Dina socialförsäkringsrättigheter i Estland
Informationen i denna vägledning har utarbetats och uppdaterats i nära samarbete med de nationella företrädarna för det ömsesidiga informationssystemet om social trygghet inom EU (Missoc). Ytterligare information om nätverket Missoc finns på Internet: http://ec.europa.eu/social/main.jsp?langid=sv&catid=815 Vägledningen ger en allmän beskrivning av socialförsäkringssystemen i respektive länder. Ytterligare information kan hämtas från andra publikationer från Missoc, som samtliga nås genom nämnda länk. Du kan även kontakta de behöriga myndigheter och institutioner som förtecknas i bilaga till vägledningen. Varken Europeiska kommissionen eller någon annan person som företräder kommissionen kan hållas ansvarig för hur informationen i denna publikation används. Europeiska unionen, 2012 Återgivning tillåten med angivande av källan. Juli 2012 2
Innehållsförteckning Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering... 4 Inledning... 4 Organisation av det sociala skyddet... 4 Finansiering... 5 Kapitel II: Hälso- och sjukvård... 6 Rätt till hälso- och sjukvård... 6 Omfattning... 6 Tillgång till hälso- och sjukvård... 6 Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom... 7 Rätt till kontantförmåner vid sjukdom... 7 Omfattning... 7 Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom... 7 Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap... 8 Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap... 8 Omfattning... 8 Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap... 8 Kapitel V: Förmåner vid invaliditet... 9 Rätt till förmåner vid invaliditet... 9 Omfattning... 9 Tillgång till förmåner vid invaliditet...10 Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner...11 Rätt till åldersförmåner...11 Omfattning...11 Tillgång till åldersförmåner...12 Kapitel VII: Efterlevandeförmåner...13 Rätt till efterlevandeförmåner...13 Omfattning...13 Tillgång till efterlevandeförmåner...13 Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada...14 Rätt till förmåner vid arbetsskada...14 Omfattning...14 Tillgång till förmåner vid arbetsskada...14 Kapitel IX: Familjeförmåner...15 Rätt till familjeförmåner...15 Omfattning...15 Tillgång till familjeförmåner...17 Kapitel X: Arbetslöshet...18 Rätt till arbetslöshetsförmåner...18 Omfattning...18 Tillgång till arbetslöshetsförmåner...19 Kapitel XI: Minimiresurser...20 Rätt till förmåner som rör minimiresurser...20 Omfattning...20 Tillgång till förmåner som rör minimiresurser...21 Kapitel XII: Långtidsvård...22 Rätt till långtidsvård...22 Omfattning...22 Tillgång till långtidsvård...22 Bilaga : Institutioners adresser och telefonnummer samt användbara webbplatser...23 Juli 2012 3
Kapitel I: Allmänt, organisation och finansiering Inledning Rätten till att omfattas av socialförsäkringen och till sociala förmåner bygger framför allt på hemvisten. Medborgarskap ingår inte bland villkoren, och den stora andel av befolkningen som kommer från andra stater omfattas alltså också av försäkringen. Det estniska sociala trygghetssystemet bygger på tre avgiftsfinansierade sociala trygghetsförmåner: pensionsförsäkringen, sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Pensionsförsäkringen och sjukförsäkringen finansieras genom sociala avgifter, och arbetslöshetsförsäkringen finansieras genom avgifter till arbetslöshetsförsäkringen. De övriga trygghetssystemen familjeförmåner, statlig arbetslöshetsersättning, statlig pension, dödsfallsersättning och sociala förmåner till funktionshindrade är icke avgiftsfinansierade och finansieras genom statens allmänna intäkter. Organisation av det sociala skyddet Socialministeriet (Sotsiaalministeerium) är ansvarigt för social trygghet och social välfärd. Under ministeriet finns en statlig myndighet socialförsäkringsrådet (Sotsiaalkindlustusamet) och två offentligrättsliga institutioner sjukförsäkringskassan (Eesti Haigekassa) och arbetslöshetskassan (Eesti Töötukassa) som är ansvariga för förvaltningen av de olika socialförsäkringsgrenarna. Socialförsäkringsrådet har hand om pensionsförsäkring, familjeförmåner, sociala förmåner för funktionshindrade personer och begravningsbidrag. Det driver även registret över försäkrade och förmånstagare. Rådet ser till att pensioner och förmåner som ska betalas ut enligt nationell lagstiftning och internationella avtal betalas i tid. Medicinska undersökningar för att bedöma permanent arbetsoförmåga utförs av en nämnd i rådet. De regionala pensionsförvaltningarna, som är underställda socialförsäkringsrådet, behandlar ansökningar om dessa förmåner och gör utbetalningar genom bank eller post. Arbetslöshetskassan har hand om arbetslöshetsförsäkringen och har till uppgift att betala ut förmåner från arbetslöshetsförsäkringen (töötuskindlustushüvitis), förmåner