Januari 2011 Slutrapport för Arbetsgruppen för Ny pastors- och ledarutbildning [STYRDOKUMENT AKADEMI FÖR LEDARSKAP OCH TEOLOGI] [ Tillsammans med ett Beslutsunderlag, Budget och förslag till Avtal utgör detta dokument slutrapport från den arbetsgrupp som på uppdrag av styrelserna i SAM, EFK och Pingst fått i uppgift att konkretisera planerna på en gemensam pastors- och ledarutbildning med start höstterminen 2011. Styrdokumentet beskriver i relativt stor detalj utbildningens syfte, upplägg, innehåll, struktur och organisation. Det ska betraktas som en vägledning för fortsatt arbete i den styrgrupp som föreslås samordna och leda utbildningen i ett gemensamt nätverk mellan samfund, folkhögskolor och högskolor. Vidare revidering och precisering behöver därför göras av styrgruppen.]
Styrdokument för Akademi för Ledarskap och Teologi Innehållsförteckning 1. Utbildningens sammanhang och syfte (missionstatement) 2 2. Utbildningens upplägg och innehåll 6 2.1. Översiktligt innehåll 6 2.2. Kursplan 7 2.3. En teologisk ledarutbildning 8 2.4. Studieförlopp 10 2.5. Livslångt lärande 11 3. Utbildningens struktur 12 3.1. Folkhögskola och högskola i samverkan 12 3.2. Studiecentra 12 3.3. Utbildningsförsamling och mentor 14 4. Utbildningens organisation 16 4.1. Nätverk som koordineras av en styrgrupp 16 4.2. Utbildningens ledning och administration 16 4.3. Personal 17 4.4. Antagningsvillkor och ansökningsprocedur 18 4.5. Bibliotek, teknik och infrastruktur 19 1
1. Utbildningens sammanhang och syfte (missionstatement) Akademi för Ledarskap och Teologi är en teologisk ledarutbildning som vill träna kvinnor och män för tjänst i Guds rike. Akademi för Ledarskap och Teologi bedrivs i ett nätverk för utbildning som har formats av Svenska Alliansmission (SAM), Evangeliska Frikyrkan (EFK) och Pingst fria församlingar i samverkan (PFS) tillsammans med ett antal av rörelsernas folkhögskolor och Örebro Teologiska Högskola samt Högskolan för ledarskap och teologi i Oslo. Tillsammans skapar dessa parter en flexibel men sammanhållen utbildning vid olika studiecentra så att församlingar kan träna sina nuvarande och blivande ledare. Grundläggande är: att utifrån församlingens missionsuppdrag driva en utbildning som genomsyras av Bibelns centrala ställning och präglas av öppenhet för Andens verk och tilltal, att genomföra hela utbildningen utifrån ett församlingsbaserat arbetssätt så att den lokala församlingens liv och mission är en viktig bas för studenternas lärande och teologiska fördjupning, att driva en utbildning genom folkhögskola och högskola, samt att driva utbildningen med öppenhet för internationell samverkan. Målsättningen är: att utrusta församlingens blivande pastorer och ledare med teologisk kunskap och förmåga till teologisk reflektion, att genom samverkan mellan undervisning och personlig vägledning stödja de blivande pastorerna och ledarna att uppnå den andliga mognad som är en förutsättning för församlingstjänst, samt att göra studenterna till lärjungar som hängivet följer Jesus Kristus motiverade för livslångt lärande. Ett nytt nätverk för framtidens ledarutbildning För att uppnå detta mål har de tre ingående samfunden beslutat att samordna sina resurser inom utbildningssektorn Akademi för Ledarskap och Teologi är ett nätverk med en gemensam ledning med uppgift att samordna folkhögskolors och högskolors kurser så att det för studenterna skapas en sammanhållen teologisk utbildning som är inriktad på att träna framtidens pastorer och ledare. Folkhögskolan och högskolan har delvis olika förutsättningar och regelverk som var för sig är fruktbara för en bred och djup ledarträning. Genom Akademi för Ledarskap och Teologi skapas ett samlat nav för nätverket. Akademi för Ledarskap och Teologi fungerar alltså inte enbart som en ram som beställer utbildning utan är en nätverksorganisation där alla ingående parter möts och aktivt samverkar och samplanerar utbildningen så att den leder till en relevant träning för samfundens kommande ledare. Detta dokument beskriver utbildningens som helhet utifrån detta uppdrag (för mer detaljerad beskrivning av studier och kurser inom de olika skolformerna hänvisas till respektive skolas studiedokument). 2
Kännetecken på Akademi för Ledarskap och Teologi Akademi för Ledarskap och Teologis uppdrag är att skapa en sammanhållen utbildning, som är församlingsbaserad, teologisk, pastors- och ledarinriktad, samt akademisk. a) Akademi för Ledarskap och Teologi är en sammanhållen utbildning som genom att involvera olika platser och parter kan samla kompetens och skapa bredd. Det är en utbildning som är lokaliserad på flera platser och kommer på så sätt att finnas närvarande i olika delar av landet. Det gör att fler församlingar kan fungera som utbildningsförsamlingar och att studenter i högre grad kan finnas kvar i sina sammanhang. Det är en sammanhållen utbildning med flera aktörer. Det är tre samfund som samverkar. Utbildningen spänner över två olika skolformer, folkhögskola och högskola. Till detta kommer en mängd olika församlingar med olika erfarenhet, miljö och kompetens. Utbildningen håller samman flera dimensioner av lärande. Den vill förmedla den rika kunskap som finns i kristen tro och teologisk tradition genom föreläsningar, seminarier, litteratur och tänkande. Samtidigt betonar den träning av färdigheter och reflektion som binder samman och fördjupar kunskap och liv i församlingsmiljö. Utbildningen vill involvera hela livet, både mänsklig och andlig utveckling är avgörande processer för den enskilde och församling. Lärandet befrämjas även av fördjupande och utmanande möten med människor och med Gud. Akademi för Ledarskap och Teologi är en sammanhållen utbildning över fyra år som också förstår att lärandet måste fortsätta och att utbildningstiden ska lägga en god grund för det livslånga lärandet. b) Akademi för Ledarskap och Teologi är en församlingsbaserad utbildning där alla studenter har en utbildningsförsamling och en mentor. Utbildningsförsamlingen är en lokal församling där studenten får finnas med, pröva teorier i praktiken, lära sig kontextanalys och får möjlighet att växa i sin ledarroll. Lärandet kan på