävlande tillåtes ej ta av sig sina skidor förrän efter kontrollinjen (206.5). Överträdelse rapporteras till juryn.

353.1.8 Elektriska kablar får inte grävas ned närmare än 2 meter på ömse sidor om mållinjen. 54 354 Uträkning av resultat 354.1 Förfarande 354.1.1 Resultaten räknas ut genom att ta skillnaden mellan start och måltider. 354.1.2 Om två eller flera tävlande har samma tid, skall de ha samma placeringstal på resultatlistan, dock skall den tävlande som har det lägsta startnumret placeras före. 354.1.3 För övrig resultatinformation vid individuell sprint, sprintstafett och dubbeljakt se 340.1.5, 360.5.1, 361.6.2,363.3.1 och 364.5.2 Sv Tillägg SSF Timing behandlar tidtagning och resultatlistor 355 Publicering av resultat 355.1 Förfarande 355.1.1 Den inofficiella resultatlistan distribueras och anslås på den officiella informationstavlan så snart som möjligt efter tävlingen, med utgivningstid påskriven. Juryn skall behandla eventuella överträdelser eller protester inom 15 minuter efter uppsättandet. Resultatlistan blir officiell direkt efter juryns beslut. 355.1.2 Den officiella resultatlistan skall innehålla de tävlandes slutliga placering, FIScod, startnummer, tider, mellantider och tävlingspoäng. Skidteknik, antalet deltagare i tävlingen, namn på tävlande som har brutit, tävlande som blivit diskvalificerade, tekniska detaljer om banans längd, HD, MC, TC, väder, temperaturdata och juryns sammansättning. Exempel finns på FIS Web sida Cross Country (www.fis-ski.com) eller genom FIS Nordic Office. 355.1.3 I länder, där det latinska alfabetet ej användes, bör information och resultat också lämnas med latinska tecken. 355.1.4 Tävlingssekreteraren signerar den officiella resultatlistan efter det att TD har kontrollerat den och intygar därmed att den är korrekt.

E. Nya tävlingsformer 55 Sv Tillägg Nya tävlingsformer för barn- och ungdomsklasser finns särskilda riktlinjer samlade i bilaga 9. 360. Individuella sprinttävlingar 360.1 Individuella tävlingar består av en kvalifikationsdel som genomförs med intervallstart eller som heat. Efter kvalifikationsdelen fortsätter tävlingen med olika former av heat med masstart. 360.2 Kvaltävling 360.2.1 Startordning vid kvaltävlingen bestäms av aktuell sidningslista för sprint (FISpunktlista), därefter sidningslista distans och slutligen lottning för de som ej återfinns på sidningslistor. Vid OS, VM och WC lottas den sidade gruppen. 360.2.2 Startintervall kan vara 10,15, 20 eller 30 sekunder. 360.2.3 Tävlingsbanan skall i princip vara den samma vid kval och finalen. 360.2.4 Om spår med varvning utnyttjas, skall olika korridorer nyttjas för de olika varven. Om detta inte är möjligt bör blockstart användas. 360.2.5 Vid lika tid bland tävlande som går till final (tider tas då på 1/100-dels sek) inplaceras den åkare som har lägst sidningstal före åkare med högre sidningstal i sprintlistan. På den slutliga resultatlistan får tävlande som ej deltog i finaltävlingen men med samma tid vid kvaltävlingen samma placering 360.3 Heat (Kvartsfinal semifinal och final). 360.3.1 Vid OS, VM och WC genomförs kvartsfinal, semifinal och A-final. Vid övriga tävlingar beslutar arrangören/td om även B-final skall genomföras Sv. Tillägg Vid SM och cuper genomförs B-final 360.3.2 Heatens sammansättning och körschema är förutbestämt. Nedanstående tabell redovisar principen. Schema B Heat 1 Heat 2 Heat 3 Heat 4 4 tävlande 1 4 2 3 /Heat 8 5 7 6 9 12 10 11 16 13 15 14 6 tävlande 17 20 18 19 /Heat 8 tävlande /Heat 24 21 23 22 25 28 26 27 32 29 31 30

56 Schema A Heat 1 Heat 2 Heat 3 Heat 4 Heat 5 20 finalister 1 4 5 2 3 10 7 6 9 8 11 14 15 12 13 20 17 16 19 18 25 finalister 30 finalister 21 24 25 22 23 30 27 26 29 28 Fortsättning på Schema A Semifinaler (12 tävlande) Finaler (6+6 tävlande S 1 S 2 B final A final H 1 #1 H 4 #1 R- 3 S 1 #1 H 1 #2 H 4 #2 R- 4 S 2 #1 H 2 #1 H 5 #1 S 1 #5 S 1 #2 H 2 #2 H 5 #2 S 2 #5 S 2 #2 H 3 #2 H 3#1 S 1 #6 R- 1 R 3-1 R 3-2 S 2 #6 R- 2 NOT. R 3 1 och R3 2 är de två bästa tiderna förutom 1:an och 2.an vid de 5 heaten. R-1, R- 2, R-3, R- 4 är de fyra bästa tiderna förutom 1:an och 2.an från semifinaler. Om tid ej tas vid heaten är R 3 1 och R3 2 de två tävlande med bästa kvalificeringstiderna som fick placering 3:a vid de 5 heaten (de två lägsta numren som blev 3.a i heat 1 5). Till A-final går de tre första från respektive semifinal, övriga tre till B-final. 360.3.3 Vid finaldelen väljs startposition med hänsyn till tidigare resultat - kvartsfinaler tider från kvaltävlingen - semifinaler - placering vid semifinaler och tider från kvaltävlingen - finaler - placering vid semifinaler och tider från kvaltävlingen 360.3.4 Tävlande med samma placering i kvartsfinaler eller semifinaler (om B-final ej genomförs) och som inte går vidare, inplaceras i resultatlistan enligt tider från kvaltävlingen. 360.3.5 Om dött lopp inträffar vid kvarts- och semifinaler inplaceras tävlande med bättre tid från kvaltävlingen före den med sämre tid. Uppstår dött lopp vid A- eller B-finaler får de tävlande samma placering i resultatlistan. 360.3.6 Startprocedur vid felaktig start. 360.3.6.1 Elektroniska eller mekaniska startgrindar kan användas för att förhindra tjuvstart om utrustningen är godkänd av TD, ass TD eller FIS RD. Vid WC skall banbredden tillåta 6 startande på en linje (18 meters bredd vid fri teknik). Startplatsen skall bestå av en startlinje och en linje 2 meter bakom startlinjen. De tävlande ställer upp på respektive bana på den bakre linjen och starten meddelar sina startinstruktioner. Startern kommenderar inta era platser de tävlande glider fram till startlinjen och intar färdigställning. Startern kommenderar set (färdiga). Efter att kommandot set (färdiga) har givits av startern skall de tävlande stå helt stilla i färdigställning. Cirka 2-5 sekunder efter att kommandot färdiga öppnar startern grindarna och ger startsignal. 360.3.6.2 Start utan startgrindar använder samma startprocedur.

57 360.3.6.3.1 Startern kan besluta om felaktig start av tävlande eller p g a tekniskt fel på startutrustningen. Den tävlande som är orsak till felaktig start (tjuvstart) andra gången i ett heat utesluts för vidare tävlan. På resultatlistan inplaceras den tävlande sist bland finalisterna (A och B final), semifinalisterna eller kvartsfinalister beroende på när under tävlingen den tävlande blev utesluten. Placeringen blir då 6, 12, 30 vid tävling med 30 finalister och 4, 8, 16 vid tävling med 16 finalister. 360.3.7 Efter kvalifikationsomgången skall den tävlande tillryggalägga hela banan i alla heat för att få en placering. Tävlande som inte fullföljer ett heat inplaceras sist bland alla finalister i resultatlistan. 360.3.8 Om en tävlande ej startar eller p.g.a. force majeure inte fullföljer ett heat inplaceras denne sist i pågående nivå (6, 12, 30 eller 4, 8, 16). 360.3.9 Om en obstruktion leder till diskvalifikation av en tävlande, får den tävlande som blivit utsatt för obstruktionen delta i nästa omgång, även om denna inte gått vidare till nästa omgång p.g.a. placering. Startplats blir då 6 m bakom ordinarie heat. Denna regel är endast tillämplig vid speciella tillfällen då obstruktionen varit avsiktlig (223.1.3). 360.3.10 En obstruktion kan också bestraffas genom att den tävlande förbjuds att fortsätta tävlingen. I resultatlistan inplaceras den tävlande sist i aktuell omgång (16,8,4) Denna bestraffning skall meddelas den tävlande skriftligt (223.3) 360.4 Tävlingsbanan 360.4.1 Banan bör inledas med 30-50 m raka korridorer eller spår. 360.4.2 Tävlingsbanan skall vara tillräckligt brett (6-10 m) och med få skarpa kurvor, så att förhållandena är lika för alla tävlande. 360.4.3 Partier av tävlingsbanan skall vara raka, tillräckligt långa och breda för att möjliggöra passerande av annan tävlande. 360.4.4 Vid raka partier får korridorer markeras och bör då vara 3 meter breda vid fri teknik och 1,5 meter breda vid klassisk teknik. 360.4.5 Antalet korridorer vid målgång bör vara lika med antalet tävlande i heaten. Vid OS, VM och JVM är detta ett krav. 360.4.6 Längden på målkorridorerna bör vara minst 50 m. 360.5 Resultat 360.5.1 I sprinttävlingar med 30 deltagare till final (schema A, 360.3.2) uträknas resultatlistan enligt följande - 31:a till sista placering enligt tider från kvalifikationen. - 26:a 30:ionde, respektive 6:a från kvartsfinalheaten med inbördes ordning enligt resultat från kvaltävling.

58-21:a 25:a, respektive 5:a från kvartsfinalheaten med inbördes ordning enligt resultat från kvaltävling. - 16:de/17:de 20.onde, de som blev 4:a i kvartsfinalerna med inbördes ordning enligt resultat från kvaltävling. (OBS En av 4.orna kan gå vidare till semifinal) - 13:de 15:de/16.de, de som blev 3:a i kvartsfinaler och som inte gick vidare till semifinal, inbördes ordning enligt tider eller resultat från kvaltävling. - 7:a 12:a, enligt målgång i B-finalen - 1:a 6.a, enligt målgång i A-finalen 360.6 Jury I sprinttävlingar med 16 deltagare i finalen uträknas resultatlistan enligt följande - placering 17:e till sista plats enligt resultatlistan från kvaltävlingen - placering 13:e - 16.e, respektive 4:a från kvartsfinalheaten med inbördes ordning enligt resultat från kvaltävling -placering 9:a 12:a, respektive 3:a från kvartsfinalheaten med inbördes ordning enligt resultat från kvaltävling -placering 5:a 8:a, enligt målgång i B-finalen -placering 1:a 4:a, enligt målgång i A-finalen Vid fler eller färre deltagare i finalen uträknas resultatlistan enligt samma princip. 360.6.1 För att juryn under finaldelen skall kunna fatta ett beslut vid OS, VM, JVM och WC erfordras ett enhälligt beslut av minst 3 jurymedlemmar (inklusive TD). Sv Tillägg Gäller även för SM 360.7 Protest 360.7.1 Med hänsyn till tidspressen under finaldelen så är det ej möjligt att tillåta protester under kvartsfinaler och semifinaler. Protester accepteras endast efter att finalen är slutförd (i likhet med övriga tävlingsformer). 361 Sprintstafett 361.1 Sprintstafett genomförs av lag som består av två lagmedlemmar och som växelvis åker 3 6 sträckor vardera. I den officiella inbjudan skall antalet varv och varvets längd framgå. 361.2 Anmälan/antal lag 361.2.1 Antalet lag i en semifinal eller final bör inte överstiga 20 lag. För att ta ut lag till finalen kan semifinalheat nyttjas. Indelning av tävlande lag vid semifinaler och final sker enligt riktlinjer och principer som finns på SSF hemsida. Sv Tillägg Vid mästerskapstävlingar får högst 40 lag delta, är fler lag anmälda sker sidning enligt 361.3.1. 361.3 Startordning 361.3.1 Lag med det lägsta punkter (enligt sprintpunktlistan) startar som lag 1, lag med näst lägst punkter som lag 2 o.s.v. Om lag har samma punkter får lag med individuellt lägsta punkter det lägre startnumret och om lägsta sidning är lika avgörs startnummer genom lottdragning.

59 Sv Tillägg 1. Båda åkarna har sprintpunkter, enl 361.3.1 2. En åkare har sprintpunkter och en åkare har distanspunkter lottas i grupp 2 3. Båda åkarna har distanspunkter lottas i grupp 3 4. Någon åkare saknar punkter lottas i grupp 4 361.3.2 Förändring av laget tillåtet fram till två timmar före start. Sker byte av en eller flera åkare i ett lag placeras laget längst bak i startfältet. Om flera lag förändrar lagsammansättningen blir dessa lags inbördes startordning samma som den ursprungliga startlistan dock sist i startfältet. Ordinarie startplats för lag som placeras sist i fältet förblir tomma. 361.4.1 Startposition Beroende på stadionområdets utseende bör två till sex parallella, raka startspår/korridorer på ca 100 m dras. Startmannan för lag 1 startar i spår 1 på startlinjen, lag 2 i spår 2 och 1-3 meter bakom lag 1, lag 3 i spår 3 och 1-3 meter bakom lag 2 o s v. Vid start är det ej tillåtet att byta spår före startlinjen har passerats. Under tävlingen får tävlande inte byta spår i växlingsområdet 361.5 Tävlingsbana och Växlingsområde 361.5.1 Partier av banan skall vara tillräckligt breda och tillräckligt långa för att underlätta passage av annan tävlande. 361.5.2 Storleken på växlingsområdet bör vara minst 45 m långt och 15 m brett och välpreparerat. För att reducera farten och för att underlätta växling bör om möjligt växlingsområdet placeras i en svag uppförsbacke. 361.5.3 Ett avspärrat skidprepareringsområde skall anordnas i anslutning till växlingsområdet. En serviceman för respektive lag tillåts uppehålla sig i detta område för att preparera de tävlandes skidor under semifinaler och finaler. Med hänsyn till områdets storlek avgör juryn om det är tillåtet att använda vallaställ/bord inom detta område. 361.5.4 Målet: Det skall finnas minst tre målkorridorer till målet. Regler för målfoto och målgång enligt 353.1. Vid OS, VM, JVM och WC krävs fyra korridorer till mål. 361.6 Resultatuträkning 361.6.1 Tävlande som blir varvade hanteras enligt 340.1.5 Sv Tillägg Gäller endast vid OS, VM och WC 361.6.2 Uträkning av resultat. Lag som deltar i finalen erhåller den platssiffra som motsvarar deras placering i mål. Lag som inte kvalificerade sig till finalen vid semifinaler får placering enligt följande. Om tävlingen omfattar semifinaler erhåller de lag som inte gick vidare till finalen platssiffra direkt efter finallagen. Exempel: Om 5 lag från två semifinaler går vidare till final erhåller lag som blev 6.a i respektive semifinal placering 11 och 12, med inbördes ordning enligt tider från semifinaler. Lag med placering 7 i semifinalen erhåller placering 13 och 14 enligt samma princip. Vid ytterligare lag vid semifinaler förfars enligt ovan.

