Ansökningar om att starta fristående skola ansökningsomgång 2012 30-2012:1608
2 (20) Sammanfattning Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar om att starta fristående skola höstterminen 2013. Antalet ansökningar har minskat med 54 procent jämfört med 2011. En tänkbar orsak till minskningen är att det osäkra konjunkturläget i ekonomin kan minska benägenheten att etablera nya verksamheter. 189 ansökningar rör grundskola och 151 ansökningar rör gymnasieskola. Resterande 24 ansökningar avser grundsärskola eller gymnasiesärskola. De flesta ansökningar som rör grundskolan är ansökningar om att starta ny skola. Drygt hälften av ansökningarna som rör gymnasieskolan är ansökningar om att starta ny skola, resterande är ansökningar om att utöka en befintlig skola. Inledning I denna rapport redovisas de ansökningar om godkännande att starta fristående skola eller utöka verksamheten på befintlig fristående skola som inkommit till Skolinspektionen i 2012 års ansökningsomgång. Ansökningarna rör start höstterminen 2013. Ansökningsperioden löpte ut den 31 januari 2012. När du tolkar statistiken tänk på att: Skolinspektionen har ansvarat för tillståndsprövning av ansökningar sedan 2008. Tidigare ansvarade Skolverket för handläggningen. Det kan finnas vissa skillnader i myndigheternas sätt att ta fram statistik. Vissa ansökningar om utbildningar inom gymnasieskolan redovisas inte i denna rapport. Det gäller de utbildningar där Skolverket fattar beslut om utbildningens innehåll, till exempel nationellt godkänd idrottsutbildning. I ansökningsomgång 2011 utgjorde denna typ av ansökningar cirka 5 procent av den totala ansökningsmängden. Statistiken för 2012 är därmed inte helt jämförbar med 2011. Skolinspektionen kommer att fatta beslut om ansökningarna senast den 1 oktober 2012. Samlad statistik om besluten kommer därefter att redovisas.
3 (20) Antalet ansökningar har minskat jämfört med 2011 Skolinspektionen har fått in 364 ansökningar i 2012 års ansökningsomgång. Det är en minskning med 54 procent jämfört med ansökningsomgång 2011. Ansökningar om gymnasieskolor har minskat mest, med 67 procent. Figur 1. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående skola. Ansökningsomgång 2000-2012 1 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 422 485 316 312 267 257 366 563 560 506 686 789 364 Antalet sökande är i år totalt knappt 200, jämfört med cirka 250 förra året. Det har också kommit betydligt färre ansökningar från de stora utbildningsföretagen i år jämfört med de senaste åren. Det finns flera tänkbara förklaringar till det minskade intresset för att starta fristående skola. Den skollag som infördes 2011 innehöll nya krav på exempelvis skolbibliotek och elevhälsa vilket kan ha bidragit. De senaste årens krympande elevkullar har inneburit att elevunderlaget och därmed utrymmet för nya skolor har minskat framför allt i gymnasieskolan. Både otillräckligt elevunderlag och skollagens nya krav på exempelvis skolbibliotek bidrog redan förra året till att antalet avslag på ansökningar ökade, vilket i sig kan ha dämpat intresset för att ansöka. Osäkert konjunkturläge och samhällsdebatten kring fristående skolor, med bland annat politiska förslag om ändrade förutsättningar för hur fristående skolor får drivas, är två andra faktorer som kan ha dämpat intresset. 1 *Källa Skolverket 2000-2007. Statistiken kan vara framtagen på annat sätt vilket påverkar jämförbarheten över tid.
4 (20) Figur 2. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående skola. Uppdelat på grundskola och gymnasieskola. Ansökningsomgång 2011-2012 2 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 789 462 364 302 189 151 Totalt Grundskola 2011 2012 Skolform grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola Hälften av ansökningarna, 52 procent, rör grundskola. 41 procent rör gymnasieskola. Resterande ansökningar avser grundsärskola och gymnasiesärskola. Det är första gången sedan 2004 som ansökningarna om att starta eller utöka grundskola är fler än ansökningarna om gymnasieskola. Figur 3. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående skola uppdelat på skolform, ansökningsomgång 2012 2 Ansökningar avseende grundsärskola och gymnasiesärskola redovisas endast i totalen i diagrammet
5 (20) ; 3% ; 41% förskoleklass; 52% ; 4% Figur 4. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående skola. Uppdelat på grundskola och gymnasieskola. Ansökningsomgång 2000-2012 3 500 450 400 350 300 250 200 150 Grundskola 100 50 0 3 *Källa Skolverket 2000-2007. Statistiken kan vara framtagen på annat sätt vilket påverkar jämförbarheten över tid.
