Kraftkällan i fokus Om OKG och kärnkraft
Detta är OKG OKG ger varje år ut årsberättelser och rapporter där vi följer upp hur vi lyckas nå våra mål inom exempelvis säkerhet och miljö. Du kan hitta rapporter och annan information om vår verksamhet på www.okg.se. 2
OKG AB är en av Sveriges ledande kraftproducenter. Företaget är ett av de största i Kalmar län och driver och utvecklar tre kärnreaktorer, som tillsammans svarar för mer än 10 % av landets elförsörjning. Vår produktion av el, med mycket låga utsläpp av växthusgaser är en nationell resurs som skapar arbetstillfällen och som bidrar till välstånd och konkurrenskraft för svensk industri. Genom säker drift och ständig anläggningsutveckling är det vår ambition att leverera denna miljöanpassade el under sextio års tid. Varje sommar, då kraftbehovet i Sverige är som minst, genomförs underhållsavställningar, så kallade revisioner, på Oskarshamn 1 (O1), Oskarshamn 2 (O2) och Oskarshamn 3 (O3). Under en revision utförs bränslebyte, bränsleomflyttningar och förebyggande underhållsåtgärder. Normalt arbetar cirka 900 personer på OKG. Under en revisionsavställning arbetar ytterligare nära 500 personer på våra anläggningar. Även större ombyggnationer och projekt samordnas i möjligaste mån med revisionerna. OKG ingår i E.ON-koncernen, som är världens största privata energiföretag. E.ON Sverige äger 54,5 procent av OKG. Resterande 45,5 procent ägs av Fortumkoncernen. Simpevarp Oskarshamn Här finns vi 3
Simpevarpshalvön OKG och de reaktorer företaget driver är beläget på den vackra Simpevarpshalvön, som ligger tre mil norr om Oskarshamn. Här återfinns ett stycke genuin smålandskust med rofylld miljö och ett rikt djur- och fågelliv. På halvön finns även Simpevarps by, med anor från 1700-talets bondesamhälle. Husen i byn är varsamt restaurerade av OKG och används idag som gäststugor, för konferenser, företagshälsovård och som sommarcafé. Här anordnas även trevliga aktiviteter under sommarhalvåret, såsom barnföreställning, auktion, konst- och hantverksutställning. Simpevarpsbyn är även utgångspunkt för en naturstig som går genom skogen ner till havet. Utmed stigen finns tavlor med information om livet i skärgården, bygdens historia och om OKG. Visste du exempelvis att Simpevarp utsågs till kronofiske på 1500-talet av Gustav Vasa, som satte en man med det passande namnet Peder Mört till fiskefogde? På Simpevarpshalvön ligger också Clab, det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle i Sverige. Clab ägs av SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB. Här finns också hemmahamnen för det specialbyggda fartyg som transporterar radioaktivt avfall. På halvön bedriver även Sveriges lantbruksuniversitet verksamhet under tillsyn av Länsstyrelsen. Det marina växt- och djurlivet har studerats sedan 60-talet. Effekten på OKGs anläggningar är: O1 492 MW O2 586 MW O3 1450 MW kort om vår kraft De karaktäristiska ränderna på Sveriges kärnkraftverk är från början en formgivningsidé av arkitekten Karl Gustaf Svensson. Ränderna användes för första gången vid byggnationen av Oskarshamn 1 och symboliserar skogslinjen mot himlen. O1 är Sveriges äldsta reaktor. Den togs i drift 1972 och invigdes av Gustav VI Adolf. Då stod Oskarhamn 2 redan färdigbyggd brevid. Anläggningen togs i kommersiell drift i slutet av 1974. Oskarshamn 3 togs i drift 1985, sju månader före den ursprungliga planerade tidpunkten. Produktionen på OKG motsvarar den totala elförbrukningen i Stockholm, Göteborg och Malmö. När OKG går på full effekt kan de tre reaktorerna tända drygt 368 miljoner lågenergilampor med 7 W effekt. Enbart O3 kommer under sin livstid att producera över 600 TWh, vilket räcker till hela Sveriges elförbrukning i ungefär fyra år. Elektrifieringen av Sverige tog fart för ungefär 100 år sedan. De första kraftverken var koleldade och generatorn drevs av en ångmaskin. Därefter följde en omfattande utbyggnad av vattenkraft i Sverige. Elförbrukningen fortsatte öka, samtidigt som vi bestämde att lämna fyra norrlandsälvar orörda. Istället satsade Sverige på kärnkraften, som står för ungefär 40 procent av den totala elproduktionen. Den svenska modellen, med huvudsakligen vatten- och kärnkraft, innebär att vi har ett av världens renaste energisystem, med mycket låga utsläpp av fossila ämnen. Kärnkraftsföretagen betalar dock en särskild effektskatt till staten. OKG betalar varje år drygt 1 miljard i kärnkraftsskatt. Inga andra kraftslag har motsvarande skatt. 4
