Skorsten på Älgön Föredrag för Rotary 2013-01-22 Martin Fahlén 1956
Sillperioder 1556-1589 1660-1680 1747-1809 ( Stora sillperioden ) 1877-1906
Kungälv Folkmängden, som under förra qvinqvenniet minskats med 37 personer och vid 1865 års slut endast utgjorde 960, deraf 437 man- och 523 qvinkön. Anledningen till denna minskning i folkmängden har magistraten ansett otvifvelaktigt härleda sig af den allt mer och mer tilltagande landthandeln, hvilken menligt inverkar på handeln och handtverkerien i de smärre städerna.
Fattigvården, för hvilken utgifterna i synnerhet under sista året betydligt ökats, handhafves efter för längre tid tillbaka å allmän sockenstämma beslutade grunder. De egentliga fattighjonens antal har utgjort i medeltal 35, hvilka erhållit full försörjning, hvaremot deras antal, som endast åtnjutit understöd, uppgått till 16. Utgifterna för fattigvården belöpte sig under år 1870 till 4,073 r:dr.
Laxfiske i Nordre älv Inom staden bildades år 1869 ett bolag för idkande af laxfiske i Nordre grenen af Göta elf inom det stadens område tillhöriga fiskevatten. Fisket, som till en början var ganska inbringande, har dock sedermera förminskats derigenom att strandegare utefter hela elfgrenen ända ner till dess utlopp i hafvet,en mil från staden, efter förutnämnda bolags efterdöme, sjelfve äfven använda ryssjor i stor mängd.
Marstrands badinrättning, som numera, då staden såsom handelsplats är af ringa betydenhet, utgör ett nästan oundgängligt vilkor för innevånarnes utkomst, röner fortfarande stor uppmuntran från allmänhetens sida, oaktadt inrättningen, till följd af dess dåliga finansiela ställning, icke varit i tillfälle att vidtaga alla önskliga förbättringar. Badgästemes antal, barn och tjenstefolk inberäknadt, har under qvinqvenniet vexlat emellan 1,500 och 2,000 samt i medeltal belöpt sig till 1,760 årligen,
Kolera I Augusti 1866 utbröt i Marstrand kolera och fortfor under 6 veckor, skördande 28 offer af 66 insjuknade.
2012 Nordreisa
Miljoner ton sill 1965 Open Skagerrak period
Corten 1999 Resultatet av ihållande ostliga vindar. Sillen förflyttas via kompensationsströmar från naturlig lekplats på Nordsjön till bohuskusten..
Fiskerikonferensen 1883 i Lysekil med kung Oscar II Konsul Mollén satsade på sommargäster och sill presenterade produktionen i olje- och guanofabriken på Grötö. Fick en silvermedalj och en bronsmedalj. Konflikt med badgäster.
Konsul Nils Persson Startade guanofabriken på Älgön 1894 100000 kronor Göteborg-Hisingens järnvägsbolag. 1836-1919 15 årig bodbetjänt Diversehandel Handel med gödsel Gödselkung Svavelkiselgruva Koppar Malmkung
Guanohelvetet Fosfatfabrik i Helsingborg Nils Persson
Kemisten Alf Larsson 1852-1924
Landshövding greve Gustav Snoilsky med flera stiftade Göteborg-Hisingens Järnvägsbolag. Man stakade järnväg till Tjuvkil över Kornhall.
Det lider numera intet tvivel att länet genom denna på alla händer väl skötta tillverkning som med varje år bliver allt större kommer att intaga en framstående plats i den europeiska marknaden Fiskeriintendent Malm 1994
Antal 25 Antal guanofabriker i drift 20 15 10 5 0 1890 1891 1892 1893 1894 1895 1896 1897
Guanobergbrytning
1.Sillen rives sönder till den degig massa 2.Sillen kokas sönder i sitt eget vatten 3.Torkas av vakumpumpar 4.Till extraktionshuset 5.Bensinextraktion av oljan 6.Färdig guano som vitt pulver
Ton guano 16000 Tillverkning av guano 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1893 1894 1895 1896 1897
Fat olja 14000 Tillverkning av olja 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1893 1894 1895 1896 1897
1.Bryggan 2.Sillbingen 3.Vattenförråd 3.Skorsten 4.Laboratoriet 5.Grumsdammen
1.Bryggan 2.Sillbingen 3.Vattenförråd 3.Skorsten 4.Laboratoriet 5.Grumsdammen
1.Bryggan 2.Sillbingen 3.Vattenförråd 4.Skorsten 5.Laboratoriet 6.Grumsdammen
1.Bryggan 2.Sillbingen 3.Vattenförråd 4.Skorsten 5.Laboratoriet 6.Grumsdammen
Skorstenar före 1894 i Holland
Skorstenar före 2000 i Holland
Ritning av arkitekt Tor Hermond 1985
4 december 1985
1.Bryggan 2.Sillbingen 3.Vattenförråd 4.Skorsten 5.Laboratoriet 6.Grumsdammen
1.Bryggan 2.Sillbingen 3.Vattenförråd 4.Skorsten 5.Laboratoriet 6.Grumsdammen
8 från 1780 Intendenten bör med all sorgfällighet och vid ansvar hålla band derå, at de vid trankokerierna påbudne grums dammar behörigen inrättas och vidmakthållas.
Grumsdamm Järnfäste