Organisationskartorna visar utvecklingen av KTHs institutioner fram till skolbildningen 2005. Dessa kartor togs främst fram som ett hjälpmedel vid förteckningsarbeten 2006-2008. Kartorna visar både på organisation och arkivbildare. Kartorna är ej heller slutgiltiga, utan förändringar eller kompletteringar kan tillkomma. Samtliga rutor i kartorna betecknar institutioner om annat ej är skrivet. Avdelningar och centra inom institutioner är listade i punktform. Vissa institutioner saknar tyvärr listor på avdelningar (se exvis Sektion M). Oklara samband är markerade i rött. Länkar till andra sektioner är markerade i blått. Institutioner fram till omorganisationen 1993 har rutor med tunn ram. Institutioner har tjock ram och namn i fetstil. Avdelningar som flyttat mellan institutioner saknar ram. Förändringar som ej påverkat organisationen/arkivbildningen (t.ex. namnbyte) samt kompletterande uppgifter återfinns inom ramarna. Exempel: Institution A och Institution B startade sin verksamhet 1827 respektive 1911. 1977 överfördes Avdelning D från Institution B till Institution Y. Institution A och B gick ihop 1993 till Institution X. Institution Y ombildades 1993 till Institution Z. 1999 bytte Avdelning E inom Institution X namn till Avdelning G. 2003 inkorporerades Institution X i Institution Z. Institution A 1827-1992 Avdelning B Kompetenscentrum C Institution B 1911-1992 Avdelning D Avdelning E Avdelning D 1977 Institution X 1993-2002 Avdelning B Avdelning E (fr.o.m. 1999 Avdelning G) Kompetenscentrum C Institution Y 1969-1992 Avdelning D (fr.o.m. 1977) Avdelning F Avdelning B (fr.o.m. 2003) Avdelning D Avdelning G (fr.o.m. 2003) Avdelning F Kompetenscentrum C (fr.o.m. 2003) Institution Z Sektion A Sektion B Sektion D Sektion E Sektion F Sektion K Sektion L Sektion M Sektion T (S) Sektion V Ingenjörsskolan
Utvecklingsschema Sektion A Byggnadskonstens historia 1905-1963 Avdelningen för Arkitekturhistoria 1963-1969 Arkitektur 1876/77-1905 Arkitektur 1905-1939 Husbyggnadslära 1912-1939 Arkitektur I 1939-1958 Arkitektur II 1939-1958 Stadsbyggnad (1914) 1945-1960 (tidigare speciallärarbefattning i Stadsanläggningslära) Byggnadsteknik 1913-1963 Byggnadsakustik Arkitektur I 1958-1969 (Husbyggnad) Arkitektur I (dubblerad) 1958-1969 (Projekteringsmetodik) Arkitektur II 1958-1969 (Sammansatta strukturer) Arkitektur II (dubblerad) 1958-1969 (Formlära) Stadsbyggnad 1960-1969 (Stadsbyggnad) Stadsbyggnad (dubblerad) 1960-1969 (Regional planering) Arkitektur 1969-1993 Konstruktionslära 1958-1985 Husbyggnad (Arkitektur I) Projekteringsmetodik (Arkitektur I) Sammansatta strukturer (Arkitektur II) Formlära (Arkitektur II) o Byggnadsakustik Stadsbyggnad (Stadsbyggnad) Regional planering (Stadsbyggnad) Byggnadsfunktionslära o Människa Närmiljö (1974-1983) o Arbetsmiljögruppen (senare Industriplanering) (1976) Belysningslära??? Saknas??? (inom Formlära 1977-1983) Arkitekturhistoria endast lektorat Fr.o.m. 1978 även: Forskargruppen för bostadsombyggnad (BOOM) (inom Husbyggnad) Byggnadsakustik Regional planering Byggnadsteknik 1963-1980 Infrastruktur och Samhällsplanering Fr.o.m. 1985 även: Konstruktionslära Arkitektur och stadsbyggnad 1993-1999 Institutionen bestod av samtliga tidigare avdelningar (förutom Regional planering) fram till 1997. Fr.o.m. 1997 bestod institutionen av följande avdelningar: Arkitektur (Sammansatta strukturer) Arkitekturhistoria Bebyggelseanalys Industriplanering Projekteringsmetodik Stadsbyggnad Bebyggelseanalys Arkitekturens Form och teknik 1997-1999 Belysningslära BOOM-gruppen Formlära Husbyggnad Konstruktionslära Arkitekturskolan 2000-2005 Version 1.3
Utvecklingsschema Sektion B Gruvvetenskap 1867-1941 Bergsmekanik 1876-1911 Tillämpad mekanik 1864-1876 Metallurgi och hyttkonst 1867-1911 Ångmaskinlära 1876 Bergsmekanik 1912-1917 Maskinlära 1848-1915 Mineralogi och geologi 1912-1967 Geologi 1967-1972(1982) Allmän bergsmekanik och gruvmekanik 1917-1941 Hyttmekanik samt järnets bearbetning och behandling 1917-1937 Järnets bearbetning och behandling 1937-1960 Metallernas bearbetning 1960-1967 Järnets metallurgi 1911-1967 Metallhyttkonst 1947-1967 Bergskemi och metallurgi 1911-1937 Metallografi 1937-1993 Allmän maskinteknik och gruvmaskinteknik 1951-1962 Gruvbrytning 1941-1951 Gruvbrytning med gruvmätning 1951-1970 Bergteknik 1970-1982 HÖGSKOLAN I LULEÅ (Luleå Tekniska Universitet) Anrikning 1941-1970 Mineralberedning 1970-1976/1977 Metallernas gjutning Metallurgi 1967-1977 Järnets metallurgi Processmetallurgi (tidigare metallhyttkonst) sed. 1975 Teoretisk metallurgi Metallernas gjutning 1975 Metallurgisk kemi? Metallernas bearbetning Metallernas bearbetning Enheten för Metallernas bearbetning 1993-1997 Järnets metallurgi 1977-1981 Tillämpad processmetallurgi 1981-1993 Värme- och ugnsteknik 1962-1993 Teoretisk metallurgi Materialens processteknologi Metallurgi Materialvetenskap Keramteknologi Korrosionslära Materialteknologi Mekanisk metallografi Metallografi Termodynamisk modellering Fr.o.m. 2000 även: Metallernas bearbetning Metallurgi: o Teoretisk metallurgi (Materials processvetenskap) o Tillämpad processmetallurgi o Mikromodellering Värme- och ugnsteknik Materialkemi Teknisk materialfysik Tillämpad materialfysik Produktionsteknik, särskilt stål- och gruvindustrin Korrosionslära Teknisk elektrokemi och korrosionslära 1956-1993 Se Sektion K Materialcentrum 1967-1993 Materialteknologi 1983-1993 Version 2.2
Utvecklingsschema Sektion D Tillämpad matematik 1954-1962 Administrativ dataregistrering?-1965 Numerisk analys 1962-1965 Informationsbehandling 1965-1977 Gemensam institution med SU Numerisk analys Administrativ databehandling (fr.o.m. 1972 i Frescati) Produktionssystem Avd. Medieteknik och grafisk produktion Administrativ databehandling (ADB) 1977-19?? Data- och systemvetenskap (DSV) 19??-2005 Gemensam institution med SU Numerisk analys 1977-1979 Numerisk analys och datalogi (NADA) 1979-2005 Gemensam institution med SU Avdelningar: Numerisk analys (NA 1963, C2M2 1998) Teoretisk datalogi (TCS, 1982 ) Interaktion och presentationslaboratoriet (IPLab, 1985 ) Datorseende (CVAP, 1986 ) Studier av artificiella neuronsystem (SANS, 1987 ) Medieteknik och grafisk produktion (Meda, 2000) Centra: 1988(92) KTH Network Operation Centre (KTHNOC) (Sunet-gruppen) 1993 Parallelldatorcentrum (PDC) 1996 Centrum för Autonoma System (CAS) 1995 Kompetenscentrum CID 1995 Kompetenscentrum PSCI Systemgruppen Version 1.1