vid massuppsägningar och förmåner vid arbetsgivares insolvens. Från och med den 1 maj 2009 har den även hand om arbetslöshetsersättningar (töötutoetus), medan behandlingen av ansökningar samt beviljande och utbetalning sköts av de regionala arbetsförmedlingarna som är underställda arbetslöshetskassan. Sjukförsäkringskassan sköter sjukförsäkringen, som omfattar vårdtjänster, ersättning för läkemedel och kontantförmåner (sjukdom, föräldraskap och vård). Kassan ingår årliga avtal med leverantörer av vårdtjänster och betalar deras kostnader för vården av försäkrade enligt dessa avtal. Kassan betalar även ut sjuk-, föräldraskaps- och vårdförmåner direkt till de försäkrade. Andra organ inom verksamhetsområdet för socialministeriet är hälsonämnden (Terviseamet), den statliga läkemedelsmyndigheten (Ravimiamet) och yrkesinspektionen (Tööinspektsioon). Socialbidragets kontantförmåner och sociala tjänster tillhandahålls av kommunerna. Juli 2012 4
Finansiering Sjukförsäkringen och pensionsförsäkringen är avgiftsfinansierade, dvs. genom sociala avgifter (33 %) som betalas av arbetsgivaren. Arbetslöshetsförsäkringen finansieras genom en avgift på 4,2 % som betalas av arbetsgivare och arbetstagare. Sociala avgifter (sociala avgifter och avgifter till arbetslöshetsförsäkringen) betalas in till skatteverket (Maksuamet). Förmånerna som avser arbetsolycksfall och yrkessjukdomar finansieras genom sociala avgifter (arbetsgivaravgifter, avgifter från egenföretagare samt tillskott från staten), ofördelade skatter samt arbetsgivarens skadeståndsansvar. Tilläggspensionen, som är ett obligatoriskt premiepensionssystem, sköts av enskilda pensionsfonder under tillsyn av finansministeriet (Rahandusministeerium). Det är obligatoriskt att anmäla sig till premiepensionen för personer födda 1983 eller senare och frivilligt för personer födda före 1983. Premiepensionen baseras på preliminär finansiering en yrkesverksam person betalar 2 % av sin bruttolön till fonden. Staten bidrar med 4 % av de nuvarande sociala avgifterna (33 %, se ovan) och behåller 29 %. Det är frivilligt för alla att betala avgifter till det kompletterande premiepensionssystemet (tredje pelaren). Inbetalaren har rätt att få utbetalningar vid 55 års ålder eller om hon eller han drabbas av fullständig och permanent invaliditet och inte kan arbeta. Juli 2012 5
Kapitel II: Hälso- och sjukvård Rätt till hälso- och sjukvård Anställda och egenföretagare omfattas av denna försäkring, liksom även vissa andra kategorier av personer som staten betalar sociala avgifter för. Följande kategorier har lika rätt till sjukvård utan att betala sociala avgifter: Barn under 19 år. Heltidsstuderande under 24 år. Personer med statlig pension. Gravida kvinnor från och med att graviditeten blir medicinskt fastställd. Maka/make som försäkringstagaren har försörjningsansvar för, när försäkringstagaren har mindre än fem år kvar till pensionsåldern. I allmänhet krävs ingen kvalifikationstid, men för anställda måste anställningskontraktets varaktighet överskrida en månad. Du som är egenföretagare måste ha varit försäkrad i minst tre månader från dagen för inskrivning i sjukförsäkringskassan. Omfattning Vilka tjänster som omfattas av sjukförsäkringen beror på sjukförsäkringsbudgetens begränsningar. Bland annat ingår konsultationer hos allmänläkare och specialistläkare (inklusive hembesök), laboratorieprover, förebyggande hälsoundersökningar, undersökningar och behandlingar som utförs vid fristående mottagningar och på sjukhus, sjukhusvård (bl.a. vård som ges av sjuksköterskor och nödvändiga läkemedel), mödravård, förlossning och vård efter födseln. Sjukförsäkringssystemet omfattar även receptbelagda läkemedel som den försäkrade får till ett lägre pris. Sjukförsäkringskassan betalar ut mellanskillnaden till apoteken. Tillgång till hälso- och sjukvård Estland har ett nationellt hälso- och sjukvårdssystem som omfattar förmåner som medicinsk vård och där du som försäkrad själv får välja allmänläkare. Patienterna betalar själva en del av kostnaderna genom att betala avgifter inom öppenvården och dygnsavgifter för sjukhusvistelser. De som tillhandahåller vårdtjänster har rätt att ta ut avgifter för hembesök och besök hos specialister inom öppenvården upp till högst 3,20 euro. Sjukhusen har rätt att ta ut en dygnsavgift på högst 1,60 euro per dygn under högst tio dagar. Juli 2012 6
