Svensk kod för bolagsstyrning

Danijela Rendic Sandra Malmkvist Svensk kod för bolagsstyrning Har den påverkat externrevisorns arbete och arvode? Swedish code of Corporate Governance -Has it affected the external auditor s work and fees? Företagsekonomi C-uppsats Termin: VT 2011 Handledare: Tony Edman

Förord Vi vill börja med att tacka vår handledare Tony Edman för alla goda råd och tips under uppsatsskrivandet. Vi vill också rikta ett stort tack till alla respondenter som ställt upp på intervjuer och därmed lagt ner dyrbar tid samt bidragit med sin kunskap och erfarenhet. Utan respondenterna hade uppsatsen inte blivit genomförbar. Karlstad universitet, juni 2011 Danijela Rendic Sandra Malmkvist

Sammanfattning Revisorsyrket har ständigt förändrats till följd av nya lagar och regler som tillkommit. Redovisningsskandalerna skakade om samhället och förtroendet för redovisning och revision behövde återuppbyggas. USA:s svar var ett nytt redovisningsregelverk, Sarbanes-Oxley Act (SOX). I Sverige infördes den svenska koden för bolagsstyrning som kan ses som Sveriges motsvarighet till USA:s SOX. Tidigare forskning visar att externrevisorns arbete har utökats i USA i och med införandet av SOX och att det i sin tur har lett till en arvodeshöjning. Syftet med uppsatsen är att undersöka om förändringen av revisionen och arvodesförändringen även skett i Sverige efter införandet av den svenska koden för bolagsstyrning. I undersökningen framkom det att den största förändringen för revisorns arbete, i och med kodens införande, är att revisorn ska granska och uttala sig om bolagsstyrningsrapporten. En annan förändring som framkom i fallstudien är att kommunikationen med revisionsutskott, internrevisor samt styrelse ökat. Den arvodeshöjning som skett efter införandet av SOX i USA har inte kunnat ses i Sverige efter införandet av den svenska koden för bolagsstyrning.

Abstract The auditor s profession has been constantly changing due to new laws and regulations. Accounting scandals shook the community and the confidence in the accounting and auditing needed to be rebuilt. The U.S. response to the problem was a new accounting regulation, Sarbanes-Oxley Act (SOX). Sweden, like the U.S. was characterized by scandals. The implementation of the Swedish Code can be seen as Sweden s equivalent of the U.S. SOX. Previous research shows that the auditor s work has expanded in the U.S. after the introduction of SOX, and that in turn has led to a fee increase. The purpose of this paper is to investigate whether the change in auditor s work and the increase of audit fees in the U.S. after the introduction of SOX also can be seen in Sweden after the introduction of the Swedish Code of Corporate Governance The study showed that the biggest change for the auditor s work after the Code s introduction is that the auditor shall review and comment on the Corporate Governance Report. Another change that emerged in the case study is that communication with the audit committee, internal auditor and the board has increased. The fee increase that occurred after the introduction of SOX in the U.S. has not been seen in Sweden after the introduction of the Swedish Code of Corporate Governance.

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.1.1. Internationalisering... 1 1.1.2. Redovisnings- och revisionsskandaler... 2 1.2. Problemdiskussion... 3 1.3. Syfte... 4 2. Sarbanes-Oxley Act och den svenska koden för bolagsstyrning... 5 2.1. Sarbanes-Oxley Act... 5 2.2. Svensk kod för bolagsstyrning... 6 2.2.1. Följ eller förklara... 7 2.2.2. Revisionsutskott... 8 2.2.3. Intern kontroll... 9 2.2.4. Bolagsstyrningsrapport... 9 2.2.5. Bolagsuppställning... 10 3. Metod... 12 3.1. Val av metod... 12 3.2. Datainsamlingsmetod... 13 3.3. Urvalsprocess... 14 3.4. Analysmetod... 14 3.5. Trovärdighet... 15 4. Referensram... 16 4.1. Forskning från USA... 16 4.2. Agentteorin... 18 4.3. Revisionens historik... 19 4.4. Revisionens uppgift... 20 4.5. Revisorns roll/arbete... 21 4.5.1. Pålitlighet på den interna revisorns arbete... 22 4.5.2. Rådgivning... 22 4.6. Sammanfattning... 23 5. Empiri... 24 5.1. Revisor A... 24 5.2. Revisor B... 26 5.3. Revisor C... 29 5.4. Revisor D... 31 5.5. Revisor E... 33 6. Analys... 35 7. Slutsats... 40 7.1. Förslag på vidare forskning... 41 Referenslista... 43 Bilaga 1