Förebyggande säkerhet på kärnkraftverk Något bra kan alltid bli ännu bättre. Det är grund principen i vårt förebyggande säkerhetsarbete, som bygger på ständiga förbättringar i en lärande organisation. Det innebär konkret att exempelvis kontrollrumspersonalen ständigt övas på svåra och onormala situationer i speciellt utformade simulatorer. Det innebär också att förbättringar hela tiden görs i anläggningarna och att erfarenheter från andra kärnkraftverk i världen analyseras och tillförs verksamheten. Dessutom sker en kontinuerlig kommunikation med statliga myndigheter, främst SSM ( Strålsäkerhetsmyndigheten). OKG rapporterar till dem både i det vardagliga arbetet och när förändringar planeras och genomförs. Maskiner kan gå sönder och människor kan göra fel. Därför byggs de säkerhetstekniska systemen enligt principen livrem och hängslen. Det betyder att flera säkerhetssystem har samma uppgift, men har olika tekniska lösningar och är fysiskt åtskilda från varandra.» ines-skalan händelse OLYCKA 7 Stor olycka 6 Allvarlig olycka 5 Olycka med risk för omgivningen. 4 Olycka utan betydande risk för omgivningen. 3 Allvarlig händelse 2 Händelse 1 Avvikelse 0 Mindre avvikelse Det kan för en utomstående många gånger vara svårt att bedöma om olyckor och händelser som inträffar i ett kärnkraftverk är allvarliga eller inte. Ett hjälpmedel som tagits fram för att underlätta denna bedömning kallas för INES-skalan (International Nuclear Event Scale). Skalan är sjugradig och de tre lägsta nivåerna betecknas som händelser. Graderingarna 4-7 klassas som olyckor. Händelserna klassas utifrån tre olika kriterier som vägs samman; radioaktiva utsläpp, utsläpp av radioaktivitet inom anläggningen och försämring av anläggningens säkerhetssystem. Händelser som inte faller under dessa kriterier klassas som INES 0. 5
Kärnkraften är inte fri från risker, men säkerheten och säkerhetskulturarbetet är prioriterat på OKG. En god säkerhet är inte bara en skyldighet mot vår omgivning, det är också en förutsättning för vår fortsatta existens. Ett fel i våra anläggningar eller en felaktig knapptryckning i ett kontrollrum leder till att verket stoppas automatiskt. Kärnkraftverk i Sverige måste också vara konstruerade så FÖRSVARSNIVÅER Dessa nivåer handlar om att konstruera och driva kärnkraftsanläggningar med bästa möjliga skydd mot tekniska fel, mänskliga fel, okontrollerbara yttre händelser som brand, jordbävningar, blixtnedslag, sabotage med mera. Nivåerna fungerar ungefär som kärnkraftverkens olika barriärer om den ena sviktar, så upprätthålls säkerheten av den andra. Totalt handlar det om fem olika nivåer. att radioaktiva ämnen inte kan komma ut på ett okontrollerat sätt. Reaktorsäkerheten bygger på följande principer: Barriärsystemet Försvarsnivåer Även vid ett stort haveri, ska reaktorinneslutningen hållas intakt och det ska gå att uppnå ett stabilt sluttillstånd där den skadade härden hålls kyld och vattentäckt. Ett kärnkraftverk är ständigt beroende av el för drift av viktiga säkerhetssystem. Om ett strömavbrott inträffar har verken olika typer av reservkraft att tillgå i form av dieselgeneratorer, gasturbiner och batterier som träder i kraft. Det finns också filter som förhindrar utsläpp av radioaktiva ämnen till omgivningen. Konsekvenser liknande dem som uppstod efter olyckan i Tjernobyl eller vid Fukushima är alltså inte möjliga i Sverige, även om det går så långt att en härdsmälta inträffar. Kärnkraftverken på OKG är också skyddade mot yttre angrepp såsom sabotage och terrorattacker. Det fysiska skyddet består bland annat av en dubbel staketgata, kamerasystem för övervakning med omedelbar verifiering av skalskyddslarm, olika kontroller av fordon, personal och gods med mera. Det fysiska anläggningsskyddet har på senare år förstärkts för att ytterligare begränsa möjligheterna att tränga in i eller sabotera anläggningarna.» 1 Kontrollrumspersonalen tränas ständigt i simulatorer som är kopior av de ordinarie kontrollrummen. 5 KÄRNKRAFT- VERKENS Försvars- NIVÅER Förebyggande åtgärder (utbildning, fungerande arbetsrutiner etc.).