detta sätt utgå från den praxis som finns i församlingar, inte för att bevara allt som nu görs, utan för att bättre förstå samband i församlingsmiljön och för att lättare hitta vägarna mellan teori och praktik. Varje student har en mentor som vanligtvis är pastor eller ledare i utbildningsförsamlingen. I samtal med mentorn kan studenten bearbeta sin personliga utveckling och ledarroll. Mentorn bidrar också till att församlingens konkreta verklighet aktualiseras i utbildningen. Församlingsmiljön är en lika viktig lärplats som klassrummet. Det är för församlingens utmaningar som studenten utbildas. Det är församlingen som är platsen för tjänst och eventuell anställning. Därför är församlingen en viktig aktör i denna form av utbildning. c) Akademi för Ledarskap och Teologi är en teologisk utbildning som inser vikten av att allt församlingen gör måste vara grundat på god teologi. Akademi för Ledarskap och Teologi verkar inom ramen för de samverkande samfundens teologiska självförståelse, dvs inom evangelisk, baptistisk och pentekostal tradition. En god teologi behöver idag särskilt beakta följande perspektiv: 3
Församlingens missionsutmaning utgör centrum för utbildningens teologiska förståelse. Människor i Sverige och världen behöver möta evangeliet om Jesus Kristus och utmanas till omvändelse. Församlingen är inte ett självändamål utan existerar för de människor och den värld Gud vill rädda. Bibeln är den avgörande auktoriteten. God teologi ska ta vara på all sanning från olika källor men Bibeln är den avgörande auktoriteten för lära och liv i församlingen. Bibeln centrala plats karaktäriserar utbildningens utformning och innehåll. God teologi integrerar upplevelser och erfarenheter. Genom studierna utmanas studenten till fördjupning av det kristna livet och till utveckling av karismatiska gåvor. Erfarenhetsbaserad teologi handlar även om att förhålla sig teologiskt till erfarenheter som studenter gör utanför utbildningen. Teologin gestaltas i liv och i handling. Teologi kan inte reduceras till frågorna om rätt lära utan måste förstås utifrån sitt intima samband till gemenskapens praktiska liv. Samtidigt behöver ett församlingsbaserat studium pröva och reflektera kring den teologi som ligger inbäddad i församlingens sätt att vara och handla. d) Akademi för Ledarskap och Teologi är en ledar- och pastorsutbildning som vill bidra till att utbilda församlingarnas ledarskap. Samfundens folkhögskolor är en lämplig miljö för rörelseförankrad ledarträning genom sin pedagogiska kompetens och breda erfarenhet av folkbildning. Utbildningens uppdrag är primärt att träna ledare. Lärandet i utbildningen syftar till att studenten ska kunna omsätta kunskaperna i praktiken och kunna leda processer och utveckling i församling. Gott ledarskap ska också kunna identifiera, utmana och träna nya ledare. Därför finns hela tiden perspektivet av team, mentorskap och förmerande ledarskap i utbildningen. Att se nya möjligheter, bryta ny mark och tänka pionjärt vad gäller målgrupper, former och tjänst är perspektiv som präglar utbildningen. Kompetenser som stimulerar församlingsplantering, församlingsutveckling, goda ledarskapsmodeller och nytänkande tränas under utbildningen. Utbildningen vill forma pastorer som är förankrade i sina egna traditioner så väl som i den samtida kontexten. Sverige har förändrats och församlingen står inför nya utmaningar och möjligheter. En relevant ledarutbildning måste ge fördjupad förståelse av denna kontext, öppna för kulturanalyserande perspektiv och ge redskap för att leva trovärdigt i samtiden. Studenterna tränas till reflekterande praktiker genom att det hela tiden ska finnas en handlingsdimension i utbildningen och att kunskaper som tränas också ska kunna praktiseras. Utbildningen lägger stor vikt vid samspelet mellan församlingens praktik och teologisk reflektion, så att studenten får redskap för kontinuerlig utveckling av det egna livet, den levda praktiken och den teoretiska reflektionen, och därigenom tränas som reflekterande praktiker. e) Akademi för Ledarskap och Teologi är en utbildning på akademisk nivå som organiseras inom folkhögskola och högskola. 4
Med akademisk nivå menas en kvalitetsbestämning. Det innebär en betoning på reflektion och analys, förmåga att pröva olika perspektiv och krav på självständighet i materialinhämtning och redovisning. Akademi för Ledarskap och Teologi vill vara en del av det teologiska arbete som pågår inom högskola såväl i Sverige som internationellt, både för att pröva egna positioner mot andra synsätt och erfarenheter som för att ge konstruktiva teologiska bidrag. Akademisk nivå innebär även att delar av utbildningen leder till högskolepoäng och akademisk examen. Högskolepoängen förstärker utbildningens användbarhet och ökar möjligheten för studenter som vill bygga på utbildningen med andra utbildningar eller högre akademisk nivå. Kort bakgrund Akademi för Ledarskap och Teologi har sitt sammanhang inom tre frikyrkorörelser som har en lång utbildningstradition. Bibelstudiet och bibelsamtalet alltid haft en central plats i församlingslivet. Rörelserna har med rätta setts som en del i de svenska läsarna. Detta syns också i hur aktiva dessa samfund varit i breda utbildningssatsningar med bibelskolor och folkhögskolor. Idag har dessa samfund åtta folkhögskolor som bedriver arbete på många ställen runtom i Sverige. Det har varit naturligt för dessa rörelser att också träna sina kommande ledare vid speciella utbildningar. SAM startade pastorsutbildning 1919 som bedrevs vid Kortebo från 1927; Örebromissionen startade pastorsutbildning 1908 vid Örebro Missionsskola som ett resultat av förnyelse och evangelisations- och missionsiver. Missionsskolan integrerade också Helgelseförbundets pastorsskola vid Götabro år 1997. År 1992 startade även Örebro Missionsskola och Hyllie Park Folkhögskola den ledarutbildning som senare fick namnet Skandinavisk Akademi för Ledarskap och Teologi (SALT) genom sin breddning till samverkansparter i Danmark och Norge (en av dessa parter var Höjskolen for Ledelse och teologi i Oslo). Pingst har en lång tradition av evangelistkurser och lärlingskap. Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium startade 1999 i Uppsala med bas inom Pingströrelsernas folkhögskolor. Det är idag naturligt att samordna resurserna för denna brett utvecklade ledarträning. Det finns en teologisk samsyn kring evangelikal teologi såsom den uttrycks ibland annat i Lausannedeklarationen, karismatiskt liv och en längtan efter förnyelse för att möta dagens missionsutmaningar i Sverige och i världen. Det är också krävande att bedriva högre utbildning i ett samhälle med ökade utbildningsnivåer. Resurser behöver samordnas för att skapa en bred, kompetent och relevant utbildning. 5
