Energiplan 2009 Lägesbeskrivning 2007 Inledning Öckerö kommuns Energiplan 2009 består av två delar, ett faktaunderlag och ett handlingsprogram. Föreliggande dokument, Energiplan 2009 Lägesbeskrivning, skall ses som en faktakälla där det ges en beskrivning av situationen just nu, den utveckling som lett fram till dagens situation och något om den förväntade utvecklingen i kommunen. Dokumentet innerhåller inga politiska ställningstaganden, vilka istället återfinns i Energiplan 2009 Handlingsprogram. Syftet med denna uppdelning är att handlingsprogrammet skall vara mer långsiktigt medan lägesbeskrivningen skall kunna uppdateras med jämna mellanrum och på sätt användas för en uppföljning av de politiska besluten. Denna upplaga, Lägesbeskrivning 2007, bygger huvudsakligen på statistik som sträcker sig fram till och med 2007. Energiplanen vill ge en helhetssyn över situationen i kommunen. Det innebär att alla energislag och samtliga sektorer som använder energi behandlas här. Helhetssynen innebär att planen även behandlar områden där kommunen har ett begränsat eller indirekt inflytande över energianvändningen. Arbetet med planen har samordnats av en styrgrupp ledd av samhällsbyggnadschef Bo Hultskär och bestående av miljö- och hälsoskyddsinspektör Tanja Barrett, elektroingenjör Stefan Ågren och Öbos vd Tomas Karlström. För underlag och sammanställning har konsult Roger Ryberg svarat.
Energiplan 2009 Lägesbeskrivning 2007 2 (16) Förutsättningar Kommunens struktur Öckerö är en av Sveriges två ökommuner utan fast landförbindelse. Kommunen består av tio bebodda öar, varav endast fyra är sammanbyggda med bro och vägbankar. Det medför att färjetrafiken är betydande, dels med kommunens egna färjor och dels med de bilfärjor som drivs av Vägverket. Kommunen erbjuder en mycket attraktiv boendemiljö, befolkningen har stadigt ökat och uppgår i skrivande stund till 12 250 innevånare. Samtidigt har de tidigare så dominerande sysselsättningarna inom fiskerinäringen minskat drastiskt, vilket medfört att de flesta yrkesverksamma arbetspendlar till Göteborg och dess kranskommuner. Kommunen är ändå centrum för landets fiskerinäring med fiskebåtar av olika storlekar, varav en del går ut för dagen, några fiskar både när och fjärran, och några besöker endast sporadiskt sin hemmahamn. Bostäderna består till övervägande del av villor, varav många får betraktas som stora med betydande volymer att värma upp. Vidare har kommunen visserligen ett maritimt klimat med relativt varma vintrar, men har i stället många blåsiga dagar, vilket tillsammans med en allmän önskan att placera husen så högt som möjligt ger avsevärda värmeförluster. Varje fastighet har sitt eget uppvärmningssystem, då det i kommunen inte finns någon fjärrvärme. Närheten till Göteborg med åtföljande höga fastighetspriser gör att andelen fritidshus är ganska liten. Olika energislag Energin är som bekant oförstörbar och det vi brukar kalla energiförbrukning är egentligen en process där ett tillstånd med högt energiinnehåll övergår till ett lägre, vilket oftast slutar med att värme tillförs atmosfären. De bränslen som används för att driva olika slag av maskiner eller för att direkt producera värme brukar delas in i fossila och förnybara bränslen. Kol, olja och naturgas räknas som fossila bränslen, eftersom de har bildats för miljoner år sedan av gamla rester av växter och djur. Förnybara bränslen tas från växter som växer idag. Förråden av dessa förnyas hela tiden. De vanligaste förnybara bränslena är ved från träd och buskar, men också säd, halm och andra växter kan komma till användning.