Även vid ett stort haveri, ska reaktorinneslutningen hållas intakt och det ska gå att uppnå ett stabilt sluttillstånd. BARRIÄRsystemet Första barriären är själva bränslet, uranoxiden, ett keramiskt, icke vattenlösligt ämne med hög smältpunkt (cirka 2 800 C). Kristallerna i bränslet har god förmåga att binda klyvningsprodukterna. Andra barriären är de rör av zirkaloy (en zirkoniumlegering) som utgör bränslets kapsling. Tredje barriären är reaktortanken med tillhörande rörsystem, det så kallade primärsystemet. Reaktortanken är gjord av tjockt stål. Webb-symbol Kärnkraftverk har flera olika barriärer som skyddar omgivningen vid en eventuell olycka. Läs mer på www.okg.se! Fjärde barriären är reaktorinneslutningen, som består av tjock betong med ingjuten gastät stålplåt. Reaktorinneslutningen ska vara intakt även om bränslet börjar smälta. Här ryms även vattenbassäng och sprinklers för kylning. Här finns också ledningar till ett haverifilter (ett så kallat RAMA-filter) i en separat byggnad som kan ta hand om 99,9 procent av radioaktiviteten om en olycka skulle inträffa. Radioaktivt material ska alltså inte kunna spridas till omgivningen ens om de inre barriärena brutits vid ett haveri. Femte barriären är reaktorbyggnaden som även den kan klara stora påfrestningar, såsom flygplanskrascher, jordbävningar och översvämningar. Exempel: Läs mer om resultatet på Kärnan!» 2» 3» 4» 5 Kontroll av driftstörningar och detektering av fel. Kontroll över förhållanden som kan uppstå vid haverier, så att kärnbränslet inte överhettas eller så att trycket i reaktortanken blir för högt. Konsekvenslindrande åtgärder för att hålla radioaktiva ämnen under kontroll även om andra säkerhetssystem misslyckas. Lindring av konsekvenser vid utsläpp till omgivningen. 7
Vatten blir till kraft så fungerar processen I ett kärnkraftverk används anrikat uran som bränsle. Uranet är placerat i fyra meter långa bränsleelement som är omgivna av vatten inne i reaktortanken. När uranatomer klyvs utvecklas värme. Värmen får vattnet i reaktortanken att koka. Det kokande vattnet i reaktortanken blir till ånga som leds via rör vidare till turbinanläggningen. Ångan driver turbinen som står i förbindelse med en generator som i sin tur omvandlar rörelsen till elström. Strömmen transformeras upp och leds ut på nätet via 400 kv-ledningar. Ångan leds efter turbinerna ned i en kondensor (kylare). Separata rör med havsvatten från Östersjön går genom kondensorn och när ångan träffar de kalla rören blir den åter till vatten. Processvattnet renas och förvärms innan det pumpas tillbaka in i reaktortanken. Vattnet i reaktortanken har tre uppgifter. Förutom att kyla bränslet och transportera energin vidare till turbinen, så är det också vattnet som gör kärnklyvningen möjlig. Om vattnet från härden försvinner upphör allså klyvningen. Då återstår att ta hand om resteffekten. Det kan göras genom att bränsleelement duschas med vatten från inbyggda munstycken i reaktortanken. Andelen uran-235 i kärnbränslet ligger på 3-4 procent. Resterande andel är uran-238. Anrikning sker i anrikningsanläggningar som levererar anrikad uranhexafluorid till en fabrik som tillverkar kärnbränsle. Via en serie kemiska processer omvandlas uranhexafluorid till urandioxid, som är ett svart pulver. Detta pulver pressas till cylindrar, kutsar, som sedan sintras i en ugn med hög temperatur. Därefter läggs de små kutsarna i metallrör av legeringen zirkaloy. Ett antal sådana rör, 64-100 beroende på typ, sätts ihop Atomer som klyvs ger värme till ett bränsleelement. Varje element används vanligen i fem år innan den byts ut från bränslehärden, som i sin tur består av flera