2. Utbildningens upplägg och innehåll 2.1. Översiktligt innehåll Akademi för Ledarskap och Teologi vill erbjuda en teologisk ledarutbildning som är relevant för kyrkans uppdrag och utmaningar idag. Utbildningen kombinerar folkhögskolans möjlighet till profilerad ledarträning inom den egna folkrörelsens ram med högskolans fördjupade reflektion och långa kunskapstradition. Tillsammans skapar detta en kreativ lärmiljö som förenar det bästa ur två skolformer och därigenom erbjuder en utbildning som ger goda akademiska kunskaper tillsammans med erfarenhetsbeprövade redskap för församlingsledning och församlingsutveckling. På så sätt formas ledare och teologer som både kan analysera världen teologiskt och bidra till att transformera den. Akademi för Ledarskap och Teologi erbjuder en bred teologisk ledarutbildning som innefattar kurser inom bibelkunskap och bibelteologi, systematisk teologi och etik, kyrkohistoria, mission, religionshistoria och samtidskunskap, själavård, ledarskap, förkunnelse och undervisning, diakoni, församlingsliv mm. Det samlade navet genom hela utbildningen är yrkes- och ledarträning. Kurserna genomförs av olika utbildningsanordnare inom folkhögskola och högskola Normal studiegång är fyra år men utbildningen kan också avslutas efter tre år. Utbildningen kan läsas på hel eller deltid. En fyraårig studiegång leder fram till ett fyraårigt ledardiplom från Akademi för Ledarskap och Teologi och teologi kandidatexamen (180hp). Tre års studier leder fram till treårigt diplom och högskoleexamen i teologi (120hp). Det finns också en möjlighet att enbart läsa utbildningens första två år som en bredare ledarutbildning utan krav på att examinera kurser inom högskolan. Läsåret har fyrtio studieveckor. Ämneskurserna liksom ledarkurserna är normalt utlagda på halvfart. År 4 Studier inom ÖTH 100%: Ämneskurser och examensarbete Pastoral ram År 3 Studier inom ÖTH 100%: Ämneskurser Pastoral ram År 2 Studier inom folkhögskolan Ämneskurser 50% (kan examineras vid HLT) Ledarkurser 50% År 1 Studier inom folkhögskolan Ämneskurser 50% (kan examineras vid HLT) Ledarkurser 50% 6
2.2. Kursplan Studier inom folkhögskola, år 1-2 Årskurs 1 Hösttermin Församling och ledarskap I Vårtermin Församling och ledarskap II Bibelkunskap I Kyrkans historia Samhällsanalys och etik Årskurs 2 Kommunikation och tjänst I Kommunikation och tjänst II Bibelkunskap II Kristen tro och spiritualitet Religionskunskap och religionspedagogik Följande sex kurser kan examineras på Höyskolen for Ledelse og Teologi (HLT) (60hp): KRIS-101 Bibel og fortolkning I (10 hp) (Bibelkunskap II) KRIS-102 Bibel og fortolkning II (10hp) (Bibelkunskap I) KRIS-103 Kristendoms-historie og konfesjonskunnskap (10hp) (Kyrkans historia) KRIS-104 Troslære og spiritualitet (10hp) (Kristen tro och spiritualitet) RLE-101 Religionskunnskap og religionspedagogikk (10hp) (Religionskunskap och religionspedagogik) RLE-102 Etikk og samfunnsanalyse (10hp) (Samhällsanalys och etik) Studier vid ÖTH åk 3-4 Årskurs 3 Ht block 1 Ht block 2 Vt block 1 Vt block 2 Introduktion till bibliska Missionskunskap Teologi och praxis kring Fördjupningskurs i språk (BV 1 : 7,5hp) (KM: 7,5hp) kyrkans pastoraler (TL: 7,5 hp) systematisk teologi (TL fördjupning: 7,5 hp) Bibelteologi 1 (BV: 7,5 hp) Bibelteologi 2 (BV: 7,5 hp) Religionspsykologi (RV fördjupning: 7,5hp) Uppsats (7,5 hp) Alt1 Internationellt spår Alt2 Exegetisk fördjupning i Örebro Årskurs 4 Ledarskap (RV fördjupning: 7,5 hp) Fältbaserad kurs (KM fördjupning: 7,5hp) Fördjupningskurs i bibelvetenskap (BV fördjupning: 7,5 hp) Religionsfilosofi & idéhistoria (TL fördjupning: 7,5 hp) Alt: Annan valfri kurs Liturgik/Homiletik (KM fördjupning, 7,5 hp) Alt: Teologi och praxis kring kyrkans pastoraler för studenter i alternativa spår åk 3 (TL: 7,5hp) Självständigt arbete 15hp Teologisk integration (TL fördjupning: 7,5 hp) 1 Förklaring till ämnesförkortningar vid ÖTH: BV = Bibelvetenskap, KM = Kyrko- och missionskunskap, RV = Religionsvetenskap, TL = Tros- & livsåskådning 7
Yrkesspecifik profilering Akademi för Ledarskap och Teologis ambition är att varje student ska få en bred helhetsutbildning med grundläggande allmänkunskaper och mångsidig träning av kompetenser för församlingsledarskap. Under studietiden finns ändå möjligheter för studenten att inom vissa kurser och flexibla fältstudier fördjupa och profilera sin utbildning mot det som är inriktningen för deras kommande tjänst. Det kan gälla barn- och ungdomarbete, evangelisation och församlingsgrundande, diakoni, själavård, mission, undervisning, församlingsledning mm. Ett antal kurser och träffar introducerar också studenten i det konfessionella sammanhang som hon/han kan komma att arbeta inom. Akademi för Ledarskap och Teologi samverkar med samfundens kontaktpersoner för församlingstjänster så att det finns naturliga vägar ut i tjänst för studenterna. Studenter som är intresserade av tjänst i olika samfund erbjuds möjlighet att hålla kontakt med samfunden under studietiden. Detta kan ske genom möten via videokonferens, möten i samfundsgrupper i samband med de gemensamma mötena, gemensamt deltagande i viss konferens samt genom att samfundens kontaktperson möter studenterna individuellt på plats eller via webkonferens. Samfundsanknytningen sker också genom utbildningsförsamlingen, samt genom att vissa moment i kurserna ges en samfundsprofilering. Bland studieledarna kan det gärna finnas någon/några som har ett särskilt ansvar för ett visst samfunds studenter. Profilerade studiealternativ Akademi för Ledarskap och