Förkortningar ABL BFL EG EU FAR IFAC RevL RN SOU SOX VD ÅRL Aktiebolagslagen Bokföringslagen Europeiska Gemenskapen Europeiska Unionen Föreningen för Auktoriserade Revisorer International Federation of Accountants Revisionslagen Revisorsnämnd Statens Offentliga Utredningar Sarbanes-Oxley Act Verkställande Direktör Årsredovisningslagen

1. Inledning Inledningsvis beskrivs revisorsyrkets uppkomst och dess förändringar. Revisorsyrket förändras ständigt till följd av att nya lagar och regler tillkommer. Redovisningsskandaler runt om i världen har i sin tur medfört högre krav på bolagen och den finansiella redovisningen, därmed infördes i Sverige den svenska koden för bolagsstyrning. 1.1. Bakgrund Revision kan skådas långt bak i tiden, redan på 1500-talets slut fanns det revisorsorganisationer i Venedig. Yrket revision är inte något nytt fenomen, yrket har sina rötter i 1800-talets Skottland och England (Wallerstedt 2005). I Sverige påträffas de första spåren av revision på 1600-talet, då revision utfördes på de svenska handelskompanierna. Det var dock inte förrän vid 1800-talets slut som människan i Sverige började arbeta med revision som ett heltidsarbete. Revisionen fick sitt riktiga genombrott under den industriella revolutionen då allt fler aktiebolag bildades i Sverige. Under mitten av 1800- talet skrevs den första aktiebolagslagen men det var inte förrän vid omarbetningen år 1895 som revisionen lagstadgades (Wallerstedt 2009). Allteftersom aktiebolagslagen förändrades uppkom fler regler revisorerna skulle följa, dock fanns det inga riktlinjer angående vilka kvalifikationer en revisor skulle ha. Det var först vid 1900-talets början som Stockholms Handelskammare beslutade att revisorerna skulle auktoriseras. Auktorisationen började genomföras då Stockholms Handelshögskola ökade kvalitén på sina revisorskurser, samtidigt som Sverige inte ville vara sämre än andra länder som redan infört auktorisation av revisorer (Wallerstedt 2009). 1.1.1. Internationalisering När bolagen flyttades utomlands skiljdes ägandet och företagandet åt, vilket var den främsta orsaken till revisionens uppkomst. För att undvika intressekonflikter anställdes revisorer (Wallerstedt 2009). År 1932 inträffade Kreugerkraschen och revisorsyrket ifrågasattes. För att återställa förtroendet för revisorerna och skydda de auktoriserade revisorernas legalitet reviderades aktiebolagslagen år 1944. Den reviderade lagen ställde högre krav på revisorns oberoendeställning gentemot styrelsen (Wallerstedt 2009). 1

