Ofullbordade planer på att bilda större regioner

Transkript

1 Ofullbordade planer på att bilda större regioner Norrbotten och Väster-botten - avbröts i januari Västernorrland och Jämtland avbröts i januari 2012 Uppsala, Dalarna och Gävleborg avbröts tidigare. Örebro, Sörmland och Västmanland avbröts januari Värmland och Västra Götaland avbröts i augusti 2011 Södra Sverige arbete pågår med sikte på ny region från 2019.

2 Den regionala indelningen Vad händer under det närmaste året? Inga indelningsförändringar aktuella från Förberedelserna i södra Sverige fortsätter beslut nästa mandatperiod. Förslag från Sjöstrand i september om nya länsstyrelseområden Nya strukturfondsområden ska formas inför nästa programperiod förslag under hösten. Betänkande från Sjöstrand i december. Det finns inga formella hinder för att återuppta arbetet med att skapa större regioner men då med sikte på 2019!

3 Några förutsättningar för en ny statlig regional indelning Sjöstrand kommer inte att föreslå en ny länsindelning utan en ny länsstyrelseorganisation. Antalet länsstyrelser blir betydligt färre än 21 sannolikt runt 10 st. Det betyder att en länsstyrelse ansvarar för flera län. Dagens län överges helt som indelningsgrund för statliga myndigheter. Den nya indelningen är tänkt att vara gemensam för flera statliga myndigheter. Kommun- och landstingssektorn har intresse av att stat och regioner på sikt har en gemensam indelning. Den nya indelningen kan bli styrande för kommande regionbildningar!

4 Initiativ till att bilda egna regioner Jönköping: Fullmäktigebeslut november 2011 Gävleborg: Fullmäktigebeslut 25 april Norrbotten: Fullmäktigebeslut 12 april samråd med kommunerna planeras. Östergötland: Kommunremiss till 8 maj fullmäktige beslutar i juni Diskussioner har påbörjats eller planeras i flera län Utvecklingsansvaret i nuvarande geografi ses inte som en slutpunkt utan som ett steg på vägen mot att bilda en större region.

5 Hur handlägger regeringen ansökningarna Inga officiella besked från departementet om hur ansökningarna ska handläggas - men: Landstingsfullmäktige ansöker. Yttranden från fullmäktige i berörda kommuner ska inhämtas. Ansökningarna kommer att behandlas samlat. De bör ha skickats in under oktober. Departementet bereder ärendet särskilt (eftersom inte Sjöstrand hanterar ansökningarna). Departementspromemoria kan förväntas läggas fram i december för att sedan remissbehandlas. Proposition och riksdagsbeslut kan komma att samordnas med Sjöstrands utredning Enkelt lagstiftningsarbete fler landsting ska anges i 1 och 3 i Lag om regionalt utveck-lingsansvar i viss län(sfs 2010:630.)

6 Diskussion i utredningen om det regionala utvecklingsansvaret (Obs! Ej förslag!) Möjligheten att bilda kommunala samverkansorgan upphör. Samtliga samverkansorgan ska vara avvecklade 31/ Aktuella landsting erbjuds att från och med 2015 ta över det regionala utvecklingsansvaret. Förutsättningen är att landstinget och en majoritet av kommunerna* vill. I län där landstingen inte tar över ansvaret 2019 ansvarar länsstyrelsen för frågorna. * kommuner med en kvalificerad majoritet av länets befolkning.

7 Likvärdiga förutsättningar?! Utjämningskommitténs förslag

8 Utjämningssystemet i korthet Systemet består av fem olika delar: Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Införandebidrag Regleringsbidrag/avgift

9 Inkomstutjämningen Figur 4.1 Inkomstutjämning för kommuner 2011 (principskiss) Tabell 4.1 Effekten av inkomstutjämningen för några typkommuner 2010 Kommun Skattekraft (procent) Skatteint. (kr/ inv) 1 Inkomstutj. (kr/ inv) Skatteint. inkl. utj. (kr/ inv) 1. Å rjäng 75, St orfors 91, Luleå 100, Vellinge 119, D anderyd 180, Skillnad (5 1) 1) Riksgenomsnittlig utdebitering, 20,74% för kommunerna, och faktisk länsvis skattesats har använts i beräkningen. K älla: SCB och egna beräkningar.