hundra bränsleelement. Exempelvis har O1 totalt 448 bränsleelement, medan O3 har 700 bränsle element. Klyvningsprocessen kontrolleras med hjälp av styrstavar som är placerade mellan bränsleelementen. När styrstavarna är inkörda helt och hållet i härden upphör kärnklyvningen. När styrstavarna är neddragna i bottenläge går verket med full effekt och vattnet i reaktortanken kokar. Styrstavarna innehåller borkarbid, ett ämne som absorberar neutroner och som därigenom hindrar kärnklyvningen. Styrstavarna kan på bara några sekunder föras in automatiskt i bränslehärden med hydraulkraft. De kan också skjutas in med elmotorer. Reaktortank Bränsle Ånga Huvudcirkulationspumpar Vatten 8
I ett kärnkraftverk kokas vatten till ånga. Ångan driver en turbin som i sin tur driver en elgenerator, precis som processen i ett konventionellt oljeeldat kraftverk, fast utan olja som bränsle. Högtrycksturbin Lågtrycksturbiner Generator Ånga Skalventiler Avloppsånga Kylvattenpump Bränsle Kondensor Förvärmare Vatten Kondensatpump Kylvatten från havet Matarvattenpump Förvärmare Vatten Matarvattentank Huvudflödesschema Oskarshamn 3 9
1 En centimeterstor bränslekuts motsvarar cirka 600 liter olja. 2 Små kraftpaket En bränslekuts motsvarar cirka 600 liter olja. Kutsdiametern varierar beroende på fabrikat mellan ungefär 8,5-10,5 mm. Kutsarna är mellan 10-15 mm långa, också beroende på fabrikat och anrikningsgrad. Kutsen på bilden intill är av naturlig storlek. 3 1 Vid 2 3 moderniseringen av Oskarshamn 3 byttes hela turbinen ut. Här anländer en ny rotor som sitter i en lågtrycksturbin. Här lyfts den nya rotorn till lågtrycksturbinen på plats i turbin - hallen. Lågtrycks turbinernas rotorer väger cirka 260 ton vardera, medan högtryck turbinens rotor väger cirka 73 ton. Vattnet i reaktor bassängen fungerar som strålskydd och är renat och av joniserat. Därmed bryts ljuset annorlunda och vattnet ser blåaktigt ut. På bilden pågår omflyttning av bränslet. En kontrollerad kärnreaktion Kärnklyvningsprocessen börjar med att man träffar en urankärna med en fri neutron. Neutronen delar urankärnan i två delar, som blir två nya grundämnen. Dessutom frigörs 2-3 nya neutroner som i sin tur kan dela andra urankärnor och en kedjereaktion har startat. 10
Strålning är något som vi människor alltid har omkring oss och den kommer bland annat från rymden, solen och från radioaktiva ämnen i marken, i vår egen kropp och från det vi äter. Läs mer
Strålning är naturligt AlfastrålningEN har ganska liten räckvidd och stoppas med papper eller ett tunt hudskikt. Betastrålningen passerar papperet men hindras av en centimetertjock plexiglasskiva. Gammastrålningen kan minskas till hälften av antingen 1 cm bly, 5 cm betong eller 10 cm vatten. Strålning är något som vi människor alltid har omkring oss och den kommer bland annat från rymden, solen och från radioaktiva ämnen i marken, i vår egen kropp och det vi äter. Under det senaste seklet har människan utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålning inom forskning, sjukvård och industri, till exempel genom att använda röntgenteknik och genom att använda uran i kärnkraftsreaktorer. All strålning är bärare av energi men beroende på hur mycket energi som finns i strålningen påverkar den oss på olika sätt. Den mest energirika strålningen kallas för joniserande strålning, eftersom den har förmågan att slita loss elektroner från atomer och det är denna som ofta förknippas med kärnkraft. Den mängd strålningsenergi som kroppens vävnader absorberar kallas för stråldos. Stråldoser är lätta att mäta och måttenheten kallas millisievert (msv). Man kan skydda sig mot strålning genom att