Utvecklingsschema Sektion E Fysik 1827-1890-t Allmän fysik 1890-t-1911 Tillämpad fysik Elektroteknik 1900-1907 (Allmän) elektroteknik 1907-1914 Teoretisk elektroteknik 1907-1914 Mikrovågsteknik 1957-1993 Tillämpad elektronik 1963-1993 Radioteknik 1937-1963 Elektrisk mätteknik 1975-1992 Reglerteknik (1947)1961-1992 Halvledarlaboratoriet (Arbetsenhet) Elektronik Fasta tillståndets elektronik Fotonik med mikrovågsteknik Elektroniksystemkonstruktion Elektronikapplikationer Centra (egna arkivbildare): MFC (1996-2000) FKC (1995-1998) SiCEPS (1996-1999) Halvledarlaboratoriet () Teletrafiksystem 1963-1986 Telekommunikationsoch datorsystem 1986-1993 Teoretisk elektroteknik 1914-1937 Telegrafi och telefoni 1937-1963 Radiosystemteknik 1989-1992 Mikroelektronik och informationsteknik (IMIT) -2005 Material- och halvledarfysik MSP Elektroniska komponenter SSD Optik, fotonik och kvantelektronik OPQ Elektronik- och datorsystem LECS Kommunikationsnät LCN Telekommunikationssystem TS-lab (2002) Centra: Halvledarlaboratoriet (fr.o.m. 2003 Electrumlaboratoriet) Centrum för internetteknik, SCINT (-2004) Kistaintegralen (2003) Kista Photonic Research Center, KPRC (2002) Elektrisk mätteknik 1965 till Tillämpad elektronik Teletransmissionsteori 1963-1992 Signaler, sensorer och system (S3) 1992-2005 Elektrisk mätteknik (fr.o.m. 2000 Mikrosystemteknik) Radiosystemteknik Reglerteknik Processreglering (1998-2002) Teletransmissionsteori Signalbehandling Antennteori (-2003) Talsignalbehandling 2003 (fr.o.m. 2004 Ljud- och bildbehandling (SIP)) Kommunikationsteori (2004) Centrum (egen arkivbildare): Wireless@KTH (-2002) Radiosystemteknik 1995 Teleinformatik Telekommunikationssystem Teletrafiksystem Datorsystem Programvaruteknik Radiosystem Wireless@KTH () 2003-2005 (Arbetsenhet) Optik (Fysik II) Materialfysik (Fysik III) Kondenserade materiens fysik (Fysik V) Kondenserade materiens teori Elektrisk anläggningsteknik 1914- Konstruktionsteknik och elektriska anläggningar -1993 Forskningsgruppen för elektriska energisystem 1969-1986 Teoretisk elektroteknik (med mätteknik) 1937-1945 Teoretisk elektroteknik 1946- Elektronfysik 1963-1983 Elektronik 1945-1963 Arbetsenheten för Acceleratorteknik 1983-1990 Talöverföring 1966-1968 Talöverföring och musikakustik 1968-1993 Talsignalbehandling 2003 Hörselteknologi 2004 Fysiska institutionen Kondenserade materiens teori Forskningsgruppen för elektriska energisystem Elektriska energisystem 1986-1993 Plasmafysik 1963-1990 Plasmafysik med fusionsforskning 1968(1975)-1990 Swedish Fusion Research Unit 1976 Alfvénlaboratoriet 1990-2005 Acceleratorteknik (fr.o.m. Tillämpad elektrofysik) Fusionsplasmafysik Plasmafysik Teoretisk elektroteknik Swedish Fusion Research Unit t.o.m. 1999 (egen arkivbildare) Talöverföring och musikakustik 1993-1996 Tal, musik, hörsel 1996-2005 Talteknologi och talkommunikation Musikakustik Talsignalbehandling (till 2003) Hörselteknologi (till 2004) Centrum för talteknologi (CTT) Elektromaskinlära 1914-1987 Elektrisk elmotordrift 1987-1993 Industriella styrsystem 1989-1993 Elkraftteknik Elektrotekniska system 2000-2005 Industriella styrsystem (fr.o.m. 2000 Industriella informations- och styrsystem) (IES/ICS) Elektriska energisystem (ESS) Elektriska anläggningar/elektrisk energikonstruktion (EEA/EEK) Elektriska maskiner och drivsystem/elektriska maskiner och effektelektronik (EMD/EME) (med Högeffektelektronik EHE) Industriell elektroteknik (EIE) Elektronisk elmotordrift Centrum: Elkraftteknik (EKC) 1995 Industriell elektroteknik (donationsprofessur) 1986-1993 Swedish Fusion Research Unit 1999 (åter 2006) Arbetsenheten för Elkraftteknik 1982-1987 Elektriska maskiner och kraftelektronik 1987-1992 Elektriska maskiner och drivsystem 1992-1993 Högeffektelektronik (donationsprofessur) 1987-1993 CHALMERS Institutionsgruppen för mät- och reglerteknik 1988-1992 Gruppen bestod av tre institutioner som hade gemensam styrelse. Institutioner: Reglerteknik Elektrisk mätteknik Industriella styrsystem Version 1.7
Utvecklingsschema Sektion F Vissa avdelningar saknas i denna plan. Elektroteknik 1900-1907 Se Sektion E Tillämpad fysik Fysik 1827-1890-t Allmän fysik 1890-t-1911 (lektorat) Teknisk fysik (personlig professur) 1941-1953 Läran om maskinelement 1921-1956 Matematik och mekanik 1846-1874??? Matematik och teoretisk mekanik 1864-1909 Tillämpad mekanik 1864-1876 Se Sektion B Fysik 1911-1949 Läran om maskinelement 1956-1962 Matematik 1874-1955 Matematik och mekanik 1911-1955 Mekanik 1911-1955 Fysik I 1949-1965 Fysik II 1949-1965 Fysik III 1949-1965 Fysik IV 1949-1965 Fotografi 1947-1965 Matematik I 1955- Matematik II 1955- Mekanik II 1955-1965 Mekanik I 1955-1965 Reaktorfysik 1961-1990 Fysik 1965-1993 Fysik I Atom och molekylfysik Fysik II Optik Fysik III Materialfysik Fysik IV Fysikalisk mätteknik och databehandling Fasta tillståndets fysik Kansli och kurslaboratorium Neutron och reaktorfysik (1990) Fotografi (1965-1966) Tillämpad fysik (1966-1988) Kondenserade materiens fysik (1988-1993, arkivet saknas), fotografi del av Fysik II fr.o.m. 1991) Fasta tillståndets fysik 1961-1965 Matematik (1913)-1993 Matematik Matematisk statistik Optimeringslära och systemteori Uppdragsgruppen för Tillämpad Matematik (UTM) t.o.m. 1985/86 Samhällsplaneringsgruppen t.o.m. 1989 Hållfasthetslära 1921-1942 Hållfasthetslära 1942-2005 Mekanik 1965-1993 Mekanik Centrum: Faxénlaboratoriet 1995 (egen arkivbildare) Gasdynamik 1959-1993 Fysiska institutionen Atom- och molekylfysik (Fysik I) Optik (Fysik II) Materialfysik (Fysik III) Biomedicinsk fysik (Fysik IV) Kondenserade materiens fysik (Fysik V) Nanostrukturfysik Laserfysik och kvantoptik Materialteori Kondenserade materiens teori Biofysik Matematisk fysik Partikelfysik Kärnfysik Reaktorfysik OBS! Ej helt klart än vilka vägar Matematik I, II och Matematisk statistik tagit fram till Institutionen för Matematik (1993-2005). Matematik Matematik Matematisk statistik Optimeringslära och systemteori Beskrivande geometri 1912-1939 Tillämpad matematik 1939-1946 Termisk hydromekanik 1965-1993 Signaler, sensorer och system (S3) 1992-2005 Se Sektion E Bildfysik och fotografi 1994 Från 2003 även: Experimentell biomolekylär fysik Kemisk fysik Cellfysik Bildfysik och fotografi Geodesi och fotogrammetri Kondenserade materiens teori Matematisk statistik 1962- Tillämpad matematik I 1946-1954 Tillämpad matematik 1954-1962 Numerisk analys 1962-1965 Se Sektion D Tillämpad matematik II 1946-1954 Matematisk fysik 1954-1962 Regleringsteknik (1947)1961-1965? Reglerteknik 1965?