6 (20) 63 procent av ansökningarna avser start av en ny skola. Resterande ansökningar avser utökning av befintlig skola med nya årskurser (grundskola) eller nya program (gymnasieskola). De tre vanligaste typerna av ansökningar är: Start av ny grundskola, förskoleklass och/eller - 150 ansökningar Utökning av antalet program på en befintlig gymnasieskola - 88 ansökningar Start av ny gymnasieskola - 63 ansökningar Berörda kommuner 60 procent av ansökningarna avser etablering i något av de tre storstadslänen Stockholm, Västra Götaland eller Skåne. 75 ansökningar rörande grundskola och 39 rörande gymnasieskola gällde etableringen av nya skolor i Stockholms län. Ytterligare 15 ansökningar rörde etablering av antingen grundsärskola eller gymnasiesärskola i länet. Figur 5. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående grundskola och gymnasieskola, uppdelat på län med flest ansökningar 2012 Stockholm 75 39 Skåne 24 25 Västra Götaland 15 21 Östergötland 12 9 Halland Kalmar Västernorrland Örebro 4 5 6 7 8 5 4 3 Gävleborg 3 5 0 20 40 60 80 100 120 Grundskola
7 (20) På kommunnivå avser flest ansökningar etablering i Stockholm följt av Göteborg och Malmö. I Stockholms kommun avser 33 ansökningar grundskola och 20 gymnasieskola. Resterande 10 inkomna ansökningar i Stockholms kommun rör antingen grundsärskola eller gymnasiesärskola. Liknande mönster med ett litet antal ansökningar rörande särskolor finns i övriga kommuner. Figur 6. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående grundskola och gymnasieskola, uppdelat på kommuner med flest ansökningar 2012 Stockholm 33 20 Göteborg 4 8 Malmö Kalmar Lund Norrköping Sollentuna Örebro 3 4 4 6 4 5 7 4 4 2 3 3 0 10 20 30 40 50 60 Grundskola
8 (20) Andelen ansökningar som avser etablering i någon av de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö har ökat något jämfört med 2011, från 17 till 24 procent. Figur 7. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående grundskola och gymnasieskola, uppdelat på andelar per kommungrupp, 2011 och 2012 4 Storstäder (3) Förortskommuner (38) Större städer (27) Pendlingskommuner (41) Glesbygdskommuner (39) Varuproducerande kommuner (40) Övriga kommuner, mer än 25 000 inv. (34) Övriga kommuner, 12 500-25 000 inv. (37) Övriga kommuner, mindre än 12 500 inv. (31) 17% 24% 15% 20% 43% 33% 4% 4% 1% 1% 1% 3% 14% 13% 4% 3% 1% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 2011 2012 4 Antalet kommuner tillhörande varje kommungrupp är redovisade inom parentes. Definitioner av kommungrupperna återfinns i Bilaga 1.