minska bestrålningstiden, öka avståndet till bestrålningskällan, eller avskärma strålkällan med vatten, betong eller liknande. Man skiljer mellan alfa-, beta- och gammastrålning. Alfastrålning har ganska liten räckvidd och stoppas med papper. Betastrålning passerar papper, men hindras av en centimetertjock plexiglasskiva. Gammastålning har hög genomträngningsförmåga, men kan minskas till hälften av antingen 1 cm bly, 5 cm betong eller 10 cm vatten. I Sverige tar varje person emot cirka 4-5 msv per år. Vissa yrkesgrupper får på grund av sitt arbete ett extra dostillskott. En pilot som flyger höghöjdsrutter kan få en årlig dos på 2-5 msv extra. Gruvarbetare kan få ett extra dostillskott på cirka 20 msv per år, medan kärnkraftspersonal, som ibland måste arbeta på platser där de utsätts för högre strålnivåer, i genomsnitt får 2 msv extra per år. Det finns en gräns för hur mycket strålning en enskild person får ta emot och den ligger på 50 msv per år, alternativt 100 msv på fem år. Akuta strålskador efter en kortvarig stor stråldos uppstår först vid över 1 000 msv, vilket kan jämföras med den stråldos du får vid en tandröntgen, 0,02 msv. För att kunna kontrollera att våra medarbetare inte utsätts för höga stråldoser används olika mätare, så kallade dosimetrar. Personalen på ett kärnkraftverk ska alltid bära två dosimetrar på sig när de vistas på områden där strålningsrisk föreligger. Dels används en personlig dosimeter som du bär I Sverige tar varje person emot cirka 4-5 msv per år. på bröstet, eftersom de strålningskänsligaste kroppsdelarna finns där, och som registrerar strålningen i form av att energi lagras i dosimetern. Denna dosimeter mäter gamma-, betaoch neutronstrålning. Förutom den personliga dosimetern används även en direktvisande och larmande dosimeter som enbart registrerar gammastrålning. Vid arbete med radioaktivt material kan radioaktiva partiklar lossna. För att förhindra att sådana partiklar sprids i anläggningen och till omgivningen, bär personalen skyddskläder som regelbundet specialtvättas och byts. Vidare söks medarbetare av i speciella helkroppsmonitorer innan de går ut. 12
Strålande frågor? Varför är vissa människor rädda för kärnkraft? Fruktan för kärnkraft bygger ofta på vanföreställ-! ningar, missförstånd och myter. Vissa tror att kärnreaktorer kan åstadkomma atombombsexplosioner, vilket givetvis inte är fallet. Många gånger handlar rädslan och oron om strålning. Varifrån kommer rädslan för strålning??! Rädslan för strålning är gammal, mycket äldre än kärnkraften. Bevarade bilder visar att föreställningen om strålar, som verkar med övernaturlig kraft, härrör från forntiden. Exempelvis trodde man förr på goda och onda stjärnor, som verkade genom strålar. Det fanns också föreställningar om övernaturliga väsen med magiska krafter, som verkade genom sina ögons utstrålning. Exempelvis är det frilagda strålande ögat en gammal religiös sinnebild för Guds kontroll och ingripande kraft över världen.? Finns föreställningar om strålning även idag?! Ja, även idag cirkulerar åtskilliga vanföreställningar och felaktiga påståenden. Tanken om den övernaturliga strålen levde vidare i västerländsk vidskepelse och fiktion. 