Kapitel III: Kontantförmåner vid sjukdom Rätt till kontantförmåner vid sjukdom Sjukpenning betalas ut (dvs. utan kvalifikationstid) om du tillfälligt är oförmögen att arbeta och du på grund av sjukfrånvaro förlorar inkomst för vilken sociala avgifter ska betalas. Omfattning Sjukpenningen uppgår till 70 % av inkomsten vid sjukhusvistelse, öppenvård eller karantänvistelse, och till 100 % vid olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom. Ersättningen beräknas utifrån ett referensbelopp som motsvarar din genomsnittliga dagsinkomst (för vilken sociala avgifter ska betalas). Om du är egenföretagare är referensersättningen den inkomst som du har betalat sociala avgifter för under de föregående kalenderåren. Det finns ingen övre inkomstgräns, varken för sjukpenningbeloppet eller för den sjukpenninggrundande lönen. Sjukpenningen betalas ut från och med den första dagen efter att det första sjukintyget utfärdas. Man tillämpar alltså en karenstid på fyra dagar. Sjukpenningen betalas ut från den fjärde dagen efter att den försäkrades sjukfrånvaro inleddes. Från den fjärde till den åttonde dagen av den försäkrades sjukfrånvaro ska sjukpenningen betalas av arbetsgivaren. Sjukpenningen uppgår till 70 % av den anställdes genomsnittliga lön. Därefter betalas sjukpenningen av sjukförsäkringskassan. I allmänhet betalas sjukpenningen ut fram till och med utgången av den sjukfrånvaro som anges på sjukintyget, upp till högst 182 på varandra följande vardagar av sjukfrånvaro. När det gäller tuberkulos kan sjukpenningen betalas ut för högst 240 på varandra följande vardagar. Om du tillfälligt måste byta arbetsuppgifter av hälsoskäl täcker sjukpenningen skillnaden i lön och betalas ut under högst 60 dagar. Du har rätt till ersättning för vård av familjemedlemmar under högst 14 dagar. Du betalar inkomstskatt för sjuk- och vårdförmånerna. Arbetsoförmåga bedöms av en läkarkommitté och uttrycks i tiotals procent (10 %, 20 %, 30 % osv. upp till 100 %). Utvärderingsprocessen är likadan oavsett om det gäller ett funktionshinder eller arbetsoförmåga. Bedömningskriterierna för att fastställa graden av arbetsoförmåga eller funktionshinder skiljer sig dock åt. Det finns särskilda tillägg som täcker kostnaden för att vårda sjuka barn (se Missoctabellerna för närmare uppgifter). Det finns ingen dödsfallsersättning. Tillgång till kontantförmåner vid sjukdom Ansökan skickas till sjukförsäkringskassan. Ansökan bör åtföljas av ett läkarintyg från din läkare. Sjukpenningen betalas ut vid sjukdom, skada, karantänvistelse eller om du av hälsoskäl tillfälligt överförs till andra arbetsuppgifter. Förmånerna sätts in på mottagarens bankkonto. Juli 2012 7
Kapitel IV: Förmåner vid moderskap och faderskap Rätt till förmåner vid moderskap och faderskap Du har rätt till kontantförmåner om du tillfälligt är oförmögen att arbeta på grund av graviditet eller förlossning. Förmånen betalas ut från och med den vardag då graviditetsintyget utfärdades, och det tillämpas ingen karenstid. Omfattning Föräldraförmånen uppgår till 100 % av referensinkomsten och betalas ut under perioden före och efter förlossningen upp till högst 140 dagar. Om du på grund av din graviditet tillfälligt behöver byta arbetsuppgifter betalas mellanskillnaden mellan din nya och din tidigare lön ut fram till föräldraledighetens början. Du betalar inkomstskatt för kontantförmåner vid föräldraskap. Föräldraskaps- och sjukförsäkring är avgiftsfri. Tillgång till förmåner vid moderskap och faderskap Ansökan skickas till sjukförsäkringskassan. Juli 2012 8
Kapitel V: Förmåner vid invaliditet Rätt till förmåner vid invaliditet Invaliditetsrisken täcks av två pensionsformer: Invaliditetspension och statlig invaliditetspension. Följande personer har rätt till invaliditetspension i Estland: personer som är bosatta i Estland från 16 års ålder och fram till pensionsåldern och som har en permanent nedsättning av arbetsförmågan med minst 40 % och som fram till dagen för pensioneringen har haft sammanlagt minst ett års pensionsberättigande arbete i åldern 25 26 år. Denna period förlängs med ett år vart tredje år, och uppgår till 14 år vid 60 års ålder. Personer som har en permanent nedsättning av arbetsförmågan på minst 40 % men som inte har tillräckligt många pensionsgrundande tjänsteår har rätt till en statlig pension på grund av arbetsoförmåga. För att vara berättigad till denna pension måste du ha varit bosatt i Estland under minst ett år, och du får inte ha pension från någon annan stat. Vid total arbetsoförmåga (100 %) kan en person inte försörja sig på grund av ett allvarligt funktionshinder till följd av en sjukdom eller skada. Vid partiell arbetsoförmåga (10 90 %) kan en person arbeta och försörja sig, men har inte kapacitet att utföra ett arbete som motsvarar den nationella normala arbetstiden (dvs. 40 timmar per vecka) på grund av ett funktionshinder till följd av en sjukdom eller skada. Omfattning Vid beräkningen av invaliditetspensionen används det högsta av de två följande beloppen: Ålderspensionsbeloppet beräknat utifrån personens pensionsberättigande tjänsteår och pensionsförsäkringskoefficienter (dvs. det normala ålderspensionsbeloppet). Ålderspensionsbeloppet för en person som har 30 pensionsberättigande