Teologi erbjuder ett relativt fastslaget studieprogram. Det finns dock möjlighet att välja specifik fördjupning genom särskilda studieval. Detta handlar förutom ovan nämnda profileringar framför allt om två möjligheter: (a) Exegetisk fördjupning Den student som önskar en större fördjupning i exegetik med språkliga studier i grekiska och/eller hebreiska kan under årskurs tre välja en eller två fördjupningsterminer vid ÖTH. Denna fördjupning kan inte erbjudas i nätverket utan förutsätter att studenten kan följa dessa kurser på plats i Örebro. (b) Studietermin utomlands Akademi för Ledarskap och Teologi uppmuntrar studenter som har möjlighet att tillbringa en termin utomlands för studier. Detta sker lämpligast under vårterminen årskurs 3. Akademi för Ledarskap och Teologi har kontakter med flera samverkansskolor i Skandinavien, Europa och världen. Bland dessa finns: Höjskolen for Ledelse og Teologi (Oslo), Ansgarskolen (Kristiansand), Continental Theological Seminary (Belgien), Evangeliska Teologiska Fakulteten (Belgien) Mattersey Hall (England), London School of Theology (England), Spurgeon s College (England), Bethel Theological Seminary (USA), Phumelela Bible College (Sydafrika), Assemblies of God s World Missions, samt nätverket för Glopent 2.3. En teologisk ledarutbildning Akademi för Ledarskap och Teologi genomsyras av en inriktning på ledarträning i och för församlingar. Träningen bygger på en samverkan med utbildningsförsamlingar under hela utbildningen, där studenterna kan träna upp sin förmåga att reflektera teologiskt kring den levda tron. Där kan de även bedriva kontextuella studier och tränas i färdigheter genom en ständig 8
dialog mellan teori och praktik. De församlingsteologiska studierna tar på detta sätt sin utgångspunkt i den praktiserade tron och vänder hela tiden tillbaka till handling. Den lärande processen fördjupas genom att kunskaper och erfarenheter prövas i konkreta ledaruppgifter. Teologi blir i denna miljö mer ett verb än ett substantiv. Det teologiska uppdraget kommer inte bara att handla om att beskriva och värdera teologiska ståndpunkter, utan minst lika mycket om att göra teologi, dvs att skapa och forma teologiskt trovärdiga handlingar. Ledarträningen påverkar därför alla kurser genom utbildningen och förstärks genom (a) särskilda ledarkurser som bedrivs på halvtid år 1-2 och (b) den pastorala ram som hålls ihop av studieledarna på varje studiecenter år 3-4. Ledarträningen syftar till att uppmuntra och stödja: Personligt & andligt mogna ledare som har god självförståelse, igenkänner sin kallelse, kan använda sina gåvor och har etablerat goda vanor som stödjer detta. Ledare som ser möjligheter till förnyelse och nya satsningar samt har förmåga att leda sådana nystarts- och förnyelseprocesser. Ledare som låter missionsutmaningen i Sverige och i världen forma församlingens liv. Ledare som kan utrusta andra genom att identifiera och vägleda nya ledare, forma team, leda lärande processer och hantera konflikter. Ledare som tryggt kan möta människor i olika livssituationer och förmår bidra till att utveckla en själavårdande kultur i församlingen. Reflekterande praktiker som kan integrera förståelse av samtiden och församlingens liv med ett bibliskt och teologiskt förhållningssätt. Allmänbildade ledare och goda kommunikatörer som förstår den egna kontexten och har ett budskap till människor i denna kontext. Ledare som kan ledarskapets hantverk vad gäller förkunnelse och undervisning, ledning av olika gudstjänster och i utövandet av förbön och andlig vägledning. Innehåll i ledarkurserna Ledarkurserna ska utvecklas, genomföras och utvärderas i nära anslutning till församlingar i regionen som vill vara med och bära ansvar för träning av studenter. Utvecklingen av kurserna kopplas även till ett högre seminarium, som stödjer fördjupning, forskning och kursutveckling. År 1: Församling & ledare i två kurser Vad är församling? Vad är ledarskap? Metod och redskap för församlingsbaserade studier: Hur läser man församling? Självbearbetning av ledarens motivation, drivkraft, förmåga, talang, gåvor och kallelse. Grundlägga goda vanor. Att leda sig själv (vara ledd) & leda andra. Modeller för församlingsgrundande Organisation och förändringsledarskap Församlingens liv och utveckling År 2: Kommunikation & tjänst i två kurser Om kommunikation och dialog Förkunnelse Gudstjänst Leda grupprocesser/ utveckling 9
Missional församling: diakoni, evangelisation, unga och gamla, mångkulturell gemenskap Media lära sig avläsa/förstå krafterna och lära sig hur media används Konflikthantering Karismatisk praktik, helande och förbön Krishantering och själavård År 3: Bibeln och människorna Exegetiska och systematisk teologiska kurser som fördjupar förståelsen av tro, församling och värld samt relaterar det till livet i församlingen. Möte med människor i olika livssituationer (kurs i religionspsykologi och erfarenheter i utbildningsförsamlingen). Församlingens liv såsom det uttrycks i dop & omvändelse, äktenskap, födelse, sjukdom och död. År 4: Församlingen, ledaren och missionsuppdraget Fördjupad träning i teologisk reflektion och läsning av församlingen och samtiden (fältbaserad kurs och uppsats). Summering av studiernas lärdom med avseende på kallelse och tjänst (kursen Teologisk integration, uppsats) Att arbeta i ett samfund ( Samfundskunskap, tjänsteförberedande samtal, avslutande retreat). Pedagogik för ledarträningen under utbildningens fyra år Ledarträningen är en pågående process som genomförs under hela den fyra åriga utbildningen. Inriktningen i denna fyråriga process ska vara klargjord vid utbildningens start med student och dess mentor & utbildningsförsamling (ett fyraårigt lärkontrakt). Denna process hålls samman genom ett antal redskap som används under hela utbildningen: Terminskontrakt som följs upp och utvärderas. Kontinuerliga gruppsamtal tillsammans med studieledare. Kontinuerligt samtal med mentor och verksamhet i utbildningsförsamlingen. Andlig läsning. Individuella samtal utifrån en genomtänkt plan (själavårdande samtal, förbönssamtal, tjänsteförberedande samtal). Loggbok som blir en checklista för att helheten tränas. Koncentrationsdagar då studenter möts fysiskt. för retreat, gemensam reflektion och erfarenhet och gärna gemensamma utlandsresor. Timme till förfogande som kan ge gemensamma utblickar genom att aktuella nyheter och samhällsfrågor reflekteras teologiskt. Ämnesövergripande kurssammanfattningar som tränar teologisk reflektion och integration utifrån konkreta situationer. 2.4. Studieförlopp Undervisning kan läsas från flera platser Utbildningen vill göra det möjligt för församlingar runt om i Sverige att träna blivande ledare. Det kommer i varje årskurs att finnas cirka tio personer på varje studiecentercenter (sammanlagt 10
