Va$net i skolan i Himleåns va$ensystem Från himmel +ll hav en resa längs Himleån Första versionen 2018-12-21
Innehållsförteckning BAKGRUND... 3 AVRINNINGSOMRÅDET... 3 TIDIGARE KUSTLINJER... 4 JORDARTER... 5 HISTORISKA KARTOR... 5 SKÄLLINGE SKOLA... 9 1. BADVIKEN VID SKÄLLINGESJÖN... 13 2 OCH 3. UDDEN OCH SKOGEN... 13 ROLFSTORPS SKOLA... 14 1. ALSUMPSKOG... 17 2. NORDLINGS Ö... 17 3. GAMLA BRON... 18 4. GÄSSLÖSA NATURRESERVAT... 20 5. GAMLA EKAR VID KYRKAN... 21 6. GRUSTAGET... 21 GÖTHRIKS SKOLA... 22 1. HIMLEÅN... 25 2. GRUSGROPEN... 25 3. BROÅSEN... 26 TRÖNNINGESKOLAN... 27 1. DAGVATTENDAMMAR... 32 2 OCH 3. HIMLEÅN VID GÖINGEGÅRDEN... 32 4. HIMLEÅN VID BARNABRO... 33 5. TEGELBRUKSDAMM OCH DAGVATTENUTLOPP... 34 6. BARNABRO... 34 HAGASKOLAN... 36 1. BRUNNSBERG... 36 2. GETTERÖNS NATURRESERVAT... 39 3. DJUPADRÄKT... 40 LÄSTIPS... 41 2
Bakgrund Detta är en första sammanställning över pedagogiska vattenmiljöer i närheten av skolor inom Himleåns avrinningsområde. Tanken är att materialet ska inspirera till utomhuspedagogik och att använda vattnet som en pedagogisk möjlighet. Vatten är en av de bästa utgångspunkterna för ämnesövergripande studier om natur, historia, samhällsfrågor, kultur och om hållbar utveckling. Vi kan ställa oss frågan vilken betydelse vattnet och Himleån har för oss både idag och historiskt. Materialet har inte ambitionen att vara komplett, mycket saknas. Förhoppningen är att materialet ska inspirera till att utforska närmiljöerna. På så sätt kommer mer kunskap fram som kan tillföras. Många som bor i området och föreningar kan också bidra med mer kunskaper. Vattensystemet förenar skolor, ekosystemen och alla som ainns inom området. Vattnet ger oss en utmärkt möjlighet att utforska vår lokala närmiljö och samtidigt sätta den i ett globalt och historiskt sammanhang. I vattendraget vandrar exempelvis årligen laxen ända från Atlanten kring Grönland upp för att leka i Himleån på samma sätt som de gjort i tusentals år. Längs vattendragen ainns en spännande historia med kvarnar, gamla gårdar, fornlämningar och Ny Varberg vilka vittnar om vattnets betydelse. Avrinningsområdet Kartan över avrinningsområdet är det rätt få som känner till men den är viktig. Den ger oss bilden av hur vattnet rör sig i landskapet. All nederbörd i området samlas i våtmarker, bäckar, sjöar, grundvatten och slutligen Himleån som mynnar norr om Varberg. På kartan ser man också hur åkermark och alacka områden dominerar i väster och hur mer kuperade och skogsklädda områden med sjöar dominerar i öster. Figur 1. Himleåns avrinningsområde och markslag i området. 3
Tidigare kustlinjer Istiden varade i nästan 100 000 år och isens utbredning var som störst för 20 000 år sedan då hela Skandinavium täcktes av inlandsis. För drygt 16 000 år sedan började det bli varmare och isen drog sig tillbaka. På grund av att landytan var nedtryckt såg kustlinjen helt annorlunda ut och Himleåns avrinningsområde låg för 15 000 år sedan till stor del under vatten. För cirka 13000 år sedan bestod området av en havsvik med skärgård ända upp till Rolfstorp. Vid Grimeton kan man idag se serier av parallella ändmoräner som har uppstått då inlandsisen stått still och lastat av material vid iskanten. T.v. Iskanten Ligger i havet vid Varberg för 16000 år sedan. T.h. För 15000 år sedan har iskanten dragit sig +llbaka +ll Skällinge och lite skärgård börjar ses utanför isen. T.v. För 14000 år sedan är isen helt borta från området och både Skällinge och höjderna vid Rolfstorp ligger vid strandkanten. T.h. För 13000 år sedan är Himleån en grund havsvik ända upp +ll Rolfstorp. Området vid Grimeton är en större ö. T.v. För 12000 år sedan ligger Grimeton vid stranden av en havsvik. Varberg ligger på en större ö och Trönninge börjar framträda i strandkanten. T.h. För 11000 år sedan börjar strandlinjen likna vår nu+da. Det går dock in en havsvik längs Munkån mot nordost. 4