tjänsteår. Invaliditetspensionsbeloppet motsvarar den procentuella nedsättning av arbetsförmågan som används vid beräkningen, men understiger aldrig det statliga pensionsbeloppet (rahvapensioni määr). Det statliga pensionsbeloppet är fastställt till 134,10 euro per månad. Den statliga invaliditetspensionen utgörs av den procentandel av den statliga pensionen som motsvarar nedsättningen i arbetsförmåga. Invaliditetspensionen och den statliga invaliditetspensionen beviljas för hela den period som arbetsoförmågan varar. Arbetsoförmåga kan fastställas för perioder på sex månader, ett år, två år, tre år, fem år eller fram till ålderspension, men inte längre än fem år. Om du har invaliditetspension överförs du till ålderspensionssystemet när du uppnår pensionsålder. Om du har statlig invaliditetspension överförs du till det statliga ålderspensionssystemet när du uppnår pensionsålder. Juli 2012 9
Tillgång till förmåner vid invaliditet Ansökan ska lämnas till socialförsäkringsrådets regionala pensionskontor. Juli 2012 10
Kapitel VI: Ålderspensioner och åldersförmåner Rätt till åldersförmåner Ålderspensionen bygger på tre pelare: Det statliga pensionssystemet (första pelaren). Obligatoriskt premiepensionssystem (andra pelaren, infördes i juli 2002). Frivilligt privat pensionssparande (tredje pelaren). Första pelaren Det statliga pensionssystemet har två nivåer: en inkomstpension och en statlig grundpension. Du som har arbetat i minst 15 pensionsberättigande år i Estland har rätt till ålderspension. Pensionsåldern är 63 år för män och 61,5 år för kvinnor. Pensionsåldern kommer gradvis att höjas för kvinnor så att pensionsåldern blir 63 år för både kvinnor och män 2016. Den statliga grundpensionen betalas ut till alla invånare som har fyllt 63 år och har bott i Estland i minst fem år före begäran om pension, men som inte haft minst 15 pensionsberättigande anställningsår i Estland. Den sökande måste ha bott i Estland i minst fem år omedelbart före begäran om pension. Endast pensionerna i första pelaren tas upp nedan. Andra pelaren Avgifterna till den andra pelaren är obligatoriska för personer som är födda efter 1983. För alla övriga löntagare är det frivilligt att delta i detta system. Tredje pelaren Finansieringen av de frivilliga pensionsförsäkringarna i den tredje pelaren sker i två former: pensionsförsäkringar via godkända privata försäkringsföretag och pensionsfonder som förvaltas av privata fondförvaltare. Omfattning Ålderspensionen består av tre kumulativa delar: Ett grundbelopp som utgör den solidariska delen i systemet (för närvarande 114,65 euro). En del som är knuten till anställningstiden under arbetsperioderna fram till den 31 december 1998. En pensionsförsäkringsdel som tillämpas för arbetsperioder från och med den 1 januari 1999. Juli 2012 11
I pensionsformeln bygger rättigheter som har förvärvats före den 1 januari 1999 på tidsperioder, medan de nya pensionsrättigheterna från och med den 1 januari 1999 baseras på de inbetalda sociala avgifterna. Personer som inte har haft tillräckligt många pensionsberättigande anställningsår i Estland men som har fyllt 63 år och har bott i Estland under minst fem år före pensionen har rätt till en statlig pension som uppgår till det statliga pensionsbeloppet 134,10 euro 2012. De pensioner som betalas ut och de tre värden som avgör pensionsbeloppen indexeras årligen för att kompensera för höjningar i konsumentprisindex och intäkterna från de sociala avgifterna (20 % respektive 80 %). Enligt gällande skattelagstiftning i Estland är den del av den månatliga pensionen som överskrider 192 euro beskattningsbar. Vid beräkningen tas inte hänsyn till månader för vilka retroaktiva utbetalningar har gjorts, utan det är det faktiska belopp som betalas ut under en månad som beskattas. År 2012 var alla inkomster upp till 144 euro skattebefriade. Det är möjligt att gå i pension tidigare än den formella pensionsåldern (eller omvänt skjuta upp pensionen) under förutsättning av en försäkringsmatematisk justering. Tillgång till åldersförmåner Ansökan ska lämnas till socialförsäkringsrådets regionala pensionskontor. Förmånerna sätts in på mottagarens bankkonto. Juli 2012 12