ungefär 50 deltagare per årskurs). Varje kurs leds av ett lärarlag med en ämneslärare som ansvarar för kursplanering och examination i samverkan med ytterligare en eller flera ämneslärare. Undervisningen är vanligtvis förlagd till tre dagar: måndag, tisdag och torsdag. Onsdagen är vikt för kollegialt arbete i nätverket. Dagarna kan användas så att Åk1 är på studiecentret måndagtisdag, åk2 tisdag och torsdag och åk3 och 4 måndag eller tisdag och torsdag. Var tredje vecka deltar alla i en gemensam tid under tisdagen. Undervisningen utgörs normalt av föreläsningar, seminarier och fältmoment. Föreläsningarna ges av ämneslärare som också ger material till de seminarier där ämnet bearbetas vidare. Sändningen av föreläsningar kan ske från olika studiecentra (det är önskvärt att ämneslärare också möter studenterna på plats vid olika tillfällen). Studieledarna kan eventuellt delta i vissa seminarier. Webkonferens finns till förfogande för ytterligare kontakter mellan lärare och ett mindre antal deltagare vid olika studiecentra. Grundmodellen i en vanlig baskurs (5 veckors studier eller 7,5hp) är ca 30 lektionstimmar med undervisning (ofta gemensam via video) och ca 15 seminarietimmar. Stora variationer kan dock förekomma beroende på kursens karaktär. I fördjupningskurser anpassas upplägg och resurser till vad som lämpar sig för det enskilda ämnet. Gemensamma mötesplatser Studenterna från olika studiecentra möts i början av varje block under två dygn, alltså fyra gånger under läsåret Mötena sker årskursvis förutom vid ett tillfälle varje år då alla möts på samma plats. Minst ett av tillfällena förläggs till Örebro. För övrigt används någon lägergård eller någon av fhs om verksamheten där har en paus och utrymme finns. Under årskurs 3-4 koncentreras besöken i hög grad till ÖTH och kan bli något mer tillfälle varje termin. Dessa möten är viktiga för att skapa och upprätthålla utbildningens kultur och samhörighet. Kostnader för logi och uppehälle för dessa träffar finansieras via avgifter från studenter och utbildningsförsamlingar. Även en del av resekostnaderna finansieras på detta sätt så att dessa kostnader inte på ett orättvist sätt faller helt på studenterna, bland annat på grund av den ojämlikhet som uppstår med olika geografiska avstånd. 2.5. Livslångt lärande En viktig utgångspunkt är att utbildningen lägger en grund för och öppnar till det livslånga lärandet. Akademi för Ledarskap och Teologi är en resurs också för fortsatt utbildning och fördjupning till samfundens fortbildningar (medarbetardagar, Pingst pastorsakademi m fl). Akademi för Ledarskap och Teologi utvecklar också samverkan med andra parter för att skapa goda övergångar till fortsatta studier på avancerad nivå (som leder till magister, master och forskarexamina). Se vidare punkt 2.2. ovan under internationella studier. 11
3. Utbildningens struktur 3.1. Folkhögskola och högskola i samverkan Akademi för Ledarskap och Teologi organiseras inom två delvis olika utbildningsformer, och tillvaratar de bästa ur respektive pedagogiska tradition. Huvudansvaret för utbildningens två första år ligger inom folkhögskolan de två sista åren genomförs inom högskolans ram. Folkhögskolan har en lång tradition av vuxenutbildning och ledarträning olika folkrörelser. Folkhögskolan kan ofta fungera som en frizon för nya utbildningar och studieformer, med förhållandevis stor frihet för en utbildningsanordnare. Inom de tre samfundens folkhögskolor finns dessutom stor kompetens inom inte bara bibelundervisning och teologi, utan inom många andra områden, som exempelvis diakoni & själavård, kultur, mångkulturalitet och media. Alla detta utgör viktiga bidrag in i Akademi för Ledarskap och Teologi. Örebro Teologiska Högskola har en lång erfarenhet av församlingsledarutbildning och teologiundervisning och utgör också en mötesplats där olika övertygelser möts och lär av varandra. Samarbetet med en högskola säkrar en hög kvalitet och bidrar signifikant till en relation till det större utbildningssammanhanget. Tillsammans med folkhögskolorna säkerställer kopplingen till högskolan att utbildningen konstruktivt förhåller sig till det omgivande svenska samhället. Högskolan möjliggör också att studenter kan få en svensk akademisk examen. 3.2. Studiecentra Akademi för Ledarskap och Teologi bygger på att det skapas goda regionala baser för utbildningen. En avgörande förutsättning för detta är att det finns lokala församlingar som vill bidra till formerandet av dessa baser och vara delaktiga i träning av framtida ledare i regionen. Akademi för Ledarskap och Teologi förutsätts kunna läsas vid fem studiecentra: Malmö, Göteborg, Jönköping, Uppsala/Stockholm och Umeå (med senare start än ht11). Dessutom kan utbildningen läsas vid ÖTH. Enligt planeringen ska respektive studiecentrum erbjuda plats till sex-tolv nya studenter varje år, motsvarande ett årligt intag av totalt 50 studenter på Akademi för Ledarskap och Teologi. I en framtid bör man överväga att förlägga även andra utbildningsinsatser till dessa studiecentra, exempelvis kurser inriktade mot själavård eller diakoni och teologiska kurser för vidareutbildning eller för församlingars frivilligarbetare. Vad ska finns på ett studiecenter? Lokaler För den nya pastors- och ledarutbildningen behöver det vid varje studiecenter finnas följande faciliteter: Två klassrum med videokonferensanläggning, varav ett för cirka 12 studenter och ett stort nog att rymma 30 personer (i de fall som det förekommer större samlingar vid expertbesök, info etc). Två grupprum. Utrustning för video- och Internetkommunikation. 12