Energiplan 2009 Lägesbeskrivning 2007 3 (16) Torv är varken ett fossilt eller ett förnybart bränsle. Torven bildar mossar som består av ofullständigt nedbrutna växtdelar, men dessa mossar växer till under tusentals år, vilket är för långsamt för att de skall kallas förnybara. Kärnbränslen är inte fossila, utan den uran som används har funnits på jorden sedan dess skapelse för miljarder år sedan. Men mycket av den energi som vi konsumerar är i form av elektricitet, som naturligtvis inte är ett bränsle utan som produceras med olika bränslen eller med den direkt instrålade energin från solen. Energipriser I vårt samhälle är priserna avgörande för konsumenternas agerande. Priserna på olika energislag borde variera beroende på tillgång och efterfrågan, men inom energiområdet så styrs priserna främst av politiska beslut om subventioner, skatter och andra pålagor. Det är allmänt bekant att energipriserna har stigit kraftigt de senaste åren. El har historiskt sett varit det dyraste alternativet även med hänsyn taget till skillnader i verkningsgrad. Framför allt på senare år har priset på el ökat jämfört med andra alternativ, främst beroende på att olika energiskatter successivt höjts. Kurvorna i figur 1 visar dock att priserna för olika energislag i stort sett har följts åt, möjligen med undantag för biobränslen. I dagsläget är kostnaden för pellets cirka 60 öre/kwh och fortfarande inte belagt med någon särskild energiskatt. Figur 1 Energiprisernas utveckling
Energiplan 2009 Lägesbeskrivning 2007 4 (16) Öckerö kommuns energikonsumtion Det är relativt enkelt att från Statistiska centralbyråns (SCB) databas hämta information om kommunens energiförbrukning de senaste tjugo åren fördelat på olika energislag och olika förbrukare. Visserligen kommer det att visa sig att dessa data är behäftade med stora brister vad gäller de absoluta talen, men under förutsättning att uppgifterna är insamlade på någorlunda likartat sätt ger de en god uppfattning om trender och utvecklingen i stora drag, vilket är nog så viktigt när det gäller att fatta beslut om eventuella åtgärder. Figur 2 Utvecklingen av den totala energiförbrukningen Överst i figur 2 visas kommunens totala energiförbrukning. Som synes så är spridningen i mätdata år från år ganska stor, vilket nog främst återspeglar osäkerheten i ingående data, men ett logaritmiskt medelvärde ger ändå en god bild av utvecklingen. Den totala energiförbrukningen stiger för varje år i hela landet, men den ökar mer i Öckerö kommun, även med hänsyn taget till vår befolkningsökning. Det kan tyckas märkligt att de kraftigt ökade energipriserna inte har slagit igenom på den totala förbrukningen, i denna mening är energin fortfarande att betrakta som billig.
Energiplan 2009 Lägesbeskrivning 2007 5 (16) De tre största förbrukargrupperna vad gäller energi i en kommun som saknar stora industrier (fiskerinäringen behandlas längre fram) är hushållen, transportsektorn och offentlig sektor. Figur 3 Utvecklingen för olika förbrukargrupper Figur 3 visar tydligt att hushållen, som är mest priskänsliga, drastiskt har sänkt sin energiförbrukning, naturligtvis främst vad gäller uppvärmning av bostäder. Minskningen är en följd av allmän sparsamhet genom sänkning av inomhustemperaturen, förbättring av byggnadernas isolering och täthet. Vidare så har det installerats ett stort antal värmepumpar. Transporterna ökar hela tiden med en stigande befolkning och ökande konsumtion, mer om detta längre fram. Men mest anmärkningsvärt är att den offentliga sektorn så tydligt är minst kostnadskänslig och drastiskt har ökat sin energiförbrukning under senaste åren, överstigande hushållens minskning under samma period.
Energiplan 2009 Lägesbeskrivning 2007 6 (16) Olika energislag Som tidigare nämnts så är SCB:s statistik ofullständig och för att få en mer rättvisande bild har vi själva inhämtat mer exakta uppgifter, där sådana har gått att få. När vi så gör en sammanställning av energiförbrukningen för år 2007 fördelat på de olika energislagen framkommer följande bild: Figur 4 Förbrukning av olika energislag De olika energislagen diskuteras mer i detalj nedan. Den uppmärksamme läsaren ser att förbrukningen i absoluta tal radikalt skiljer sig från SCB:s data, den faktiska energiförbrukningen är hela 60 % större eller totalt 283 GWh.
Energiplan 2009 Lägesbeskrivning 2007 7 (16) 1.1 Elektricitet Fortum äger elnätet på alla kommunens öar och de har en mycket god statistik över hur mycket el som förbrukas, av vem och till vad. Den senast tillgängliga statistiken gäller år 2007 och i siffran för den totala förbrukningen på 93 GWh har vi inte tagit hänsyn till ledningsförlusterna (som kan uppgå till knappt 10 %). Figur 5 Olika verksamheters elförbrukning Vi har under en längre tid varit på väg mot ett elsamhälle för stationära förbrukare, både vad gäller företagens och hushållens energiförbrukning. Därför innehåller figur 5 inga överraskningar, utan blir en spegling av kommunens struktur. Det kan dock vara intressant att studera hur hushållens elförbrukning på 62 GWh fördelar sig. Överst i figur 6 ses hur kommunens cirka 5000 bostäder är fördelade, med 10 % lägenheter i flerbostadshus och lika många fritidshus. Bland de småhus som förbrukar mindre än 10 MWh per år återfinns de som värmer sina hus med biobränslen eller olja.
Energiplan 2009 Lägesbeskrivning 2007 8 (16) Figur 6 Fördelning av hushållens elförbrukning Helt naturligt står de som värmer sina bostäder med el för en proportionellt sett större del av totalen, närmre 80 %. Om vi uppskattar att det man kallar hushållsel den el som används att driva olika apparater som inte primärt är till för uppvärmning för permanentbostäderna är cirka 6000 kwh per bostad och år, så uppgår den delen till 30 GWh. Det innebär att hälften av hushållens elförbrukningen används för ren uppvärmning av bostäder och varmvatten.
Energiplan 2009 Lägesbeskrivning 2007 9 (16) 1.2 Eldningsolja När det gäller förbrukningen av eldningsolja så blir kommunens speciella karaktär extra tydlig. Dels är fiskerinäringen fortfarande betydande, även om den ständigt minskar, dels har vi en omfattande färjetrafik. Det går att ganska väl få reda på fiskeflottans oljeförbrukning, eftersom kommunens fiskare numera i stort sett använder sig av en enda leverantör. För 2007 motsvarade förbrukningen 68 GWh. Här har vi räknat in alla fiskefartyg hemmahörande i kommunen oavsett var de har sina verksamhetsområden. Uppgifterna på hushållens förbrukning av villaolja är också välgrundade, 8 GWh år 2007, även här finns det endast en leverantör i kommunen. Och både kommun och Vägverket har exakt statistik för hur mycket som förbrukas i färjetrafiken, för 2007 motsvarade den 2 GWh respektive 36 GWh. Figur 7 Olika förbrukare av eldningsolja
Energiplan 2009 Lägesbeskrivning 2007 10 (16) Figur 8 Utvecklingen av förbrukningen av eldningsolja När man ser på utvecklingen de senaste tre åren blir fiskets fortsatta nedgång tydlig. Den minskande energiförbrukningen beror både på en minskning av antalet fartyg och ett ökande antal liggedagar på grund av minskade ransoner. Förbrukningen av villaolja sjunker också drastiskt, medan färjornas förbrukning inte oväntat är ganska konstant. Sammantaget gör detta att förbrukningen av eldningsolja har halverats bara på de senaste tre åren.