10 Varför kostnadsutjämning? Kommunernas årskostnad per person Kommunal grundkostnad Övriga kostnader Barnomsorg och skola Äldreomsorg kr/inv

11 Kostnadsutjämningen Delmodeller, omfördelning samt antal bidragsresp. avgiftskommuner i kostnadsutjämningen 2011 Delmodeller, omfördelning samt antal bidragsresp. avgiftslandsting i kostnadsutjämningen 2011 V V V V V Delmodell Mdkr Antal kommuner med tillägg avdrag Förskola & skolbarnsomsorg 5, Förskoleklass & grundskola 4, Gymnasieskola 2, Äldreomsorg 7, Individ- och familjeomsorg 4, Barn med utländsk bakgrund 0, Befolkningsförändring 0, Bebyggelsestruktur 1, Löner 0, Kollektivtrafik 1, Totalt, netto 6, V V Delmodell Mdkr Antal landsting med tillägg avdrag Häl so- o sjukvård, totalt 1, därav hälso- och sjukv. 1, därav glesbygdstillägg 0, Befolkningsförändring 0, Löner 0, Kollektivtrafik 1, Totalt, netto 1,

12 Inkomstutjämningen - slutsatser Inga belägg för att inkomstutjämningen är tillväxthämmande (Källor: Lars Söderström, Sven Siverbo, Institutet för näringslivsanalys vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping) Kommitténs bedömning: Det saknas belägg för att inkomstutjämningen är tillväxthämmande. Incitamenten för ekonomisk tillväxt och för ökad sysselsättning bör stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. Fler skattebaser skulle komplicera utjämningen Flera alternativa modeller har övervägts

13 Skatteunderlagstillväxt per capita , årlig procentuell förändring 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Halland Gotlands kommun Norrbotten Västerbotten Kalmar Jönköping Kronoberg Dalarna Hela riket Västmanland Västra Götaland Södermanland Gävleborg Jämtland Östergötland Västernorrland Uppsala Skåne Örebro Värmland Stockholm Blekinge Skatteunderlagstillväxten per capita i Stockholm är den näst lägsta i riket, minskar avgiften i inkomstutjämningen per invånare över tiden. 13

14 Dag- och nattlönesummor Lönesumma dagbefolkning Lönesumma nattbefolkning Skatteintäkter (dagens system)1 190,0% 180,0% 170,0% Index där riket = ,0% 150,0% 140,0% 130,0% 120,0% 110,0% 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% Vaxholm Vallentuna Salem Österåker Ekerö Värmdö Nykvarn Tyresö Norrtälje Nynäshamn Lidingö Botkyrka Upplands-Bro Täby Haninge Nacka Järfälla Huddinge Stockholm Upplands Väsby Danderyd Sollentuna Södertälje Sigtuna Sundbyberg Solna

15 Ekonomisk tillväxt O mråde BRP/ sysselsat t 2006 BRP/ capita 2006 BRP-utv procent/ år Sverige ,0% FA-regioner Jokkmokk ,0% Gällivare ,2% Kiruna ,0% Stockholm ,2% O skarshamn ,5% Göteborg ,6% Avesta ,5% Malung ,0% Värnamo ,5% Lycksele ,1% Arjeplog ,3% H ärjedalen ,1% N yköping ,1% Falun-Borlänge ,0% Älmhult ,3% Fagersta ,3% Skellefteå ,3% Storuman ,4% Gävle ,5%