Bibliotek med datorplats. Plats för fika och umgänge som bör vara dimensionerade för cirka 30-40 studenter totalt. Kontorsrum för personal. Utbildningen använder lokalerna normalt tre dagar i veckan. Övrig tid kan de disponeras för annan verksamhet, men det är också önskvärt att studieplats och bibliotek är tillgängliga för studenter även vid andra tider. Lokalerna bör vara lätt tillgängliga med allmänna kommunikationer. Ett studiecenter kan vara förlagt till en av de skolor som är engagerade i utbildningen (såsom vid Hyllie Park i Malmö och June folkhögskola i Jönköping). På platser där det saknas en institutionell bas för studiecentra (såsom i Göteborg) behöver regionala bärarförsamlingar medverka till att finna lämplig plats för detta ändamål. Personal På varje studiecenter bör det finnas tre studieledare anställda på del av tjänst, med ansvar för åk 3-4 (en person, ca 25% tjänst) respektive åk 1 och åk 2 (en person för respektive årskurs, 25% tjänst vardera). En av studieledarna planeras ha ytterligare ca 25% för det övergripande och samordnande ansvaret för studiecentret. Minst en av studieledarna, gärna flera, bör vara engagerad som lärare i utbildningen. Beslut om anställningar fattas av styrgruppen, i samverkan med utbildningsledning tillsammans med respektive ansvarig folkhögskola. Församlingarnas bidrag De lokala församlingarnas engagemang i utbildningen finns på två nivåer. Utbildningsförsamlingarna är de församlingar som har studenter som går utbildningen (se vidare avsnitt 3.3 nedan). För att förstärka utbildningens förankring till regionens församlingar bör några mer direkt knytas till utbildningen som dess bärarförsamlingar. Bärarförsamlingarna utser en regional referensgrupp för studiecentret, som tillsammans med utbildningens ledning (utbildningsföreståndare, studiecentersamordnare och rektor) samordnar hur regionala resurser kan tas till vara i utbildningen och arbetar på att utveckla det regionala studiecentret. I särskilda fall kan detta ansvar också inkludera uppställande av lokaler (se nedan). Bärarförsamlingarna och utbildningsledningen bör lämpligen även inbjuda till årliga träffar där alla utbildningsförsamlingarna möts. Syftet med dessa träffar är att förstärka arbetet med regional utveckling, följa och kommentera utbildningens utveckling, samt kontinuerligt inventera möjliga resurser att använda i utbildningen. Bärarförsamlingarnas eventuella ansvarstagande för lokaler Undervisningen är avgiftsfri. Respektive undervisningsinstitution ansvarar för att täcka alla undervisningskostnader, såsom lärarlöner och videokonferens. På vissa platser finns dock ingen skolinstitution som kan utgöra den naturliga platsen för studiecentrets lokalisering. I dessa fall åtar sig bärarförsamlingarna ett speciellt ansvar för att en av församlingarna ska kunna tillhandahålla lämpliga lokaler och miljö för studiernas genomförande. Detta arbete konkretiseras i ett skrivet avtal mellan respektive folkhögskola, styrgrupp och bärarförsamlingarna. Det ekonomiska ansvar som detta innebär för det regionala studiecentret fördelas på följande sätt mellan de regionala parterna: (1) En del av utbildningsförsamlingarnas årliga avgift används för att förstärka studiemiljön vid studiecentret vad gäller till exempel biblioteksinköp. 13
(2) Bärarförsamlingarna fördelar mellan sig själva kostnaden för studiecentrets internetuppkoppling enligt utbildningens kravspecifikation, utrustning av lokalerna med möblering, kopierings- och utskriftsmöjligheter, studieplatser, matmöjligheter, m.m. (ca 50 000/år). Dessa församlingar använder sedan utbildningen utan att betala den årliga avgiften. Vid särskilda satsningar kan extra bidrag till studiecentrets omkostnader förhandlas med utbildningsföreståndare. (3) Den församling som upplåter lokaler betalar inga avgifter utan bidrar genom att upplåta lokal och genom personal och vaktmästeri som gör lokalerna tillgängliga för studenter. 3.3. Utbildningsförsamling och mentor Kopplingen till en mentor och en utbildningsförsamling är en grundsten i Akademi för Ledarskap och Teologis församlingsbaserade utbildning. Genom detta skapas en relation till den miljö där studenten senare ska arbeta vilket bidrar till att utbildningen inte fjärmar från verkliga församlingsmiljöer. Det innebär också att studenten får direkt tillgång till verksamma praktiker, erfarna pastorer och andra ledare som för över kunskap, erfarenheter och som tränar studenten i arbetet. Församling och pastorn kan också genom detta stimuleras till fördjupad reflektion över sin egen uppgift och utveckling. Utbildningsförsamling Varje student i Akademi för Ledarskap och Teologi är knuten till en utbildningsförsamling under studietiden. Avsikten är att studenten behåller samma utbildningsförsamling under hela studietiden, men undantag från denna grundhållning kan av olika skäl behöva göras. En förutsättning för att vara utbildningsförsamling är att det finns villiga och utbildade mentorer. Ett avtal skrivs mellan Akademi för Ledarskap och Teologi och den utbildningsförsamling som erbjuder utbildningsplats och ställer en mentor till förfogande. Grundmodellen utgår från att en utbildningsförsamling genom Akademi för Ledarskap och Teologi får möjlighet att träna och utbilda de ledare man har identifierat inom den egna församlingen sammanhang. Av geografiska och andra skäl kommer det dock för somliga studenter vara nödvändigt att flytta från sin hemförsamling för att kunna genomföra utbildningen. Då behöver studenten knytas till en annan församling. Det är en fördel att det är mer än en student i en utbildningsförsamling. Samspelet mellan flera studenter kan bidra till att utbildningsplatsen blir mer dynamisk. Större församlingar kan gärna ha en grupp studenter. Dessa större församlingar behöver dock samverka med mindre församlingar inom rimligt avstånd. På så sätt får studenten möjlighet att t ex predika mer än vad som vanligtvis är möjligt i en större församling. Dessutom behöver studenten exponeras för en mindre församlings möjligheter och begränsningar. Loggboken kan utgöra underlaget för samtal med mentorn. Ledarkurserna bidrar också till att utbildningsprocessen får tillräcklig bredd och djup. Modellen med loggbok används för att säkerställa att studenten tillräcklig grad exponeras för olika delar av församlingslivet (och inte t ex tränas enbart i ungdomsledarskap under hela tiden). Den kan utgöra underlaget för samtal med mentorn. Ledarkurserna bidrar också till att utbildningsprocessen får tillräcklig bredd och djup. 14