Förändringar i samhället och Sveriges medlemskap i Europeiska Gemenskapen (EG) krävde förändringar i de svenska regelverken. Svenska reglerna anpassades till EG:s åttonde bolagsdirektiv. Implementeringen av EG:s bolagsdirektiv resulterade bland annat i en ny lag, Revisorslagen. Lagens innebörd är bland annat att revisorn ska vara oberoende (Wallerstedt 2009). Sveriges medlemskap i EU (dåvarande EG) och internationaliseringen medförde förändringar för revisorsyrket. Länder inom EU valde att ta bort revisionsplikten, Sverige och Malta var de två länderna som hade kvar den obligatoriska revisionsplikten längst. 2008 var året då Sverige anpassade sig mot de internationella reglerna och avskaffade revisionsplikten för mindre bolag. Revisorsyrket tog då ett steg mot att bli en tjänst som skulle styras med efterfrågan (Wallerstedt 2009). 1.1.2. Redovisnings- och revisionsskandaler USA var ett utav de länder som präglades av stora redovisningsskandaler. Skandalerna ifrågasatte revisorsyrket och stora satsningar genomfördes för att återuppbygga revisorernas förtroende. Energibolaget Enron gick i konkurs år 2001 efter att grova redovisningsbrott avslöjades (Petrick & Scherer 2003). Redan året därpå inträffade ännu en redovisningsskandal i USA när internetoch teleoperatörbolaget WorldCom gick i konkurs (Millar & Bowen 2011). Enron reviderades av revisionsbolaget Arthur Andersen, som redan innan Enrons kollaps hade ett flertal felaktiga revisioner bakom sig (Amlie & Mitschow 2004). Personalen inom Arthur Andersen bedömde inte Enron med den skepsis som krävdes, istället godtog de ledningens siffror och påståenden. Arthur Andersen arbetade för Enron sedan år 1985, vilket gjorde att de inte längre kunde ses som en oberoende part (Benston & Hartgraves 2002). Arthur Andersen hamnade även i blåsvädret när klienten WorldComs felaktiga redovisningar avslöjades (Olsson 2002). USA:s svar var på skandalerna var ett nytt redovisningsregelverk, Sarbanes- Oxley Act (SOX), som lagstadgades när det undertecknades av presidenten George W. Bush år 2002. Innebörden med SOX är att förbättra den interna kontrollen samt ge ett större förtroende för bolagets räkenskaper och därmed ge ett bättre skydd till investerare och andra intressenter (Petra & Loukatos 2009). Sverige var också såsom USA i behov av att återställa samhällets förtroende för redovisningen och förtroendet för de finansiella rapporterna. För att få 2

ordning på redovisningen och återskapa förtroendet hos samhället bildade Förtroendekommissionen och några näringslivsorganisationer Kodgruppen. Kodgruppen arbetade fram den svenska koden för bolagsstyrning som infördes för första gången år 2005. Innebörden med den svenska koden för bolagsstyrning är att bolagen ska styras på ett effektivt sätt där intressenternas intressen tillvaratas, såsom avkastning på satsat kapital (SOU 2004:46). Efter år 2005 har koden omarbetats ett antal gånger och år 2010 är fram tills nu sista gången koden reviderats (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2010). 1.2. Problemdiskussion Enrons kollaps medförde att aktiernas värde sjönk och investerarnas förtroende för redovisningen och revisionen likaså. Enrons kollaps motiverade intressenterna att ställa högre krav på revisorerna och deras arbete. Revisionsbolagen i sin tur har blivit försiktigare vid förvärv av nya klienter då de idag tar större hänsyn till den informationsasymmetri som finns (Asthana et al. 2009). USA var ett av de länder som först utvecklade en bolagsstyrningskod. Snabbt därefter började länder runt om i Europa att utveckla bolagsstyrningskoder för att återställa intressenternas förtroende efter redovisningsskandalerna (SOU 2004:46). Sverige var ett av de länder det tog längst tid för att utveckla en bolagsstyrningskod, utarbetningen påbörjades inte förrän år 2003. År 2005 infördes den svenska koden för bolagsstyrning som ska tillämpas av svenska noterade aktiebolag (SOU 2004:46). För att förbättra förtroendet för den finansiella rapporteringen och aktiemarknaden medförde koden högre krav på revisorsgranskningen av finansiella rapporter (SOU 2004:130). Bolagsskandalerna har haft en stark inverkan på revisionen och medfört förändringar i regelverken. Den svenska koden för bolagsstyrning har satt högre press och större krav på revisorernas oberoende och ett större kvalitetskrav på revisorernas arbete. Revisorernas arbete ska årligen utvärderas för att hålla en bra kvalitet på revisionen (Johansson et al. 2005). De höga kraven har i sin tur stärkt revisorns roll som ett kontrollerande organ (Wallerstedt 2009). 3