16 Vad skulle en utjämning för infrastrukturella kostnader innebära? (kr/inv.) Växande kommuner Bruttok Bruttoint Nettok Krympande kommuner Bruttok Bruttoint Nettok Värmdö Storuman Vaxholm Munkfors Knivsta Gullspång Vallentuna Ljusnarsberg Stenungsund Kramfors Nacka Ragunda Kävlinge Laxå Solna Strömsund Nykvarn Överkalix Ekerö Övertorneå Lomma Dorotea Österåker Jokkmokk Huddinge Åsele Salem Sorsele Kungsbacka Pajala Storstäder Stockholm Göteborg Riket Malmö

17 Utjämningen i Stockholms län Miljoner kronor Inkomstutj Kostnadsutj Regleringsp Summa Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Mkr Per inv ,0 ggr mer än ink.utj. 17

18 Brytpunktsmodellen Summa beskattningsbar förvärvsinkomst, per inv Summa beskattningsbar förvärvsinkomst under nedre skiktgränsen, per inv Statlig skatt på inkomster över skiktgränsen ( år 2007) (Vid brytbunkten är medelinkomsten kr) Årjäng Orsa Vansbro Örkelljunga Vingåker Filipstad Ånge Åre Munkedal Tanum Storfors Ovanåker Bollnäs Falköping Falkenberg Jokkmokk Lycksele Mörbylånga Säter Norberg Tranemo Boden Skellefteå Ljungby Gnesta Kungsör Avesta Sotenäs Karlstad Haninge Uppsala Gällivare Öckerö Partille Sundbyberg Solna Lidingö kr/inv

19 Statskontorets yttrande Statskontoret instämmer dock i kommitténs bedömning att tillväxten sker i lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner), där kärn- och kretskommuner är ömsesidigt beroende av varandra. Eftersom kommunerna på detta sätt är beroende av varandra är det svårt att tänka sig ett system för utjämning som både klarar av att maximera de enskilda kommunernas incitament för tillväxt och som samtidigt tillgodoser kravet på likvärdiga förutsättningar. Statskontoret delar därför kommitténs uppfattning att incitamenten för ekonomisk tillväxt och för ökad sysselsättning bör stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. 19

20 Förändringar i kostnadsutjämningen av kommitténs förslag för kommunerna (kr/inv) Delmodell Genomsnittlig förändring Max Min Förskola & skolbarnsomsorg Förskoleklass & grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Barn med utländsk bakgrund Befolkningsförändring Bebyggelsestruktur Löner Kollektivtrafik Totalt (bidrag/avgift)

21 Varför barnomsorgsmodellen slår snett 1-3 år 4-5 år 6 år 7-9 år Åldersersättning Behovsindex Sollentuna/Täby 26,4% 26,4% 26,4% 26,4% Övertorneå/Berg -21,8% -21,8% -21,8% -21,8% Ekonomiskt utfall per barn Sollentuna/Täby Övertorneå/Berg Skillnad Faktisk inskrivningsgrad Sollentuna/Täby 85,8% 85,8% 100,0% Övertorneå/Berg 85,5% 85,5% 100,0% Andel barn som man faktiskt får betalt för Sollentuna/Täby 108,5% 108,5% 126,4% Övertorneå/Berg 66,9% 66,9% 78,2%

22 Behovsindex betr. barnomsorgen för kommunerna i Västmanland Volymindex Tillägg/avdrag Fagersta 93,8% -6,2% Hallstahammar 88,6% -11,4% Kungsör 90,9% -9,1% Köping 91,0% -9,0% Norberg 85,1% -14,9% Sala 84,1% -15,9% Skinnskatteberg 83,0% -17,0% Surahammar 90,9% -9,1% Västerås 103,5% 3,5%

23 225 Kostnader för individ- och familjeomsorg index 2001=100 Rikssnitt Storstäder Förortskommuner till storstäderna Glesbygdskommuner

24 Kostnadsutjämningens delmodeller Individ- och familjeomsorg - förslaget - Endast en delmodell där standardkostnaden bestäms av indikatorerna: - Andel arbetslösa utan ersättning i befolkningen - Andel av befolkningen med ekonomiskt bistånd som varar längre än sex månader - Andel lågutbildade svenskar år - Andel av befolkningen boende i flerfamiljshus byggda Roten ur tätortsbefolkningen i kommunen