60 361.7 Jury 361.7.1 För att juryn skall kunna fatta ett beslut under sprintstafetter vid OS, VM, JVM och WC erfordras ett enhälligt beslut av minst 3 jurymedlemmar (inklusive TD). Sv Tillägg Gäller även för SM 361.8 Protester 361.8.1 Med hänsyn till tidspressen under finaldelen så är et ej möjligt att tillåta protester under kvartsfinaler och semifinaler. Protester accepteras endast efter att finalen är slutförd (i likhet med övriga tävlingsformer). 362 Dubbeljakt (med och utan avbrott) 362.1 Dubbeljakttävlingar genomförs som en kombinationstävling där den ena halvan genomförs i klassisk teknik och den andra halvan i fri teknik. Det kan vara ett avbrott mellan teknikbytet på minst 1,5 tim upp till en annan tävlingsdag. På OS VM och WC genomförs dubbeljakttävlingen utan uppehåll. 363 Dubbeljakt med avbrott 363.1 Denna form av dubbeljakt genomförs som två separata tävlingar där resultatlistan framställs efter den andra tävlingen. 363.2 Startprocedurer 363.2.1 Den första tävlingen genomförs med intervallstart och en interrimresultatlista produceras (351.2) 363.2.2 Vid del två startar vinnaren av den första tävlingen först, den som slutade på andra plats som nummer två etc. Startintervallerna är de samma som skillnaden mellan de tävlande från första deltävlingens resultat, från vilka tiondels sekunderna har tagits bort. Rank Namn Land Slut tid - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 1 SVENSSON, Lars SWE 25:12. (9) 2 ARKJANOW, Nikolai RUS 25:14. (2) 3 KRECEK, Jan CZE 25:21. (7) Startlistan bör förberedas enligt följande exempel. Start nr. Namn Land Start tid - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 1 SVENSSON, Lars SWE 0:00 2 ARKAJANOW, Nikolai RUS 0:02 3 KRECEK, Jan CZE 0:09 363.2.3 För att undvika att den först startande åker om de sent startande, kan juryn tillåta mass- alternativt heat-start för de sist startande. Juryn har rätt att reducera

antalet startande inför del två av dubbeljakten. 61 363.2.4 Del två startas utan elektronisk tidtagningsgrind. Startfunktionärerna skall försäkra sig om att alla tävlande är klara för start. 363.2.5 För att garantera en exakt start skall en stor startklocka med en stor display för varje startfålla användas. Starten skall förberedas så, att två eller flera tävlande kan stå sida vid sida. De första 100-200 m av banan skall prepareras till en bredd av minst 6 meter. 363.2.6 Den andra delen av tävlingen skall slutföras som jaktstart. Om svåra väderförhållanden råder kan juryn besluta att skjuta upp starten eller ställa in tävlingen. Om tävlingen ställs in räknas resultaten från den första tävlingen som resultat för hela tävlingen. Sv Tillägg Tekniskt bör startmomentet organiseras enligt följande: Vid mindre tävlingar 2 startplatser/startled. Vid större tävlingar 3-4. Två till fyra avskärmade och parallella startled skall därför iordningställas. Vid två startled får udda startnummer (1-3-5 etc.) en startfålla och jämna startnummer (2-4-6 etc.) en annan starfålla. Några meter framför startlinjen finns två eller flera blädderblock, som kan ha följande utseende: Start 1 Start 2 Nr Starttid Nr Starttid 1. 10.00.00 2. 10.00.24 3. 00.34 4. 00.46 5. 00.47 6. 00.50 7. 00.51 7. 00.53 Det sista numret längst ner upprepas som översta på nästa sida. (Detta för att medge ett smidigt bläddrande). Det skall finnas en startassistent och en kontrollant för tjuvstart vid varje startled. Vid varje startled står en starter, som genom handpåläggning (ingen startgrind) släpper varje åkare på sin starttid. Starten använder kommandoordet gå. Starten skall se till, att de tävlande startar på korrekta tider. En assistent placeras några meter bortom startlinjen som återkallar den tävlande vid felaktig start. 363.3 Resultat 363.3.1 Beräkningen av resultatet på dubbeljakt med uppehåll görs genom att kombinera resultatet från den första tävlingen utan tiondels sekunder med resultatet från den andra tävlingen inklusive tiondelar. Se även regel 340.1.5 och 363.2.6 364 Dubbeljakt utan avbrott 364.1 Dubbeljakt utan uppehåll består av en del med gemensam start, efterföljd av skidbyte i en depå på stadion för att sedan fortsätta med en andra del. För respektive del skall olika tekniker användas.

62 Sv Tillägg För Dubbeljakttävlingar för ungdomsklasser finns särskilda riktlinjer samlade i bilaga 9. 364.2 Start 364.2.1 En masstart med handikapp system (plog >>>) skall användas. 364.2.2 Startordningen enligt FIS punkter för distans. Sv Tillägg Åkare utan FIS punkter lottas sist i startfältet Om FIS-punkter saknas lottas startordningen. På nationella tävlingar finns möjlighet att starta med intervallstart där 15 sek startintervall rekommenderas. 364.2.3 Både klassiska och fristilsskidor skall märkas före start 364.3 Banan 364.3.1 Distanser H21 10km + 10km alt 15km + 15km D21 5km + 5km alt 7,5km + 7,5km Sv Tillägg H19-20 10km + 10km alt 7,5km + 7,5km D19-20 7,5km + 7,5km alt 5km + 5km H17-18 5km + 5km D17-18 3km + 3km 364.3.2 Två separata banor för klassisk och fri teknik skall normalt användas. Banan skall vara av homologiseringsstandard E 364.4 Depå området 364.4.1 Depåer: längd 2-2,5meter, bredd 1,2-1,5meter 364.4.2 I depåområdet är det fri teknik. Depåområdets början och slut skall märkasut med skyltar och röda linjer 364.4.3 Banan mot depåerna skall vara minst 4 meter bred och banan efter depåerna skall vara minst 6m bred. 364.4.4 Omkörning sker på utsidan från depåerna räknat. 364.4.5 Fristilsutrustningen skall lämnas i åkarens depå före masstarten. Kläder får inte placeras i depån 364.4.6 Skidor skall bytas, stavar och skor får bytas. All utrustning skall bytas av den tävlande i depån utan utomstående hjälp. All utbytt utrustning skall lämnas i depån tills tävlingen är avslutad. 364.4.7 5 minuter före start skall lagledare och servicepersonal lämna depåområdet 364.5 Resultat 364.5.1 Varvningsspåret skall stängas av efter det at första åkaren passerat mållinjen.

364.5.2 Varvade åkaren skall avbryta tävlingen (se 340.1.5) 63 Sv Tillägg Gäller ej vid nationella tävlingar. Jury kan dock besluta om denna regel.

F. Stafettåkning 64 371 Organisation 371.1 Grundläggande regler 371.1.1 Vid stafettävlingar gäller samma organisation som för andra längdtävlingar med följande tillägg: 371.2 Särskilda funktionärer 371.2.1 Tävlingsledaren utser en chef för den gemensamma starten och stafettväxlingen, som tillsammans med sina medhjälpare övervakar starten och kontrollerar att stafettväxlingen sker enligt 376.8.1. För upprop av åkare för stafettväxling inom växlingsområdet och för återkallande av åkare vid felaktig stafettväxling skall erforderligt antal medhjälpare stå till växlingschefens förfogande. 371.2.2 Juryn utser en av sina egna medlemmar att övervaka att den gemensamma starten och växlingen sker enligt reglerna. Sv Tillägg Vid SM, JSM och USM skall denna funktion innehas av TD. 372 Tekniska arrangemang och förberedelser 372.1 Start 372.1.1 Startlinjen vid stafetter utformas som en plog (>>>) enligt 351.3 Luckan (c/c) mellan delspåren skall vara minst 1,5 m. Om antalet tävlande lag överskrider antalet startspår startar de högre startnumren i ett eller flera led bakom första ledet. Är terrängen ojämn eller olika snöförhållanden skall startlinjen läggas så att samtliga skidåkare startar under likartade förhållanden. 372.1.2 Preparering av startområde Stafettsträckan bör över de första 100 m ha parallella spår, där varje åkare är förbjuden att lämna sitt spår. Därefter följer ett område där startområdet övergår till tävlingsbana som är tillräckligt brett och utan hinder som kan förorsaka stockningar. 372.2 Startposition 372.2.1 Förstasträckans tävlande startar på startlinjen. Startnummer 1 i mitten av främre plogen och övriga lag fördelas till vänster och höger med jämna nummer till höger och udda nummer till vänster sett i åkriktningen. Vid ojämn terräng bör startlinjen vara så dragen att alla åkare har samma förhållanden. Nummerskylt bör sättas till höger om respektive spår. 372.2.2 Normalt får varje nation anmäla lag utöver 1:a-laget. Alla 1:a-lag skall tilldelas startnummer före eventuella 2.a-lag och alla 2.a-lag före 3:dje-lag o.s.v. Icke officiella (mix m.fl.) bör inplaceras sist i startfältet. Sv Tillägg Förening får starta med mer än ett lag. Förstalaget för respektive lag skall inplaceras före andralaget o. s. v. Vid SM, JSM och USM gäller dock sidningsbestämmelser.

Vid propagandastafett och motionsstafett kan laget bestå av både damer och herrar, med eller utan klubbtillhörighet 65 Sv Tillägg Första ledet skall bestå av minst 7 (vid SM 11) skidåkare, startnummer 1-7 (1-11). 373 Banor 373.1 Distanser 373.1.1 Stafettsträckorna för herrseniorer och juniorer är normalt 10 km för damer seniorer och juniorer 5 km. Sv Tillägg För ungdomsklasser se tabell 131.3 373.1.2 Längden på första sträckan får avvika +/- 5% beroende utseende på stadionområdet. 373.2 Klassisk teknik 373.2.1 I princip är banan preparerad med två spår (313.1.4). 373.3 Fri teknik 373.3.1 Vid fri teknik bör banan prepareras så brett som möjligt, minst 6 meter (313.1.4). Beträffande preparering se 315.5.1. 373.4 Kombination av klassisk och fri teknik 373.4.1 Stafettävlingen vid OS, VM och JVM genomförs med de två först delsträckor i klassisk stil och avslutas med två delsträckor i fri stil på ett fristilsspår. Det ät tillåtet att båda teknikerna nyttjar samma spårsystem förutsatt att spårbredden då är 9 meter (313.1.4). Sv Tillägg SM-tävlingar byter stil mellan åren. 374 Stafettväxling 374.1 Förfaringssätt 374.1.1 Stafettväxlingen sker inom ett rektangulärt område, 30 m långt och tillräckligt (ca 10 m) brett. Det skall bestå av plan mark, helst svagt sluttande uppför, vara tydligt markerat samt ligga så nära start och mål som möjligt. 375 Nummerlapparnas färg 375.1 Nummerlappar

66 375.1.1 För varje stafettsträcka skall olika färger användas på nummerlapparna. Vid OS, VM, WC är färgerna följande: sträcka 1 - röd, 2 - grön, 3 gul, 4 - blå. Sv Tillägg Vid SM och övriga tävlingar bör samma färger användas. 376 Tävlingen och de tävlande 376.1 Stafettlag 376.1.1 Ett stafettlag består av tre eller flera skidåkare, beroende på vad inbjudan anger. En och samma skidåkare, får åka endast en sträcka. Vid OS-, VM-, JVM- och WC-tävlingar består stafettlagen av fyra tävlande. Sv Tillägg Vid SM, JSM och USM består ett stafettlag av tre medlemmar. 376.2 Anmälningar 376.2.1 Senast två timmar före lagledarmöte skall namnen på de tävlande och den inbördes ordningen för de tävlande inlämnas till tävlingsexpeditionen. Efter tvåtimmarsgränsen kan reserver sättas in p.g.a. force majeure (335.1.1) Sv Tillägg Förening får till stafettävling anmäla obegränsat antal lag, såvida ej annorlunda föreskrivs i inbjudan till tävlingen. I den anmälan som utgör svar på inbjudan till tävlingen skall endast anges namnet på den anmälda föreningen. Laganmälan av stafettlag vid SM, JSM och USM, dvs. namnanmälan av lagets medlemmar med angivande av skidåkarnas inplacering på de olika sträckorna, skall ske senast skall ske senast på inbjudans angivna tid. Arrangören bör dock inte godta senare namnanmälningar än 3 timmar före start. 376.3 Lottning 376.3.1 Startnummer lottas normalt. Vid OS, VM och JVM erhålls startnummer enligt resultatlistan från föregående mästerskap. Vid WC-tävlingar erhålls startnummer enligt slutställning från föregående nationscup. Lag som inte deltagit i tidigare mästerskap/wc inlottas sist i startfältet. Sv Tillägg Vid SM sidas 11 herrlag och 7 damlag, 9 herrlag och 5 damlag från föregående års SM och får startplats 1-9 respektive 1-5. Resterande lag sidas av tävlingsjuryn grundade på under SM-veckan uppnådda lagresultat i individuella tävlingarna. Övriga lag inlottas i startfältet. Vid JSM sidas 21 lag och får startplatserna 1-21. De 21 lag som sidas skall utgöras av de bästa lagresultaten av de båda klasserna HD 17-18, 19-20 vid föregående dagars individuella tävlingar gällande korta distanserna. Övriga lag inlottas i startfältet. Sidningen utförs av tävlingsjuryn. Vid USM sidas de 21 bästa lagen från föregående års SM och får startplatserna 1-21 Övriga lag inlottas i startfältet. Sidningen skall utföras av tävlingsjuryn. Startspår för lag som ej kommer till start förblir tomt m a o ersätts ej av annat lag. Vid övriga tävlingar kan ovanstående regler tillämpas för motsvarande ålderskategorier. TD och tävlingsledaren avgör antal lag i respektive led med hänsyn till stadions utformning och antal lag 376.4 Efteranmälningar

67 376.4.1.1 Vid OS, VM, JVM och WC är det inte tillåtet med anmälningar efter lottningen. Vid övriga tävlingar avgör juryn om sen anmälning skall godkännas Sv Tillägg Se 107.3. 376.5 Skidmärkning 376.5.1 För varje delsträcka skall skidorna märkas med på förhand bestämda färger. Vid OS och VM är dessa för sträcka 1 - röd, 2 - grön, 3 gul, 4 blå (375.1.1) Sv Tillägg Vid SM, JSM, USM bör samma färger användas. 376.6 Startförfarande 376.6.1 Starten för första sträckans skidåkare är gemensam. 376.7 Startsignal 376.7.1 Startern bör vara placerad så att han kan höras väl av samtliga startande. 376.7.2 Startprocedur för masstart se 351.3.4 376.7.3 Vid för tidig start "tjuvstart" markerar starterns assistent, som står 100 m framför startlinjen, med en flagga och avspärrningsmateriel att starten ska gå om. Startern organiserar en ny start. 376.8 Växlingen 376.8.1 Ankommande skidåkare berör med handen någon kroppsdel den avlösande skidåkarens kropp då båda skidåkarna befinner sig inom växlingsområdet. Juryn beslutar om påföljd om inte växlingen har genomförts på ett riktigt sätt. Den avlösande skidåkaren får beträda växlingsområdet först när hans nummer ropas upp. Skjuta på/igång avlösande åkare är ej tillåtet.