9 (20) Utbildningsföretag som ansökt Bakom ansökningarna står sammanlagt 194 sökanden. De tio huvudmän med flest ansökningar svarar för cirka 30 procent av det totala antalet ansökningar. Figur 8. Ansökningar om etablering eller utökning av fristående grundskola och gymnasieskola, uppdelat på huvudmän med flest ansökningar 2012 Plusgymnasiet AB 22 Kunskapsskolan i Sverige AB 12 3 Praktiska Sverige AB 15 Drottning Blankas Lärande i Sverige AB ThorenGruppen AB 10 10 12 1 1 PPS AB Christer Hartwig IT Gymnasiet Sverige AB Nordens Teknikerinstitut AB 8 7 6 6 2 0 5 10 15 20 25 Grundskola
10 (20) Fakta om ansökningar För att starta eller utöka en fristående skola behövs ett godkännande från Skolinspektionen. Huvudmannen, den som står bakom den fristående skolan, skickar in en ansökan som granskas av Skolinspektionen. För att starta fristående skola krävs ett beslut om godkännande som huvudman. Om en befintlig fristående skola vill utöka sin verksamhet med fler årskurser eller fler program krävs en ansökan om utökat godkännande som huvudman. Ansökan ska ha kommit in till Skolinspektionen senast den 31 januari året innan skolan ska starta. Skolinspektionen granskar sedan ansökningarna utifrån skollagen med tillhörande förordningar och läroplaner. En utgångspunkt är att eleverna ska få en utbildning som bygger på skollagens och läroplanens värden och mål. Andra kriterier är bland annat att huvudmannen har förutsättningar att driva en varaktig och stabil verksamhet med hänsyn till elevunderlag och ekonomiska förutsättningar. Skolinspektionen bedömer också om utbildningen kommer att innebära påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för det kommunala skolväsendet. Som underlag för denna bedömning tar Skolinspektionen in yttranden från berörda kommuner. Senast 1 oktober fattar Skolinspektionen beslut utifrån de uppgifter som lämnats i ansökan samt eventuella kompletteringar. Skolinspektionens beslut kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol inom tre veckor. Några månader innan en fristående skola ska starta gör Skolinspektionen en etableringskontroll, för att se att den planering som skolan har presenterat i sin ansökan genomförts eller går att genomföra. Upptäcks brister i kontrollen måste skolan åtgärda dessa. Kvarstår bristerna kan Skolinspektionen fatta beslut om att återkalla tillståndet. Ett återkallande går att överklaga till förvaltningsrätten.
11 (20) Bilaga 1. 2005 års kommungruppsindelning Kommungruppsindelningen har gjorts av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Indelningen har gjorts i nio grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Kommungrupperna är: 1. Storstäder (3 kommuner): Kommun med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. 2. Förortskommuner (38 kommuner): Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara någon av storstäderna. 3. Större städer (27 kommuner): Kommun med 50 000 200 000 invånare samt en tätortsgrad överstigande 70 procent. 4. Pendlingskommuner (41 kommuner): Kommun där mer än 40 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. 5. Glesbygdskommuner (39 kommuner): Kommun med mindre än 7 invånare per kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare. 6. Varuproducerande kommuner (40 kommuner): Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen mellan 16 och 64 år, anställda inom varutillverkning och industriell verksamhet. 7. Övriga kommuner, över 25 000 inv. (34 kommuner): Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mer än 25 000 invånare. 8. Övriga kommuner, 12 500-25 000 inv. (37 kommuner): Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har 12 500-25 000 invånare. 9. Övriga kommuner, mindre än 12 500 inv. (31 kommuner): Kommun som inte hör till någon av tidigare grupper och har mindre än 12 500 invånare.
12 (20) Bilaga 2: Tabeller Tabell 1. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående skolor och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform, ansökningsomgång 2000-2012 Tabell 2. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform och län, ansökningsomgång 2012 Tabell 3. Antal ansökningar om godkännande att starta fristående skola och utöka verksamhet på befintlig fristående skola efter skolform och kommun, ansökningsomgång 2012
13 (20) Tabell 1. Antal ansökningar fördelat på skolform, riket, ansökningsomgång 2000-2012 Ansökningsomgång Totalt 2000* 422 260 15 138 9 2001* 485 268 18 190 9 2002* 316 138 10 161 7 2003* 312 135 8 165 4 2004* 267 149 7 104 7 2005* 257 117 16 122 2 2006* 366 137 23 199 7 2007* 563 224 29 302 8 2008 560 228 16 302 14 2009 506 201 18 280 7 2010 686 266 9 400 11 2011 789 302 16 462 9 2012 364 189 13 151 11 *Källa Skolverket. Statistiken kan vara framtagen på annat sätt vilket påverkar jämförbarheten över tid
2011-05-13 Dnr 30-2012:xxxx 14 (20) Tabell 2. Antal ansökningar fördelat på skolform och län, ansökningsomgång 2012 Län ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Hela landet 364 230 150 9 63 8 134 39 4 88 3 Blekinge 3 3 2 0 1 0 0 0 0 0 0 Dalarna 4 1 1 0 0 0 3 0 0 3 0 Gotland 3 3 2 0 1 0 0 0 0 0 0 Gävleborg 9 7 3 0 3 1 2 0 0 2 0 Halland 12 5 4 0 1 0 7 0 0 7 0 Jämtland 6 3 1 0 2 0 3 0 0 2 1 Jönköping 7 4 3 0 1 0 3 0 0 3 0 Kalmar 11 7 4 0 3 0 4 1 1 2 0 Kronoberg 8 5 2 0 3 0 3 2 0 1 0 Norrbotten 6 3 3 0 0 0 3 2 0 1 0 Skåne 53 25 16 1 7 1 28 8 2 18 0 Stockholm 129 99 64 7 22 6 30 11 1 17 1 Södermanland 7 4 2 0 2 0 3 2 0 1 0 Uppsala 8 5 3 0 2 0 3 1 0 1 1 Värmland 8 5 5 0 0 0 3 1 0 2 0 Västerbotten 5 1 0 0 1 0 4 2 0 2 0 Västernorrland 10 6 5 0 1 0 4 1 0 3 0 Västmanland 8 6 4 1 1 0 2 0 0 2 0 Västra Götaland 36 18 12 0 6 0 18 3 0 15 0 Örebro 10 6 5 0 1 0 4 2 0 2 0 Östergötland 21 14 9 0 5 0 7 3 0 4 0
15 (20) Tabell 3. Antal ansökningar fördelat på skolform och kommun, ansökningsomgång 2012 Kommun ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Hela landet 364 230 150 9 63 8 134 39 4 88 3 Alingsås 1 0 0 0 0 0 1 0 0 1 0 Boden 2 1 1 0 0 0 1 1 0 0 0 Bollnäs 4 4 1 0 2 1 0 0 0 0 0 Borås 2 1 0 0 1 0 1 0 0 1 0 Botkyrka 5 2 0 1 1 0 3 2 0 1 0 Danderyd 3 2 2 0 0 0 1 0 0 1 0 Ekerö 1 0 0 0 0 0 1 0 0 1 0 Enköping 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Eskilstuna 2 1 1 0 0 0 1 0 0 1 0 Falkenberg 3 2 2 0 0 0 1 0 0 1 0 Falköping 2 2 1 0 1 0 0 0 0 0 0 Falun 4 1 1 0 0 0 3 0 0 3 0 Finspång 3 2 1 0 1 0 1 0 0 1 0 Gotland 3 3 2 0 1 0 0 0 0 0 0 Gällivare 1 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 Gävle 5 3 2 0 1 0 2 0 0 2 0 Göteborg 12 6 3 0 3 0 6 1 0 5 0 Halmstad 1 0 0 0 0 0 1 0 0 1 0 Haninge 3 2 1 0 1 0 1 1 0 0 0 Helsingborg 4 2 2 0 0 0 2 0 0 2 0
16 (20) Tabell 3. Antal ansökningar fördelat på skolform och kommun, ansökningsomgång 2012, fortsättning Kommun ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Huddinge 7 6 5 0 1 0 1 0 0 1 0 Härjedalen 1 0 0 0 0 0 1 0 0 1 0 Härnösand 2 2 1 0 1 0 0 0 0 0 0 Hässleholm 5 3 2 0 1 0 2 1 0 1 0 Hörby 2 0 0 0 0 0 2 1 0 1 0 Järfälla 1 1 0 0 0 1 0 0 0 0 0 Jönköping 6 3 2 0 1 0 3 0 0 3 0 Kalmar 9 5 3 0 2 0 4 1 1 2 0 Karlshamn 1 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 Karlskrona 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Karlstad 5 3 3 0 0 0 2 0 0 2 0 Kiruna 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Kramfors 3 3 3 0 0 0 0 0 0 0 0 Kristianstad 5 3 2 0 1 0 2 0 0 2 0 Krokom 3 1 1 0 0 0 2 0 0 1 1 Kungsbacka 2 0 0 0 0 0 2 0 0 2 0 Kungälv 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Kävlinge 2 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 Landskrona 1 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 Lerum 2 2 1 0 1 0 0 0 0 0 0 Lidingö 2 1 1 0 0 0 1 0 0 1 0