Jordarter De olika jordarterna ger olika förutsättningarna för vattendrag, skogar och jordbruk på olika platser. Jordarterna bestämmer hur vattendraget ser ut, hur mycket de lutar och vilket bottenmaterialet är. Jordarter som isälvssediment ger också förutsättningar för större grundvattenreserver. Jordarterna är också ett historiskt bibliotek. Inlandsisen har sorterat, transporterat och lastat av olika slag av material så att vi fått morän, isälvsmaterial, grus, sand och lera. Man kan också se områden med svämsediment längs vattendragen som under hundratals och tusentals år svämmat. Områden med kärrtorv och gyttja är områden som tidigare varit våtmarker och kärr. Figur 2. Jordarter i Himleåns avrinningsområde. Historiska kartor Historiska kartor tillbaka till 1700-talet kan man hitta på Lantmäteriets hemsida. På kartorna kan man se mycket intressant som hur man använde landskapet för ängsslåtter och odlingar. Man kan se gamla gårdar, vägar, broar och kvarnar. Dessutom kan man se hur vattendraget såg ut tidigare. Från åtminstone vikingatiden och fram till mitten av 1800-talet låg gårdarna samlade i byar och omgavs av inägan. Inägan (allt som är färglagt med grönt och gult/rosa) var omgärdad av stängel för att hålla ute kreaturen från åkrar och ängar. Djuren gick under sommaren fritt på utmarken och betade. Morgon och kväll leddes djuren mellan utmarken och ladugårdarna längs de fägator som kan ses leda in till gårdarna som vita kilar på kartan. Efter slåtter och skörd lät man istället djuren gå på inägan för att beta. Alla gröna ytor är slåtterängar för insamling av hö. De ljusa gula eller rosa ytorna är åkrar. Slåtterängarna var blomrika men magra och gav inte så mycket hö. Mest hö aick man på fuktiga översvämningsmarker längs vattendragen. Den stora ytan av slåtterängar behövdes för att föda de vinterstallade djuren. Gödseln från stallet behövdes sedan för att gödsla åkrarna. Därav den stora andelen slåtterängar jämfört med åkerarealen. Kartan är 5
gjord inför laga skifte. Åkrarna var uppdelade i smala remsor där respektive gård ägde olika remsor. Denna uppdelning hade lett till allt mindre och aler remsor och gjorde det svårare att bruka åkrarna effektivt. Därför genomfördes skiftesreformer, främst under 1800-talet, för att varje gård skulle få jorden samlad runt gården, som därför också alyttades ut. Figur 3. Himle härad 1724. 6
Figur 4. Norra delen av Grimetons inägor 1782. I norr rinner Himleån. Inägorna domineras av slåterängar (grönt) som omger åkrarna (gult eller rosa). Kreaturen betade på utmarken och hölls ute från den instängslade inägan +ll dess ängarna var slagna. Djuren fördes morgon och kväll mellan ladugården och utmarken via fägatorna som sträcker sig in som vita kilar +ll gårdarna. Figur 5. Flöden, kärr och våtmarker före kanalgrävning 1840. Ur bok av John Månsagård 7
Figur 6. Generalstabskarta 1872. Här kan man se at Himleåns hela sträcka från strax nedströms Rolfstorp +ll Holmagärde är grävd och rätad. Himleån grävdes och rätades 1850. De övre delarna i höjd med Skällinge grävde senare runt 1910. I slutet av 1800-talet började också jordbruksrevolutionen med nya metoder och hjälpmedel. Förbättrad dikning, täckdikning och bättre järnplogar gjorde att nya marker kunde odlas upp som varit för blöta och tunga förut. Märgling gjordes under slutet av 1800-talet vilket innebar att man grävde upp kalkhaltig lera som spreds ut på alla åkrar. Detta mycket tunga och farliga arbete lämnade efter sig en mängd vattenfyllda gropar som ainns kvar på många platser i åkermarkerna. Många av dessa kan tydligt ses på de topograaiska kartorna i sammanställningen. Märlingen gav snabb effekt genom ph höjning som frigjorde fosfor ut jorden. I början på 1900- talet kom kalken och konstgödseln vilket gjorde att märglingen upphörde. Jordbruket mekaniserade också med traktorer och nya maskiner. Allt detta gjorde att produktionen höjdes drastiskt. Man behövde inte längre de vidsträckta ängsmarkerna utan dessa odlades upp till åker eller övergick till betesmarker. Ängs-och hagmarker är nu en sällsynthet där många numera ovanliga blommor och insekter lever kvar. Figur 7. Häradsekonomisk karta 1919-26. I stort set all ängsmark är nu omvandlad +ll åkermark (gult). 8