377 Tidtagning och resultat 68 377.1 Grundläggande bestämmelser 377.1.1 Tidtagning och resultatuträkning sker som vid andra längdtävlingar (352-355 och 340.1.5) med följande tillägg: Sv Tillägg SSF Timing behandlar tidtagning och resultat 377.2 Tidtagning 377.2.1 Notering av mellantider för de enskilda skidåkarna sker då vederbörande når mellantidslinjen (början på växlingsområdet). Denna tid är samtidigt starttid för den avlösande skidåkaren. 377.2.2 Ett stafettlags sluttid är den tid som noteras från den första skidåkarens start fram till dess att lagets slutman passerat mållinjen. Ordningsföljden i vilken sista sträckans åkare passerar mållinjen avgör den inbördes ordningen mellan lagen. Sv Tillägg Vid propagandastafett får laget lagtid samt sträcktider, vid motionsstafetter tas ingen tid.

G. Riktlinjer för propaganda- och motions-tävlingar (Långlopp) 69 380 Definition 380.1 Definition av långlopp 380.1.1 Denna typ av tävling är öppen för alla skidåkare med eller utan licens och ingen begränsning på distans eller tävlingsform. Ett långlopp ska vara minst 40 km med start och mål på olika platser. Det bör vara gemensam start inom respektive klass och ingen sträcka får åkas två gånger. 381 Anmälan och de tävlande 381.1 Anmälan 381.1.1 Anmälan till tävling bör ske med post, e-mail eller fax och med omfattning som framgår av inbjudan. Tidig anmälan kan belönas med en lägre anmälningsavgift. 381.2 Licenser 381.2.1 Tävlande skall vara medlem i förening ansluten till SSF och är ansvarig för att följa de regler som det nationella förbundet har meddelat. 381.3 Sidning 381.3.1 Tävlande kan inplaceras i olika startled beroende på tidigare resultat. Sidningen kan även innehålla en elitgrupp som tas ut på tidigare resultat, anmälan från nationellt förbund eller enligt FIS-punkter. 381.4 Gruppering 381.4.1 Tävlande kan placeras i olika startpositioner utifrån sina tidigare tävlingsresultat från föregående år eller från andra tävlingar. Det är även möjligt att gruppera enligt kön, ålder eller anmälningsdatum. 381.5 Resultat 381.5.1 För tävlingsklasserna skall separat resultatlista publiceras för män och kvinnor. Sv Tillägg I motionsklasserna rekommenderas arrangören att ej publicera en traditionell resultatlista. Däremot kan de tävlande få sin tid utifrån alfabetisk ordning av de startande. 381.6 Tävlande 381.6.1 Långlopp arrangeras för att tillfredsställa alla deltagare. Deltagarna i långlopp har varierande erfarenheter och förmågor, detta innebär att sportsligt uppträdande och respekt för medtävlande är grundläggande. Tävlande som uppträder osportsligt eller som inte följer dessa regler eller regler för tävlingen kan diskvalificeras av juryn. Vid långlopp skall den tävlande:

70 - Följa det markerade banan från start till mål och passera alla passerkontroller. - Fullfölja banan på skidor med egen kraft och utan hjälp från utomstående. - Ej hindra eller störa annan tävlande. - Lämna fri väg för snabbare tävlande. Normalt skall tävlande med lägre fart nyttja det högra spåret eller höger del av banan och tävlande med högre fart den vänstra sidan. 381.7 Tävlande som i långlopp ingående i FIS WC eller Maraton Cup kalender skall följa ICR artikel 207 Reklam och artikel 222 Tävlingsutrustning. 382 Information 382.1. Inbjudan 382.1.1 Inbjudan bör innehålla följande information: - tävlingens namn - tävlingsplats och reservplats, om sådan finns - banlängd(er) och teknik(er) - tävlingsdatum och starttid - sidningsförfarande - anmälningstider - registreringsavgift - logi- och transportinformation - priser och belöningar - förfaringssätt om tävlingen inställes - försäkringsbestämmelser - annan värdefull eller nödvändig information 382.2 Information för tävlande 382.2.1 Före tävlingen bör de tävlande ges information om: - starttid - banbeskrivning och profil - teknik(er) - transporter - identifikationsmärke och kontrollkort, om sådana finns - skidmärkning - startprocedurer - uppvärmningsområde och tillvägagångssätt - placering av matkontroller och förfriskningar - tillvägagångssätt att följa, om en åkare ej fullföljer tävlingen - förfaringssätt vid mållinjen - information beträffande sjukvård - tid för indragning (sista passertid), om sådan finns - avlämnings- resp. avhämtningsplats för kläder - plats för omklädnings-, dusch- och förtäringsställen - resultatservice med gruppering och meddelanden - förfaringssätt vid protest - priser och belöningar - förfaringssätt vid inställande av tävling - tid och plats för lagledar- och jurymöten, presskonferenser och andra möten - kommunikationsservice - annan nödvändig information

71 383 Jury 383.1 Juryn 383.1.1 Förutom att avgöra ev. tvister, bör juryn agera som rådgivare till tävlingsarrangören vid behandling av tävlingens olika aspekter. Vid långlopp bör den tävlandes säkerhet ges företräde. Juryn bör bestå av: - den tekniske delegater (TD), som är ordförande. - den nationella assisterande tekniske kontrollanten, utsedd av nationella förbundet - tävlingsledaren Sv Tillägg TD kan inbjuda speciellt utvalda personer att närvara vid jurymötena om så är nödvändigt. Dessa personer är endast rådgivande och har ej rösträtt. 384 Banan 384.1. Bredd 384.1.1 Alla hinder skall avlägsnas från banan, så att den antar en bredd som tillåter att minst dubbla spår kan läggas längs hela banan. För tävlingar i fri stil bör spårbredden tillåta omkörning utan svårigheter. 384.2. Startområde 384.2.1. Startområdet bör vara platt eller nästan platt. Det bör leda direkt till banan och vara brett nog för att undvika svår trängsel. Startområdet bör successivt smalna av mot banans normala bredd och vara tillräckligt långt så att startfältet kan spridas ut före spåret börjar. Det bör finnas utrymme för: - skidmärkning - kontroll av tävlandes nummerlapp - kontroll av kommersiella märken (i regel elitåkarna i första startgrupp) - tävlandes sidning - publikavspärrningar 384.3 Målområde 384.3.1 Banan bör komma in på målområdet på en rak och platt tillfart. Målområdet bör vara platt och tillräckligt brett för att tillåta flera tävlande att gå i mål på samma gång utan att hindra varandra. De sista 200 m bör ha en på minst 10 m och vara delad i 3 banor, åtskilda med passande markeringar. Om tävlingen består av flera distanser på samma bana bör det finnas separata mållinjer för att försäkra om att inte täten på den längre banan blir hindrade av de sista som tävlar på den kortare banan. Målområdet bör utformas och utrustas med nödvändiga kontrollfunktioner och för att undvika trängsel. Förtäring, tillgång till omklädning, duschar eller transport till sådana inrättningar bör klart markeras på olika språk och vara tillgängliga nära målområdet. 384.4 Banpreparering 384.4.1 Försäsong Banan bör förberedas och underhållas för att försäkra att tävlingen kan äga rum på ett säkert sätt med minimalt snötäcke.

72 384.4.2 Vinterpreparering Banan bör packas och sladdas under hela vintern för att säkerställa en solid grund för slutlig preparering. 384.4.3 Fri teknik I tävlingar med fri teknik bör banan vara väl packad och bred nog att tillåta två tävlande åka sida vid sida. Där så är lämpligt, kan ett enkelt spår dras längs banan. De sista 200 m bör prepareras till en bredd av minst 10 m. Denna sektion bör delas i åtminstone 3 banor och delas med passande markeringar. 384.4.4 Klassisk teknik Normalt bör banan läggas med två spår. Där bredden gör det möjligt, bör fler spår läggas. I kurvor där skidan ej fritt kan glida i spåret tas spåren bort. Även där kurvor är för snäva, i branta utförslöpor och på andra platser som anges av TD och tävlingschefen tas spåren bort. På målområdet bör de sista 200 m läggas med så många spår som möjligt. Under lämpliga tillfällen kan preparering av banan ske under tävlingens gång, dock först efter TD:s och tävlingschefens godkännande. 384.4.5 Båda teknikerna: Tävlingar kan genomföras i båda teknikerna på samma gång och på samma bana. I sådana fall bör banan för fri teknik skiljas från den klassiska med passande hinder eller markeringar, så att tävlande i klassisk teknik inte har möjlighet att använda den andra banan och vice versa. Respektive bandel bör vara preparerad enligt 384.4.3 och 384.4.4. 384.5 Mätning och markering 384.5.1 Tävlingsbanan skall längdmätas från start till mål med kedja, band eller mäthjul. Varje kilometer bör markeras. De sista 500 m och de sista 200 m bör också märkas. Farliga områden sådana som branta utförslöpor, kurvor, korsningar eller andra tänkbara farliga ställen bör markeras. 384.6 Matstationer 384.6.1 Matkontroller bör finnas var 10:e km. Om banan är svår, kan sträckan mellan matstationerna kortas. I lätt terräng kan sträckan ökas. För tävlingar längre än 50 km bör olika slags drycker och annan lämplig förtäring finnas. 384.7 Bansträckning 384.7.1 Långlopp bör ordnas så, att de passar alla nivåer på de tävlande, från motionärer till elitåkare. Bansträckningen bör vara anpassad för alla nivåer på skickligheter för de tävlande. 385 Kontroll 385.1 Kontrollförfarande 385.1.1 Alla aspekter på tävlingarna skall kontrolleras på ett sådant sätt att de tävlande garanteras ett säkert och rättvist genomförande.

73 Platsen för kontrollpunkter och användandet av kontrollanter bör bestämmas av tävlingschefen i samråd med TD varvid speciell uppmärksamhet skall ägnas åt följande: - teknikkontroll om sådan skall finnas - fullbordande av hela tävlingen utan genvägar - fullbordande av hela tävlingen på skidor märkta enligt arrangörens önskemål (sidade tävlande skall följa regler enligt 340.1.1, 340.1.2 övriga tävlande får byta en skida under tävlingen) - försäkran att varje stöd eller assistans, som ges de tävlande är i enlighet med reglerna. - uppfyllande av FIS:s regler för kommersiell märkning - tillhandahållande av en tävlingsbana fri från hinder - en försäkran att tävlande ej hindrar varandra - andra kontrollaspekter enligt önskemål 385.1.2 Kontrollanter bör vara kvalificerade att fullgöra sina tilldelade plikter. Sv Tillägg Arrangören ansvarar för att teknikkontrollanterna är väl utbildade De skall utrustas med videokamera och modern kommunikationsutrustning. 386 Sjukvård och säkerhet 386.1 Medicinsk funktionär 386.1.1 En medicinsk funktionär skall utses till varje långlopp. Denne skall vara medlem i tävlingskommittén och kan inbjudas till jurymöten. Den medicinske funktionären skall vara legitimerad läkare. Sv tillägg Vid nationella tävlingar skall funktionär för sjukvården vara legitimerad. 386.2 Planering 386.2.1 Den medicinske funktionären skall förbereda första hjälpen-beredskap, transport- och kungörelseplan för skador, olyckshändelser eller dödsfall. Information beträffande denna plan och förfarande att följas i händelse av skada, olyckshändelse eller dödsfall bör meddelas deltagarna och tävlingsfunktionärer. 386.3 Träning av sjukvårdsfunktionen 386.3.1 Den medicinske funktionären skall utnämna, informera och träna medicinsk, säkerhets- och räddningspersonal vilka skall svara för de tävlandes säkerhet och medicinska behov. 386.4 Första hjälpen-stationer 386.4.1 Placeringen av första hjälpen-stationer skall markeras med hjälp av lämpliga skyltar längs banan. Det skall finnas uppvärmda första hjälpen-stationer vid start- och målområdena. 387 Säkerhet vid kall väderlek 387.1 Bakgrund

74 387.1.1 Det är tre huvudfaktorer, som juryn skall ta hänsyn till beträffande kall väderlek och säkerhet i samband med sådan: temperaturen, det utsatta lägets varaktighet; och klädseln och annat skydd mot kallt väder. Dessa faktorer tillsammans med annan relevant information som till exempel "vindkylningsfaktor" (se bilaga 8) skall tas i beaktande när ett beslut fattas beträffande kallt väder. 387.2 Mellan minus 15-25 o C 387.2.1 Om temperaturnivån är mellan minus 15-25 o C vid någon punkt på banan bör rekommendationer beträffande kallt väderskydd lämnas till de tävlande och tävlingens funktionärer. Lämpliga kontroller skall upprättas för att se till att rekommendationerna följs och att de tävlandes hälsa och säkerhet skyddas. Vid längre tävlingar utan uppehållstider vid olika kontrollpunkter längs banan, skall hänsynstagande ges till att minska uppehållstiderna. 387.3 Minus 25 o C och lägre 387.3.1 Om temperaturen längs en större del av banan är minus 25 o C eller lägre, skall tävlingen uppskjutas eller ställas in. 387.4 Åtgärder vid varmt väder 387.4.1 Om väderprognoser förutspår temperaturer över 5 o C och solsken under tävlingen skall rekommendationer beträffande klädsel, solskydd och dryck före och under tävlingen meddelas de tävlande. Matstationer skall tillse att tillräckligt med dryck finns för sådana förhållanden. Första hjälpen-stationer skall informeras om symtom som kan uppträda och ha tillgång till material för att motverka vätskebrist och solbränna. 388 Procedur vid inställande av tävling. 388.1 Policy 388.1.1 Faktorer som särskilt skall beaktas vid långlopp är de tävlandes och funktionärernas säkerhet och skydd, ev. olägenheter för evakuering, samt alternativ för förflyttning eller senareläggning. Ett ev. nytt datum ska fastställas i samråd med den organisation som sanktionerat tävlingen. 388.1.2 Inställelse eller senareläggning mer än sex dagar före tävlingen: Om en tävling uppskjutes eller inställes, skall alla tävlande meddelas åtminstone sex dagar före tävlingens ursprungsdatum. Information beträffande detta skall omedelbart sändas till klubbar och berörda nationella skidförbund och media. Beslutet att ställa in mer än sex dagar före tävlingen skall tas av tävlingsledaren och TD. 388.1.3 Inställelse med kort varsel: Inställelse med kort varsel görs mindre än eller lika med sex dagar före tävlingsdatum. En tävling kan emellertid inte ställas in mindre än tre timmar före fastställd starttid bortsett från de tävlandes och funktionärernas säkerhet.