1800-talets naturvetenskapliga upptäckter kunde tacksamt appliceras på äldre föreställningar och fantasier. Man började berätta om hur man med nyupptäckta medel kunde utföra goda och onda gärningar på distans och tvärs igenom till synes omöjliga hinder, som exempelvis antända fiendens ammunitions lager, förstena människor eller se med röntgensyn. Sådana berättelser har även fört ett vitalt liv inom sciencefictiongenren. Här återfinns exempelvis Lex Luthors kryptonit, vars strålar slår ut självaste Stålmannen. Det finns också berättelser om den besatte vetenskapsmannen, som i värsta fall är i fördrag med djävulen och redan från början spritt språngande galen. Mer moderna myter handlar om att strålning smittar, eller att även små doser strålning leder till cancer. Undersökningar visar att med ökad kunskap följer en mer positiv inställning till kärnkraft. Alla som arbetar i ett kärnkraftverk i de zoner där det kan finnas radioaktivitet, bär en direktvisande dosimeter som larmar vid en förinställd larmgräns.» Bq» Gy» Sv Aktivitet Becquerel, Bq Absorberad dos Gray, Gy Stråldos Sievert, Sv STRÅLNING OLIKA STORHETER & ENHETER Ett ämne som är radioaktivt innebär att dess atomkärnor sönderfaller. Hur stor aktiviteten är beror på hur många kärnor som sönderfaller per tidsenhet, 1 Bq = 1 sönderfall/s. Med absorberad dos menas den energi en kropp eller ett föremål tar upp när den utsätts för strålning. Absorberad dos är dock inte ett mått på strålningens biologiska verkan. 1 Gy = 1 joule/kg. Olika strålslag har olika påverkan på din kropp och dina organ är dessutom olika känsliga för strålning. Storheten stråldos tar hänsyn till denna skillnad genom att den absorberade dosen multipliceras med viktningsfaktorer. 13
En kraft för klimatet! Elförbrukningen i Norden ökar samtidigt som oron för fossila bränslens påverkan på klimatet gör att många länder kämpar med att få ner utsläppen av exempelvis koldioxid. O1 O2 Den svenska modellen med huvudsakligen vatten- och kärnkraft har inneburit att vi har ett mycket rent energisystem i vårt land med mycket låga utsläpp av fossila ämnen. Intensiv forskning pågår för att utveckla ekologiskt uthålliga alternativ, men i dagsläget finns inga självklara alternativ till dagens storskaliga baskraft. Även om ett kärnkraftverk ger mycket låga utsläpp av växthusgaser, så är ett kärnkraftverk i många avseenden en traditionell industri med konventionell miljöpåverkan. Därför tas oljor, lösningsmedel och andra kemikalier om hand på ett riktigt sätt och sopor källsorteras. En av företagets viktigaste målsättningar är att ständigt sträva efter låg miljöpåverkan. En stor miljöpåverkan från OKG och andra kärnkraftverk är den uppvärmning av havsvattnet som sker i anslutning till kylvattenutsläppet. Följderna av detta har studerats sedan 1960-talet och utförs idag av Fiskeriverket. Faktum är att få kustavsnitt i Sverige är så miljökontrollerade som vårt närområde. Resultaten visar att den varma miljön för med sig både för- och nackdelar. Reproduktionen försämras för vissa arter, medan tillväxten generellt går snabbare. Ur miljösynpunkt är det bättre ju kallare havsvattnet är. Därför har djupvattenintag införts på OKG, vilket minskar miljöpåverkan och ökar produktionsförmågan. O3 Simpevarp Kylvattenplym som visar värmeflödet från OKGs kylvattenutsläpp ut i Östersjön. Kylvattenplym som visar värmeflödet från OKGs kylvattenutsläpp ut i Östersjön. Grader över normal temperatur 1-3 1-5 >5 VISSTE DU ATT... ett koleldat kraftverk av samma storlek som OKG skulle förbruka 23 500 ton kol per dygn. Måttenheter De olika måttenheterna för effekt och energi kan vara svåra att få grepp om. Som utgångspunkt kan du använda dig av en lågenergilampa som i allmänhet behöver en effekt någonstans mellan 3-50 W (Watt) för att lysa. Måttenheten kw (kilowatt) står för 1 000 W och enheten MW (megawatt) är 1 000 kw eller 1000 000 W. Detta ska inte blandas ihop med måttenheterna för energi. Formeln Effekt x Tid = Energi gäller. Det vill säga, har du en lampa med effekten 7 W och låter den lysa i en timme har den gjort av med 7 Wh (Wattimmar).
Kärnkraften är således minst lika klimateffektiv som förnyelsebara produktionsslag som vind- och vattenkraft. Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att kunna göra korrekta jämförelser mellan olika kraftslag bör hela livscykeln beaktas, såsom rivning och byggnation av ett kraftverk, transporter, samt framtagning av bränsle. Resultat av livscykelanalyser redovisas exempelvis i miljödeklarationer som registerhålls av Miljöstyrningsrådet. Dessa baseras på internationellt accepterade vetenskapliga metoder och redovisningssätt. De visar att kärnkraften ger mycket låga utsläpp av växthusgaser sett ur ett livscykelperspektiv. Exempelvis ligger kärnkraftens utsläpp av koldioxid på 1,4-4 gram CO 2 ekvivalenter per kwh elektricitet. Som en jämförelse ligger exempelvis vindkraften på cirka 13-14 gram CO 2 ekvivalenter per kwh elektricitet. Kärnkraften är således minst lika klimateffektiv som förnyelsebara produktionsslag som vind- och vattenkraft. De största utsläppen ger kraftslag där fossila bränslen såsom kol eller gas används. Till skillnad från sådana kraftslag, så ger vatten-, sol-, vind- och kärnkraft inga direkta utsläpp vid produktion. Kärnkraft är däremot inte ett förnybart energislag som vind- och vattenkraft, eftersom uran är en ändlig resurs. Men tvärtemot vad många hävdar så tillhör uran kategorin uthållig energikälla, eftersom tillgången på uran är mycket stor i förhållande till användningen. Kända lättillgängliga urantillgångar räcker i cirka hundra år. Nya reaktorer använder också uran effektivare och när kända uranresurser minskar blir uranpriset högre, vilket gör det attraktivt att bryta mer svårtillgängligt uran. I det perspektivet räcker vårt uran i tusentals år. Man bör också komma ihåg att uran har ett mycket högt energiinnehåll i jämförelse med andra kraftslag och att brytning av uran i gruvor är som annan gruvbrytning. OKG genomför ändå kontroller där exempelvis arbetsmiljön inspekteras på plats hos olika uranleverantörer. Många människor är oroliga att kärnkraftverk ger stora radioaktiva utsläpp under drift så är inte fallet. Kärnkraftens gränsvärde för utsläpp till omgivningen är 0,1 msv/år. OKGs värde är cirka 100 gånger lägre än gränsvärdet. SVERIGES ELTILLFÖRSEL Sedan 1996 är elmarknaden i Sverige avreglerad och hela Norden är idag sammanlänkad i ett stort energisystem där el köps och säljs på den nordiska elbörsen Nordpool med säte i Oslo. Vindkraft 1 % Import 5 % Värmekraft 9 % Kärnkraft 41 % Vattenkraft 44 % (Ungefärliga värden 2005-2010) Den traditionella balansen mellan tillgång och efterfrågan styr priset. Skiftningarna i tillgång på vattenkraft, väderläge etc. påverkar priset, som sätts på marginalen. Detta innebär att den senast producerade kilowattimmen bestämmer priset. Sker detta inom den normala baskraften blir priset lågt, men om den produceras i något av reservkraftsystemen, såsom gasturbiner eller oljekraftverk, som är alternativet då det är kraftbrist, blir elpriset betydligt högre. Totalförbrukningen av el i Norden är cirka 400 TWh (miljarder kilowattimmar) per år. Sveriges elförbrukning ligger normalt omkring 160 TWh. Skillnaden i vattenkraftproduktion mellan ett vått och ett torrt år kan uppgå till så mycket som 90 TWh, vilket förklarar en stor del av prissvängningarna. När kraftläget är riktigt ansträngt används gasturbinanläggningen på OKG för att stötta upp elförsörjningen i Sverige. 15
OKG Aktiebolag // 572 83 Oskarshamn // Tel. 0491-78 60 00 // www.okg.se