Kapitel VII: Efterlevandeförmåner Rätt till efterlevandeförmåner Liksom för ålders- och invaliditetspensionerna täcks efterlevanderisken genom två slags pensioner: efterlevandepension och statlig pension för efterlevande. Familjemedlemmar som den avlidne hade försörjningsplikt för har rätt till pension under förutsättning att den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet hade tillräckligt många invaliditets- eller ålderspensionsberättigande tjänsteår. Om familjeförsörjaren inte uppfyllde detta villkor har de efterlevande rätt till en statlig efterlevandepension på villkor att den avlidne hade bott i Estland under minst ett år före sin död. Efterlevandepension och statlig pension betalas inte ut till personer som förvärvsarbetar, utom när det gäller barn under 18 år eller studerande som inte har fyllt 24 år och som bedriver heltidsstudier. Omfattning Den avlidnes maka/make, barn (och i vissa fall andra släktingar som syskon eller föräldrar) är förmånsberättigade under förutsättning att avgifterna har betalats in. Efterlevandepensionen beräknas på ett liknande sätt som pensionen vid arbetsoförmåga. Det högsta av de båda följande beloppen används vid beräkningen: Ålderspensionsbeloppet beräknat utifrån personens pensionsberättigande tjänsteår och pensionsförsäkringskoefficienter (dvs. det normala ålderspensionsbeloppet). Ålderspensionsbeloppet för en person som har 30 pensionsberättigande tjänsteår. Efterlevandepensionens faktiska belopp uppgår till 100 % av den teoretiska pensionen när försörjningsbördan omfattar tre personer eller fler, 80 % av den teoretiska pensionen när försörjningsbördan omfattar två personer, 50 % av den teoretiska pensionen när försörjningsbördan omfattar en person. Den statliga efterlevandepensionen beräknas enligt samma procentsatser men tillämpas på de statliga pensionsbeloppen. Ersättning vid dödsfall Syftet med begravningskostnadsförmånen är att hjälpa den som anordnar en begravning att täcka kostnaderna. Begravningskostnadsförmånen betalas endast ut till den kommun som anordnade begravningen om den avlidne inte har identifierats eller saknar anhöriga. Förmånens storlek fastställs av Riigikogu (Estlands parlament) varje budgetår. År 2012 uppgår förmånen till 191,74 euro. Tillgång till efterlevandeförmåner Ansökan ska lämnas till socialförsäkringsrådets regionala pensionskontor. Juli 2012 13
Kapitel VIII: Förmåner vid arbetsskada Rätt till förmåner vid arbetsskada I Estland är det sociala skydd som ges vid olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar inte ett separat system. Kostnaderna för tillhörande sjukvård och sjukpenning betalas via sjukförsäkringssystemet. Ersättning för kortare frånvaro betalas ut via sjukförsäkringen. Vid längre frånvaro betalas den ut via pensionsförsäkringen. Följande risker täcks av försäkringen: olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar. En förteckning över yrkessjukdomar fastställs genom en förordning från socialministeriet. Omfattning För olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar uppgår sjukpenningen till 100 % av lönen dvs. ersättningsnivån är högre än i andra fall (80 % beroende på behandlingsmetod). Sjukförsäkringskassan har rätt att kräva ut mellanskillnaden från den ansvarige arbetsgivaren. Bortsett från denna skillnad gäller samma regler som för sjukpenningen i övrigt. Om du blir permanent oförmögen att arbeta till följd av ett olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom har du rätt till invaliditetspension som betalas ut genom den statliga pensionsförsäkringen. Den enda skillnad i reglerna för invaliditetspension är att det inte krävs någon lägsta försäkringsperiod för att ha rätt till ersättning. Vid dödsfall är arbetsgivaren skyldig att betala kostnaderna för begravningen. Arbetsgivaren kan även vara skyldig att betala kostnaderna för ytterligare tjänster, däribland läkemedel, hjälpmedel och resekostnader. Tillgång till förmåner vid arbetsskada Ansökan ska i första hand lämnas in till arbetsgivaren. Juli 2012 14
Kapitel IX: Familjeförmåner Rätt till familjeförmåner Förmåner till barn Alla som är bosatta i Estland har rätt till familjeförmåner. Särskilda villkor, bland annat åldersrelaterade, gäller för vissa förmåner (se avsnittet Omfattning nedan). Föräldraförmåner Föräldraförmåner betalas ut till föräldrar eller vårdnadshavare som är föräldralediga och bor i landet. Vårdbidrag för barn betalas ut varje månad till föräldrar som tar hand om barn i förskoleåldern. Bidraget är inte inkomstberoende. Följande personer har rätt till vårdnadsbidraget: Personer som är föräldralediga fram till det att barnet fyller tre år. Personer som har barn mellan tre och åtta år och som även har ett barn som är yngre än tre år. Personer som har tre eller fler barn yngre än åtta år. Vårdbidraget betalas inte ut om föräldrapenning eller föräldraförmån betalas för barnet. Bidraget till familjer med minst sju barn betalas ut varje månad till föräldern, vårdnadshavaren eller den person som tar hand om minst sju barn och som får barnbidrag. Funktionshindrade barn har rätt till ett månatligt bidrag. Omfattning Förmåner till barn Förmånerna till barn omfattar följande typer av förmåner: Barnbidrag. Bidrag till ensamstående föräldrar. Barnbidrag för värnpliktiga. Bidrag för familjehemsplacering. Bidrag vid födelse. Adoptionsbidrag. Bidrag när ett barn blir myndigt. Bidrag till föräldrar som tar hand om minst sju barn. Juli 2012 15