Utbildningsförsamlingar betalar årligen en avgift till utbildningen (ht 2011 på 3000 kr/student). Dessa pengar går till utbildningsanordnaren för att täcka vissa kostnader kring studiecentrats miljö, vissa av studenters kostnader i samband med gemensamma träffar, mentorsutbildning samt kostnaden för pastoral ram under år 3-4. Mentorer Mentorer är pastorer eller andra ledare som på ett reflekterat sätt kan bidra till studentens utbildningsprocess. En mentor bör vara en mogen och teologiskt kunnig person, åtnjuta församlingens och utbildningsledningens förtroende, och bör i normalfallet ha egen erfarenhet av församlingsledning. Mentorn bör genomgått Akademi för Ledarskap och Teologis mentorsutbildning eller motsvarande och av sin församling få avsatt tid för detta uppdrag. Mentorn, studenten och Akademi för Ledarskap och Teologi skriver inför varje termin ett kontrakt som beskriver innehållet i den del av utbildningen som berör mentorn. Detta följs upp när nästa terminskontrakt skrivs. Mentorn förväntas möta studenten regelbundet för samtal och gemensam reflektion. Mentorn ger också studenten feedback på hans/hennes insatser så att en lärandemiljö hela tiden föreligger. Det är också önskvärt att utveckla former där mentorerna deltar i arbetet på studiecentret. Detta kan exempelvis ske genom att det finns minst ett moment i varje kurs där någon mentor deltar. Han/hon kan hålla en expertföreläsning inom ett visst område eller inleda en seminariediskussion. En uppgift för studiecentret är att identifiera och tillvarata sådan särskild kompetens hos mentorerna. Ibland kan det finnas behov av kompletterande samtalspartner vid sidan om den ordinarie mentorn, särskilt om utbildningsplatsen är den egna hemförsamlingen eller när studenten är anställd i utbildningsförsamlingen. Det kan också finnas behov av kompletterande resurser för själavård och annan personlig bearbetning för enskilda studenter. 15
4. Utbildningens organisation 4.1. Nätverk som koordineras av en styrgrupp Akademi för Ledarskap och Teologi är inte en ny skolinstitution utan ett nätverk som samplanerar och samordnar resurser från befintliga skolor för att genomföra utbildningen. Respektive skola har ansvar för de studenter, lokaler och anställda som är knutna till den egna institutionen. Nätverket bygger på att parterna har gått in i en långsiktig överlåtelse att göra detta tillsammans. Denna intention är uttryckt i ett avsiktsavtal. Detta kompletteras med årliga samverkansavtal som klargör respektive parts ansvar under kommande år. För att detta ska fungera som en, gemensam utbildning finns en övergripande styrgrupp som är beställare av utbildningen och har en sammanhållande funktion för de samverkande parterna. Styrgruppen ansvarar således för utbildningens inriktning, samordning, föredelning och uppföljning av resursanvändning, samordning av anställningar och anställningsvillkor och vidareutbeckling av verksamheten. Styrgruppen fastställer den årliga budgeten, och ansvarar för nätverkets gemensamma ekonomi. Styrgruppen består av två ledamöter från varje samfund (EFK, Pingst, SAM) och en ledamot från vardera av de samverkande skolinstitutionerna (folkhögskolor som har kursdeltagare, ÖTH samt HLT). Utbildningsföreståndaren är adjungerad. Även andra parter kan vara adjungerade, exempelvis folkhögskolor som avser att ta ansvar för ett studiecenter, eller på andra sätt engagera sig i nätverket. Ekonomi Utbildningen finansieras till stor del genom allmänna medel som stats- och landstingsbidrag genom utbildningsanordnande skolor. Akademi för Ledarskap och Teologi förutsätter också att de ingående samfunden stöder utbildningen, framför allt för möjliggöra skapande av den utbildningsmiljö som relaterar till pastoral träning. Lokala bärar- och utbildningsförsamlingar bidrar med ytterligare ekonomiska resurser, vilket bl.a. är en förutsättning för fungerande studiecentra (se detaljer ovan i 3.2. och 3.3.). Ekonomiskt ansvarstagande av de olika parterna preciseras i årliga avtal. 4.2. Utbildningens ledning och administration Utbildningsföreståndare En utbildningsföreståndare (UF) är anställd på cirka 50% av tjänst för att leda det gemensamma arbete. I denna uppgift ingår bl.a. att vara Akademi för Ledarskap och Teologis ansikte utåt och att svara för relationer till ägarna, utbildningsinstitutionerna och lokala studiecentra. UF är ansvarig inför och rapporterar till styrgruppen. Utbildningsgemensamma resurser Den gemensamma administrationen genomförs framför allt genom att resurser på de ingående skolorna används inom den nya utbildningen. Det är avgörande att det finns personer i nätverkets skolor med utrymme för att sköta eller koordinera följande uppgifter: 16
Biträdande utbildningsföreståndare (ca 50%-ig tjänst): Ansvarar bl.a. för kursplaner, studieordning, kvalitetssäkring, utvärdering, driva pedagogisk inriktning, övergripande ansvar för studievägledning och CSN i samråd med respektive FHSK. Sekreterare (ca 50%): Ansvara bl.a. för registrering av ansökningar, kursanmälan och kursresultat. Administrativt stöd till rektor o studierektor. Bibliotekarie (ca 25%): Ansvara för gemensamma inköp, support åt studiecenterbibliotek, samverkan mellan bibliotek och elektroniska utlåningssystem. IT-ansvarig (ca 25%): Ansvara för inköp och uppdatering av länkutrustning, utbildning av användare, support och jourstöd till användare, felanalys, kvalitetssäkring av användning. Hemsidesansvarig (ca 10%). Utbildningsledningen utgörs av utbildningsföreståndare, biträdande utbildningsföreståndare, studiecentersamordnare samt yrkeskursansvarig vid ÖTH. 4.3. Personal Personal på studiecentra På varje studiecenter behöver det finnas tre deltidsanställda