-1992 Ingick 1988-1992 i Institutionsgruppen för mät- och reglerteknik Se Sektion E Optik (Fysik II) Materialfysik (Fysik III) Kondenserade materiens fysik (Fysik V) Kondenserade materiens teori Matematisk fysik I 1962-1960-t slut Matematisk fysik II 1962-1960-t slut Mikroelektronik och informationsteknik (IMIT) -2005 Se Sektion E Teoretisk fysik 1960-t slut-1993 Materialteori Kondenserade materiens teori Biofysik Matematisk fysik Version 1.5
Utvecklingsschema Sektion K Mekanisk teknologi 1846-1993 Pappersteknik 1920-tal Kemi och kemisk teknologi (1827) 1848-1915 Kemisk teknologi 1915-1944 Oorganisk- och elektrokemi 1911-1919 Teknisk organisk kemi 1945-1959 Teknisk oorganisk kemi 1944-1959 Kemisk teknologi 1959-1993 Industriell produktion 2000-2005 Polymerteknologi 1960-2002 Polymera material 1983 Ytbehandlingsteknik 1988 Polymer och polymerkompositers bearbetning 1989 Färg- och lackkemi 1950-1958 (personlig professur) Organisk- och analytisk kemi 1913-1919 Analytisk kemi 1949-1993 (fr. 1964 professur) Träteknologi 2002 Pappersteknik 1947-1993 Åsö gymnasium, Kemiingenjörslinjen 1991-1993 Se Ingenjörsskolan Fiber- och polymerteknik 2002-2005 Träkemi och massateknologi Ytbehandlingsteknik Polymerteknologi Biokompositer 2005 Pappersteknologi Trä och träkompositer 2002-2003 Pappers- och massateknik 1993-2002 Pappers- och massateknologi 2002 Träkemi (fr.o.m. 2000 Träkemi och massateknologi) Pappersteknik (fr.o.m. 2002 Pappersteknologi) Cellulosateknik Fiberteknologi 2002 Träkemi 1993 Trä och träkompositer 2003 Farkost- och flygteknik 2003-2005 Cellulosateknik och träkemi 1930-1953 Cellulosateknik 1953-1993 Träkemi 1969-1989/1993 Maskinlära 1911-1922 Värmeteknik och maskinlära 1922-1960 Värmeteknik 1960-1993 Materialvetenskap Se Sektion B Kemiteknik Kemisk reaktionsteknik 1999 Energiprocesser Kemisk apparatteknik Tillämpad elektrokemi Teknisk strömmingslära Kemisk teknologi Högskoleing. Kem.tek. (KET/HI) Industriell ekologi 1997 Kemisk apparatteknik 1947-1993 Teknisk elektrokemi Kemi Analytisk kemi Fysikalisk kemi Kärnkemi Oorganisk kemi Organisk kemi Teoretisk kemi 1999-2000 Ytkemi 1998 (fr. Fysikalisk kemi) SNAP 1995 (centrum/ytkemi) Teoretisk kemi 2000 Bioteknologi Biokemi och biokemisk teknologi 1965-1993 Kärnkemi 1960-1993 Zymoteknik (1893) 1907-1914 Jäsningslära 1914-1965 (Biokemisk teknologi) Vatten- och livsmedelskemi 1931-1946 Livsmedelskemi 1946-1965 (Biokemi) Organisk kemi 1919-1993 Oorganisk kemi 1919-1993 Teoretisk- och elektrokemi 1919-1937 Teoretisk kemi 1937-1952 Fysikalisk kemi 1952-1993 Korrosionslära Teknisk elektrokemi och korrosionslära 1956-1993 Teknisk elektrokemi 1945-1956 Version 1.4