1.3. Syfte Tidigare forskning visar att revisorns arbete har utökats i USA i och med införandet av SOX och att det i sin tur har lett till en arvodeshöjning hos de reviderade bolagen. Syftet med uppsatsen är att undersöka om förändringen av revisionen och arvodesförändringen även skett i Sverige efter införandet av den svenska koden för bolagsstyrning. 4

2. Sarbanes-Oxley Act och den svenska koden för bolagsstyrning Redovisningsskandaler runt om i världen har medfört hårdare lagstiftning för bolagsstyrning och revision. Stora bolags fall såsom Enron och WorldCom medförde hårdare lagstiftning i USA, nämligen SOX (Petrick & Scherer 2003 ; Millar & Bowen 2011). SOX kan ses som grunden till uppkomsten av den svenska koden för bolagsstyrning (Carrington 2010). 2.1. Sarbanes-Oxley Act Scandals, greed, famous names, wild parties, insider trading, corporate officers enriching themselves at the expense of shareholders, politicians accepting contributions for favors, all resulting in legislative hearings and new, more restrictive legislation (Govekar 2008, s.285) Tidigare forskning visar att girigheten hos bolagscheferna förorsakade de äldre bolagsskandalerna. USA:s tidigare president Theodore Roosevelt ansåg att något måste göras för att skydda allmänheten. Under hans ledning utvecklades nya regler och högre krav för bolagen vilket resulterade i Sherman Antitrust Act 1890 (Govekar 2008). Trots nya regler och högre krav präglades USA av redovisningsskandaler såsom Enron och WorldCom. Redovisningsskandalerna medförde stor misstro hos samhället för bolagsstyrningen (Okopara 2011). I ett tal framfört av Ian Ball (2004) framkommer det att när Enron kollapsade medförde kollapsen stor misstro för bolagen. Det var dock inte endast bolagen som drabbades, revisorerna drabbades också. Allmänheten ansåg att Enrons kollaps var revisorernas fel. Det var tydligt att det krävdes nya regler för att återuppbygga förtroendet för revisorerna, redovisningen och bolagsstyrningen (Ball 2004). Efter redovisningsskandalerna ställdes den ständiga frågan Where were the auditors? (Moeller 2004 s.2). Frågan ställdes till den externa revisorn då det är externrevisorns uppgift att både granska och säkerställa räkenskaperna. Vid skandalerna fann man väldigt stora fel och brister i räkenskaperna (Moeller 2004). Under den här tiden utförde revisorn också konsulttjänster. Utförandet av konsulttjänster fick omgivningen att fundera över hur revisorn kunde vara oberoende när revisorn både reviderade och utförde andra tjänster för samma bolag (Moeller 2004). 2002 var året då en ny, hårdare lagstiftning infördes i USA för att återställa det redovisningsskandalerna förorsakat. SOX lagstadgades när det undertecknades av George W Bush (Moeller 2004 ; Petra & Loukatos 2009). 5

Today I sign the most far-reaching reforms of American business practices since the time of Franklin Delano Roosevelt. This new law sends very clear massages that all concerned must heed. This law says to every dishonest corporate leader: you will be exposed and punished; the era of low standards and false profits is over; no boardroom in America is above or beyond the law (Bush 2002 refererad i Rockness & Rockness 2005, s. 42). Innebörden med den nya lagstiftningen SOX är att förbättra internkontrollerna för att få säkrare finansiella rapporter. SOX ska också stärka revisorns oberoendeställning (Wallerstedt 2009). För att försäkra omgivningen om att de interna kontrollerna är tillförlitliga ska revisorn granska och uttala sig om internkontrollrapporterna (Khalifa et al. 2007). Efter införandet av SOX ställdes högre krav på revisionsbyråerna, speciellt de stora revisionsbyråerna. Enligt SOX får de stora revisionsbolagen inte utföra några andra tjänster än revision. Det är förbjudet för dem att utföra internrevision hos de bolag de reviderar. För att säkerställa att externrevisorn endast utför de tjänster revisorn får göra är det föreskrivet i SOX att revisionsutskottet ska godkänna externrevisorns arbete (Moeller 2004). Bolag som är noterade på börsen måste enligt SOX ha revisionsutskott där 100 % av ledamöterna är oberoende (Lander 2004). Införandet av SOX har också utvidgat revisionsutskottets ansvarsområde. De nya ansvarsområdena är att övervaka den interna kontrollen, utforma riklinjer för bolagscheferna samt utforma varningssignaler för bolaget (Moeller 2004). I och med införande av SOX har högre krav ställts, inte bara på revisorn men också på VD:n och ekonomichefen. För att öka säkerheten kring årsrapporten ska VD:n och ekonomichefen säkerställa att det som återges i rapporten är korrekt (Lander 2004). 2.2. Svensk kod för bolagsstyrning Kreugerkraschen år 1932 ställde till det för svenska bolag. Det var först då bolagen insåg att de borde uppdatera sina riktlinjer för bolagsstyrning (Carlsson 2007). Enligt Carlsson (2007) har Sverige sedan dess haft bra riktlinjer för styrning av bolag och enligt Carlsson (2007) kan det vara en anledning till varför det dröjde ända till år 2005 innan styrningsverktygen förnyades. År 2005 infördes i Sverige den svenska koden för bolagsstyrning 6