25 Utfallet i dagens IFO-modell samt utfallet med utredningens förslag Nettokostnad Diff Stk-Nk Diff Stk-Nk Kommunnamn Stk SCB Stk förslag Förändring SCB förslag Botkyrka Stockholm Lidingö Tierp Aneby Munkfors

26 Fullt genomslag för strukturella lönekostnadsskillnader (kr/inv) Ny modell: taxeringsvärden småhus, bostadsrättspriser, andel som inte arbetar i kommuner och landsting Kommuner Kommungrupp Föreslagen standardkostnad 2011 Nuvarande standardkostnad 2011 Differens Storstäder Förortskommuner till storstäderna Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerande kommuner Glesbygdkommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region Landsting Landsting Föreslagen standardkostnad 2011 Nuvarande standardkostnad 2011 Differens Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kal mar Gotlands kommun Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

27 Förändringar per kommungrupp i utjämningssystemet av kommitténs förslag före införanderegler (kronor per invånare) Kommungrupp Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Regleringsbidrag Totalt Storstäder Förortskommuner till storstäderna Större städer Förortskommuner till större städer Pendlingskommuner Turism- och besöksnäringskommuner Varuproducerande kommuner Glesbygdkommuner Kommuner i tätbefolkad region Kommuner i glesbefolkad region

28 Hälso- och sjukvård Standardkostnaden för hälso- och sjukvård beräknas sedan 2000 utifrån: Kostnaderna för nio vårdtunga grupper inklusive HIV (VTG) Kostnaderna för ej vårdtunga grupper (ejvtg) Därutöver tillkommer tillägg eller avdrag för gles bebyggelsestruktur