Energiplan 2009 Lägesbeskrivning 2007 11 (16) 1.3 Bensin och dieselolja När det gäller förbrukningen av bensin är det svårt att få fram välgrundade uppgifter. SCB anger att förbrukningen i kommunen var cirka 30 GWh år 2006, vilket torde vara den mängd bensin som försåldes i kommunen. Men många kommuninnevånare tankar naturligtvis sina bilar utanför kommunen och i brist på bättre kan man anta att den mängden är lika stor. Vi ansätter alltså en förbrukning av 60 GWh bensin år 2007. När det gäller förbrukningen av dieselolja, så sker den försäljningen till stor del i sjömackar till fritidsbåtar. En del säljs till gästande båtar, men kommuninnevånarna köper också en del på sina semesterturer. En del av de dieselbilar som finns tankar utanför kommunen. SCB har en väldig spridning i sina data för de olika åren (ännu större än för bensin), varför någon trend inte går att dra, men anger för 2006 en förbrukning av drygt 8 GWh. Vi ansätter en rund siffra av 10 GWh för år 2007, men som synes är osäkerheten mycket stor. 1.4 Fasta biobränslen Det är också svårt att få fram exakta värden på hur mycket ved, flis och pellets som förbrukas i kommunen, vi får nöja oss med uppskattningar. Skorstensfejarmästaren uppger att 100 småhus har pannor för fasta biobränslen och huvudsakligen värmer sina hus med dessa ( 89 pellets- och 11 vedanläggningar). Om vi antar att energiåtgången för att värma dessa hus och att producera varmvatten är 20 000 kwh/år (vi antar att man ej eldar under sommarmånaderna), så blir det totalt 2 GWh. Sedan finns det cirka 2000 småhus som har olika slags sekundära värmekällor vedspisar, kaminer, kakelugnar och braskaminer vilka används huvudsakligen för vedeldning. Dessa används bara för uppvärmning och om vi antar att de bidrar med 2000 kwh/år, så blir det totalt 4 GWh. Sammantaget skulle då förbrukningen av fasta biobränslen under år 2007 vara 6 GWh.
Energiplan 2009 Lägesbeskrivning 2007 12 (16) Olika förbrukargrupper Vi kan nu göra en sammanställning av vilka sektorer som förbrukar mest energi. Det blir då tydligt vilken dominerande roll transporterna har i en kommun av vår karaktär. Arbetsresorna och färjornas drivmedel är tunga poster. Till detta kommer fiskebåtarnas förbrukning av brännolja. Båda dessa sektorer drivs med oljeprodukter och det visar tydligt hur svårt det kommer att bli att ersätta dessa energislag. Figur 9 Energiförbrukningen för olika sektorer
Energiplan 2009 Lägesbeskrivning 2007 13 (16) 2.1 Hushållen Hushållens energikonsumtion är summan av det som förbrukas i hushållsel, för produktion av varmvatten och för uppvärmning. År 2007 förbrukades 67 GWh elektricitet, 8 GWh eldningsolja och 6 GWh biobränslen, vilket totalt ger 81 GWh. SCB:s data i figur 3 indikerade att hushållens energiförbrukning minskar med cirka 2 % per år till följd av de höga energipriserna och propagandan vad gäller klimatpåverkan. Hushållen har sedan länge varit på väg att överge oljan för elen och den utvecklingen kommer nog att fortsätta. 2.2 Transportsektorn I avsnitt 1.3 så har vi uppskattat att kommuninnevånarna förbrukade 70 GWh i bensin och diesel för sina bil- och båtresor. Figur 3 visar att SCB:s data indikerar en årlig ökning av transportsektorns energiförbrukning med knappt 2 %, trots de avsevärda prishöjningar som ägt rum. Detta tyder på att andelen kollektivresenär inte har ökat, snarare tvärt om. Detta bekräftas av de resvaneundersökningar som regelbundet görs på uppdrag av kommunen. Man mäter bilåkandet en vanlig vardag förmiddag och dessa mätningar visar att bilåkandet mot Göteborg ökar med just 2 %. Samåkandet har legat ganska konstant med i snitt en passagerare i var femte bil, medan andelen kollektivresenärer faktiskt minskar, från att ha varit 16 % 1997 ner till 13 % år 2007. Till detta skall läggas att färjetrafiken år 2007 förbrukade 38 GWh i brännolja.