75 Inställelse skall inkluderas i informationen till de tävlande (382.2). Beslut om inställd tävling fattas av juryn. 388.1.4 Återbetalningspolicy Om en tävling uppskjuts får tävlande som betalt anmälningsavgiften delta på nytt tävlingsdatum utan ytterligare avgifter. Tävlande som inte deltar i tävlingen på det nya datumet återfår ej sin anmälningsavgift. Policy och förfarande beträffande återbetalning av anmälningsavgift bör framgå av inbjudan till tävlingen. 389 Internationella regler för skidtävlingar 389.1 Grundläggande regler 389.1.1 Alla situationer som inte behandlas i detta avsnitt G hänvisas till bestämmelser enligt tidigare kapitel A H i denna regelbok.

H. Startförbud, Bestraffningar, Diskvalifikation, protester och Överklagande OBS Ta även del av FIS grundläggande regler (223). 390 Startförbud En tävlande får inte tillstånd att starta någon FIS internationell tävling om vederbörande: 390.1 bär obscena namn och eller symboler på kläder eller utrustning (206.4) eller uppträder på ett osportsligt sätt på startområdet (205.5) 390.2 bryter mot FIS regler beträffande utrustning (222) och reklamregler (207) 390.3 vägrar att följa av FIS påkallad läkarundersökning (221.2) 390.4 Om en tävlande som startat i en tävling i efterhand, av juryn, bedömts ha brutit mot reglerna (390.1 390.3) skall juryn vidta åtgärder gentemot denne. 391 Bestraffningar Bestraffning utfärdas av juryn då den tävlande: 391.1 bryter mot de regler gällande reklam på utrustning (207.1) 391.2 ändrar startnummer på ett sådant sätt som ej är tillåtet (337) 391.3 inte bär det officiella startnumret enligt reglerna (337.1.1) 391.4 bryter mot regler för skidmärkning (342.1.1, 342.1.3, 342.1.4) 391.5 bryter mot regler för startförfarande (351.2.2 351.2.5) 391.6 bryter mot regler som begränsar skidtestning och uppvärmning (341.1.3, 341.1.4) 391.7 bryter mot regler angående den tävlandes ansvar under tävlingen eller uppträder osportsligt (340.1 340.1.7) 391.8 bryter mot regler angående boxbyte (364.4.4 364.4.7, 376.8.1) 391.9 åker mer än en sträcka i en stafettävling (376.1.1) 391.10 vid målgång tar av sig sina skidor före kontrollinjen (206.6, 353.1.7) 391.11 medför sina skidor till den officiella prisceremonin (206.7) 392 Diskvalifikation Juryn skall vid ett möte besluta om en tävlande skall diskvalificeras (223.3.3). Alla bevis som är relevant skall omsorgsfullt behandlas och den tävlande skall ges möjlighet att själv ge sin förklaring till händelsen (224.7) Juryn skall även ta hänsyn till nivån på tävlingen samt den tävlandes ålder. Juryn skall överväga en diskvalificering under följande omständigheter: 392.1 deltagit i en tävling under falska förutsättningar, 76

392.2 antingen äventyrat säkerheten för personer eller egendom eller medvetet orsakar skador, 392.3 inte följt markerade spår, 77 392.4 brutit mot regler för gällande teknik (314.1) 392.5 avsiktligen orsakat obstruktion 392.6 åker mer än en sträcka i en stafettävling (376.1.1) 392.7 tilldelas en andra skriftlig varning under samma säsong. Skriftliga varningar som rapporterats vid OS, VM medräknas för resten av säsongen, 392.8 När en tävlande diskvalificeras skall det på den reviderade resultatlistan framgå att denna är diskvalificerad genom utelämnande av tider men redovisas som DSQ (disqualified). 393 Protester 393.1 Olika typer av protest 393.1.1 Protest mot en tävlande att delta i tävlingen eller protest mot tävlandes tävlingsutrustning 393.1.2 Protest mot tävlingsbanan eller banans skick, 393.1.3 Protest mot annan tävlande eller funktionär under tävlingen, 393.1.4 Protest mot tidtagningen, 393.1.5 Protest mot jurybeslut, diskvalifikation undantaget, se även 360.7.1 och 361.8.1, överklagande se 225.3. 393.1.6 Protest mot skrivfel eller brott mot FIS regler efter tävlingen 393.2 Platser för inlämnande av protester Mottagare av olika protester enligt följande: 393.2.1 Protester mot 331.1 377.2.2 och 389.1.1 inlämnas till plats som är anslagen på den officiella anslagstavlan eller plats som meddelas på lagledarmöte. 393.2.2 Protester rörande skrivfel och brott mot FIS tävlingsregler efter genomförd tävling skall skickas med rekommenderad post till FIS byrån via nationellt förbund Sv Tillägg Vid nationella tävlingar skickas protester till SSF. Vid distriktstävlingar skickas protester till SDF:et. Distriktens beslut kan överklagas hos SSF inom 30 dagar efter det att klagande tagit del av beslutet. SSF är högsta beslutande myndighet rörande tillämpningen av förbundets tävlingsregler. SSF:s beslut kan ej överklagas. 393.3 Senaste tidpunkt för protester

78 393.3.1 Tävlandes rätt att delta - före lottning 393.3.2 Banan och banpreparering - senast 15 minuter efter den officiella träningen 393.3.3 Mot tävlande eller den tävlandes utrustning eller mot tävlingsfunktionärs bristande uppträdande under tävlingen - senast 15 minuter efter sista tävlande har passerat mållinjen 393.3.4 Mot tidtagning - senast 15 minuter efter den inofficiella resultatlistan är anslagen 393.3.5 Protest mot jurybeslut - senast 15 minuter efter den inofficiella resultatlistan är anslagen 393.3.6 Protester rörande skrivfel, eller överträdelser av FIS regler efter tävlingen - inom en månad efter tävlingen 393.4 Utformning av protest 393.4.1 Protesten skall vara skriftlig 393.4.2 Protesten skall utformas detaljerat. Bevis och vittnesmål skall bifogas. 393.4.3 CHF 100:- eller motsvarande belopp i annan valuta skall deponeras tillsammans med protesten. Deponin återlämnas om protesten godkänns, om protesten ej godkänns tillfaller deponin FIS Sv Tillägg I Sverige utgörs depositionen av 500 kronor. 393.4.4 En protest kan återtas av den som lämnat en protest innan juryn har fattat sitt beslut. I detta fall skall deponin återlämnas. Återtagande av protest är inte möjlig efter det att juryn eller en medlem av juryn tagit ett preliminärt beslut. 393.4.5 Protester som inte har lämnats i tid eller utan deposition behandlas ej. 393.5 Auktorisering Följande har rätt att lämna protester: - Nationellt förbund - Lagledare 393.6 Juryns handhavande av protester 393.6.1 Juryn sammanträder för att behandla protester på en i förväg bestämd tid och plats. 393.6.2 Vid omröstning får endast juryns medlemmar närvara. TD är ordförande. Mötesprotokoll skall upprättas och signeras av alla röstberättigade jurymedlemmar. Beslut kräver en majoritet av röstberättigade jurymedlemmar, inte endast av de närvarande. Vid lika röstetal är TD:s röst utslagsgivande.

Värdering av bevis skall vara grundläggande. Reglerna, på vilken beslutet grundas, skall tillämpas på ett sådant sätt att en rättvis bedömning kan garanteras. 79 393.6.3 Beslutet offentliggörs omedelbart på den officiella anslagstavlan. Tidpunkten då beslutet anslås skall anges. 394 Rätt att överklaga 394.1 Överklagandet 394.1.1 Överklaganden kan gälla: - ett jurybeslut - officiella resultatlistan. Detta överklagande skall riktas mot ett uppenbart räknefel. 394.1.2 Överklagande skall lämnas till FIS via nationellt förbund. 394.1.3 Deadline 394.1.3.1 Överklagande mot jurybeslut skall lämnas inom 72 timmar efter det att den officiella resultatlistan publicerats. 394.1.3.2 Överklagan mot den officiella resultatlistan skall lämnas inom 30 dagar inklusive tävlingsdagen. 394.1.4 Beslut angående överklaganden fattas av: - the Appeals Commission - FIS Domstol 394.2 Förseningar Inlämnade bevis (protester och överklaganden) får inte försena överklagandet. 394.3 Beslutsunderlag All bevisning skall vara skriftlig för att beaktas. Bevis skall bifogas. Bevis som inlämnas för sent beaktas ej av FIS. (225.3). För att en överklagan kan mottas skall en deposition om 2500:-Skr bifogas överklagan, depositionen återfås om överklagan godkännes.

80 Bilaga 1 SEKTION III RIKTLINJER - SPECIALBESTÄMMELSER - BILAGOR UTDELNINGSPRINCIPER FÖR MÄSTERSKAPSTECKEN SVENSKA MÄSTERSKAPSTÄVLINGAR SM-tävlingar SENIORER Freestyle H 19- D 19- Snowboard** H 19- D Utförsåkning H 16- D 16- Speedskiing** H D Telemark Backe NOK Längdåkning * H 16- H/D 17- H/D 17- H 21- D 16- D 21- SkidO H 21 D 21 Individuell segrare: RF:s mästerskapstecken i guld. Lagsegrare (samt stafett): RF:s mästerskapstecken i guld till föreningen samt RF:s miniatyrtecken till lagmedlemmarna. (I skido endast stafett) 2:a pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i silver. 2:a lagpristagare (samt stafett): SSF:s mästerskapsplakett i silver till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skido endast stafett) 3:e pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i brons. 3:e lagpristagare (samt stafett): SSF:s mästerskapsplakett i brons till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skido endast stafett) *) inkl Rullskidåkning. **)Endast individuellt. JSM-tävlingar ÄLDRE JUNIORER H 18-19 D 18-19 Freestyle H 16-18 D 16-18 Utförsåkning Snowboard** Speedskiing Telemark Backe NOK Längdåkning * Ind. H 19-20 D 19-20 Stafett H 17-20 D 17-20 H 16-18 - - H/D -18 H/D 17-20 SkidO Ind. H 20 D 20 Stafett H 17-20 D 17-20 Individuell segrare: RF:s mästerskapstecken i guld. Lagsegrare (samt stafett): RF:s mästerskapstecken i guld till föreningen samt RF:s miniatyrtecken till lagmedlemmarna. (I skido endast stafett) 2:a pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i silver. 2:a lagpristagare (samt stafett): SSF:s mästerskapsplakett i silver till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skido endast stafett) 3:e pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i brons. 3:e lagpristagare (samt stafett): SSF:s mästerskapsplakett i brons till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skido endast stafett) *) Inkl Rullskidåkning individuellt. **) Endast individuellt.

81 JSM-tävlingar YNGRE JUNIORER Freestyle Utförsåkning H 16-17 D 16-17 Snowboard Speedskiing Telemark Backe NOK Längdåkning * H 17-18 D 17-18 SkidO H 18 D 18 Individuell segrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld. Lagsegrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skido endast stafett) 2:a pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i silver. 2:a lagpristagare: SSF:s mästerskapsplakett i silver till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skido endast stafett) 3:e pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i brons. 3:e lagpristagare: SSF:s mästerskapsplakett i brons till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skido endast stafett) *) Inkl Rullskidåkning individuellt USM-tävlingar UNGDOM H 14-15 D 14-15 Freestyle Utförsåkning Snowboard Speedskiing U -15 H/D -14 H/D -16 Telemark Backe NOK Längdåkning Ind. H/D H 15 13-14 D 15 15-16 H 16 D 16 Stafett H 15-16 D 15-16 SkidO Ind. H 15 D 15 H 16 D 16 Individuell segrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld. Lagsegrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld till föreningen (i längdåkning endast stafettlag) samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna (i längdåkning endast stafettlag). 2:a pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i silver. 2:a lagpristagare: SSF:s mästerskapsplakett i silver till föreningen (i längdåkning endast stafettlag) samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna (i längdåkning endast stafettlag.) 3:e pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i brons. 3:e lagpristagare: SSF:s mästerskapsplakett i brons till föreningen (i längdåkning endast stafettlag) samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna (i längdåkning endast stafettlag).

82 SM/(RM)-tävlingar OLDBOYS/OLDGIRLS/VETERANER H 30- D 30- H 35- D 35- H 40- D 40- H 45- D 45- H 50- D 50- H 55- D 55- H 60- D 60- Freestyle H 30- D 30- H 30- D 30- Utförsåkning Snowboard Speedskiing - H 30- D 30- Telemark Backe NOK Längdåkning H/D ingen åldersgräns H 15-16* D 15-16* H 35- D 35- H 40- D 40- H 45- D 45- H 50- D 50- H 55- D 55- H 60- SkidO Ind. H 35 D 35 H 40 D 40 H 45 D 45 H 50 D 50 H 55 D 55 H 60 D 60 H 65 D 65 H 70 D 70 Stafett H 35 D 35 H 45 D 45 H 55 D 55 H 65 D 65 Individuell segrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld. Lagsegrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skido endast stafett) 2:a pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i silver. 2:a lagpristagare: SSF:s mästerskapsplakett i silver till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skido endast stafett) 3:e pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i brons. 3:e lagpristagare: SSF:s mästerskapsplakett i brons till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skido endast stafett) *=Rullskidåkning ind.

DISTRIKTSMÄSTERSKAPSTÄVLINGAR 83 DM-tävlingar SENIORER Freestyle H 19- D 19- Utförsåkning H 16- D 16- Snowboard H 19- D Speedskiing H D Telemark Backe NOK Längdåkning * H 16- H/D H/D 17- H 21- D 16- ingen D 21- åldersgräns SkidO H 21 D 21 Individuell segrare: RF:s mästerskapstecken i guld. Lagsegrare (samt stafett): RF:s mästerskapstecken i guld till föreningen samt RF:s miniatyrtecken till lagmedlemmarna. (I skido endast stafett) 2:a pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i silver. 2:a lagpristagare (samt stafett ): SSF:s mästerskapsplakett i silver till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skido endast stafett) 3:e pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i brons. 3:e lagpristagare (samt stafett): SSF:s mästerskapsplakett i brons till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skido endast stafett) *) Inkl Rullskidåkning individuellt. JDM-tävlingar ÄLDRE JUNIORER H 18-19 D 18-19 Freestyle H 16-18 D 16-18 Utförsåkning Snowboard Speedskiing Telemark Backe NOK Längdåkning * Ind. H 19-20 D 19-20 Stafett H 17-20 D 17-20 H 16-18 H/D -18 H/D 17-20 SkidO Ind. H 20 D 20 Stafett H 17-20 D 17-20 Individuell segrare: RF:s mästerskapstecken i guld. Lagsegrare (samt stafett): RF:s mästerskapstecken i guld till föreningen samt RF:s miniatyrtecken till lagmedlemmarna. (I skido endast stafett) 2:a pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i silver. 2:a lagpristagare (samt stafett): SSF:s mästerskapsplakett i silver till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skido endast stafett) 3:e pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i brons. 3:e lagpristagare (samt stafett): SSF:s mästerskapsplakett i brons till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna. (I skido endast stafett) *) Inkl Rullskidåkning individuellt.

84 JDM-tävlingar YNGRE JUNIORER Freestyle Utförsåkning H 16-17 D 16-17 Snowboard Speedskiing Telemark Backe NOK Längdåkning * H 17-18 D 17-18 SkidO H 18 D 18 Individuell segrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld. Lagsegrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna. 2:a pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i silver. 2:a lagpristagare: SSF:s mästerskapsplakett i silver till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna. 3:e pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i brons. 3:e lagpristagare: SSF:s mästerskapsplakett i brons till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna. *) Inkl Rullskidåkning indiviuellt. UDM-tävlingar UNGDOM H 10-11 D 10-11 H 12-13 D 12-13 H 14-15 D 14-15 Freestyle Utförsåkning Snowboard Speedskiing U -15 H/D -14 H/D -16 Telemark Backe NOK Längdåkning Ind. H/D H 11 11-12 D 11 13-14 H 12 15-16 D 12 H 13 D 13 H 14 D 14 H 15 D 15 H 16 D 16 Stafett H 11-12 D 11-12 H 13-14 D 13-14 H 15-16 D 15-16 SkidO Ind. H 12 D 12 H 14 D 14 H 16 D 16 Stafett H 14 D 14 H 16 D 16 Individuell segrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld. Lagsegrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld till föreningen (i längdåkning endast stafettlag) samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna (i längdåkning och skido endast stafettlag). 2:a pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i silver. 2:a lagpristagare: SSF:s mästerskapsplakett i silver till föreningen (i längdåkning endast stafettlag) samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna (i längdåkning och skido endast stafettlag.)

85 3:e pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i brons. 3:e lagpristagare: SSF:s mästerskapsplakett i brons till föreningen (i längdåkning endast stafettlag) samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna (i längdåkning och skido endast stafettlag). DM-tävlingar OLDBOYS/OLDGIRLS/VETERANER H 30- D 30- H 35- D 35- H 40- D 40- H 45- D 45- H 50- D 50- H 55- D 55- H 60- D 60- Freestyle H 30- D 30- Utförsåkning Snowboard Speedskiing Telemark Backe NOK Längdåkning Ind. H 30- H 35- D 30- D 35- H 40- D 40- H 45- D 45- H 50- D 50- H 55- D 55- H 60- Stafett H 35- H 40- SkidO* Ind. H 35 D 35 H 40 D 40 H 45 D 45 H 50 D 50 H 55 D 55 H 60 D 60 H 65 D 65 H 70 D 70 Stafett H 35 D 35 H 45 D 45 H 55 D 55 H 65 D 65 Individuell segrare: SSF:s mästerskapsplakett i guld. Lagsegrare (samt stafett): SSF:s mästerskapsplakett i guld till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna. 2:a pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i silver. 2:a lagpristagare (samt stafett): SSF:s mästerskapsplakett i silver till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna. 3:e pristagare individuellt: SSF:s mästerskapsplakett i brons. 3:e lagpristagare (samt stafett): SSF:s mästerskapsplakett i brons till föreningen samt SSF:s miniatyrplakett till lagmedlemmarna.

III FORDRINGAR FÖR UTDELANDE AV RF:S MÄSTERSKAPSTECKEN ELLER SSF:S MÄSTERSKAPSPLAKETT 86 1. REGLER FÖR UTDELANDE 1.1 RF:s och SSF:s mästerskapstecken får utdelas endast i tävling, där minst två tävlande eller, när det gäller lagmästerskap, minst två lag startat. 1.2 Mästerskapstecken resp plaketter i samma valör utdelas till samtliga med samma placeringssiffra i individuell tävling. 1.3 Mästerskapstecken i samma valör utdelas till samtliga "förstalag" i respektive tävling och klass. 1.4 Mästerskapstecken i samma valör i miniatyr, då sådant finnes, utdelas till samtliga lagmedlemmar (samtliga "tredjemän"). 2. REKVISITION 2.1 Svenska Mästerskapstävlingar (SM, JSM, USM) 2.1.1 RF:s mästerskapstecken SSF beställer på särskild blankett hos RF:s förlag erforderliga mästerskapstecken minst 1 månad före tävling. Kopia av beställningen tillställes arrangören. Tecknen tillställs arrangören ca en (1) vecka före tävling. Tecknen, som utsänds mot postförskott, betalas av arrangören. 2.1.2 SSF:s mästerskapstecken och -plaketter Erforderliga mästerskapstecken och -plaketter sändes utan rekvisition från SSF till arrangören ca en (1) vecka före tävling. Tecknen/plaketterna, som utsänds mot postförskott, betalas av arrangören. 2.2 Distriktsmästerskapstävlingar (DM, JDM, UDM) 2.2.1 RF:s mästerskapstecken SDF beställer på särskild blankett hos RF:s förlag erforderliga mästerskapstecken för alla inom distriktet förekommande DM- och JDM-tävlingar minst 1 månad före tävling. Tecknen sändes mot postförskott till adressat som anges av respektive SDF. 2.2.2 SSF:s mästerskapstecken och -plaketter SDF beställer på särskild blankett hos SSF erforderliga mästerskapstecken och - plaketter för alla tävlingar på en gång och minst 1 månad före första tävlingen. Tecknen/plaketterna sändes mot postförskott till adressat som anges av respektive SDF. 2.2.3 Kostnaderna för mästerskapstecken och -plaketter bestrides enligt respektive SDF:s bestämmande.

POÄNGPRIS 87 Bilaga 2 Poängpris (vandringspris) i individuella och lagtävlingar erövras på grundval av resultat uppnådda i samma tävling under en eller flera säsonger. 1. Poängpris skall godkännas - ifråga om föreningstävlingar av den arrangerande föreningen; - ifråga om DM-, JDM-, UDM- och distriktstävlingar av berört SDF; - ifråga om nationella, nordiska, internationella och mästerskapstävlingar (dock ej DM, JDM, UDM) av SSF. 2. Ansökan om uppsättande av poängpris skall uppta 1) beskrivning av priset, 2) prisets penningvärde, 3) givarens namn och 4) den tävling som berörs av priset. 3. Poängskala för poängpris, individuellt och lag: 7-5-4-3-2-1. Priset tillfaller som slutlig egendom den som med ovan angiven skala först uppnått poängsumman 21. Om två eller flera tävlande samtidigt uppnår eller överskrider stipulerad poängsumma (21) och når samma slutpoäng, tillfaller priset den som placerat sig bäst i den tävling, där stipulerad poängsumma uppnåddes. Överskrider två eller flera tävlande samtidigt stipulerad poängsumma men ej når samma slutpoäng, tillfaller priset den som erhållit högsta poängsumman. 4. Poängpris får icke utan SSF:s medgivande vandra längre tid än 10 år. 5. Mellan tävlingarna om poängpris förvaras detsamma av den, som enligt för priset gällande bestämmelser ligger bäst till för att slutgiltigt erövra detsamma. För såvitt denne ej har något att invända kan poängpris även förvaras genom arrangerande förenings försorg till dess det utdelas. 6. Tävling om uppställt poängpris skall äga rum årligen, såvida icke snöbrist eller sträng kyla lägger hinder i vägen. 7. Tävlingsarrangören ansvarar för ingravering av tävlingsår och årets segrare (namn och förening). Vidare ska anges den åkare som ligger bäst till för att slutgiltigt erövra priset samt den totala poängsumman. Då poängpris erövrats för gott ansvarar tävlingsarrangören för ingravering av slutsegrarens namn, förening och poängsumma.

88 8. Poängpris skall en månad före tävling överlämnas till tävlingsarrangören i oskadat skick. 9. Om två eller flera föreningar sammanslås till en förening under nytt namn, får av dessa föreningar tidigare tagna poäng i poängpris icke räknas den nya föreningen tillgodo. 10. Om två eller flera föreningar sammanslås till en förening med bibehållande av en av föreningarnas namn äger föreningen rätt att tillgodoräkna sig poäng i det pris, som tagits av den förening, vars namn bibehållits. De övriga föreningarnas poäng får däremot icke överflyttas på den nya föreningen. 11. Har RF lämnat förening tillstånd att byta namn, äger föreningen rätt att tillgodoräkna sig under det gamla namnet tagna poäng i poängpris. Upplöses förening, äger annan förening, vari medlemmarna från den upplösta föreningen ingår, ej rätt att räkna sig tillgodo poäng erövrade av den upplösta föreningen. 12. Om förening ej kan anordna tävling om eget inrättat poängpris enligt fastställda bestämmelser skall ansökan om uppskov insändas till den organisation som beviljat upprättandet av poängpris. Beviljande organisation äger att pröva och besluta i varje särskilt fall. Anser beviljande organisation att skäl ej finnes för uppskjutande av tävling eller uraktlåter förening att anordna tävling om av densamma uppställt poängpris, utan att tillstånd därtill givits, fråntages föreningen rätt att vidare anordna tävling om detta poängpris. Vederbörligt distrikt eller den förening distriktet utser skall i så fall anordna tävling om priset. 13. Poängpris får inte utan särskilt tillstånd överflyttas från en tävling till en annan. Begäran om sådant tillstånd ställes till den organisation, som beviljat upprättandet av poängpris. 14. Det åligger distrikt att övervaka att tävling om poängpris sker enligt fastställda bestämmelser. 15. Det åligger förening som uppställt poängpris att föra protokoll över poängställningen tills priset slutgiltigt erövrats. 16. Tvistigheten angående poängpris hänskjutes till SSF.

RIKTLINJER FÖR FLYTTNING/INSTÄLLANDE AV TÄVLING 89 Bilaga 3 Nedanstående riktlinjer gäller vid följande tävlingar: Samtliga nationella mästerskapstävlingar i längdåkning (SM, JSM, USM) samt VM/OS-tester, JVM-tester, senior/juniorcuper av rikskaraktär (Sverigecupen, Juniorcupen), riksfinaler H/D 15-16 år och H/D 13-14 år. Det grundläggande är att utsedda arrangörer skall säkra tävlingarnas genomförande på fastställt tävlingsdatum, 105.1.1.7., och på fastställd ort. Detta skall i första hand ske genom planerade insatser för att säkerställa tävlingarnas genomförande. Det är av SSF/FIS utsedd TD som tillsammans med arrangören planerar omfattningen av dessa förberedelser. Särskilt förberedelser för produktion och eller transport av snö till tävlingsorten bör beaktas. TD avgör om det finns behov av att utse en reservort för arrangemanget. I detta beslut skall faktorer som tävlingsortens förberedelser för att säkerställa tävlingens genomförande, boende kapacitet för de tävlande och ledare samt transporter/resor beaktas. Reservort skall vara utsedd, avtal upprättat och sanktionerat senast den 15 oktober året före aktuell tävlingssäsong (1/7-30/6). Reservort skall anges såväl i tävlingsprogrammet som i arrangörens tävlingsinbjudan. Preliminärt besked om flyttning skall lämnas 20 dagar före första tävlingsdag. Definitivt beslut om flyttning skall lämnas 10 dagar före första tävlingsdag. Vid byte av tävlingsort skall flyttningen av arrangemanget regleras av avtal. Förbundets standardavtal skall användas. Beträffande ny anmälan, ny lottning och sidning hänvisas till 109.1 och 109.4. Rätten om uttag av extra anmälningsavgift regleras i 107.12.6. Avtal mellan utsedd arrangör och förbundet skall inkludera även flyttning till reservort (SM). Inställande av tävling skall endast ske i undantagsfall vid t ex mycket extrema väderförhållanden.

A v t a l Byte av tävlingsort-sm 90 Avtal vid byte av tävlingsort för tävlingens namn datum Vid byte av tävlingsort regleras flyttningen av arrangemanget enligt följande avtal: 1. Parter nedan kallad och nedan kallad 2. Reservort Vid inställd tävling i är reservort 3. Beslut om Preliminärt besked om flyttning skall lämnas 20 dagar före flyttning första tävlingsdag, d v s senast Definitivt beslut om flyttning skall lämnas 10 dagar före första tävlingsdag, dvs senast 4. Ansvarsfördelning Ansvaret att genomföra arrangemanget fördelas mellan och 5. Ekonomi Den ekonomiska ersättningen till regleras enligt följande 6. Avtalstid Detta avtal gäller fr o m undertecknandet tills dess ekonomiska uppgörelser reglerats och fullständig arrangemangsrapport avlämnats av, dock längst till. Detta avtal är upprättat i två (2) likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt. Ort datum Ort datum För arrangören För reservarrangören/reservorten

Tävlingsregler - specialbestämmelser Bilaga 4 91 EKONOMISKA BESTÄMMELSER M M FÖR SM, JSM OCH USM 1. Ansvar och skyldigheter 1.1. I juridiskt bindande avtal mellan arrangör och Svenska Skidförbundet (SSF) regleras såväl ekonomiska som organisatoriska åtaganden för tävlingen. Sådant avtal skall, om arrangemanget skall säkerställas, ha tecknats senast 4 månader efter det att arrangemanget fastställts av förbundsstyrelsen. 1.2. Arrangör planlägger och genomför åtagna mästerskapstävlingar på egen ekonomisk risk. 1.3. Arrangör skall anskaffa erforderligt rörelsekapital för tävlingarna. Sådant rörelsekapital bör utvecklas hos arrangörens kommun samtidigt med att kommunal garanti begäres för tävlingarna ifråga. 1.4. Arrangör skall i ansökan ange hur rörelsekapital avses anskaffas. Om kommunalt rörelsekapital ej kan erhållas bör arrangör införskaffa bankgaranti eller motsvarande för tävlingarnas planläggning. 1.5. Det ekonomiska åtagandet i tävlingsarrangemanget skall ske enligt affärsmässigt vedertagna principer. 1.6. Arrangör äger rätt och skyldighet att uppbära alla inkomster från såväl själva tävlingarna som i samband med tävlingarna ordnade s k sidoarrangemang. 1.7. Till sidoarrangemang räknas bl.a: stödföreningar (supporterklubbar), fester, revyer, danser eller andra nöjesanordningar, lotterier, tombolor, parkeringsavgifter, serveringsintäkter, märkes-, program- och souvenirförsäljning, annonser och reklam, idrottsarrangemang och uppvisningar i andra grenar än skidor. 1.8. Protokoll från organisationskommitténs, arbetsutskottets och press- och informa tionskommitténs samt motsvarande sammanträden tillställes SSF. 1.9. Ekonomiredovisningen skall omfatta tiden fr.o.m. det arrangören erhållit arrangemanget t o m tävlingens avslutande. 2. Tävlingsavgift Svenska Mästerskap SM erlägger en tävlingsavgift om 50.000:-/lopp som utbetalas till SSF enligt särskilt avtal. För JSM är beloppet totalt 1 Bb och för USM totalt ½ Bb.

92 3. Rådgivande funktioner Förbundet utser följande rådgivare: * en (1) teknisk delegat, (TD). * en (1) assisterande TD * en (1) ansvarig kontaktperson på förbundet. Rådgivarna skall kontinuerligt informera sig hos arrangören. Förbundet utser TD med hänsyn till dennes bostadsort, både av praktiska och ekonomiska skäl. Kostnaden för resor, mat och logi för TD och TD-ass skall helt bekostas av arrangören, varvid förbundets reglemente tillämpas. Arrangören förbinder sig för att bekosta TD:s deltagande i de av Skidförbundet arrangerade SM-konferenser, eventkonferens riktad mot större arrangörer och SSF:s längdkommitteés SM-arrangörskonferens. Om inte annat överenskommes skall TD besöka arrangören minst två (2) gånger/år from två (2) år före tävlingens genomförande. Kostnader för övriga funktionärer/rådgivare bekostas av förbundet. Arrangören förbinder sig att på arrangörens bekostnad genomgå förbundets eventutbildning, riktad mot större arrangörer samt SSF:s SM-arrangörskonferens. Arrangören förbinder sig också att genomgå utbildning vad gäller arrangemang, t ex arrangemangsutbildning via SISU. 4. Radio, television, film och video Arrangören äger rätt att utan kostnad föra förhandlingar om evenemangssändning /TV och radio. Arrangören äger dock ej nyhetsrätten. 5. Firmainflytande och reklam Arrangören äger alla kommersiella rättigheter. Det åligger förbundet och arrangören att fortlöpande informera om beslutade sponsorer så att kollision undvikes mellan sådana sponsrande företag, som representerar samma bransch. Arrangören äger rätt att efter samråd med förbundet använda bilder av åkare ur förbundets träningsgrupper för marknadsföring av tävlingarna på affischer, dekaler och i annonser under förutsättning att de aktiva inte, i något avseende, kopplas ihop med reklambudskap eller värderingar. Om arrangören väljer denna form av marknadsföring skall utkast godkännas av förbundet. 6. Service till SSF:s poolfirmor 6.1. Arrangör skall ställa erforderlig plats till förfogande för uppställning av servicevagnar för sponsorer kontrakterade av förbundet. Priset för plats och som debiteras berörd firma skall täcka självkostnad och ge en skälig vinst för arrangören. 6.2. Arrangören utfärdar legitimation för 2 (två) personer/firma.

93 7. Permanenta anläggningar mm 7.1. Om anläggningar inhyres för tävlingarnas genomförande skall skriftligt hyreskontrakt upprättas mellan tävlingsarrangören och uthyraren. 7.2. Byggnationer av permanent karaktär på hyrd anläggning får icke påföras kostnaderna för tävlingen utan skall debiteras på anläggningsägaren. 7.3. För inventarier och material mm, som även efter tävlingarna har värde för arrangören och behålles av denne, erlägges ett skäligt belopp som upptages bland intäkter från tävlingarna. 7.4. Om arrangören icke har användning för inköpta inventarier och material mm, skall desamma försäljas och därvid influtet belopp tillföras intäkterna för tävlingen. 8. Reservort Arrangören skall ha en reservplats utsedd i skriftligt avtal och godkänt av SSF. Arrangören förbinder sig att meddela en ev flytt av tävlingarna senast 10 dagar före första tävlingsdag 9. Bokföring 9.1. Räkenskaperna för tävlingarna skall vara bokföringsmässigt förda. 9.2. Inkomster och utgifter skall kontofördelas och bokslut upprättas. 10. Tävlingsredogörelse 10.1. Arrangören tar fram en slutrapport, som baseras på egna upplevelser av tävlingarna samt TD:s rapporter. Slutrapportern skall ligga till grund för förbundets fortsatta hantering av SM arrangemang. Protokoll från organisationskommitténs och arbetsutskottets sammanträden, officiella resultatlistor, slutrapport och andra handlingar som av arrangören bedöms vara av intresse - SM-rapport - skall vara förbundet tillhanda senast 15 juni tävlingsåret. 11. Tolkning och tvistigheter 11.1. I frågor som icke finnes medtagna i Ekonomiska bestämmelser för mästerskapstävlingar hänvisas till SSF:s tävlingsregler i övrigt. 11.2. I tveksamma fall skall arrangören vända sig till SSF eller till utsedda rådgivare. 11.3. Tvistigheter beträffande tolkningen av dessa bestämmelser hänskjuts till och avgörs av förbundsstyrelsen.

Tävlingsregler - specialbestämmelser Bilaga 5 94 ANMÄLAN OM ÖVERGÅNG TILL ANNAN FÖRENING Insändes till SSF och berörda SDF av mottagande föreningen SKIDGREN q q q q q q q q q Alpint Backe Nord.Komb. Freestyle Längd SkidO Speed Snowb Telem NAMN... PERSONNR... ADRESS... utdelningsadress postnr postadress AVLÄMNANDE FÖRENING... ADRESS... utdelningsadress postnr postadress MOTTAGANDE FÖRENING... ADRESS... utdelningsadress postnr postadress UNDERSKRIFT AV DEN AKTIVE Jag avser att from den... tävla för ovanstående förening... datum namnteckning UNDERSKRIFT AV DEN AVLÄMNANDE FÖRENINGEN Övergången meddelad oss/övergången godkännes... datum namnteckning ordf/sekr i föreningen UNDERSKRIFT AV DEN MOTTAGANDE FÖRENINGEN... datum namnteckning ordf/sekr i föreningen

Tävlingsregler - specialbestämmelser Bilaga 6 95 TÄVLINGSUTRUSTNING Längdåkning 1. TÄVLINGSSKIDA FÖR LÄNGDÅKNING 1.1 Definition Längdåkningsskidan är en skida vars utformning garanterar bästa möjliga glidteknik i längdskidspåret (uppförsbackar, kuperad terräng, nerförsbackar). De viktigaste egenskaperna hos denna typ av skida definieras i nedanstående regler. 1.2 Begränsningar Geometriska egenskaper a/ Skidlängd Minimum - åkarens längd - 10 cm b/ Skidbredd Bredd i mitten - d v s i fastsättningsområdet för bindningen får vara minimum 40 mm. c/ Skidbrätte Minimiböjd är 30 mm. d/ Bakända Får inte stå upp mer än 3 cm när skidan ligger på plant underlag. e/ Genomsnittshöjd Max 35 mm, min 20 mm. f/ Båda skidorna är lika konstruerade (undantag räfflorna), så att skidorna är utbytbara (ingen skillnad mellan vänster- och högerskida). g/ Böjlighet Ingen begränsning. h/ Vikt Skidorna ska väga minst 750 g/par. Ingen begränsning vad gäller fördelning av vikten. i/ Konstruktion Konstruktionssätt - ingen begränsning j/ Skidmaterial Hela glidytan kan vara jämn eller lätt räfflad på längden. med undantag av räfflorna ska nivån vara densamma på hela bredden och längden. Klätterhjälp i form av fjäll eller stegmönster är tillåtna. Modeller drivna av främmande kraft vad det vara månde, är förbjudna. k/ Översida Ingen begränsning

96 l/ Kanter Jämna och släta utan utskjutande delar eller grova märken. Förstärkta kanter är tillåtna. De får dock inte överstiga bredden på glidytan. Kanterna får inte vara vikta upp- eller utåt så att undersidan blir smalare än översidan. m/ Slitstyrka Ingen begränsning n/ Övrig utrustning Ingen övrig utrustning är tillåten - som t ex främmande kraft (värmeelement, kemiska ackumulatorer, batterier, mekanisk hjälp o dyl). - som försöker åstadkomma förändringar av de yttre tävlingsvillkoren till nackdel för de medtävlande (t ex ändring av spåren eller snön). - som ökar skaderiskerna för användarna eller andra personer när de används för sina ursprungliga syften. 2. LÄNGDÅKNINGSBINDNINGAR Inga begränsningar vad gäller material och utförande, om de ej kolliderar med bestämmelserna i 3.2.1./n. 3. TÄVLINGSSKOR Ingen begränsning vad gäller material och utförande. 4. LÄNGDÅKNINGSSTAVAR 4.1 Definition Tävlingsstaven för längdåkare är en stav vars egenskaper garanterar bästa möjliga tillämpning av glidtekniken i längdåkningsspår (uppförsbackar, kuperad terräng, nerförsbackar). 4.2 Allmänna regler a/ Två stavar av samma längd skall användas vid tävlingar, varvid en stav skall hållas i varje hand. b/ Stavens max längd får ej överstiga den tävlandes längd och skall nå minst till höften (mätningen utförs genom att staven placeras på skidan framför bindningen). c/ Längden på staven skall vara konstant. Teleskopanordningar för att förändra längden är inte tillåtna. d/ Staven får ej utlösa främmande energi för att bättra på frånskjutet (t ex fjädrar eller mekaniska anordningar). e/ Stavens vikt: inga begränsningar.

97 f/ Stavarna skall vara symmetriska (d v s ingen skillnad på vänster- och högerstav). 4.3 Teknisk specifikation a/ Handtaget skall vara fäst vid skaftet. Det finns inga begränsningar när det gäller utseende eller material. Öglorna skall vara fästade vid handtaget eller vid stavskaftet. Längd och bredd får vara justerbara. b/ Skaftet Inga begränsningar när det gäller material, utseende eller fördelning av vikt. c/ Kringlor av varierande utseende och material är tillåtna för att kunna behärska varierande snöförhållanden. Kringlorna får dock inte ändra banans betingelser, så att andra tävlande blir lidande. d/ Spetsen får fästas vid skaftet i vilken vinkel som helst. En eller fler spetsar är tillåtna. Ingen begränsning när det gäller material.

Tävlingsregler - specialbestämmelser Bilaga 7 98 SKIDTÄVLINGAR I STRÄNG KYLA PM för bedömning av klimatet i samband med skidtävlingar Inledning Avkylningens storlek påverkas av många faktorer. I praktiken är det omöjligt att mäta och att sammanväga alla dessa så att en knivskarp gräns mellan "farligt" och "ofarligt" kan dragas. Bedömningen skall grunda sig dels på den praktiska erfarenhet som samlats under åren, dels på kunskap om hur olika faktorer påverkar värmeförlusterna från kroppen. Tävlingsjuryn kan alltså inte förlita sig på att någon typ av mätsystem skall göra juryns bedömningsförmåga överflödig. Det följande syftar därför till att belysa de faktorer som påverkar klimatet kring den tävlande, och därmed underlätta tävlingsjuryns arbete. Faktorer som påverkar avkylningar * lufttemperatur * lufthastighet * tid * banprofil * bansträckning * klädsel * kroppens värmeproduktion * värmeflödet från kroppens inre till huden Temperatur Temperaturen mäts med en kalibrerad termometer som har en mätäkthet på - + 0,5 o. Detta innebär att en ordinär digitalmätare från ett varuhus ej kan användas då den ej har den noggrannheten. Denna skall vara placerad i skuggan på en fristående stolpe eller station (ej på husvägg eller dylikt). Luften skall kunna cirkulera kring termometern. Mätningen skall göras dels på platser som så bra som möjligt återspeglar förhållandena på banan som helhet, dels på det kallaste stället (vanligen lågt belägna, skuggiga delar). Kan dessa kalla partierna passeras mycket snabbt (mindre än 1/2 min) har de mindre betydelse, och då är temperaturmätning mindre befogade. Är åktiden däremot längre skall temperaturen mätas. Lufthastighet Beträffande var mätning skall ske gäller samma principer som för temperaturmätningen. Om luften omkring åkaren rör sig ökas kyleffekten avsevärt, se tabell. Kom ihåg att lufthastigheten kring den tävlande beror både av vind och åkhastighet ("fartvind"). Den senare är ofta vikigast; medelhastigheterna är ju 5-6 m/s med topphastigheter som är minst de dubbla. Vinden har störst inverkan i öppen terräng, mindre ju tätare skogen är. Fartvindens hastighet påverkas främst av föret och banprofilen. Allt detta gör att en vindmätare alltid ger bristfälliga upplysningar om den aktuella lufthastigheten omkring åkaren.

99 Luftfuktigheten Betydelsen av denna faktor är ännu så länge oklar. Det är därför inte möjligt att ge några riktlinjer för luftfuktighetens samverkan på avkylningen i dessa sammanhang. Tiden Om vädret är sådant att delar av kroppen avkyls blir den tid åkaren utsätts naturligtvis betydelsefull; ju längre tid desto kallare blir de avkylda delarna. Praktiskt betyder detta att långa utförslöpor ökar risken för kylskador, långa tävlingstider likaså. I det senare fallet tillkommer dessutom risken att trötthet kan minska åkarens förmåga att producera värme, vilket gör att avkylningen går snabbare samtidigt som åktiden blir längre. Banprofil I storkuperad terräng blir farten i uppförsbackarna relativt låg och värmeproduktionen hög, vilket ger stor svettning. Utförslöporna tar lång tid och farten är hög. Allt sammantaget leder detta till större avkylning än om terrängen är småkuperad. Effekten av luftens skiktning (kall luft lägre än varm) blir också större om terrängen är storkuperad. Ett sätt att minska avkylningens storlek är således att förkorta utförslöporna. Ofta görs största vinsten om de lägst belägna bitarna (oftast kallast) kapas. Bansträckning Banor som går i öppen terräng ger dåligt skydd för vinden, men tillåter solen att värma. Vindhastigheten får alltså större betydelse för bedömningen då banan går genom öppen terräng. Temperaturen är oftast högre i högt belägen terräng än i sänkorna. Klädsel Klädseln påverkar värmeförlusterna avsevärt. Utrustningen är en viktig del i att förebygga kylskador. Emellertid krävs en del erfarenhet för att kunna bedöma vad som är lämpligt. Ungdomar har oftare brister i detta avseende varför större ansvar vilar på ledare och tävlingsledning då det gäller att informera om lämpliga åtgärder. Vissa kroppsdelar är emellertid mycket svåra att skydda. Det gäller främst andningsorgan och ögon. Andra känsliga och svårskyddade delar är näsa, underliv och fötter. Kroppens värmeproduktion I tävlingssammanhang är denna nästan alltid för att, totalt sett hålla kroppstemperaturen tillräckligt hög; problemet är snarare att bli av med den producerade värmen. Detta sammanhänger delvis med att kroppen inte i tillräcklig omfattning dirigerar överskottsvärmen dit den behövs t.ex händer, fötter, luftvägar. Man kan alltså råka ut för lokala kylskador trots att det finns överskottsvärme i kroppens inre. Förmågan att fördela värme till t.ex händer och fötter är mycket individuell. Den tycks vara bättre hos de som regelbundet lever i kallt klimat. Troligen är det en fråga om acklimatisering. Blir avkylning alltför kraftig uppstår kylskada. Den drabbade kroppsdelen blir då extra känslig för kyla en tid framåt. Ju svårare skada desto längre läkningstid; i många fall består den ökade känsligheten livet ut.

100 Tävlingshetsen gör att kroppen till att börja med stryper blodflödet till perifera kroppsdelar som händer, fötter, vilka kan bli mycket kalla under de första kilometrarna. Efterhand fördelas blodet till arbetande kroppdelar varför värmen oftast återkommer. I sträng kyla kan detta emellertid bidraga till uppkomsten av kylskador. Ordentlig uppvärmning före loppet minskar denna risk. Följande tabell anger ekvivalenttemperaturer för kyleffekten på exponerad hud hos korrekt klädd person (jämfört med vindstilla): Lugnt 5 m/s 10 m/s 15 m/s 20 m/s 0 o - 8 o -15 o -18 o -19 o -10 o -21 o -30 o -34 o -36 o -20 o -34 o -44 o -49 o -52 o -30 o -45 o -59 o -65 o -67 o -40 o -59 o -74 o -80 o -83 o Ökande fara från -30 Stor fara vid -60

Tävlingsregler - specialbestämmelser Bilaga 8 101 SIDNINGSUNDERLAG/REGLER 2009/10 Tidpunkter för respektive listors tryckning och giltighet Lista 1 trycks 2009-06-25 och gäller fr o m 2009-07-01 Lista 2 trycks 2009-10-26 och gäller fr o m 2009-10-30 Lista 3 trycks 2009-12-14 och gäller fr om 2009-12-18 Lista 4 trycks 2010-02-01 och gäller fr o m 2010-02-05 Lista 5 trycks 2010-03-01 och gäller fr o m 2010-03-05 Lista 6 trycks 2010-04-26 och gäller fr o m 2010-04-30 Sidning: Sidningsunderlag: Startlistan: Sprint/Masstart Seniorer - Herrar/Damer Vid följande tävlingar är sidning obligatoriskt: Svenska Mästerskapen (SM) och sprintcup-tävlingar, OS- och VM-tester. Underlag för sidning säsongen 2009/10 är baserad efter FIS-punkter. Upprättas enligt FIS-punkt listan (lägst FIS-punkt startar först osv) och de åkare som inte har FIS-punkter inlottas sist i startfältet. Kontakt med SSF&TD: Arrangör av tävling som berättigar till sidning, skall alltid kontakta utsedd teknisk delegat (TD) samt SSF:s sidningsansvarige (se www.skidor.com) i frågor som gäller sidning av startfältet. Resultatlistor: Sidning: Sidningsunderlag: Antal sidade åkare: Plac. av sidad grupp: Arrangör av sidningsberättigad tävling, skall så snart som möjligt efter tävlingen, insända officiell resultatlista till SSF:s kansli. Distans Seniorer - Herrar/Damer Vid följande tävlingar är sidning obligatoriskt: Svenska Mästerskapen (SM) och cup-tävlingar, OS- och VM-tester. Underlag för sidning säsongen 2009/10 är baserad efter FIS-punkter. Vid mästerskap skall 25 % av antalet anmälda sidas, vid övriga tävlingar rekommenderas samma antal. Det sidade fältet delas in i två (2) grupper, A (50 %) och B (50 %). Sidningen börjar alltid med en B-sidad åkare, därefter en A-sidad osv. A-sidade åkare placeras på jämn startminut (underlättar för speaker och publik). Det sidade fältet kan kompletteras med en C-grupp. C- gruppen inlottas omedelbart före den B - A sidade gruppen. Därefter lottas alla med FIS-punkter som startar före de A och B (C-grupp) sidade åkarna och därefter lottas alla som ej har FIS-punkter (förenklad FIS kod) som startar först av alla. Rekommenderas att den sidade gruppen placeras sist i startfältet. Vid extremt stora startfält kan man placera första sidade åkare på startnummer 30 (herrar), respektive startnummer 20 (damer). Kontakt med SSF&TD: Arrangör av tävling som berättigar till sidning, skall alltid kontakta utsedd teknisk delegat (TD) samt SSF:s sidningsansvarige (se

Resultatlistor: Sidning Sidningsunderlag www.skidor.com) i frågor som gäller sidning av startfältet, vilket skall ske inför lottning. Arrangör av sidningsberättigad tävling, skall så snart som möjligt efter tävlingen, insända officiell resultatlista till SSF:s kansli. Sprint/Masstart Juniorer Herrar/Damer Vid följande tävlingar är sidning obligatorisk: Junior-SM, Junior cup-tävlingar och JVM-tester. Underlaget för sidning säsongen 2009/10 är baserad efter FISpunkter. 102 Startlista Upprättas enligt FIS-punkt listan (lägst FIS-punkt startar först osv) och de åkare som inte har FIS-punkter inlottas sist i startfältet.. Kontakt med SSF&TD Arrangör av tävling som berättigar till sidning, skall alltid kontakta utsedd teknisk delegat (TD) samt SSF:s sidningsansvarige (se www.skidor.com)i frågor som gäller sidning av startfältet. Resultatlistor: Sidning: Sidningsunderlag: Antal sidade åkare: Arrangör av sidningsberättigad tävling, skall så snart som möjligt Efter tävlingen, insända officiell resultatlista till SSF:s kansli Distans Juniorer Herrar/Damer Vid följande tävlingar är sidning obligatorisk: Junior-SM, Junior cup-tävlingar och JVM-tester. Underlag för sidning säsongen 2009/10 är baserad efter FISpunkter. 25 % av antal anmälda deltagare i varje klass. Detta gäller även sammanslagna klasser. Det sidade fältet delas in i två (2) grupper, A (50 %) och B (50 %). Sidningen börjar alltid med en B-sidad åkare, därefter en A-sidad osv. A-sidade åkare placeras på jämn startminut (underlättar för speaker och publik). Det sidade fältet kan kompletteras med en C-grupp. C-gruppen inlottas omedelbart före den B - A sidade gruppen. Därefter lottas alla med FIS-punkter som startar före de A och B (C-grupp) sidade åkarna och därefter lottas alla som ej har FIS-punkter (förenklad FIS kod) som startar först av alla. Plac. Av den sidade grupp: Rekommenderas att den sidade gruppen placeras sist i startfältet. Vid extremt stort startfält kan man placera först sidade åkare på startnummer 30 (herrar), respektive startnummer 20 (damer). Kontakt med SSF&TD Arrangör av tävling som berättigar till sidning, skall alltid kontakta utsedd teknisk delegat (TD) samt SSF:s sidningsansvarige (se www.skidor.com) i frågor som gäller sidning av startfältet, vilket skall se inför lottning.

Resultatlistor: Arrangör av sidningsberättigad tävling, skall så snart som möjligt efter ävlingen insända officiell resultatlista till SSF:s kansli. 103 Riktlinjer för ungdomstävlingar Bilaga 9 Stafettävling Vid få tävlande i respektive åldersklass rekommenderas stafett för 2.mannalag. Sprinttävlingar Sprinttävlingar skall genomföras på ett sådant sätt att de i alla delar framstår som fartfyllda tävlingar där taktik, snabbhet, glädje, spänst och styrka framhävs. Detta gäller alla olika delar i arrangemanget såsom speaker, tidsplanering, banlayout, funktionärers uppträdande m m. På detta sätt kan vi till fullo utnyttja de möjligheter som ges i sprinttävlingen att tillföra vår sport en ny dimension. Sprinttävlingen kan genomföras på en enkel arena utan större krav på bana och start/målområde. Den är därför lämplig att genomföra på ungdomsnivå och kan med fördel arrangeras på nya platser, vid skolor, daghem köpcentra mm. Om tävlingen planeras så att klassindelningen medför att man inte behöver genomföra en kvalomgång (mindre än 30 deltagare/ klass) kan en sprinttävling genomföras helt utan tidtagning. Grundregler för sprinttävlingar återfinns i regelboken (360). Observera att dessa regler är framtagna för internationella och nationella tävlingar för seniorer och juniorer. Teamsprint. Vid barn- och ungdomstävlingar ska teamsprint ej genomföras med semifinaler utan endast final. Klassindelning Då antalet anmälda vid ungdomstävlingar i vissa klasser ibland är mycket litet föreslås en sammanslagning av klasser enl. 130.2.1 (ex H/D 15-16) och 130.2.5 (flickors rätt att tävla i pojkklass). Sammanslagning av klasser görs då anmälningstiden har gått ut och enligt ovanstående principer. Målsättning bör vara att den enskilda klassen innehåller minst 8 och upp till 16 (20) tävlande, därmed går alla tävlande vidare till finaltävlingen. Kvaltävling Vid ungdomstävlingar kan sprinttävlingen genomföras så att alla är direktkvalificerade till finalomgången. Startordningen lottas om inte kvalomgång används. Om en kvaltävling skall genomföras lottas startordning i kvaltävlingen. Finaler Finalomgången börjar med kvartsfinaler. Sammansättningen enligt nedan. Därutöver kan även extraheat för utslagna anordnas, för att så många som möjligt får åka så många heat som möjligt. Storleken på respektive heat i kvartsfinalerna är beroende på antalet startande i kvaltävlingen. Om klassen vid finalen endast omfattar t ex 13 tävlande blir heatindelningen: 4 tävlande /Heat Heat 1 Heat 2 Heat 3 Heat 4 1 4 2 3 8 5 7 6 9 12 10 11 13

104 Om klassen vid finalen omfattar upp till 20 tävlande blir det 5 tävlande/heat vid kvartsfinaler, varav två går vidare till A-final, övriga till B-final. 5 tävlande /Heat Heat 1 Heat 2 Heat 3 Heat 4 1 4 2 3 8 5 7 6 9 12 10 11 16 13 15 14 20 17 19 18 Körschema Vid planläggning av körschemat då tävlingen omfattar många klasser och upp till 5 heat /klass bör man köra finaltävlingen med 2 till 4 klasser i taget för att inte väntetiden för den enskilde åkaren blir orimligt lång Tävlingsbanan/ Målgång Det är viktigt att banlängd och banprofil anpassas till de åldersklasser som skall tävla. Generellt kan sägas att en sprintbana skall vara på ett sådant sätt att den främjar taktik, fart och man mot man kamper. En sprintbana skall göra att åktiden i varje heat är 1,5-2 min (mycket överslagsmässigt 500-800 m) vilket medför att de olika ungdomsklasserna bör köras på olika banor så att den ideala åktiden uppnås. Banan skall vidare läggas så att tvära och långa stigningar undviks, endast i de äldre ungdomsklasserna bör kraftigare stigningar finnas. Finns möjlighet kan det vara en bra lösning att starten är högre belägen än målet. Målgången skall planeras så att rättvisa spurtuppgörelser främjas. För yngre ungdomsklasser bör lutningen mot mål vara så liten som möjligt. I vissa fall kan det vara en fördel att ha nedförsbacke mot mål, för att skapa fartfyllda uppgörelser. Dubbeljakt Om arrangör önskar arrangera dubbeljakt i ungdomsklasser finns inga formella hinder till detta. Klassindelning enligt 130 (egen åldersklass, sammanslagna åldersklasser, flickors rätt att delta i pojkklass). När det gäller distanser (dubbeljakt räknas som en tävling men omfattar två distanser) skall hänsyn tas till den maximalt tillåtna banlängden för respektive klass. Vid bedömningen av banorna för den klassiska respektive fria tekniken skall hela tävlingens totalstigning bedömas. Viktigt är att den klasiska delen och den fria delen inbördes är likvärdiga avseende totalstigning så att inte någon av teknikerna favoriseras. Tänk på att den inledande klassiska banan inte bör innehålla branta backar och eller tvära svängar vilket kan medföra problem vid masstarter. I ungdomsklasser är det lämpligt att anordna masstarten så att flera klasser startar samtidigt. Viktigt är då att äldre klasserna startar före de yngre i startfältet, för att undvika omåkningar. Vid sådana starter och olika banlängder bör särskild vikt läggas vid att planera banan så att de yngre inte hinns ikapp av de äldre på något ställe efter banan (kan inträffa om de äldre åker ex 1,5 km längre än de yngre).

Bilaga 10 Riktlinjer för nationella tävlingar Nedanstående punkter avser att förtydliga, komplettera, anpassa och vägleda i vissa regler som återfinns i SSF tävlingsregler. Vid WC-tävlingar går 30 till final vid sprint, samma sak gäller för SM, junior- och seniorcupper. Föreslås att på övriga tävlingar att TD och arrangör överväga denna möjlighet. Vid färre deltagare än 30 i en klass går 16 till final. Om det på grund av utrymmesskäl ej är möjligt att starta med 6 tävlande i bredd, ställs de tävlande upp på två linjer, 4 tävlande i främre linjen och 2 på den bakre linjen (2-3 meter bakom). Val av spår enligt ordinarie rutin och de som får spår på bakre linje får välja valfritt spår (i turordning). Vid sprinttävlingar skall teknikkontroll ske med hjälp av videokamera. För att skapa rättvisa förhållanden vid starten för sprinttävlingar provar FIS olika modeller av mekaniska startgrindar. Svenska arrangörer uppmanas att utveckla metoder och utrustning för att åstadkomma rättvisa starter vid sprinttävlingar. Diskning av tävlande för felaktig teknik skall kunna styrkas av videokamera eller minst 2 av juryn utsedda personer. TD rapporterar utdelade muntliga och skriftliga varningar enligt ordinarie rutiner. Sammanställning av under tävlingsåret utdelade bestraffningar finns hos SSF. Flytt av tävling framgår av bilaga 3 i tävlingsreglerna. Påpekas att definitivt beslut om flyttning av tävling skall lämnas 10 dagar före första tävlingsdag. Utländsk åkare kan delta i tävling ingående i junior- och seniorcupper och deltar med samma förutsättningar som övriga tävlande. Om utländsk tävlande placerar sig på plats där penningpris utdelas skall pengar ersättas med nyttopris till samma värde. På SSF hemsida finns principskiss för masstart (9, 11 och 13 startspår). På SSF hemsida finns principskiss över startområde och svenska tillämpningar vid teamsprint. Guidlines för Teamsprint vid SM Grundläggande regler för Teamsprint finns beskrivna under 361 i regelboken. Följande tillägg gäller vid SM I den officiella inbjudan skall tidpunkt för anmälan av lagets sammansättning och fördelning av delsträckor anges. Efter denna tidpunkt kan endast reserver sättas in p.g.a. force majeure (335.1.1). Final vid SM avgörs med högst 10 lag, om fler lag är 10 anmälda tas de 10 finallagen ut genom semifinaler där de 5 bästa från respektive semifinal går till final. Förening som anmäler två eller fler lag startar med lag i respektive semifinal. Exempel på fördelning av lag till semifinaler (lagen och deras FIS-punkter enligt nedan) Båda åkarna har sprintpunkter, Grupp 1. En åkare har sprintpunkter och en åkare har distanspunkter lottas i Grupp 2. Båda åkarna har distanspunkter, lottas i Grupp 3. Någon åkare saknar punkter lottas i Grupp 4. Åsarna IK 1 (G1) 23,56 Åsarna IK 2 (G2) 48,43 IFK Umeå (G1) 13,65 Nässjö SKI 1 (G3) 10,45 Nässjö SKI 2 (G4) Arvika IS (G1) 13,70 105