Skällinge skola Det ainns mycket aina och pedagogiska vatten- och landmiljöer på 300 meters gångavstånd från skolan. I viken mellan badplatsen och kyrkan ainns en långgrund vik med rik vattenvegetation där det ainns mängder med spännande småkryp att håva (1). Vid stranden ainns även rastbord att sitta vid. På udden ainns en ain grillplats och rastbord med utsikt över sjön (2). Vid den lilla skogen på udden kan man titta på träd, växter, svampar, insekter och fåglar (3). Skällingesjön är en ovanlig sjö utan utalöde och med endast en mycket liten tillförande bäck från norr. Vattnet är kristallklart vilket tyder på väldigt låga näringshalter. Det är en källsjö där det nästan bara är grundvatten som tillalöde till sjön. Vattnet rinner även från sjön i form av grundvatten mot sydväst och söder. Detta grundvatten tränger sedan ut i Himleåns dalgång. Det ainns ett stort område med isälvssediment väster om sjön som också är en grundvattentäkt och vattenskyddsområde. Norr om Skällinge ligger ett vattentorn. Det klara vattnet i sjön kan också indikera att sjön är försurad, vilket man kan kontrollera genom att mäta ph. 1 2 3 Intressanta områden at besöka. Blå markering=lämpligt för håvning. 1: Badviken. 2: Udden. 3: Skogen. 9
Topografi och markanvändning vid Skällinge, Skällingesjö och Himleåns dalgång med sidoraviner. 10
Jordarter vid Skällinge, Skällingesjö och Himleåns dalgång. Isälvssediment (grönt) ger bra förutsätningar för större grundvaten+llgångar. Svämsediment längs vatendragen visar områden som regelbundet översvämmats under hundratals eller tusentals år. 11
Inägorna för Skällinge, Kullarp och ATorps byar 1804. Röd pil visar skolans läge idag. På kartan ses Skälingesjön i norr och Himleån i söder. Inägorna domineras av slåterängar (grönt) som omger åkrarna (rosa). Kreaturen betade på utmarken och hölls ute från den instängslade inägan +ll dess ängarna var slagna. Djuren fördes morgon och kväll mellan ladugården och utmarken via fägatorna som sträcker sig in som vita kilar +ll gårdarna. 12
1. Badviken vid Skällingesjön Mellan kyrkan och badstranden ligger en långgrund vik med rik vattenvegetation och mängder av småkryp som man kan håva. Bland småkrypen kan man hitta dagsländor, trollsländor, vattenspindlar, dykare, virvelbaggar, snäckor och mycket annat. Här växer en mängd olika vattenväxter. Med både vattenväxter och småkryp kan man lätt ordna ett litet akvarium där man kan studera livet i vattnet. Vid stranden växer klibbal och bindvide. När videt blommar tidigt på våren är det viktigt för humlor, bin och ajärilar. Vilken tillhör en gammal samfällighet. Det innebar att man ägde sådana tillsammans i byn för gemensamt bruk. I detta fallet ska det ha varit för att ta vatten till djuren. Våtmarksväxter Topplösa Sylört Trådstarr Knappsäv Jä$egröe Flaskstarr Kärrsilja Åkermynta Löktåg Va$enklöver Rörflen Svärdslilja Kaveldun Skogssäv Stor igelknopp Viken vid badstranden. 2 och 3. Udden och skogen Udden är bevuxen med ek, gran, tall, bok och björk. På marken växer mycket blåbär och väggmossa. Fåglar som man kan se och höra är exempelvis kungsfågel, blåmes och entita. Här ainns också en stor myrstack. Skogen och rastplatsen vid udden. 13
Rolfstorps skola Vid Rolfstorps skola ainns alera aina och intressanta vattenmiljöer och även en hel del fornlämningar. Strax öster om skolan ainns en alsumpskog (1) med vattenfyllda delar där grodor leker på våren. Man kan då ta in ägg för att studera utvecklingen av grodynglen för att sedan släppa tillbaka dem. När det ainns vatten kan man även håva andra småkryp. Nordlings ö (2) är en fascinerande plats med lämningar av en gård. Här rinner Himleån mycket vackert och vid lägre vattenalöden är det mycket bra att håva småkryp här. Miljön vid den gamla stenbron (3) är mycket vacker. Här kan man se Himleån bra och från bron kan man se lax- och öringungar. På kullen söder om vägen vid kyrkan ainns alera uråldriga ekar (5). Stensåns bäckravin vid Gässlösa naturreservat är som en förtrollad värld. Även här kan man håva vid lägre vattenalöden eller bara undersöka området. Söder om vägen ainns ett gammalt grustag med en tillfällig vattensamling i botten. De sandiga sydsluttningarna är ett eldorado för intressanta vildbin och ajärilar. De många fornlämningarna i form av gravhögar, rösen, domarringar och fornåkrar i området vittnar om att platsen varit viktigt för människor under mycket lång tid. Tidigare var hela det alacka området söder om Rolfstorp en grund havsvik med utmärkta förutsättningar för aiske och jakt. Vid kyrkan ainns dessutom rester av ett borgtorn, möjligen från medeltiden. 4 1 3 5 6 2 Intressanta områden at besöka. Blå markering=lämpligt för håvning. Röd markering=övriga pedagogiska vatenmiljöer. Grön markering=pedagogiska landmiljöer. 1: VaTensamling. 2: Nordlings ö. 3: Gamla bron. 4: Gässlösa. 5: Gamla ekar vid kyrkan. 14