Barnbidrag Barnbidraget betalas ut varje månad. Det är inte behovsprövat. Det beräknas utifrån barnbidraget (9,59 euro) och finansieras genom statsbudgeten. Barn som går i grundskolan, går på gymnasiet eller går en yrkesutbildning, studerar heltid eller av medicinska skäl går någon annan typ av utbildning har rätt till barnbidrag fram till 19 års ålder. När barnet fyllt 19 betalas bidraget ut fram till skolårets slut. Barnbidrag för värnpliktiga Barnbidraget för värnpliktiga betalas ut för den värnpliktiges samtliga barn under militärtjänstgöringen och uppgår till fem gånger barnbidragsbeloppet per barn. Bidrag för familjehemsplacering Månadsbidraget för familjehemsplacering uppgår till sex gånger barnbidragsbeloppet. Detta bidrag betalas ut fram till dess barnet fyller 16 år, eller upp till 19 års ålder om barnet bedriver heltidsstudier. Bidrag till ensamstående föräldrar För barn där det saknas uppgifter om faderskap på födelseattesten finns ett bidrag för ensamstående föräldrar. Detta bidrag betalas ut en gång i månaden och uppgår till två gånger barnbidragsbeloppet. Bidrag vid barns födelse och adoptionsbidrag Ett bidrag vid barns födelse på 320 euro betalas ut vid varje födelse, utom om barnet är dödfött. Ett adoptionsbidrag på 320 euro betalas ut en gång per adopterat barn. Bidrag när ett barn blir myndigt Barn som inte har föräldrarna som vårdnadshavare och som har uppfostrats vid en socialvårdsinrättning eller en inrättning för barn med särskilda utbildningsbehov har rätt till ett myndighetsbidrag när de flyttar till en ny bostad och börjar föra ett självständigt liv. Bidraget uppgår till 40 gånger barnbidragsbeloppet. Föräldraförmån Genom föräldraförmånen garanteras en inkomst som motsvarar förmånsbeloppet för personer utan inkomst (100 % av referenslönen). Den betalas ut från dagen efter det att sista utbetalningen av föräldrapenningen har gjorts och upp till 435 dagar efter det att föräldrapenningen beviljades. Vårdnadsbidrag för barn Vårdbidragets storlek beror på antalet barn och barnens ålder. För varje barn under tre år uppgår bidraget till 38,35 euro. Dessutom finns ett kompletterande vårdbidrag på 6,40 euro per månad till föräldrar till barn under ett år. Juli 2012 16
För familjer som har barn under tre år och dessutom har barn mellan tre och åtta år (eller som går ut första klass i grundskolan) betalas 19,18 euro per barn mellan tre och åtta år. Vårdbidraget betalas i tillägg till det vanliga bidraget oavsett om föräldern förvärvsarbetar eller inte. Bidrag till familjer som tar hand om minst sju barn Detta bidrag ska kompensera för inkomstbortfallet för en förälder som inte har möjlighet att arbeta heltid. På det sättet garanteras förälderns framtida sjukförsäkring, pensionsförsäkring och en högre ålderspension. Under 2012 uppgick bidraget till 2,2 gånger vårdbidraget, dvs. 168,74 euro. Bidrag för funktionshindrade barn För barn som är måttligt funktionshindrade uppgår bidraget till 270 % av socialförmånsbeloppet, och till barn med svåra funktionshinder uppgår det till 315 % av socialförmånsbeloppet. Socialförmånsbeloppet, som uppgår till 25,57 euro, fastställs av parlamentet i samband med omröstningen om statsbudgeten. Tillgång till familjeförmåner Ansökan skickas till socialförsäkringsrådet. Ansökan om familjeförmåner kan även skickas in elektroniskt genom medborgarportalen. Juli 2012 17
Kapitel X: Arbetslöshet Rätt till arbetslöshetsförmåner Det sociala trygghetssystemet för arbetslöshet ligger på två nivåer: Arbetslöshetsförmåner i förhållande till inkomsten, finansierad genom obligatoriska avgifter till arbetslöshetsförsäkringen. Fast statlig arbetslöshetsersättning som finansieras genom den allmänna budgeten. Du måste vara inskriven vid arbetsförmedlingen för att ha rätt till arbetslöshetsförmåner. Arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen omfattar alla anställda. Den omfattar inte egenföretagare, ledamöter i styrelser och tillsynsmyndigheter för juridiska personer och vissa tjänstekategorier i författningsenliga institutioner. För att ha rätt till arbetslöshetsförmåner måste du ha betalat in avgifter till arbetslöshetsförsäkringen under minst tolv månader under de senaste 36 månaderna. För att få arbetslöshetsförmån (töötuskindlustushüvitis) måste den sökande dessutom vara ofrivilligt arbetslös, utan aktivt arbete, arbetsför och i övrigt inte förhindrad att ta ett lämpligt arbete, tillgänglig för heltidsarbete, mellan 16 års ålder och pensionsålder, med undantag av personer med förtida pension, inskriven som arbetslös på arbetsförmedlingen, aktivt arbetssökande. Statligt arbetslöshetsbidrag Det statliga arbetslöshetsbidraget är behovsprövat och beviljas endast till arbetslösa vars inkomster ligger under bidragsbeloppet. För att få arbetslöshetsbidraget (töötutoetus) kan den sökande vara antingen frivilligt eller ofrivilligt arbetslös men måste uppfylla villkoren ovan. Dessutom ska den sökande vara bosatt i Estland och uppfylla de villkor och göra det som fastställs i en individuell plan för arbetssökande. Omfattning Arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförmånen uppgår till 50 % av din senaste lön (upp till högst tre gånger den genomsnittliga lönen) under de 100 första dagarna, därefter till 40 % av referensinkomsten. Juli 2012 18