och förvaltas idag av kollegiet för svensk bolagsstyrning (Carlsson 2007; Svensk kod för bolagsstyrning 2010). 2.2.1. Följ eller förklara Innebörden med koden är att förbättra bolagsstyrningen i svenska börsnoterade bolag och att återskapa förtroendet hos omgivningen (Svensk kod för bolagsstyrning 2010). I lagen är det inte uttryckligen skrivet att marknadsnoterade bolag måste tillämpa koden, dock säger börsreglerna att om ett bolag åsidosätter bland annat god sed kan det beslutas om påföljder (Mannheimer Swartling advokatbyrå 2010). Det som ska ihågkommas är att koden inte är någon tvingande lag. Bolagen får själva välja om de ska följa eller förklara det som föreskrivs i koden. Väljer bolagen att göra avsteg från kodens föreskrifter ska de förklara avvikelserna samt förklara varför och hur de gjort istället (Svensk kod för bolagsstyrning 2010). Den självreglerande funktionen har visat sig fungera bra i Sverige. Dock kommer det högre krav från EU och det visas inte minst i revideringen av den svenska koden. Koden reviderades första gången år 2008 då EU skapade ett nytt direktiv, EG:s åttonde direktiv. EU:s nya direktiv medförde att Sverige lagstadgade vissa delar som fanns med i koden, därmed blev de överflödiga och togs ur koden. Den senaste revideringen genomfördes år 2010 (Danielsson Severin 2008 ; Svensk kod för bolagsstyrning 2010). Koden är ett bolagsstyrningsmedel för svenska börsnoterade bolag, bolag som är noterade på antigen NASDAQ OMX Stockholm eller NGM Equity. Svenska noterade bolag har även andra lagar att följa, såsom ABL, dock ligger koden på en högre ambitionsnivå än lagreglerna. Kodens utformning har baserats på bolagens olikheter när det gäller storlek och komplexitet. Som tidigare nämnt är kodens normer därför inte tvingande, bolagen får avvika från föreskrifter som står i koden om de anser det vara mer fördelaktigt. Kravet är då att bolag som väljer att avvika från koden måste förklara varför de valt att inte redovisa enligt kodens föreskrifter. Följa eller förklara är en viktig del i kodens uppbyggnad och det medför en stor fördel för svenska bolag då de kan anpassa koden efter det egna bolaget (Svensk kod för bolagsstyrning 2010; Mannheimer Swartling advokatbyrå 2010). I vilken mån bolagen följer och hur de förklarar redovisningen av bolagsstyrningen kontrolleras av Stockholmsbörsens övervakningsfunktion. Varje år kontrollerar de ett visst antal bolag och om bolagen har upprättat bolagsstyrningsrapporten samt i vilken mån bolagen väljer att följa koden eller avvika från den. Avviker 7