Topografi och markanvändning vid Rolfstorp och Himleåns dalgång. Inägorna +ll Rolfstorps by 1794. Röd pil visar skolans läge idag. Rosa ytor är åkrar och grönt är slåterängar. Alla hus samt kyrkan är utritade. Mot norr ses fägatorna mellan gårdarna och utmarken där kreaturen gick och betade på dagarna. Jämför åns meandrande form som stämmer bra med dagens form. 15
Jordarter vid Rolfstorp och Himleåns dalgång. Svämsediment längs vatendragen visar områden som regelbundet översvämmats under hundratals eller tusentals år (svämplan). 16
1. Alsumpskog Strax nordost om skolan ainns en alsumpskog där det under våren ainns grunda vattensamlingar. Här leker grodor i april. Ägg kan tas in i små akvarier där man kan följa utvecklingen. I vattensamlingarna kan man håva och hitta många andra småkryp som också kan tas in till akvariet. Alsumsupkogar har också ett rikt fågelliv med mesar, sångare och hackspettar. Man kan också fundera på var vattnet från skogen tar vägen? Älggräs, humle, nejlikrot 2. Nordlings ö Nordlings ö är en ö i Himleån. Här bodde en man som hette Axel Nordling med sin familj. Axel var skollärare och politiskt aktiv i Rolfstorp under sista hälften av artonhundratalet. På Nordlings ö fanns en liten gård med boningshus, ekonomibyggnader och även en kvarn i ån. Alla husen är idag borta men rester av grunder kan fortfarande ses och de gamla äppelträden, humle och ett gammalt vårdträd i form av en lönn vittnar om den gångna tiden. En bro leder ut till ön och omedelbart till höger ainns en långgrund ain plats där man kan håva småkryp när alödet är lagom. Ån rinner naturligt slingrande och man kan se hur vattnet eroderar kanter, transporterar och sorterar materialet i olika grovlek som sand, grus och sten. Stränderna är bevuxna med klibbal och man kan se hur deras rötter armerar och skyddar mot erosion i kanterna. På ön kan man titta på växter, insekter och lyssna på fåglar. Här ainns också en öppen samlingsplats. Himleån nära bron som leder +ll ön. Ön ses på bildens vänstra sida. I förgrunden ses bankar med grus och sand som transporterats av vatnet och som sedan avsats på lugnare platser. I bakgrunden ses alröter som skyddar kanterna mot erosion. 17
Bron som går över Himleån +ll Nordlings ö. Goda äpplen. Gammalt vårdträd i form av en lönn. Humle som klätrar i buskar och träd på ön. 3. Gamla bron Det är en ain gångväg med vackra omgivningar på den gamla vägen västerut förbi Rolfstorps kyrka, över Himleån och vidare mot Gässlösa naturreservat. Den gamla vägen syns bra på kartan från 1794. En vacker stenbro går över ån där man kan studera ån. Uppströms rinner ån lugnalytande och meandrande med alacka skogsbevuxna stränder som svämmas över vid högre alöden. Detta är svämplan med lager av svämsediment som kan ses på jordartskartan. Längs kanterna kan man se färska avsättningar av ain sand. Historiskt har dessa områden varit öppna slåttermarker. Översvämningarna tillförde näringsrikt sediment vilket gav bra höskördar. Vid bron och nedströms ainns mer strömmande steniga partier som är lekplats för lax och öring. Från bron kan man se lax- och öringungar. På stenar växer näckmossa och bäcklav. Ute i vattnet växer den ljusgröna vattenväxten lånke. Sträckan är inte så lättillgänglig för håvning. Bäst är nog den västra sidan strax nedströms bron. Uppströms bron där ån rinner lugnare är stränderna branta och ån djup vilket gör den olämplig för håvning. Fågellivet är dock rikt med sjungande fåglar som rödhake, trastar och sångare av olika arter. Alsumpskogarna är värdefulla för hackspettar som mindre hackspett. 18
Den gamla landsvägen set mot öster. Stenbron. Lugnflytande sträcka med alsumpskog uppströms bron. Fyra lax-/öringungar och lånke set från bron. 19