Utvecklingsschema Sektion L Geodesi 1911-1939 Geodesi (personlig professur) 1932-1939 Skifteslära 1935-1951 Geodesi och fotogrammetri 1939-1945 Geodesi och utjämningsräkning 1939-1951 Kulturteknik 1952-19?? Mark och vattenteknik 19??-1993 Fotogrammetri 1945-1993 Miljö- och naturresursinformation 1986 Geodesi 1951-1993 Fastighetsteknik 1951-1993 Byggnadsekonomi och byggnadsorganisation 1955-1993 Fysiska institutionen Bildfysik och fotografi 1994 Bildfysik och fotografi Fastighetsstrukturens ekonomi 1965-1971 Fastighetsekonomi 1971-1993 Anläggning och miljö Geodesi och fotogrammetri Geodesi Fotogrammetri Geoinformatik Bildfysik och fotografi 1994-2000 Centrum för geoinformatik (CGI) 1995-1999 (egen arkivbildare, senare SU) Fastigheter och byggande Byggandets organisation och ekonomi Bygg- och fastighetsekonomi Fastighetsvetenskap Mark och vattenteknik -2005 Fastigheter och byggande 2005-05-01 Fastighetsvetenskap Bygg- och fastighetsekonomi Säkerhetsforskning 2004 Infrastruktur -2005-04-30 Samhällsbyggnad: o Samhällsplanering o Bebyggelseanalys o Geoinformatik o Fastighetsvetenskap Trafik och logistik: o Trafik och logistik o Geodesi Systemanalys och ekonomi: o Bygg- och fastighetsekonomi o Transport- och lokaliseringsanalys o Filosofi Säkerhetsforskning Centra: Centrum för Drift och Underhåll (CDU) Centrum för Trafikforskning (CTR) Centrum för Bank och Finans (CeFin) 2003 Centre of Exellence for Science and Innovation Studies (CESIS) 2003 Centrum för Miljöstrategisk forskning fms 2003 Byggandets organisation och ekonomi Industriell ekonomi och organisation (INDEK) Infrastruktur och samhällsplanering Avd. Teknik- och vetenskapshistoria 2005-05-01 Filosofi och teknikhistoria 2005-05-01 Filosofi Teknik- och vetenskapshistoria Samhällsplanering och miljö 2005-05-01 Samhällsplanering Bebyggelseanalys Geoinformatik Miljöstrategisk analys fms Transporter och samhällsekonomi 2005-05-01 Trafik och logistik Geodesi Transport och lokaliseringsanalys Säkerhetsforskning Samhällsekonomi Version 2.1
Utvecklingsschema Sektion M Institutionerna Mekanisk teknologi och Maskinlära är de ursprungliga delarna inom fackskolan för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi Avdelningarna inom institutionerna saknas för närvarande i detta schema. Mekanisk teknologi 1846-1993 Tillämpad mekanik 1864-1876 Se Sektion B Ångmaskinlära 1876 Maskinlära 1848-1915 Pappersteknik 1920-tal Kemi och kemisk teknologi 1848-1944 Se Sektion K Svetsteknologi 1962-1993 Materialens processteknologi 93-95 + avd. för gjuteriteknik Materialbearbetning 1985-1993 Läran om verktygsmaskiner 1946-1976 Tillverkningssystem 1976-1993 Ångmaskinlära 1911-1919 Ångteknik 1919-1975 Termisk energiteknologi 1975-1993 Termisk energiteknologi Reaktorteknologi 1960 Uppvärmnings- och ventilationsteknik 1946-1993 Installationsteknik (1982)1987-1993 Produktionssystem Kylteknik 1938-1958 (pers. prof. fr. 1946) [enl. VA arkivbildare fr. 1927 speciallärarbefattning inom Förbränningsmotorer] Mekanisk värmeteori och kylteknik 1958-1993 Energiteknik Avd. Teknik- och vetenskapshistoria 1987-1993 (ingick i Tillverkningssystem; egen arkivbildare) Avd. Medieteknik och grafisk produktion?