IFK Mora SK (G2) 45,54 106 Östersunds SK (G3) 23,58 Dala-Järna IK 1 (G2) 15,76 Dala-Järna IK 2 (G4) Falun-Borlänge SK (G1) 22,00 Eds SK (G2) 23,08 Kils SF (G4) Skellefteå SK (G1) 23,78 Piteå Elit SK (G1) 31.35 Svegs IK (G2) 24,87 Hudiksvalls IF (G1) 46,78 Startlista Startnummer och startposition för respektive heat enligt gällande FIS-punkter. Semifinal 1 Semifinal 2 Startnummer Startnummer 1 Arvika IS 13,70 10 IFK Umeå 13,65 2 Åsarna IK 1 23,56 11 Falun-Borlänge 22,00 3 Skellefteå SK 23,78 12 Piteå Elit SK 31.35 4 Dala-Järna 1 15,76 13 Hudiksvalls IF 46,78 5 Eds SK 23,08 14 Svegs IK 24,87 6 Åsarna IK 2 48,43 15 IFK Mora SK 45,54 7 Nässjö SKI 1 10,45 16 Östersunds SK 23,58 8 Nässjö SKI 2 (lottad) 17 Kils SF (lottad) 9 Dala-Järna 2 (lottad) Final Segrare i semifinal med den lägre FIS-punkten får startnummer 1 i finalen Segrare i semifinal med det högre FIS-punkten får startnummer 2 i finalen 2:a i semifinalen med den lägre FIS-punkten får startnummer 3. 2:a i semifinalen med det högre FIS-punkten får startnummer 4 o s v. Sv tillägg paragraf 313.3.1 För tävlingar i Sverige sanktionerade av SSF och eller SDF gäller följande: WC och CoC skall genomföras på homologiserade banor enligt paragraf 313 Nationella Mästerskapstävlingar och övriga FIS tävlingar skall genomföras på banor som följer regler i paragraferna 312 och 313.1. Validering av dessa data görs genom att underlag i form av mätdata enligt följande alternativ insändes till SSF kansli: 1. Mätning med av SSF godkänd GPS utrustning 2. Mätning av banorna gjord av SSF ackrediterad person med mäthjul och lutningsmätare 3. Underlag hämtad från digitaliserat kartmaterial med en noggrannhet i databasen om +/- 1m i höjdkoordinater 4. Skriftlig försäkran om att banorna uppfyller kraven på preparerad bredd enligt paragraf 313.1.4

107 Mätdata skall vara SSF tillhanda senast 3 veckor före resp säsongs sista datum för ansökan av tävling. Utsedd TD för respektive tävling ansvarar för att preparering av banorna svarar mot SSF regler enligt paragrafer 313.1.4, 315-316 I samband med inbjudan till tävling skall arrangören publicera följande material offentligt: 1. Karta över spårområdet med samtliga för tävlingen aktuella banor i skala 1:10000 2. Banprofil över samtliga tävlingsbanor med skala 1:50000 horisontellt och 1:5000 vertikalt och TC, HD och MC för tävlingsdistansen angiven Övriga av SSF och SDF sanktionerade tävlingar skall genomföras på banor som uppfyller kraven under paragraf 312.1.1 samt 312.1.2 Guidelines för jurys utdömande av bestraffningar enligt paragraferna: 223-224 samt 390-392 Dessa riktlinjer kommer att vara vägledande för juryarbetet vid FIS-tävlingar i Sverige. Avsikten är att tydligare än i regelboken klargöra vilka regelbrott som SSF anser bör föranleda olika former av bestraffningar. Dessa riktlinjer finns också på SSF hemsida för att på detta sätt vara tillgängligt för klubbar, aktiva och ledare. Bestraffningar skall ses i perspektivet av att vara en preventiv åtgärd för att förhindra att regelbrott uppkommer i samband med våra tävlingar. Målet med detta är att alla våra tävlingar i Sverige skall vara rättvisa och olycksfria, så att vi kan ha en idrott där vi korar värdiga segrare. Utdömda penningböter tillfaller och redovisas av SSF. Medlen nyttjas inom barn- och ungdomsverksamheten. Samtliga ackrediterade personer och icke ackrediterade personer Personer som uppehåller sig inom tävlingsområdet (enligt paragraf 223-224) omfattas av FIS/SSF regler: Brott mot följande regler bör ge följande påföljd: 341.1.3 341.1.4 (testning av skidor och uppvärmning) bör medföra en bestraffning omfattande: Muntlig varning samt penningbot. Märk särskilt paragraf 341.1 där TD kan ge speciella föreskrifter för respektive tävling. 224.2 (icke åtlydande av juryns direktiv) bör medföra en bestraffning omfattande: Muntlig varning samt penningbot. 220.2 (reklamregler för servicepersonal och leverantörer) bör medföra en bestraffning omfattande: Muntlig varning första gången under säsongen, sedan penningbot per gång förseelsen sker under pågående säsong Tävlande: Utöver ovanstående omfattas de tävlande av följande regler (enligt paragraf 391) 391.1 (reklam på utrustning, paragraf 207.1) bör medföra en bestraffning omfattande: skriftlig varning. 391.2 (starnummrets utseende, paragraf 337.1.1) bör medföra en bestraffning omfattande: skriftlig varning 391.3 (startnumrets bärande, paragraf 337.1.1) bör medföra en bestraffning omfattande: skriftlig varning 391.4 (regler för skidmärkning, paragraf 342.1.1, 342.1.3, 342.1.4) bör medföra en bestraffning omfattande: skriftlig varning

108 391.5 (startförfarande, paragraf 351.2.2 351.2.5) bör medföra en bestraffning omfattande: muntlig varning 391.6 (skidtest och uppvärmning, paragraf 341.1.3 341.1.4) bör medföra en bestraffning omfattande: muntlig varning skriftlig varning med penningbot beroende på allvarligheten i förseelsen. 391.7 (tävlandes ansvar, paragraf 340.1-340.1.7)bör medföra en bestraffning omfattande: muntlig varning skriftlig varning med penningbot beroende på allvarligheten i förseelsen. 391.8 (boxbyte, paragraf 364.4.4 364.4.7, 376.8.1)bör medföra en bestraffning omfattande: muntlig varning skriftlig varning beroende på allvarligheten i förseelsen. 391.9 (åker mer än en sträcka i en stafett, paragraf 376.1.1) bör medföra en bestraffning omfattande:skriftlig varning 391.10 (kontrollinjen vid målgång, paragraf 206.5, 353.1)bör medföra en bestraffning omfattande: muntlig varning 391.11 (skidor vid prisceremoni, paragraf 206.6) bör medföra en bestraffning omfattande: Muntlig varning samt penningbot.

Bilaga 11 Svensk komplettering och tillämpning av FIS-kvalificeringsregler 109 Vid deltagande i internationella skidtävlingar gäller Internationella Skidförbundets (FIS') kvalificeringsregler för kommersiell märkning på utrustning. Svenska Skidförbundet har beslutat om svensk tillämpning av de internationella reklamreglerna vid vissa FIS internationella tävlingar i Sverige (se nedan) enligt följande: - Inga begränsningar för reklam på tävlingsdräkt och överdragskläder - Föreningsmärket (min 9 cm 2 ) mitt fram på mössan ska vara i tydligt avvikande färg från mössan. Om föreningens namn nyttjas skall det alltid skrivas i sin helhet. Exempel: Åsarna IK - Sponsor (max 50 cm). Placering kan vara antingen ovan eller vid sidan om föreningsmärket, min 1.5 cm mellanrum mellan sponsor och föreningsmärke. Sponsormärket på 50 cm kan också delas i 2 identiskt lika märken. - På sidan av mössan tillåts reklam max 15 cm för antingen mösstillverkare eller sponsor. Det är tillåtet att ha olika sponsorer på vardera sidan av mössan OBS! Både tillverkare och sponsor på sidan av mössan är inte tillåtet. Vid följande FIS internationella tävlingar i Sverige gäller svensk tillämpning enligt ovan: - SM - JSM - Nationella cuper (Juniorcup, INTERSPORT cup, Folksam sprint Cup) - FIS tävling som ej har Continental- eller Världscupstatus, ej Vasaloppet. Vid följande tävlingar gäller ej den svenska tillämpningen utan FIS internationella reklamregler ska följas: - Continental cup tävlingar i Sverige - Världscup i Sverige - Vasaloppet - Samtliga FIS internationella tävlingar utanför Sverige För föreningar/distrikt inom SSF gäller följande vid tecknande av reklamrättsavtal: * Endast SSF har rätt att teckna avtal om reklam och/eller sponsorskap för skidåkare i SSF:s träningsverksamhet och tävlingsrepresentation. * Förening/distrikt äger dock rätt att -med tillstånd från SSF -teckna avtal om reklam och/eller sponsorskap för skidåkare tillhörig förbundets träningsverksamhet eller tävlingsrepresentation avseende förenings/distriktsuppdrag. Ett sådant avtal får inte innebära att färre än 3 aktiva framträder med porträtt, foto eller namn. * All betalning för upprättade avtal skall ske till förening/distrikt. Ingen skidåkare äger rätt att motta ersättning för upprättade avtal.

EXEMPEL PÅ PLACERING AV REKLAMMÄRKEN PÅ KLÄDER (206-207) 110 Svenska Skidförbundet har beslutat om svensk tillämpning av de internationella reklamreglerna vid vissa FIS internationella tävlingar i Sverige (se bilaga 11 ovan) enligt följande: - Inga begränsningar för reklam på tävlingsdräkt och överdragskläder Maximal storlek på klubbmärke (A) får vara 50 cm 2. Svensk tillämpning reklamregler mössa och pannband C B A C C B A C Förenings/klubbmärke (A) mitt frampå mössan ska vara i tydligt avvikande färg från mössan och min. 9 cm 2. Sponsor (B) (max 50 cm 2) ovan föreningsmärke (alt placering vid sidan om föreningsmärke), minst 1,5 cm mellanrum mellan sponsor och föreningsmärke. Sponsormärket på50 cm 2 kan ocksådelas på2 identiskt lika märken. Påsidan av mössan (C) tillåts reklam max 15 cm 2 för antingen mösstillverkare eller sponsor. Det är tillåtet att ha olika sponsorer på vardera sidan av mössan. OBS! Både tillverkare och sponsor påsidan av mössan är inte tillåtet. På pannband är det är det tillåtet att ha sponsor mitt fram och klubbmärke vid sidan.

Sprintschema 30 och 16 finalister, Startpositioner masstart 111-114 Time Table - Finals Ladies Ort: Datum: Quarter Final Semi Final Final V1 1 Top 2 to S1 10 S1 11 1+2 to A 20 21 3 evtl.4 accord. the time to A or B 30 5+6 to B V2 4 Top 2 to S1 7 14 B 17 24 27 V3 5 1. to S2 6 2. to S1 15 16 A 25 26 V4 2 Top 2 to S2 9 S2 12 1+2 to A 19 22 3 evtl.4 accord. the time to A or B 29 V5 3 Top 2 to S2 8 13 18 23 28 5+6 to B Nr. 1 and 2 are directly selected in additional the two quickest according the time. The faster of those two additional selected athletes will be placed in Semi finale 1 and the slower of those athletes will be placed in Semi Finale 2. Times for athletes placing 3th and 4th Times for athletes placing 3th and 4th Athlet Time Athlet Time Quarter 1 Semifinal 1 Quarter 2 Semifinal 2 Quarter 3 Quarter 4 Quarter 5

Sprintschema 30 och 16 finalister, Startpositioner masstart 111-114 Time Table - Finals Men Ort: Datum: Quarter Final Semi Final Final V1 1 Top 2 to S1 10 11 20 21 S1 30 1+2 to A V2 3 evtl.4 accord. the time to A or B 4 Top 2 7 to S1 5+6 to B 14 B 17 24 27 V3 5 1. to S2 6 2. to S1 15 16 A 25 26 V4 2 Top 2 to S2 9 S2 12 1+2 to A 19 22 3 evtl.4 accord. the time to A or B 29 V5 3 Top 2 to S2 8 13 18 23 28 5+6 to B Nr. 1 and 2 are directly selected in additional the two quickest according the time. The faster of those two additional selected athletes will be placed in Semi finale 1 and the slower of those athletes will be placed in Semi Finale 2. Times for athletes placing 3th and 4th Times for athletes placing 3th and 4th Athlet Time Athlet Time Quarter 1 Semifinal 1 Quarter 2 Semifinal 2 Quarter 3 Quarter 4 Quarter 5

Sprintschema 30 och 16 finalister, Startpositioner masstart 111-114 DAMER SPRINT ORT Kvalificering: 09:00:00 1/4 FINAL 11:00:00 Startnr Namn Rank 1 1 / 4 8 9 1/2 FINAL 11:40 16 Startnr Namn Rank 11:05:00 1 / 2 Startnr Namn Rank 4 2 / 4 5 12 A FINAL 12:05 13 Startnr Namn Rank 11:10:00 Startnr Namn Rank 2 3 / 4 7 10 11:45 15 Startnr Namn Rank B FINAL 12:00 3 4 / 4 6 11 14 Startnr Namn 11:15:00 2 / 2 Rank Startnr Namn Rank HERRAR SPRINT ORT QUALIFICATION 9:00 09:40:00 Skydd = sprint övriga celler låsta 1/4 FINAL 11:20:00 Startnr Namn Rank 1 1 / 4 8 9 1/2 FINAL 11:50 16 Startnr Namn Rank 4 11:25:00 1 / 2 3 Startnr Namn Rank 2 4 1 2 / 4 5 12 A FINAL 12:15 13 Startnr Namn Rank 11:30:00 Startnr Namn Rank 2 3 / 4 7 10 11:55 15 Startnr Namn Rank B FINAL 12:10 4 Startnr Namn Rank 11:35:00 2 / 2 3 Startnr Namn Rank 2 3 1 4 / 4 6 11 14

Sprintschema 30 och 16 finalister, Startpositioner masstart 111-114