4. Gässlösa naturreservat Stensån, som är ett bialöde till Himleån, rinner genom Gässllösa naturreservat. Här ainns en bäckravin där det känns som att komma in i en annan värld. Området är bevuxet med ädellövskog, främst bok, och på våren är här ett rikt fågelliv. På hösten kan man se många olika arter av svampar. På vägen till reservatet passerar man Hovgårds kvarn som var i drift fram till 1990-talet. Längre uppströms ainns rester av en kvarn från mitten av 1800-talet. 2006 revs här dammen samtidigt som man återskapade den gamla fåran. Nu leker laxen återigen uppströms kvarnen. Strax norr om kvarnresterna står en mycket gammal jätteek. På toppen av Böstesberget har man en ain utsikt över Himleåns dalgång. En gångväg ainns hela vägen från Rolfstorp till Gässlösa. Mer om Gässlösa naturreservat ainns att läsa på nätet. Stensån i den vackra bäckravinen. Det finns got om promenads+gar i området. JäTeeken strax norr om kvarnresterna från 1800-talet. Utsikt från Böstesberget. 20
5. Gamla ekar vid kyrkan På kullen vid Rolfstorps kyrka ainns alera mycket gamla ekar. En del är ihåliga och är då mycket värdefulla för kattugglor, aladdermöss och hundratals arter av insekter som många sällsynta skalbaggar som bara lever i sådana här hål. Hålek. 6. Grustaget Söder om landsvägen nära Gässlösa naturreservat ligger en gammal grusgrop. I botten ainns en vattensamling som torkar ut under sommaren. Grustaget ligger i isälvssediment som är viktiga grundvattenområden. Vattensamlingens yta motsvarar grundvattennivån i omkringliggande område. De sydvända sandiga och varma sluttningarna är mycket värdefulla för många insekter som vildbin och ajärilar. Det ainns nästan 300 arter av vildbin i Sverige. De alesta är solitärbin och har inga arbetare. Honan sköter själv allt och de alesta arter gräver sina bon i sandiga solbelysta och bara jordblottor. Viktig blomning för bina i området är sälg, vide, gråaibbla, höstaibbla och renfana. Grustaget med en sandig sydvänd slutning i förgrunden och den plana boten som +dvis är täckt av vaten.. 21
Göthriks skola Skolan ligger mitt i en historiskt intressant plats med en stor mängd fornlämningar. När kustlinjen tidigare låg högre var området vid Grimeton en grund havsvik med utmärkta förutsättningar för jakt och aiske. Här ainns gravfält (3) med en mängd olika högar och stensättningar. Vid skolan ainns stenåldersbosättningar och i omgivningarna har en större mängd stenverktyg hittats. Troligen har här varit plats för gamla tiders ting där man kom överens och beslutade om viktiga saker. Det är en mycket ain utsikt över Himleåns dalgång från Broåsen. Norr om Grimeton rinner Himleån som man kan se bra från vägbron (1). Eftersom kanterna är branta är det dock inte bra plats för håvning. Vattensamlingen i botten av det gamla grustaget är däremot mycket bra för håvning (2). Här är stränderna mer långgrunda och vattenvegetationen rik och det ainns gott om vattenlevande småkryp och groddjur. Betesmarken med de syd- och västvända sluttningarna är dessutom mycket bra för bin och andra insekter. Vid Grimeton ainns en serie av tydliga ändmoräner som uppstått vid inlandsisens kant. 1 3 2 Intressanta områden at besöka. Blå markering=lämpligt för håvning. Röd markering=andra pedagogiska vatenmiljöer. Grön markering=särskilt intressant fornlämningsområde. 1: Himleån. 2: Grusgropen. 3: Broåsen. 22
Topografi och markanvändning vid Göthriks skola och längs Himleån. 23
Inägorna +ll Grimetons by 1782. Gula eller rosa ytor är åkrar och grönt är slåterängar. Fägatorna mellan gårdarna och utmarken där kreaturen gick och betade på dagarna ses mot väster. Jordarter vid Göthriks skola och Himleåns dalgång. 24
1. Himleån Vid vägbron över Himleån ser man ån aint åt båda håll. Denna sträcka grävdes och rätades under mitten av 1800-talet, som på de allra alesta platser i Sverige under denna tid, för att de fuktiga markerna som då fanns runt åarna skulle kunna odlas upp till åker. I samband med dessa grävningar bildades dikningsföretag. Genom dikningsföretagen, där markägarna är medlemmar, sköts rensningar av vattendragen enligt de vattendomar som en gång har beslutats. Himleån set från vägbron. 2. Grusgropen I botten av den tidigare grusgropen ainns en grund vattensamling med rik vattenvegetation av starr och svalting. Här ser förutsättningarna mycket bra ut för vattenlevande småkryp och groddjur. De långgrunda stränderna gör också vattensamlingen till ett bra ställe att stå och håva vid. De syd och västvända betade sluttningarna blir varma och mycket värdefulla för insekter som t ex olika arter av bin. Ängsväxter som ainns och som är värdefulla är t ex gråaibbla, rotaibbla, sandvita och liten blåklocka. Andra träd och buskar i området som är mycket viktiga för blombesökande insekter är sälg, vide, nypon och hallon. Grusgropen ligger i isälvssediment som är viktiga grundvattenområden. Vattensamlingens yta motsvarar grundvattennivån i omkringliggande område. Dagvattnet från skolan leds ut till grusgropen och mynnar i den södra änden av dammen. Vid besök bör markägaren kontaktas för information om djur i hagen. VaTensamlingen i boten av grusgropen. 25