studieledare, med ansvar för åk 1 och åk 2 (en person för respektive årskurs, 25% tjänst vardera) och åk 3-4 (en person, ca 25% tjänst). En av studieledarna behöver ha ytterligare ca 25%-ig tjänst för det övergripande och samordnande ansvaret för studiecentret. Minst en av studieledarna, gärna flera, bör vara engagerad som lärare i utbildningen. Studieledaren fungerar bl.a. som kontaktlärare för studenterna i respektive årskurs och är delansvarig för deras ledarkurser. Studieledaren ansvarar också för kontakter med utbildningsförsamlingarna och uppföljning av mentorernas arbete. Studiecentersamordnaren ansvarar för ledningen av studiecentret, övergripande lokala/regionala kontakter, och är studiecentrets nav i relationen till utbildningsföreståndare, ansvarig folkhögskola och ansvariga bärarförsamlingar. Studieledarna ska ha erfarenhet av teologisk utbildning, erfarenhet av ledarskap i församling samt en god förmåga att leda processer. Studieledarna kan samtidigt vara ämneslärare inom Akademi för Ledarskap och Teologi, då på ytterligare del av tjänst. Det är önskvärt att flera uppgifter inom Akademi för Ledarskap och Teologi (och eventuellt inom ÖTH, samfund och fhsk) kombineras så större tjänstgöringsunderlag tillskapas, med optimalt utrymme för studieledare att fokusera uppgiften som anställd inom Akademi för Ledarskap och Teologi. Beslut om anställningar fattas av styrgruppen, i samverkan med utbildningsledning tillsammans med respektive ansvarig folkhögskola. Ämneslärare Som ämneslärare anlitas studieledare med särskild kompetens inom området, eller lärare vid samverkande utbildningsinstitutioner. Eftersom nivån på utbildningen är eftergymnasial och många studenter siktar mot akademisk examen krävs att ämneslärarnas kompetens motsvarar de 17
krav som ställs för lärartjänst i högskolan. Medverkande lärare förutsätts ha god pedagogisk förmåga och god förståelse (allra helst egen erfarenhet) av församlingsledande arbete. Personaltillsättning Tillsättning av personal på studiecentra görs i samråd mellan Akademi för Ledarskap och Teologis utbildningsledning och respektive folkhögskola. Personal är anställda av en samverkande skola. Ämneslärare i respektive kurs bestäms i nära samråd mellan utbildningsledning och ansvarig utbildningsinstitution. Vid personalrekrytering till de olika arbetsuppgifterna inom Akademi för Ledarskap och Teologi eftersträvas mångfald, med god balans avseende kön och etnicitet. Styrgruppen samordnar anställning och anställningsvillkor. Gemensam lärarkultur Akademi för Ledarskap och Teologi förutsätter en gemensam lärarkultur och att de olika delarna av nätverket har en gemensam förståelse och engagemang för utbildningen. Detta förutsätter bl.a. en nära relationer mellan medverkande lärare. Styrgrupp och utbildningsledning bör prioritera och säkerställa resurser för förverkligande av detta. Exempel på viktiga komponenter i ett uppbyggande och vidmakthållande av en sådan gemensam lärarkultur är gemensamma lärarmöten, gemensam kursutveckling, gemensam vidareutbildning, och gemensamt deltagande i regelbundna högre seminarier. Medverkande lärare behöver träffas fysiskt vid 2-3 gånger årligen. Schemaläggningen (med lektionsfria onsdagar) möjliggör att olika grupper av nätverkets lärare kan mötas på via videokonferens, Skype eller motsvarande. Det är också angeläget att kontakter med församlingar och samfund upprätthålls och fördjupas, så att det relationella flödet på ett naturligt sätt inkluderar hela nätverket även icke-anställda församlingsmedlemmar i bärar- och övriga utbildningsförsamlingar. 4.4. Antagningsvillkor och ansökningsprocedur Antagning bara till hela programmet Antagning sker till programmet. Inom Akademi för Ledarskap och Teologi erbjuds i princip inte möjlighet till att läsa fristående kurser. Den som önskar den typen av studier kan hänvisas till ÖTHs distansprogram. Ansökan Ansökan sänds till Akademi för Ledarskap och Teologis kontor och man anger vilket studiecentrum man önskar studera på. I och med detta anges även vid vilken folkhögskola man kommer att vara registrerad vid. Formellt krävs särskilda ansökningar till HLT (för examinering av teologiskt basår) och ÖTH (för åk 3-4). Detta ansökningsförfarande bör utformas med maximal enkelhet för den enskilde studenten, utan att kompromissa med de formella krav som respektive utbildningsanordnare har att förhålla sig till. Antagningsvillkor För antagning krävs allmän behörighet för högskolestudier samt de särskilda villkor som gäller för antagning till teologiska studier i Sverige. Den som inte uppfyller antagningsvillkoren för 18
högskolestudier kan på särskilda skäl efter individuell prövning få läsa de två första åren på folkhögskolan. Antagningsbesked Preliminärt besked ges om antagning. Definitivt antagningsbesked ges sedan anmälningsavgiften inbetalats och det finns ett avtal om plats i utbildningsförsamling. Studiestöd Studiestöd för eftergymnasiala studier (B-nivå) förutsätter gymnasiekompetens. CSN-intyg om studier skrivs under av studiecentersamordnaren. 4.5. Bibliotek, teknik och infrastruktur Varje studiecentrum formar ett bibliotek som ger nödvändig litteratur och uppslagsverk tillgänglig för studenter. En person har i sin tjänst avsatt tid för arbete med bibliotekens beställningar, samordning mellan dem samt utveckling och tillgängliggörande av Internet-resurser. Folkhögskolornas plattform används för elektronisk kommunikation (First Class). På studiecentra finns två videokonferensutrustningar (sannolikt den Tandbergsutrustning som nu använts inom SALT och ÖTH). För webb-konferenser och andra möten används Adobe Connect. Tillräckligt många licenser måste finnas tillgängliga. Eftersom Akademi för Ledarskap och Teologi i hög grad förutsätter väl fungerande teknik och därför måste den tekniska supporten hålla hög kvalitet, särskilt avseende tillgänglighet. Det innebär att tjänsten för IT-support (ca 25%) bör knytas till en person vars övriga tjänst tillåter maximal tillgänglighet under lektionstid. Flemingsberg 2011-01-13 Arbetsgruppen för ny pastors- och ledarutbildning Ulrik Josefsson Roland Spjuth Dan Elofsson Pekka Mellergård (adj) 19