bolagen från kodens föreskrifter kontrollerar Stockholmsbörsen om avvikelserna motiverats (Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2010). 2.2.2. Revisionsutskott Föreskrifterna i koden gäller utöver ABL:s regler. Koden innehåller bland annat föreskrifter som berör utformandet av revisionsutskott (Svensk kod för bolagsstyrning 2010). Enligt Johansson et al. (2005) infördes krav på revisionsutskott för att förbättra kontrollen över externrevisorns arbete och för att öka kommunikationen mellan extern- och internrevisorn. Revisionsutskottet ska också varje år utvärdera externrevisorns arbete vilket är en åtgärd för att sätta press på externrevisorn (Johansson et al. 2005). I ABL (SFS 2005:551) beskrivs att noterade bolag ska ha ett revisionsutskott med minst två ledamöter. Ledamöterna får inte vara anställda av bolaget. Förarbetena till ABL beskriver att revisionsutskottet enbart får bestå av styrelseledamöter. Utskottet ska innehålla minst en ledamot som är oberoende gentemot bolaget samt en ledamot med kunskaper inom redovisning och/eller revision. Ledamoten behöver ej ha så kallade expertkunskaper förvärvade genom utbildning inom området, dock bör kravet på kunskapsnivån höjas ju mer komplext bolaget är (SFS 2005:551 ; Mannheimer Swartling advokatbyrå 2010). Enligt koden ska bolag med revisionsutskott beskriva utskottets sammansättning, ledamöternas arbetsuppgifter samt deras beslutanderätt i bolagsstyrningsrapporten (Svensk kod för bolagsstyrning 2010). Enligt ABL (SFS 2005:551) finns det möjlighet för bolagen att låta styrelseledamöterna själva utföra revisionsutskottets uppgifter om de kan uppfylla kraven i ABL. De krav som tas upp i 8 kap 49 b ABL kan utökas med frivilliga punkter, något som uppmuntras av koden (Mannheimer Swartling advokatbyrå 2010). ABL (SFS 2005:551) 8 kap 49 b beskriver revisionsutskottets arbetsuppgifter. Revisionsutskottet ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, 1. övervaka bolagets finansiella rapportering, 2. med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering, 3. hålla sig informerat om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, 8

4. granska och övervaka revisorns opartiskhet och självständighet och därvid särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revisionstjänster, och 5. biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. (SFS 2005:551 8 kap 49 b ) Koden föreskriver att revisionsutskottet ska bestå av minst tre ledamöter och att majoriteten av ledamöterna ska vara oberoende gentemot bolaget, medan det i ABL är lagstadgat att det räcker med minst en oberoende ledamot. Bilden nedan redogör för skillnaderna mellan ABL:s regler och kodens föreskrifter angående revisionsutskottets utformning (Mannheimer Swartling advokatbyrå 2010). Revisionsutskott ABL Koden Antal ledamöter Minst 2 Minst 3 Antal oberoende Minst 1 Majoritet av utskottet Redovisning/revision kompetens Minst 1 Minst 1 2.2.3. Intern kontroll Det är styrelsens uppgift att kontrollera om bolaget har bra internkontrollfunktioner. När bolaget har en internrevisor behöver styrelsen inte kontrolla internkontrollfunktionen då det i så fall är internrevisorns uppgift. Det är därmed inte föreskrivet i koden eller lagstadgat att bolagen måste ha en internrevisor (Svensk kod för bolagsstyrning 2010). I bolag som inte har en särskild granskningsfunktion (internrevision) ska styrelsen årligen utvärdera behovet av en sådan funktion och i beskrivningen av den interna kontrollen i bolagsstyrningsrapporten motivera sitt ställningstagande. (Svensk kod för bolagsstyrning 2010, s.20) 2.2.4. Bolagsstyrningsrapport 6 kap 6-9 ÅRL (SFS 1995:1554) beskriver vem som ska uppföra en bolagsstyrningsrapport samt hur den ska uppföras. Rapporten ska bland annat innehålla förklaringar om bolagets internkontrollfunktion samt hur styrelsen 9

och diverse utskott är uppsatta. Bolag som tillämpar den svenska koden för bolagsstyrning ska i rapporten förklara vilka delar de valt att avvika från och varför de valt att avvika (SFS 1995:1554). Bolagen får välja hur de upprättar bolagsstyrningsrapporten, antigen tas den med i årsredovisningen eller så upprättas den som en enskild handling. Upprättas rapporten som en enskild handling ska revisorn göra ett särskilt uttalande. Om rapporten finns med i årsredovisningen uttalar sig revisorn i revisionsberättelsen (Mannheimer Swartling advokatbyrå 2010). Enligt lag ska bolagsstyrningsrapporten innehålla ett avsnitt där avvikelser samt förklaringar till avvikelserna beskrivs. Enligt kodens föreskrifter ska rapporten även innehålla en beskrivning av den alternativa metoden (Mannheimer Swartling advokatbyrå 2010). Koden föreskriver också att bolagsstyrningsrapporterna tillsammans med revisorns uttalanden ska finnas lättillgängliga på bolagets hemsida i tre år (Svensk kod för bolagsstyrning 2010). 2.2.5. Bolagsuppställning Svensk kod för bolagsstyrning kombineras med hjälp av andra lagar och regler såsom ABL och ÅRL, vilka också innehåller lagar för god bolagsstyrning (Svensk kod för bolagsstyrning 2010). I ABL (SFS 2005:551) står det föreskrivet hur uppbyggnaden av ett aktiebolag ska se ut och vilka bolagsorgan som ska ingå. Ett svenskt aktiebolags bolagsorgan ska bestå av bolagsstämman, styrelse och VD. Det ska också enligt ABL (SFS 2005:551) finnas ett kontrollorgan, nämligen revisor. Vilka uppgifter dessa bolagsorgan har står också föreskrivet i lag (SFS 2005:551). Nedan illustrerar en bild förhållandet mellan bolagsorganen som är uppställda enligt en hierarkisk ordning (Svensk kod för bolagsstyrning 2010). Fig. 2.2.5. Förhållandet mellan bolagsorgan i Aktiebolag 1 1 Egen bearbetad version av en modell framställd av Kollegiet, Svensk kod för bolagsstyrning 2010, s.8 10

Ägarnas funktion i bolagen är att främja ett effektivt företagande, handla med aktier och delta på bolagsstämman för att balansera makten mellan de olika bolagsorganen (Svensk kod för bolagsstyrning 2010). På bolagsstämman har aktieägarna rätt att medverka och besluta i frågor som gäller bolaget. På den ordinarie bolagsstämman ska beslut fattas angående bolagets resultat- och balansräkning, dispositionen av vinsten eller förlusten, styrelsens och VD:n ansvarsfrihet samt andra viktiga bolagsangelägenheter (SFS 2005:551). Styrelsens uppgifter i bolaget är att se till att bolaget fungerar som det ska. Styrelsen ska löpande kontrollera bolagets ekonomiska förhållanden och kontrollera att bolagets förhållanden redovisas korrekt. Hur arbetet mellan styrelsemedlemmarna ska fördelas fasställs varje år (SFS 2005:551). Bolagets VD har hand om den dagliga förvaltningen av bolaget. Det innebär att VD:n ska sköta de arbetsuppgifter som faller in under bolagets förvaltning, VD:n får inte ta sådana beslut som faller utanför bolagets förvaltning och som kan ha stor betydelse för bolaget. VD:n ska följa de anvisningar som han/hon tilldelas av styrelsen, vilka har en högre makt (SFS 2005:551). Revisorn är ett kontrollorgan som utses av bolagsstämman. Revisorns uppgifter är att granska bolagets räkenskaper, bokföring, årsredovisning samt att granska styrelsen och VD:s förvaltning av bolaget. Revisorn ska under sin granskaning följa god revisionssed. Granskningen av bolaget ska sedan utmynna i en revisionsberättelse där revisorn uttalar sig om bolagets balansoch resultaträkning, om styrelse och VD bör beviljas ansvarsfrihet samt uttalande om dispositionen av bolagets vinst eller förlust (SFS 2005:551). 11