-1993 (?) Träteknologi 1983-1993 Läran om förbränningsmotorer 1915-1939 Förbränningsmotorteknik 1939-1962 Maskinelement 1962-1977 Maskinkonstruktion 1965 Maskinelement Maskinelement Maskinkonstruktion Teknisk akustik 1974 Läran om maskinelement 1921(1956)-1962 Teknisk akustik Flygteknik 1928-1993 Läran om vattenmotorer 1911-1925 Läran om vattenmotorer och pumpar 1925-1968 Fluidteknologi 1968-1993 Farkostteknik 1993-2002 Metallernas gjutning Se Sektion B Woxéncentrum 1995-1998 Avd. för Elektroteknik 1973-1993 (ingick i Tillverkningssystem; egen arkivbildare) Maskinkonstruktion Industriell produktion 2000-2005 Avd. Teknik- och vetenskapshistoria Industriell ekonomi och organisation (INDEK) Byggandets organisation och ekonomi Fastigheter och byggande Avd. Medieteknik och grafisk produktion Avd. Teknik- och vetenskapshistoria 2005-05-01 Metallernas gjutning -2006 Fr.o.m. 2006-04-01 inom Materialvetenskap, se Sektion B NADA 1979-2005 Se Sektion D Filosofi och teknikhistoria 2005 Industriell ekonomi och organisation 1940-1993 Miljöskydd och arbetsvetenskap 1993-1997 Träteknologi 2002 Fiber- och polymerteknik 2002-2005 Se Sektion K Arbetsenheten för Arbetsvetenskaplig forskning och utveckling 1977-1985 Industriell ergonomi 1981-1986(?) Arbetsvetenskap 1986-1993 Version 2.0 Reviderad 081218 / Robin Roy
Utvecklingsschema Sektion T (S) Mekanik 1970-1975 Termisk hydromekanik 1943-1970 Skeppsbyggnadslära 1911-1941 Skeppsbyggnad Skeppsteknik 1955-1993 Hållfasthetslära 1921-1942 Termisk hydromekanik 1975-1993 Mekanik Hållfasthetslära 1942-2005 Gasdynamik 1959-1993 Järnvägs- och fordonsteknik??-1993 KTH Järnvägsgruppen 1988-1996 Från och med den 15:e april 1996 är Järnvägsgruppen ett formellt forsknings- och utbildningscentrum inom järnvägsteknik. Maskinelement 1962-1977 Teknisk akustik 1974 Teknisk akustik Flygteknik 1928-1993 Farkostteknik 1993-2002 Skeppsteknik Flygteknik o Aerodynamik o Flygmekanik Teknisk akustik Järnvägsteknik Fordonsteknik Skeppsteknik 2002-01-01 CHALMERS LINDHOLMEN Centrum: Järnvägsgruppen (1996) Flygteknik 1996 Flygplansstatik och flygplansbyggnad 1949-1981 Lättkonstruktioner 1981-1996 Flygteknik 1996-2002 Aerodynamik Flygmekanik o Enheten för flygdriftingenjörsutbildningen/fdi Flygplanskonstruktion Lättkonstruktioner Neuronik Industriell produktion 2000-2005 Träteknologi 2002 KTH Syd, Campus Flemingsberg 2003-2004 Se Ingenjörsskolan Neuronik Farkost- och flygteknik 2003-2005 Marcus Wallenberg Laboratoriet för Ljudoch Vibrationsforskning, MWL Järnvägsteknik Fordonsdynamik Flygteknik Lättkonstruktioner Marina system Trä och träkompositer Professuren i Trä och träkompositer 2003-10-01 Fiber- och polymerteknik 2002-2005 Se Sektion K Centrum: Järnvägsgruppen Version 1.2