Arbetslöshetsförmånen betalas ut i sex månader till ett år, beroende på den sökandes avgiftsinbetalningar. Förmånen betalas ut den åttonde dagen efter begäran om ersättning, dvs. efter en karenstid på sju dagar. Arbetslöshetsförsäkringen omfattar även belopp (obetald lön, betald semester, avgångsvederlag) som löntagaren har rätt till vid massuppsägningar eller insolvens. Ersättningen finansieras helt genom arbetsgivaravgifter. De är beskattningsbara. Statligt arbetslöshetsbidrag Det statliga arbetslöshetsbidraget beräknas utifrån ett dagsbelopp som är 2,11 euro. En karenstid på sju dagar tillämpas, och bidraget betalas ut från och med den åttonde dagen efter inskrivningen vid arbetsförmedlingen. För vissa kategorier av arbetslösa, t.ex. studenter som nyligen tagit examen eller personer som har blivit uppsagda för att arbetsgivaren har tappat förtroendet för dem, är karenstiden upp till 60 dagar. Arbetslöshetsbidraget beviljas för högst 270 dagar. Denna period kan förlängas om du har mindre än 180 dagar kvar till att uppnå pensionsålder. En utbildningsersättning beviljas om du går en omskolningsutbildning. Denna ersättning bygger på dagsbeloppet 3,84 euro och betalas ut för varje utbildningsdag. Det statliga arbetslöshetsbidraget och omskolningsersättningen beskattas inte. Tillgång till arbetslöshetsförmåner Ansökan lämnas in till arbetslöshetskassan. Både det statliga arbetslöshetsbidraget och arbetslöshetsförmånen betalas ut till ditt privata bankkonto. Juli 2012 19
Kapitel XI: Minimiresurser Rätt till förmåner som rör minimiresurser Försörjningsstöd Alla invånare med inkomst och tillgångar under en viss nivå är berättigade till stödet. Det finns inga nationalitets- eller ålderskrav. Huvudmålet med systemet är att garantera att familjer eller ensamstående efter att ha betalat sina bostadskostnader (inom fastställda gränser) fortfarande har medel till existensminimum. Parlamentet fastställer detta existensminimum varje år. Bidrag till funktionshindrade Socialförsäkringsförmånerna för funktionshindrade syftar till att hjälpa dem att leva självständigt och främja lika möjligheter och social integration genom att delvis kompensera för de merkostnader som funktionshindret medför. Bidragen ges i allmänhet till personer som har ett måttligt, allvarligt eller gravt funktionshinder som leder till ökade kostnader. Arbetslöshetsbidrag Se avsnittet om arbetslöshet. Omfattning Försörjningsstöd Försörjningsstödet fastställs på grundval av de minimikostnader som är förknippade med konsumtion av mat, kläder, fotbeklädnader och andra varor och tjänster som tillgodoser grundläggande behov. Försörjningsstödets månatliga belopp är följande: Ensamstående eller första person i hushållet: 76,70 euro. Varje ytterligare hushållsmedlem (inbegripet barn): 61,36 euro. Om den som mottar försörjningsstödet har en familj vars medlemmar samtliga är omyndiga (under 18 år) har denne rätt att få en tilläggsförmån (Täiendav sotsiaaltoetus) på 15 euro utöver försörjningsstödet. Förmånerna kan uppbäras under obegränsad tid. Förmånerna förnyas varje månad. Bidrag till funktionshindrade Det finns sju olika förmåner (bidrag för funktionshindrade barn, bidrag för funktionshindrade vuxna, assistentbidrag, bidrag för funktionshindrade föräldrar, utbildningsbidrag, rehabiliteringsbidrag samt vidareutbildningsbidrag). som är utformade för att bidra till att täcka kostnaderna för rehabilitering, behov av särskild utbildning eller utbildningsassistans, yrkesutbildning, personliga assistenter eller hjälpmedel, transporter, kommunikationer eller andra allmänna tjänster. Juli 2012 20