17 (20) Tabell 3. Antal ansökningar fördelat på skolform och kommun, ansökningsomgång 2012, fortsättning Kommun ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Lidköping 2 1 1 0 0 0 1 0 0 1 0 Lindesberg 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Linköping 7 4 2 0 2 0 3 1 0 2 0 Ljungby 3 2 2 0 0 0 1 0 0 1 0 Luleå 1 0 0 0 0 0 1 0 0 1 0 Lund 9 7 4 1 2 0 2 0 0 2 0 Malmö 11 4 3 0 1 0 7 0 1 6 0 Mariestad 1 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 Mjölby 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Motala 2 2 1 0 1 0 0 0 0 0 0 Munkedal 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Mölndal 2 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0 Nacka 4 4 3 0 0 1 0 0 0 0 0 Nora 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Norrköping 8 5 4 0 1 0 3 2 0 1 0 Norrtälje 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Nyköping 3 2 1 0 1 0 1 1 0 0 0 Nynäshamn 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Olofström 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Orust 1 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 Piteå 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0
18 (20) Tabell 3. Antal ansökningar fördelat på skolform och kommun, ansökningsomgång 2012, fortsättning Kommun ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Sala 1 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 Sigtuna 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Simrishamn 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Sjöbo 1 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 Skellefteå 1 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 Skövde 2 1 1 0 0 0 1 0 0 1 0 Sollentuna 8 6 4 0 2 0 2 0 0 1 1 Solna 5 5 5 0 0 0 0 0 0 0 0 Staffanstorp 2 0 0 0 0 0 2 1 0 1 0 Stockholm 63 48 27 5 12 4 15 6 1 8 0 Strängnäs 1 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 Sundbyberg 2 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0 Sundsvall 3 1 1 0 0 0 2 1 0 1 0 Svedala 3 0 0 0 0 0 3 2 0 1 0 Säffle 1 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 Södertälje 5 4 2 0 2 0 1 1 0 0 0 Tingsryd 1 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 Tomelilla 2 1 0 0 1 0 1 0 0 1 0 Trelleborg 1 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 Trollhättan 2 0 0 0 0 0 2 0 0 2 0 Tyresö 1 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0
19 (20) Tabell 3. Antal ansökningar fördelat på skolform och kommun, ansökningsomgång 2012, fortsättning Kommun ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Täby 5 4 2 1 1 0 1 0 0 1 0 Uddevalla 3 1 1 0 0 0 2 0 0 2 0 Umeå 3 0 0 0 0 0 3 1 0 2 0 Upplands Väsby 2 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0 Upplands-Bro 2 2 1 0 1 0 0 0 0 0 0 Uppsala 7 4 2 0 2 0 3 1 0 1 1 Vallentuna 2 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0 Varberg 6 3 2 0 1 0 3 0 0 3 0 Vellinge 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Vilhelmina 1 0 0 0 0 0 1 1 0 0 0 Vingåker 1 1 0 0 1 0 0 0 0 0 0 Vårgårda 1 0 0 0 0 0 1 0 0 1 0 Vänersborg 1 0 0 0 0 0 1 0 0 1 0 Värmdö 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Värnamo 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Västervik 2 2 1 0 1 0 0 0 0 0 0 Västerås 7 5 4 0 1 0 2 0 0 2 0 Växjö 4 2 0 0 2 0 2 2 0 0 0 Årjäng 2 2 2 0 0 0 0 0 0 0 0 Ängelholm 2 0 0 0 0 0 2 1 1 0 0 Örebro 8 4 3 0 1 0 4 2 0 2 0
20 (20) Tabell 3. Antal ansökningar fördelat på skolform och kommun, ansökningsomgång 2012, fortsättning Kommun ansökningar Nyetablering av skola Utökning av befintlig skola Örnsköldsvik 2 0 0 0 0 0 2 0 0 2 0 Östersund 2 2 0 0 2 0 0 0 0 0 0 Österåker 4 2 1 0 1 0 2 0 0 2 0 Östra Göinge 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0