Utvecklingsschema Sektion V Geodesi och fotogrammetri 1939-1945 Geodesi 1911-1939 Väg- och vattenbyggnadskonst 1877-1903(1911) Vattenförsörjnings- och avloppsteknik 1954-1966 Vattenbyggnadskonst 1903 Väg- och brobyggnadskonst 1903-1911 Byggnadsekonomi och byggnadsorganisation 1955-1993 Vattenbyggnadslära 1911-1939 Vattenbyggnad 1939-1993 Väg- och brobyggnadslära 1911-1923 Brobyggnad 1923 Järnbyggnadslära 1912-1923 Brobyggnad 1923-1993 Fastigheter och byggande Jord- och bergmekanik (Geoteknik) (1947)1974-1993 Vägbyggnad och kommunikationsteknik 1923-1946 Byggnadsstatik 1912-1993 Mark och vattenteknik 1952-1993 Vattenvårdsteknik 1976-1993 Vägbyggnad 1958-19?? Vägteknik 19??-1993 Kommunikationsteknik 1946-1976 Trafikplanering 1976-1993 Byggkonstruktion Byggnadsstatik Brobyggnad Stålbyggnad Betongbyggnad Anläggning och miljö Vattenbyggnad Vattenvårdsteknik Teknisk geologi Jord- och bergmekanik Vägteknik 1993-1994 Mark och vatten (Kulturteknisk grundvattenkemi) Centrum för säkerhetsforskning CIES (Centrum för Internationella Miljöstudier) 1997-1999 Vägteknik 1994 Bebyggelseanalys Infrastruktur och samhällsplanering Trafikplanering Regional planering Vägteknik Transport- och lokaliseringsanalys 1998 Bebyggelseanalys 1999 Centra: Centrum för Drift och Underhåll (CDU) 1995 Centrum för Trafikforskning (CTR) 1995 Regional planering Byggnadsteknik 1913-1963 Se Sektion A Arkitektur och stadsbyggnad 1993-1999 Se Sektion A Arkitektur 1969-1993 Se Sektion A Vägteknik Byggnadsteknik 1963-1980 Storinstitution 1970-1980 Byggnadsmateriallära Byggnadsteknik Byggnadsteknik 1981-1993 Mark och vattenteknik -2005 Enheten för miljö- och naturresursinformation???- Jord och bergmekanik Säkerhetsforskning 2004 Byggnader och installationer Byggnadsteknik Byggnadsmaterial Installationsteknik Infrastruktur -2005 Byggvetenskap -2005 Betongbyggnad Brobyggnad (inkl. stålbyggnad) Byggnadsmaterial Byggnadsteknik (inkl. byggnadsakustik) Installationsteknik (inkl. skyddsventilation) Jord- och bergmekanik Miljö- och naturresursinformation Vägteknik Värdinstitutionen för KTH:s forskarskola Byggd Miljö vid Högskolan i Gävle Byggnadsmateriallära 1981-1993 Installationsteknik (1982)1987-1993 Uppvärmnings- och ventilationsteknik 1946-1993 Version 2.0
KTH Campus Utvecklingsschema för Ingenjörsskolan på KTH 1986-2000 Utbildningsenheter utanför Campus Kommunala högskolan/ Åsö gymnasium Driftteknik Sjöbefälsskolan Maskin Sjöbefäl YTH-Grafisk industri 1983-1992 fr. 1988 Grafisk teknik H Flygdriftingenjörslinjen 1984-1997 Ldv5 Kista (Elektro) 1989-1992(96) Bv87 Järfälla (Elektro/Maskin) 1989-1996 Bv87 Täby (Elektro) 1991-1992 Bv87 Driftteknik 1980-1990 Arb.enh. f. driftpers.utb. fr.o.m.1/7-82 Driftingenjör Enh. f. sjöbefälsutb. 1980-1982 Ldv 5/Chalmers Flytt 1990 YTH-Bygg 1979-1985 H Flytt 1992 Tumba Grafiskt centrum 1992-2000 fr. 1993 organisatoriskt under Södertälje H Kista 1992 (1996)-2000 Bv87 Skrubba Driftingenjör 1990-1996 Ldv5 Haninge 1986-2000 H 1993 Södertälje (YTH-Verkstad) 1986-2000 S Åsö gymnasium Kemiingenjörslinjen 1991-1993 Tr42 Flytt 1993 till Campus Visby (Elektro) 1987- Organisatoriskt delad mellan Ingenjörsskolan och Högskoleutbildning på Gotland (länsstyrelsen Gotlands län) H Grafiskt centrum/ Tumba, 2000 Flygteknik 1996-2002 Neuronik 2003 Kemiingenjörslinjen Avd. vid Inst. för Kemiteknik Se Sektion K Tr42 Tillämpad informationsteknik (2IT) -2007 Bv87 KTH Syd -2004 Campus Haninge Campus Telge Campus Flemingsberg 2003 Visby (-2002) H/S Jaan Pannel 2008-06-02