Energiplan 2009 Lägesbeskrivning 2007 14 (16) Figur 10 Utvecklingen av antalet bilresor 2.3 Fisket Som redan diskuterats i avsnitt 1.2 så förbrukade kommunens fiskflotta år 2007 brännolja motsvarande 68 GWh. Förbrukningen minskar stadigt till följd av minskande fiskeflotta, övergång till mindre fartyg och fler liggedagar. Figur 8 visar på en årlig minskning med runt 20 % de två senaste åren. 2.4 Offentlig sektor Figur 3 visar att den förbrukare som mest har ökat sin förbrukning de senaste tjugo åren är offentlig sektor, dvs. de kommunala verksamheterna. Trots det står sektorn för mindre än 10 % av den totala förbrukningen. Det är naturligtvis ganska enkelt att få fram data för hur denna förbrukning fördelar sig på olika kommunala sektorer, men vi har valt att inte tynga rapporten med detta material, utan att fokusera på de största förbrukarna.
Energiplan 2009 Lägesbeskrivning 2007 15 (16) Energiproduktion Även om kommunens energiplan formellt sett inte skall behandla produktion av energi, så kan det för att ge en fullständig bild ändå vara på sin plats att nämna att inom kommunen produceras direkt eller indirekt år 2007 23 GWh, vilket utgör 8 % av vad som förbrukades. Vindkraft Sedan 1999 är ett vindkraftverk i drift på Pinan på Hönö. Det har en nominell effekt på 660 kw och levererar ett normalår 1,5 GWh. Återvinning av avfall Det återvunna avfallet innehåller både brännbart hushållsavfall och trädgårds och byggavfall. Det brännbara hushållsavfallet komprimeras och fraktas till Sävenäs för förbränning. År 2007 levererade Öckerö 5500 ton avfall, vilket genererade 16 GWh el och värme till Göteborgs fjärrvärmenät. Trädgårds och byggavfallet flisas av en extern entreprenör och år 2007 resulterande detta i 2500 ton flis, vilket har ett värmevärde av knappt 6 GWh. Inget av detta används för förbränning inom kommunen, utan tas om hand av flisentreprenören.
Energiplan 2009 Lägesbeskrivning 2007 16 (16) Leveranssäkerhet Elnätet Dagens samhälle är helt beroende av en säker elförsörjning, utan el fungerar inga arbetsplatser och inga uppvärmningsanordningar som bygger på kompressorer, cirkulationspumpar eller brännare. Det är endast de som värmer sina hus med biobränslen som eventuellt har möjligt att klara ett längre avbrott. Dessutom ökar detta beroende av elektricitet alltmer och det är uppenbart att det är väldigt sårbart samhälle vi bygger. När det gäller leveranser av el till Öckerö kommun så är situationen dock god. Svenska kraftnät levererar 130 kv spänning till en punkt i Torslanda, varifrån både delar av Hisingen och kommunen försörjs. Fortum, som har koncession och äger elnätet i kommunen, har där tillsammans med Göteborgs energi en transformatorstation, som tar ner spänningen till 20 kv. Sedan går det två separata ledningar till Hästevik, vilka är hopkopplade i en slinga som går från ö till ö. Det betyder att skulle det bli ett brott på en kabel till någon ö, så kan ändå dess försörjning klaras. Likaså om det blir brott på en av kablarna i Torslanda. För några år sedan upptäckte Fortum att detta inte räckte för den ökande elförbrukningen och man anlade en ny, separat slinga till de sammanbyggda öarna. I och med detta anser man att försörjningen är säkrad åtminstone för de närmaste tio åren. Över huvud taget så är leveranssäkerheten högre i skärgården än på landsbygden. Naturligtvis finns här inga träd som kan falla över luftburna högspänningsledningar, utan de få störningarna uppstår mer lokalt är på de ställen där man fortfarande har oisolerade luftledningar, som kan slå ihop i någon storm och göra att säkringarna löser ut. Men detta är ett minskande problem i och med att man går över till isolerade ledningar och markkabel. Den svagaste länken borde vara all sjökabel. Man är noggrann med att studera botten när man lägger ner kablarna, förankrar och täcker över på vissa utsatta ställen. Efter detta så kontrollerar Fortum inte regelbundet sina kablar, men det verkar heller inte behövas.