3. Metod I kapitlet motiveras tillvägagångssättet för undersökningen baserat på uppsatsens syfte. Tidigare forskning visar att revisorns arbete har utökats i USA i och med införandet av SOX och att det i sin tur har lett till en arvodeshöjning hos de reviderade bolagen. Syftet med uppsatsen är att undersöka om förändringen av revisionen och arvodesförändringen även skett i Sverige efter införandet av den svenska koden för bolagsstyrning. 3.1. Val av metod För att undersöka om revisorns arbete och arvode förändrats efter införandet av koden har kvalitativa intervjuer med revisorer utförts då få respondenter intervjuats. Den kvalitativa metoden valde vi då det ger mer djupgående information än andra metoder och då den ger oss rika och djupgående svar (Jacobsen 2002). Enligt Trost (2005) bygger kvalitativa intervjuer på att okomplicerade frågor ställs till respondenten. Svaren från respondenterna är djupa och omfattande vilket ger forskaren mycket material att arbeta med. Informationen som samlas in kan spegla människors olika synvinklar vilket ger en nyanserad beskrivning av fenomenet (Trost 2005). Kvalitativa metoder är mer öppna för ny information, för det överraskande som inte var förväntat (Jacobsen 2002, s. 43). Inför vår empiriinsamling skapades en bild av fenomenet genom studerande av litteratur och vetenskapliga artiklar, enligt Jacobsen (2002) är det här arbetssättet deduktivt. Därefter genomfördes kvalitativa intervjuer med halvöppna frågor som tillät utsvängningar i svaren. Vid behov kompletterades teoridelen för att överensstämma med empiridelen. Därmed ändrade vi ansats längs vägen till vad Jacobsen (2002) kallar induktiv ansats. Vid insamlandet av teorin har vi fokuserat på att studera vetenskapliga artiklar i första hand. Många undersökningar i de vetenskapliga artiklarna visar samma resultat, därför anser vi att undersökningarnas trovärdigheten ökar. Råder det samstämmighet med en eller flera undersökningar kan vi säga att giltigheten har stärkts men inte att vår undersökning är sann (Jacobsen 2002 s. 258). 12

3.2. Datainsamlingsmetod Empirin samlades in genom intervjuer med revisorer som reviderar noterade bolag då det endast är noterade bolag som tillämpar den svenska koden för bolagsstyrning Intervjuerna genomfördes via telefon då respondenterna är verksamma i Stockholm och Göteborg. Vi anpassade oss efter respondenternas önskemål om tid och dag för intervju då revisorerna under den här tiden på året är upptagna. Det gjorde att vi inte kunde samla alla intervjuer på en dag för att åka till dem för personliga intervjuer. Därmed utfördes telefonintervjuer samt en skriftlig intervju på begäran av respondenten, vilket vi anser har gått bra då vi har haft möjlighet att återkomma vid eventuella frågetecken. Enligt Jacobsen (2002) är fördelen med telefonintervjuer att de kräver lite kostnader samt att tid sparas in. En annan fördel med telefonintervju är att respondenten får vara relativt anonym och vågar förmodligen uttrycka sig på ett annat sätt än om en besöksintervju utförts. De risker som dock kan uppkomma med telefonintervju är att vi som forskare inte kan se hur respondenten reagerar vid olika frågeställningar. Det kan medföra att vi missar olika reaktioner (Jacobsen 2002). För att respondenterna skulle svara så sanningsenligt som möjligt fick respondenterna vara anonyma om de så ville. Vid intervjuerna har anteckningar förts för att få med det viktigaste samtidigt som tre av de fyra telefonintervjuerna spelats in för att inte gå miste om viktig information. Enligt Trost (2005) kan inspelning av intervjuer medföra både för- och nackdelar. Fördelen med inspelning är att man kan gå tillbaka och lyssna på intervjun vilket underlättar när man vill få med allt som sagts under intervjun. Nackdelen är dock att det är tidskrävande att få ner intervjun på papper och att sammanställa intervjumaterialet (Trost 2005). En skriftlig intervju har också utförts på begäran av respondenten. Fördelen med denna sorts intervju är enligt oss att respondenten får god tid på sig att tänka igenom sina svar. Dock har nackdelen för oss som undersökare varit att möjligheten till att ställa ytterligare frågor varit begränsad. Den risken har vi överkommit genom att få tillåtelse att ringa respondenten om något varit oklart eller om kompletterande frågor behövde ställas. 13