Sälg i slutning mot vatensamlingen. Norr om grusgropen rinner en bäck i et dike. 3. Broåsen Gravfältet vid Broåsen ligger på en ås med vacker utsikt över Himleåns dalgång. Här ainns ett 60- tal synliga fornlämningar från både stenålder, järnålder och bronsålder. De omfattar ett antal olika typer; fem gravhögar, tre långhögar, 20 runda stensättningar, åtta skeppsformiga eller ovala stensättningar, tre treuddar, nio domarringar, en skeppssättning och tre rektangulära eller ovala stenkretsar. Den största domarringen benämns Götriks ring, mäter 20 meter i diameter och består av 13 stora block. Även de för västkusten typiska cigarrformade långhögarna ainns representerade. Den största är 40 meter lång. Vid gravfältet har alera exklusiva fynd gjorts: Ett beslag till svärdfäste i förgyllt silver, ett beslag till en svärdsslida av silver med guldinläggningar och fragment av bägare i glas. Detta tyder på att Grimeton var centralort i ett hövdingadöme som omfattande den omgivande dalen under mellersta järnåldern. I gravfältets utkast ainns en rest sten, benämnd Slommestenen, som är fem meter hög. Stenen kallas också Kung Götriks sten. Vid besök bör markägaren kontaktas för information om djur i hagen. Broåsens gravfält. Utsikt över Himleåns dalgång från Broåsen. 26
Trönningeskolan Väster och söder om skolan ligger nära lättillgängliga pedagogiska vattenmiljöer och aina naturområden. Närmast ligger dagvattendammar där det går håva småkryp (1). Vid Göingegården ainns grunda partier i Himleån där det vid lägre vattenalöden är lämpligt att håva (2). Även söder om vägbron ainns ett parti där man kan håva vid lågt vattenalöde. Längre söderut är ån mer lugnalytande, djupare och med brantare stränder vilket gör den olämplig för håvning. Här ainns däremot bra platser att studera ån och des former (4). Ytterligare mot öster ligger en lertag till tegelbruk som är vattenfyllt (5). Söder om ån ainns ett mycket ain område med öppna ängsmarker och eksskogar där man kan ströva runt på stigar (6). Området är historiskt intressant. Söder om skolan på höjderna vid Barnabro ligger alera bronsoch järnåldersgravar i form av rösen och stensättningar. Nordväst om skolan ligger Ny Varbergs medeltida stadsområde och klosterruin där Himleån och Munkån rinner samman. Från havet drogs båtarna upp i en grävd kanal. Man kan se resterna av den tidigare vallgraven som omgav staden. Här ligger även Linhovs gård med medeltida anor. Göingegården består av kulturhistorisk intressanta byggnader, bl. a ainns en gammal kvarnbyggnad som omnämns i skriftliga källor första gången 1606 som Nedramölla, samt ett gammalt bryggerihus. 1 2 3 4 6 5 Intressanta områden at besöka. Blå markering=lämpligt för håvning. Röd markering=andra pedagogiska vatenmiljöer. Grön markering=särskilt intressant landmiljö. 1: DagvaTendammar. 2 och 3: Himleån vid Göingegården. 4: Himleån vid Barnabro. 5: Tegelbruksdamm. 6: Naturområde vid Barnabro. 27
Topografi och markanvändning vid Trönningeskolan och längs Himleån. Observera at den östra vallgraven +ll Ny Varberg syns tydligt. 28
Inägorna vid Lindhov 1775. Grönt markerar slåterängar och gult är åkermark. 29
Himleån (Ladugårdsån) vid Göingegården och Lindhovs gård 1792. Trönninge bys inägor år 1811. Grönt markerar ängsmarker och rosa är åkrar. 30
Jordarter vid Göthriks skola och Himleåns dalgång. 31