29 Procentuell förändring av vårdtunga mellan ,20% 6,30% -10,00% 7,70% 49,80% 30,70% 2,80% 12,50% Riket 51,90% -10,45% -7,18% 9,57% 56,55% 28,20% 1,23% -0,51% Norrbotten 55,41% 11,84% -9,72% 15,90% 47,03% 57,35% -2,45% 5,43% Västerbotten 2,72% -34,71% -12,00% -10,77% 38,42% -0,17% -12,08% 2,99% Jämtland 6,87% -11,87% -6,06% -14,19% 32,21% -6,14% -9,54% -0,04% Västernorrland 5,14% -10,09% -8,71% -9,40% 23,65% -17,19% -13,85% 1,24% Gävleborg 26,03% -6,81% -3,88% -0,79% 19,63% 3,76% -5,73% 8,29% Dalarna 75,39% 5,57% -16,25% 13,55% 60,55% 44,13% 30,62% 11,71% Västmanland 52,90% 53,19% -18,21% 3,44% 49,19% 42,43% 6,98% 21,47% Örebro 39,49% 5,08% 0,76% -1,50% 58,31% 1,55% 0,82% 7,97% Värmland 29,37% -1,35% -19,61% 2,80% 48,38% 26,68% 0,82% 5,39% Västra Götaland 59,02% 2,92% -9,97% 30,00% 64,71% 121,40% 21,58% 20,02% Halland 61,55% 18,61% -13,64% 32,66% 43,15% 43,56% 13,80% 17,92% Skåne 25,18% -11,54% 0,28% -19,14% 14,91% -16,40% -21,18% 5,58% Blekinge -0,41% -36,36% 28,32% -6,32% 58,79% -1,54% -7,20% 3,38% Gotland 36,43% 11,79% -8,12% 18,38% 35,93% 16,36% -6,60% 10,18% Kalmar 13,57% -36,30% -5,67% 6,26% 51,68% 3,17% -9,32% 9,15% Kronoberg 26,96% 19,56% -21,42% 19,17% 37,66% 67,08% 2,05% 14,08% Jönköping 50,68% 18,40% -18,11% 15,71% 71,53% 61,89% 0,77% 13,62% Östergötland 29,46% -6,49% 0,00% 4,08% 74,91% 14,58% -2,55% 12,88% Södermanland 62,97% 40,28% 1,65% 29,07% 58,15% 31,51% 17,53% 24,98% Uppsala 40,41% 10,23% -1,48% -0,15% 66,46% 33,13% 5,48% 21,69% Stockholm psykos schiz höftfr hjärtsjd artros ledsjd stroke cancer 39,20% 6,30% -10,00% 7,70% 49,80% 30,70% 2,80% 12,50% Riket 51,90% -10,45% -7,18% 9,57% 56,55% 28,20% 1,23% -0,51% Norrbotten 55,41% 11,84% -9,72% 15,90% 47,03% 57,35% -2,45% 5,43% Västerbotten 2,72% -34,71% -12,00% -10,77% 38,42% -0,17% -12,08% 2,99% Jämtland 6,87% -11,87% -6,06% -14,19% 32,21% -6,14% -9,54% -0,04% Västernorrland 5,14% -10,09% -8,71% -9,40% 23,65% -17,19% -13,85% 1,24% Gävleborg 26,03% -6,81% -3,88% -0,79% 19,63% 3,76% -5,73% 8,29% Dalarna 75,39% 5,57% -16,25% 13,55% 60,55% 44,13% 30,62% 11,71% Västmanland 52,90% 53,19% -18,21% 3,44% 49,19% 42,43% 6,98% 21,47% Örebro 39,49% 5,08% 0,76% -1,50% 58,31% 1,55% 0,82% 7,97% Värmland 29,37% -1,35% -19,61% 2,80% 48,38% 26,68% 0,82% 5,39% Västra Götaland 59,02% 2,92% -9,97% 30,00% 64,71% 121,40% 21,58% 20,02% Halland 61,55% 18,61% -13,64% 32,66% 43,15% 43,56% 13,80% 17,92% Skåne 25,18% -11,54% 0,28% -19,14% 14,91% -16,40% -21,18% 5,58% Blekinge -0,41% -36,36% 28,32% -6,32% 58,79% -1,54% -7,20% 3,38% Gotland 36,43% 11,79% -8,12% 18,38% 35,93% 16,36% -6,60% 10,18% Kalmar 13,57% -36,30% -5,67% 6,26% 51,68% 3,17% -9,32% 9,15% Kronoberg 26,96% 19,56% -21,42% 19,17% 37,66% 67,08% 2,05% 14,08% Jönköping 50,68% 18,40% -18,11% 15,71% 71,53% 61,89% 0,77% 13,62% Östergötland 29,46% -6,49% 0,00% 4,08% 74,91% 14,58% -2,55% 12,88% Södermanland 62,97% 40,28% 1,65% 29,07% 58,15% 31,51% 17,53% 24,98% Uppsala 40,41% 10,23% -1,48% -0,15% 66,46% 33,13% 5,48% 21,69% Stockholm psykos schiz höftfr hjärtsjd artros ledsjd stroke cancer Källa: Statskontorets analys

30 Antal diagnoskoder per vårdtillfälle i slutenvård och öppenvård Riksgenomsnitt: 1999: 1,9 diagnoskoder per vårdtillfälle 2001: 2,1 diagnoskoder per vårdtillfälle

31 Andel av befolkning i vårdtung grupp ,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Riket Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköpings Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Andel VTG Varav andel Bi-diag

32 Förändringar i kostnadsutjämningen för landsting av kommitténs förslag före införanderegler (kr/inv) Delmodell Genomsnittlig förändring Max Min Häl so- o sjukvård, totalt därav hälso- och sjukv därav glesbygdstillägg Befolkningsförändring Löner Kollektivtrafik Totalt (bidrag/avgifter) Landsting Hälsooch sjukvård Löner Glesbygdstillägg Befolkningsförändring Kollektivtrafik Totalt Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kal mar Gotlands k:n Blekinge Skåne Halland Väst ra Göt aland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten