Utvärdering och utredning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet
Den kommunala skatteutjämningsutredningen 1925 Det kan nu möjligen göras gällande, att tiden borde vara mogen för att bringa reformspörsmålet beträffande skatteutjämningen ur världen. Utredaren Carl W U Kuylenstierna
Ledamöter Bengt Germundsson (KD), ordf., Markaryd Erik Langby (M), Nacka Margareta B Kjellin (M), Hudiksvall Ewa Samuelsson (KD), Stockholm Eva Nypelius (C), Visby Gunnar Andrén (FP), Stockholm Jörgen Hellman (S), Lilla Edet Leif Jakobsson (S), Malmö Elvy Söderström (S), Örnsköldsvik Lennart Olsen (MP), Upplands Väsby Lena Karlsson (V), Årjäng
Sekretariat Björn Sundström, huvudsekreterare Tomas Johansson Daniel Ramse
Inkomstutjämning Identifiera om det finns tillväxthämmande faktorer och i så fall föreslå hur dessa kan undanröjas samt hur incitament för ekonomisk tillväxt och sysselsättning kan stärkas. Ta ställning till om i så fall hur skatteväxlingar ska beaktas i utjämningssystemet. Beakta konsekvenserna av införandet av den kommunala fastighetsavgiften.
Kostnadsutjämning Se över möjligheterna och vid behov lämna förslag i syfte att förenkla kostnadsutjämningen och öka stabiliteten. Utvärdera de förändringar som genomfördes 2008. Utreda om och i så fall hur effekter i utjämningssystemet vid indelningsändringar ska hanteras.
Inkomst- och kostnadsutjämning Analysera effekterna för kommunerna och landstingen av att personer som bor i ett land har arbetsinkomster i ett annat land och behov föreslå hur detta bör beaktas i utjämningssystemet.
Övriga frågor Bör strukturbidraget förändras eller avvecklas? Finns det specialdestinerade statsbidrag som i stället bör ingå i det generella statsbidraget? Oförhindrad att göra andra analyser inom ramen för uppdraget. Beakta konsekvenserna för utjämningssystemet av reformer i övrigt. Vid behov lämna förslag till hur bidrags- och avgiftsförändringar för enskilda kommuner och landsting till följd av kommitténs förslag ska hanteras. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2011
Syftet med ett utjämningssystem Skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunerna respektive landstingen att erbjuda sina invånare likvärdig service oberoende av deras inkomster och andra strukturella förhållanden Utjämningen ska bygga på opåverkbara faktorer Skillnader i kommunalskatt ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar
Utjämningssystemet i korthet Systemet består av fem olika delar: Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Införandebidrag Regleringsbidrag/avgift
Inkomstutjämningen 2008 För landstingen är garantinivån 110 procent Garantinivå 11 kommuner & 1 landsting betalar avgift
Utjämningsgrad år 2010 Kommun Skattekraft, % Skatte - intäkter kr/inv. Inkomst - utjämning, kr/inv. Skatter inkl. utjämning, kr/inv. Årjäng 75,9 27 486 13 951 41 437 Storfors 91,1 32 972 8 541 41 513 Luleå 100,1 36 253 5 249 41 502 Vellinge 119,8 43 377-1 482 41 895 Danderyd 180,5 65 344-19 389 45 955 Skillnad (5-1) 37 858 5 030
Utjämningsgrad år 2010 Skattekraft % Skatteint. kr/inv Inkomstutj. kr/inv Skatter inkl utj, kr/inv Markaryd 87,2 32 538 9 774 42 312 Hylte 88,4 34 305 9 049 43 354 Laholm 88,7 32 692 8 946 41 638 Vaggeryd 92,9 34 349 7 453 41 802 Gislaved 94,9 35 739 6 754 42 493 Ljungby 95,0 35 254 7 036 42 290 Halmstad 95,0 35 197 6 785 41 982 Tranemo 95,1 35 382 6 883 42 265 Gnosjö 98,4 37 647 5 596 43 243 Älmhult 98,9 36 107 5 677 41 784 Värnamo 99,3 37 133 5 271 42 404
Kritik mot systemet
Vad är tillväxt? Befolkningsökning Lönemässig tillväxt Skattekraft Ekonomisk tillväxt Sysselsättning Självförsörjningsgrad Produktivitetsökning Arbetade timmar