Bidrag till vuxna med funktionshinder betalas ut varje månad för att delvis kompensera för de extra kostnader som orsakas av funktionshindret och de aktiviteter som föreskrivs i den individuella rehabiliteringsplanen, med undantag för aktiviteter som finansieras genom andra offentliga medel. De som får detta bidrag förväntas alltså använda det till rehabilitering och annan verksamhet som syftar till att förbättra deras funktionsförmåga, men de bestraffas inte om de inte gör det. När en ny rehabiliteringsplan utarbetas och graden av funktionshinder bedöms på nytt (varje halvår, varje år eller vart tredje år) görs en utvärdering av hur målen i den tidigare rehabiliteringsplanen har uppfyllts och vilka framsteg som har gjorts. Tillgång till förmåner som rör minimiresurser Försörjningsstöd Ansökan ska lämnas in senast den tjugonde dagen i månaden till den kommun där personen är stadigvarande bosatt. Den sökande ska ange namn och personnummer eller födelsedatum för de personer som kan beviljas försörjningsstöd. Ansökan ska omfatta dokument som styrker rätten att använda bostaden, inkomsten under den föregående månaden, netto efter inkomstskatt (inklusive de utbetalade bidragen till en ensamstående eller familjemedlemmar), fasta kostnader förknippade med bostaden som skulle betalas under månaden. När det finns tvivel om dokumenten som styrker inkomst och information om hemvist är riktiga ska dokumenten och informationen lämnas in för granskning till tull- och skattestyrelsens (Maksu ja Tolliamet) regionala enhet eller behörig handläggare vid befolkningsregistret. För att avgöra om ansökan om försörjningsstöd ska avslås på grundval av en egendomsbedömning har kommunens tjänstemän rätt att begära ytterligare information av den berörda personen eller andra personer (t.ex. om de har skäl att tro att den sökande har lämnat in falska uppgifter). Bidrag till funktionshindrade Bedömningen av graden av funktionshinder och de extra kostnadernas storlek görs av kommittéer av medicinska experter, men kriterierna och förfarandet skiljer sig kraftigt från dem som tillämpas vid bedömningar av arbetsförmåga. De medicinska experterna tar även hänsyn till om personens funktionsförmåga kan förbättras genom rehabilitering. Juli 2012 21
Kapitel XII: Långtidsvård Rätt till långtidsvård Långtidsvård ges som en social naturatjänst och organiseras regionalt. Alla invånare som har fyllt 18 år och som bedöms vara vårdberoende är berättigade. Det finns ingen kvalifikationstid, men läkare, sjuksköterskor eller socialarbetare gör en behovsprövning och en bedömning av funktionsförmågan. Förmån för vårdgivare Förmåner för vårdgivare beviljas dem som hjälper personer med en viss grad av funktionshinder med vardagssysslor (betala räkningar, vid behov ordna transport till läkare eller bank) och även ger vård i hemmet (personlig assistans med måltider, kläder, tvätt; hemhjälp med städning, matlagning, inköp). Omfattning Ansvaret för långtidsvården har delats mellan hälso- och sjukvården och välfärdssystemet. Hälso- och sjukvården tillhandahåller vård av sjuksköterska, geriatrisk bedömning och hemsjukvård. Välfärdssystemet tillhandahåller långtidsvård i social omsorgsinrättning, dagcentertjänster (dagvård), sjukvård i hemmet och bostadstjänster samt andra sociala tjänster. För personer med den minsta graden av beroende finns sjukvård i hemmet eller dagvård. Även familjemedlemmarna är skyldiga att finansiera långtidsvården, men om de inte har tillräckligt med pengar kan kommunen ta ansvar för detta. Förmån för vårdgivare I vissa kommuner betalas denna förmån ut till den funktionshindrade. Villkoren bestäms av kommunen och kan därför variera. Huvudvillkoret är att vårdgivaren eller den familjemedlem som vårdar ska ha utsetts av kommunen. Beloppet varierar mellan olika kommuner. Tillgång till långtidsvård Ansökan om stöd ska lämnas in till behörig kommunal förvaltning. Omsorgsberoendet bedöms av en socialassistent, medan vårdbehovet bedöms av läkare. Staten har tagit fram ett instrument för kommunernas socialassistenter, så att de kan bedöma omsorgsbehovet. Juli 2012 22
Bilaga : Institutioners adresser och telefonnummer samt användbara webbplatser Ytterligare information om villkor och enskilda socialförsäkringsförmåner kan erhållas från de offentliga institutionerna inom socialförsäkringssystemet. För socialförsäkringsfrågor som rör fler än ett EU-land kan du leta upp en kontaktinstitution i Europeiska kommissionens institutionsförteckning: http://ec.europa.eu/social-security-directory. Frågor om hur förmånerna påverkas om man är försäkrad i två eller flera medlemsstater bör riktas till: Socialministeriet: SOTSIAALMINISTEERIUM Gonsiori 29 15027 TALLINN Tfn: +372 626 9301 Fax: +372 699 2209 E-post: info@sm.ee http://www.sm.ee Socialförsäkringsrådet: SOTSIAALKINDLUSTUSAMET Lembitu 12 15092 TALLINN Informationslinje: 16106 Från utlandet: +372 612 1360 Fax: +372 640 8155 E-post: ska@ensib.ee http://www.ensib.ee Estlands sjukförsäkringskassa: EESTI HAIGEKASSA Lembitu 10 10114 TALLINN Informationslinje: 16363 Från utlandet: +372 669 6630 Fax: +372 603 3631 E-post: info@haigekassa.ee http://www.haigekassa.ee Estlands arbetslöshetskassa: EESTI TÖÖTUKASSA Lasnamäe 2 11412 TALLINN Informationslinje: 15501 Från utlandet: +372 667 9700 Skype: tootukassa http://www.tootukassa.ee Juli 2012 23
Finansministeriet: RAHANDUSMINISTEERIUM Suur-Ameerika 1 15006 TALLINN Estland Telefon: +372 611 3558 Fax: +372 611 3664 E-post: info@fin.ee www.fin.ee Juli 2012 24