EX. PÅ NÄTKODERNAS PÅVERKAN 2014-05-27 Peter Olofsson, SvK (DK)
STÄLL GÄRNA FRÅGOR!
INNEHÅLL > (BAKGRUND) > ÖVERSIKT AV NCs > SVKs ARBETE > PÅVERKAN > (REFERENSER)
(BAKGRUND) HOPPAS ÖVER VID BEHOV
VAD ÄR EN NÄTKOD? En uppsättning regler framtagen av ACER, ENTSO-E och marknads-aktörer som blir bindande EU-lag efter en s.k. kommitologiprocess
HUR TAS EN NÄTKOD FRAM?
SYFTE MED NÄTKODERNA? FÖRNYELSEBAR PRODUKTION Genom harmoniserade anslutningsregler för att gynna tillverkare och för att skapa en stabil marknad ÖKA DRIFT- OCH LEVERANSSÄKERHETEN Genom koordinerad drift och kvalitetssäkrad indata för bättre resursnyttjande Flexiblare marknader (ex. balans) FÖRBÄTTRA KONKURRENSEN PÅ ELMARKNADEN Samma marknadsdesign över hela Europa Bättre förutsättningar för handel mellan länder och ökad likviditet Reducerad risk för marknadsaktörerna
ÖVERSIKT AV NCs
> Harmoniserad klassificering > Gen. Module Type A, B, C, D > Skillnad mellan nya och befintliga > Tekniska krav för anslutna anläggningar (per klass) > Frekvenstålighet > Spänningstålighet > Egenskaper och datautbyte > > Rutiner vid anslutning, efterlevnadsprov och modifikation >
> Driftsäkerhetskriterier (U, P, f, reserver, N-1, ) > Datautbyte (plan-, prognos-, real- och strukturdata) > Träning och certifiering > FCR, FRR, RR (volym, delning, övervakning, ) > Avbrottsplanering (OPDE, deadlines, RA, ) > Driftsäkerhetsanalyser i drift- och planeringsskede > Effektbalansanalyser > Störningshantering
> Budområden (elområdesindelning) > D-1 och D-marknad (FB eller CNTC) > Övergångsbestämmelser CNTC>FB > Avhjälpande åtgärder i kapacitetsberäkningsprocessen > Kapacitetsintäkter > Garantier (firmness rules) > Kostnadstäckning > Kapacitetsmarknad > RKM > Avräkning > Rapportering (flaskhalsar, )
SVKs ARBETE
> Vikten av att implementera i tid > 3 steg > Vilka gap finns (per NC)? > Hur ska gapen täckas? > Genomförande > För NC OS, OPS och LFC&R är steg 1 klar > Behov av samarbete
PÅVERKAN
VAD PÅVERKAS? Avtal Rutiner/ arbetssätt NCs Informationsutbyte Anläggningar IT-system
EX. SYSTEM STATE > Modeller > detaljnivå (kontinuerlig och kortvarig belastbarhet, regulatorer och parametrar, U och f-trösklar, systemvärn, ) > utbredning (så långt det påverkar utlandskapacitet, effektbalans eller driftsäkerhet) > Felfall > utland > ny klassificering (ex. stolpfel vid sambyggnad) > väder > Avhjälpande åtgärder > sektionering, mothandel, HVDC-loop, > (Reglerobjekt per generator) > (24/7-bemanning av analysfunktioner)
EX. RÖRELSEENERGI MARKNAD? > Modeller > Lastdynamik > H [MWs] > Regulatorer och parameterinställningar > Produktionsslag > PMU för validering? > Koordinerade frekvensplaner (AFK, Styrel, EPC-ingrepp, ) > Analyskrav > är inte rörelseenergin tillräcklig; säkerställ volym, ex. genom marknadslösning
EX. AVBROTTSPLANERING > TSO skapar lista över Relevant Assets > Standardiserad planering via OPDE (inkl. deadlines) > Avbrott på regionnät för kapacitetsberäkning (i realtid) > Inget elektronisk format eller ingång finns idag (jämför med Norge) > Tillgänglighetsflaggor i OPDE för all produktion > Kräver lista över all produktion för att spåra täckningsgrad
DIVERSE > Översyn av elområdesindelning vartannat år > Flow Based eller Coordinated NTC > Marknadsinformation? > 30 minuters avräkning > Juridiskt bindande för DSOer att hålla MVAr-utbyte > Regulatorn (EI) skall godkänna hur TSOer och DSOer täcker uppkomna kostnader > Krav på mer indata (realtid-, plan-, prognos- och strukturdata) > En ny generator på regionnät medför > Klassificering, realtid-, plan-, prognos- och strukturdata, efterlevnadsprov, tekniska krav,
FRÅGOR?
VAD SKER HOS ER ANG. IMPLEMENTERING AV NCs?
(REFERENSER)
> Introduction to Network Codes (ENTSO-E): http://www.slideshare.net/entso-e/130328-introduction-to-network-codes > Senaste version av respektive NC (samt nyheter): http://networkcodes.entsoe.eu/