Lönesummor (mkr) efter natt- och dagbefolkning samt självförsörjningskvot Kommun Okänd uppgift Nattbefolkning Dagbefolkning Självförsörjningskvot Solna 10 054 25 231 225 2,51 Sigtuna 5 104 7 576 46 1,48 Stockholm 127 075 186 539 1 711 1,47 Olofström 1 475 2 019 10 1,37 Malmö 30 197 40 898 361 1,35 Södertälje 9 942 13 353 83 1,34 Lund 14 541 19 338 231 1,33 Perstorp 722 946 7 1,31 Göteborg 66 336 86 774 523 1,31 Älmhult 1 991 2 577 28 1,29 Lerum 5 272 1 991 6 0,38 Nykvarn 1 342 497 3 0,37 Tyresö 6 143 2 255 11 0,37 Vellinge 4 821 1 733 26 0,36 Lidingö 8 156 2 890 21 0,35 Lomma 3 288 1 139 7 0,35 Österåker 5 747 1 917 8 0,33 Knivsta 2 180 725 2 0,33 Vaxholm 1 693 540 3 0,32 Salem 2 154 575 2 0,27 Källa: SCB
Lönesummor (mkr) efter natt- och dagbefolkning samt självförsörjningskvot (2008) Kommun Nattbefolkning Dagbefolkning Självförsörjningskvot Älmhult 2077 2758 1,33 Markaryd 1039 1266 1,22 Gnosjö 1313 1590 1,21 Tranemo 1475 1575 1,07 Gislaved 3778 3992 1,06 Värnamo 4471 4682 1,05 Hylte 1210 1235 1,02 Ljungby 3458 3514 1,02 Halmstad 11272 11351 1,01 Vaggeryd 1660 1449 0,87 Laholm 2620 1924 0,73 Källa: SCB
Ekonomisk aktivitet och en hög inkomst per invånare går inte alltid hand i hand Lönesumma dagbefolkning Inkomst per invånare Skatteintäkter (dagens system)1 Skatteintäkter (Handelskammarens förslag)1 190,0% 180,0% 170,0% 160,0% 150,0% 140,0% 130,0% 120,0% 110,0% 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% Index där riket = 100 Vaxholm Vallentuna Salem Österåker Ekerö Värmdö Nykvarn Tyresö Norrtälje Nynäshamn Lidingö Botkyrka Upplands-Bro Täby Haninge Nacka Järfälla Huddinge Stockholm Upplands Väsby Danderyd Sollentuna Södertälje Sigtuna Sundbyberg Solna
Kommuner som betalar avgift till inkomstutjämningen 2010 Stockholms län (kr/inv) Skåne län (kr/inv) Danderyd -19 389 Lomma -2 498 Lidingö -11 563 Vellinge -1 482 Täby -8 449 Nacka -3 974 Sollentuna -3 650 Stockholm -1 733 Stockholms län Ekerö -1 659 9 kommuner betalar avgift Solna -1 521 17 kommuner får bidrag Vaxhplm -1 283
Pengarullningen (2010) från Stockholm till landsorten?! Täby Danderyd Lidingö Solna Huddinge Botkyrka Södertälje Totalt Avgift - 532 075-605 208-503 002-101 613 1 741 898 Bidrag 401 130 742 739 598 094 1 741 963
Hur stora intäktsskillnader kan accepteras? Skatteintäkter plus/minus bidrag/avgifter vid olika kompensationsgrader (kr/inv. vid riksgenomsnittlig utdeb.) Typkommuner Egen skattekraft 95%/ 85% 80%/ 80% A 80% 42 350 40 161 B 90% 42 549 40 915 C 100% 42 837 42 004 D 140% 44 781 45 316 E 180% 47 015 48 276 Skillnad (E-A) 4 665 8 115 Landsting Egen skattekraft 90%/ 85% 80%/ 80 Stockholm 116,5% 21 850 21 911 Jämtland 91,0% 21 150 20 788 Skillnad 700 1 123
Tillväxthämmande/tillväxtfrämjande? Inga belägg för att inkomstutjämningen i sig skulle vara tillväxthämmande Den ekonomiska tillväxten i en LA-region bestäms inte var man bor, utan var man arbetar Regionförstoring, förtätning, infrastruktur, bostäder, skalfördelar tillväxt Merkostnader för en växande befolkning bör beaktas i kostnadsutjämningen
Varför kostnadsutjämning? Kommunernas årskostnad per person 450 000 400 000 Kommunal grundkostnad Äldreomsorg Övriga kostnader Barnomsorg och skola 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Kostnad per person Ålder
Verksamheter som ingår i kostnadsutjämningen för kommunerna Delmodell Mdkr Antal kommuner med tillägg avdrag Barn med utländsk bakgrund 0,47 25 265 Löner 0,68 42 248 Befolkningsförändring 0,91 153 137 Bebyggelsestruktur 0,96 77 213 Kollektivtrafik 1,07 59 231 Gymnasieskola 1,96 245 45 Grundskola 3,97 205 85 Barnomsorg 4,27 59 231 Individ- o familjeomsorg 4,29 30 260 Äldreomsorg 6,50 206 84 Totalt, netto 5,20 150 140
Kostnadsutjämning E-reg 2010 kr/inv Halmstad Laholm Ljungby Älmhult Markaryd Vaggeryd Värnamo Gnosjö Tranemo Gislaved Hylte - 1 393-980 - 824-335 - 229-85 56 191 616 765 1 393
Delmodeller att förbättra Barnomsorg Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvårdsmodellen (landsting) Lönekostnad o bebyggelsestruktur
Inskrivningsgrad förskola 2003-2008 83% Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Övriga kommuner, över 25 000 inv Övriga kommuner, 12 500-25 000 inv Övriga kommuner, <12 500 inv 81% Inskrivningsgrad 79% 77% 75% 73% 71% 69% 67% 65% Källa: SKL och SCB (Webor) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 År
Ekonomiskt utfall i dagens modell Förskola och skolbarnomsorg Kommuntyp Standardkostnad (kr/inv) Nettokostnad (kr/inv) Diff (kr/inv) Storstäder 6 360 6 002 358 Förortskommuner 7 429 6 767 662 Större städer 5 336 5 562-226 Pendlingskommuner 5 256 5 644-388 Glesbygdskommuner 3 971 4 751-780 Varuproducerande kommuner 4 463 4 844-381 Övriga kommuner, >25.000 inv 4 668 5 097-429 Övriga kommuner, 12.500-25.000 inv 4 098 4 728-630 Övriga kommuner, <12.500 inv 3 808 4 519-711
Individ- och familjeomsorg Dagens modell kan bara förklara 46 % av kostnadsskillnaderna totalt sett och enbart 19% beträffande barn- och ungdomsvården
Kostnadsutvecklingen inom barn- och ungdomsvården 350 Storstäder Förortskommuner Större städer Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande kommuner Övriga kommuner, över 25 000 inv Övriga kommuner, 12 500-25 000 inv Övriga kommuner, <12 500 inv Stockholms stad Göteborg Malmö 300 Index där 1998=100 250 200 150 100 50 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Ekonomiskt utfall i dagens modell Individ- och familjeomsorg Kommuntyp Standardkostnad (kr/inv) Nettokostnad (kr/inv) Diff (kr/inv) Storstäder 4 868 4 524 344 Förortskommuner 2 526 2 480 46 Större städer 3 194 3 358-164 Pendlingskommuner 2 075 2 444-369 Glesbygdskommuner 1 819 2 002-183 Varuproducerande kommuner 2 024 2 306-282 Övriga kommuner, >25.000 inv 2 524 2 640-116 Övriga kommuner, 12.500-25.000 inv 2 153 2 404-251 Övriga kommuner, <12.500 inv 1 934 2 414-480
Antal anmälda fall av narkotikabrott per 10 000 invånare Alkoholrelaterad dödlighet per 10 000 invånare efter kommun, kön och ålder Försäljning från systembolag och restauranger per invånare 15 år och äldre efter kommun, antal liter 100% alkohol och tid Barnfattigdomsindex efter kommun, resultat och tid Familjer med låga inkomster efter kommun, familjetyp och tid Andel personer som har en beskattningsbar inkomst under 99 000 kr uppdelat på olika åldersgrupper och inkomstklasser Andelen behöriga till gymnasiet och högskolan Andelen godkända i svenska och matte Utbildningsnivån i kommunerna, uppdelat på olika nivåer Introduktionsersättningens andel av nettoinkomsten Andelen försörjningsstöd av nettoinkomster Andel sjukpenning Andel arbetslöshetsersättning Andelen sjuk- och aktivitetsersättning Andelen ekonomiskt bistånd+introduktionsersättning av skattekraften Andelen barn- och ungdomar(0-18 år) i kommunerna uppdelat på kön. Andelen långtidsarbetslösa Andel som bor i hyresrätt Individernas ekonomiska skulder och tillgångar Arbetslösa utan ersättning Andelen män med en årsinkomst under 140 000 kronor Andelen 0-12 åringar som bor med ensamstående föräldrar Antal lagförda ungdomar i ålder 15-17 år per hemkommun Antal barn 16-19 år som är födda utanför Norden eller EU Andelen utrikes födda i kommunen Andel utrikes födda som vistats i landet 0-19 år i länder utanför Norden/EU samt flyktingar och nära anhöriga Andelen 20-64 år som är födda i länder utanför EU/EFTA Andelen 20-64 år som är födda i Norden Roten ur kommunens folkmängd Roten ur tätortsbefolkningens folkmängd Roten ur den begränsade tätortsbefolkningens folkmängd Öppen arbetslöshet Skattekraft