1. DagvaOendammar Strax väster om skolan ligger två dagvattendammar. Dagvattnet från tak och asfalterade ytor leds hit för att dels renas och dels bromsa upp snabba alödestoppar som kommer från hårdgjorda ytor. Eventuella utsläpp som olja från bilar blir synliga i dammarna och kan hejdas innan de når ån. Dammarna är lämpliga att håva småkryp, grodor och salamandrar i. Dammarna omges av öppna marker med där det blommar rikligt med klöver. Detta är mycket värdefullt för olika arter av humlor och bin. Det stora öppna området är lämpligt att skapa blomrika slåtterängar i för ajärilar, humlor och bin. Man kan även ha bikupor och bihotell för vildbin. Det ainns några stenhögar och stenmurar i området som är utmärkta övervintringsplatser och gömställen för grodor, paddor, salamandrar, ödlor och insekter. Hela området kan vara ett utmärkt uteklassrum för skolan. En av dagvatendammarna väster om skolan. I förgrunden blommar rödklöver. 2 och 3. Himleån vid Göingegården Alldeles intill område 1 rinner Himleån. Vid Göingegården ainns ett stenigt parti där ån delar upp sig i två fåror. Fåran som ligger närmast skolan är grund och lämplig att håva småkryp i vid lägre vattenalöden. Här kan man hitta helt andra arter än man gör i dagvattendammarna. Bäst är att sätta håven mot botten och vända på stenar uppströms så att djuren driver med in i håven. Bäckravinen är mycket ain och stränderna är bevuxna med klibbal. På hösten vandrar lax och havsöring upp för att leda i ån. Längs ån kan man se och höra fåglar som forsärlan. Vid bron ligger en kvarnbyggnad Nedramöllan som nämns i skrift första gången 1606. 32
Den västra åfåran närmast skolan. Vid låga flöden är den grund och lämplig at undersöka. Öster om Himleån går en stig mot söder genom ett lövträdsbevuxet område. Strax kommer man åter ut i ett mer öppet område längs ån och strax innan ån delar upp sig ainns steniga grundare partier som kan vara lämpliga att håva i vid låg vattenföring. Även söder om vägbron finns grundare och stenigare par+er. 4. Himleån vid Barnabro Längre uppströms alyter Himleån långsammare längs ett alackare parti. Här är ån djupare och kanterna brantare vilket inte gör det olämpligt för håvning. Stränderna är främst bevuxna av klibbal vars rötter klär in och armerar åkanterna så att erosionen bromsas. Mellan träd ser man ofta erosionsaickor. Här växer även knäckepil vars rötter inte fungerar på samma sätt och de grova träden lägger sig ofta ner. På stränderna växer älggräs samt den invasiva arten jättebalsamin. Vid område fyra kan man studera hur ett vattendrag formar fåran och stränderna. I ytterkurvor ser erosion och i innerkurvor sedimenterar sand och annat material. På så sätt alyttar sig fåran hela tiden vilket är helt naturligt. Vid höga alöden svämmar stränderna över och blir sk svämplan. När sand och annat sedimenterar på stränderna bilda upphöjda åsar längs stränderna, sk levéer och utanför dessa sänkor som är blötare. 33
Längre österut är ån djupare och mer lugnflytande. Här kan man se levéer. 5. Tegelbruksdamm och dagvaoenutlopp Ytterligare mot öster ligger ett gammalt lertag där leran använts för tegeltillverkning. Nu är lertaget vattenfyllt och igenvuxet. Vattenväxter som ainns är besksöta, veketåg, skogssäv, älggräs, mannagräs, vass och kaveldun. Gångvägen går strax intill dammen. Här mynnar även dagvatten från industriområdet vid Kvarnagården. Dagvatten kommer från asfalterade ytor och tak i området. Eftersom vattnet leds av från ytan istället för att rinna ner i marken kan det bli snabba alödestoppar. För att minska erosionen ligger stenblock vid utloppet av dagvattenrören. Länsar ligger i vattnet för att fånga upp olja som kan läcka från fordon och annat. Tegelbruskdammens norra del nära gångvägen och utloppet av dagvatenröret. 6. Barnabro Här ligger ett mycket aint område med öppna marker på en höjd. Delar av området har en värdefull ängsalora med liten blåklocka, bockrot, ängshavre, gullris, röllika, ljung, backtimjan, höstaibbla, käringtand och gulsporre. Här växer även olika blommande buskar och träd som vinbär, vildapel, lönn, nypon, rönn, oxel, olvon och hagtorn. Detta gör området mycket värdefullt för insekter som ajärilar, humlor och bin. De slitna stigarna är lämpliga boplatser för olika arter av solitärbin. I området ainns också gångvägar genom eksgogar och längs ån ainns alusmpskogar. Området är mycket fågelrikt och på våren hörs en kör av olika fågelarter som trastar, rödhakar och olika sångare. Här ligger också alera brons- och järnåldersgravar i form av rösen och stensättningar här har även legat en hällkista som är borttagen. Platsen är även känd för en undersökt stenåldersboplats med där man hittat gott om gropkeramik. 34
T.v. En sydvästvänd blomrik slutning i den västra delen av området. T.h. Området ser mycket bra ut för t ex kärilar och bin. En gångväg genom lövskogen i västra delen av området. T.v. Gångvägen som går söder om Himleån från Göingegården och vidare ut i området vid Barnabro. T.h. Vid Himleån finns alsumpskogar på svämplanen som kan ses från s+garna. 35
Hagaskolan Hagaskolan (och andra skolor i Varberg) har tillgång till alera intressanta vattenmiljöer och naturområden. I grönområdet vid Brunnsberg ainns några dammar som ligger inom Himleåns avrinningsområde. Den norra (1) är grund och rik på vattenväxter och därför lämplig att håva småkryp i. Här ainns också fornlämningar i form at stensättningar och hällristning. Vid Getteröns naturreservat (2), där Himleån mynnar i ett av norra Europas värdefullaste våtmarksområden, ainns uteklassrum och mycket att titta på som bihotell, sagostig och fåglar från gömslen och utsiktsplats. Bra förutsättning att studera livet i havet ainns vid Djupadräkt (3). Här ainns steniga och långgrunda stränder där man kan håva och leta djur. Miljöerna längs Himleån vid Göingegården och Barnabro är också inom rimligt avstånd (se Trönningeskolan). 1. Brunnsberg Området genomkorsas av gångvägar och är bevuxet av skog med ek, björk, tall, bok, lönn och aläder. Här ainns många andra växter som storrams och kaprifol. På våren kan man höra många fåglar sjunga som koltrast, rödhake, boaink och lövsångare. I den norra delen ainns el liten vattensamling som är bevuxen med svalting, kråkklöver och mannagräs. Här ainns gott om småkryp och groddjur som man kan håva. VaTensamlingen i norra delen av området och gångvägen som leder in från söder. 36
Se Trönningeskolan 2 1 3 Intressanta områden at besöka. Blå markering=lämpligt för håvning. Röd markering=andra pedagogiska vatenmiljöer. Grön markering=särskilt intressant landmiljö. 1: Brunnsberg. 2: GeTeröns naturreservat. 3: Djupadräkt. 37
Utmark för omgivande byar i Träslövs socken 1778. Storskileskarta. 38
2. GeOeröns naturreservat Himleån mynnar i Getteröns naturreservat som består av en grund havsvik, betade strandängar, vassområden och bassänger. Här häckar många ovanliga vårmarksfåglar som skäraläcka, rödspov, skäggmes, brun kärrhök och snatterand. Vår och höst rastar tusentals gäss, änder och vadare. Vissa alyttar från sibiriska tundran till Europas eller Afrikas kuster. På vintern övervintrar havsörnar i området och ibland ses ett femtontal örnar. Vid naturumet ainns mycket att titta på som fågelgömslen, utsiktsplats, utställning, naturstig och bihotell. Man har även ett särskilt program för skolor. Utsikt över viken och strandängarna från utsiktsplatsen. Uteklassrum och spång ut +ll et av fågelgömslena. Sagos+g, bihotell och plats för bikupa. 39
3. Djupadräkt Längs stranden går en promenadstig och längs den blockiga stranden kan man håva och leta smådjur bland stenar och tång. Uppe på stranden ainns klippor, gräsytor och snår med många olika växter, fåglar och insekter. Viken set mot norr. Viken set mot söder. 40
LäsRps Om området Vattenmyndigheten. Sammanställning för åtgärdsområde 14. Himleån http:// www.vattenmyndigheterna.se/sitecollectiondocuments/sv/vasterhavet/publikationer/ samradsdokument/åtgärdsområdessammanställningar%20indelat%20per%20län/ Halland/14-himlean.pdf Getteröns naturum http://getteron.com Kartor Sveriges länskarta https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/? appid=7b933d2ea9084c4dab4bfe38dd87f7ec Historiska kartor https://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/search.html? swedish=true&user=public&arv=false&pul=true&asurl=https%3a%2f%2farkivsok.lan tmateriet.se%2farkivsok%2fstartpage.html&hk_contextpath=%2fhistoriskakartor SGU kartgenerator (t ex jordarter, kustlinjer) http://apps.sgu.se/kartgenerator/ maporder_sv.html Google maps https://www.google.com/maps VISS Vattenkartan https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/? appid=1589fd5a099a4e309035beb900d12399 Skogens pärlor https://kartor.skogsstyrelsen.se/kartor/ Fornsök http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html Riksarkivet https://riksarkivet.se/geometriska 41