Teknisk information om Barsebäck

Transkript

1 Teknisk information om Barsebäck

2 2 Innehåll Så gör vi el... 4 Med miljön i fokus... 9 Barsebäcks radioaktiva avfall...12 Reaktorsäkerhet på Barsebäck...14 Strålning...16 Planer för nedläggning...18 Översiktsplan Barsebäck...18 Ordlista...19

3 Mitt i den dynamiska Öresundsregionen ligger Barsebäck 3 Barsebäcksverket är ett kärnkraftverk som ligger vid kusten mellan Malmö och Helsingborg. Anläggningen består av två reaktorer på vardera 600 MW el netto. Den ena reaktorn stängdes permanent den 30 november 1999 efter ett politiskt beslut. Elen som produceras i Barsebäck räcker till att försörja 30 procent av hela Skåne med el. Tillsammans bildar Ringhals AB och Barsebäck Kraft AB Ringhalsgruppen. Ringhalsgruppen ägs av företagen Vattenfall och Sydkraft Kärnkraft. Vattenfall äger 74,2 procent och Sydkraft äger 25,8 procent. Företagsgruppen är ett resultat av en uppgörelse mellan staten, Vattenfall och Sydkraft sedan regering och riksdag beslutade att stänga reaktorn Barsebäck 1 den 30 november Driften av anläggningen utgör en stor del av verksamheten. Underhålls- och moderniseringsarbeten pågår kontinuerligt för att hålla anläggningen i gott skick. Detta skapar förutsättningar för ytterligare många års säker drift.

4 4 Så gör vi el Så gör vi el Kärnkraftstekniken bygger på att man skapar värme genom att klyva uranatomer. Klyvningen kallas fission. Genom att skicka en neutron mot en uranatom, klyver man atomkärnan och frigör då nya neutroner. Dessa kan i sin tur slå isär fler atomer och en kedjereaktion uppstår. Vid kärnklyvningarna frigörs värme som används för att tillverka el i ett kärnkraftverk. Bränslet i reaktorn består av anrikat uran. Naturligt uran innehåller bara 0,7 procent uran-235. Siffran 235 står för antalet neutroner och protoner i atomkärnan. Genom anrikning höjs halten uran-235 till ca 3 procent. För reglering av effekten i reaktorn används styrstavar. Dessa fångar upp de fria neutronerna, och man kan genom att föra in styrstavarna i bränslet avbryta klyvningsprocessen. Barsebäck 2 är en kokvattenreaktor (BWR= Boiling Water Reactor). Vid kärnklyvningen i reaktorn frigörs värme som används för att koka vatten. En reaktor kan jämföras med en enorm vattenkokare där 1000 liter vatten kokas på en sekund! Vattenångan leds till turbinen och får turbinaxeln att snurra med 3000 varv per minut. Turbinaxeln är i sin tur kopplad till en generator som skapar elektricitet. Från generatorn leds elen ut i kraftledningarna. Tekniska fakta Nettoeffekt (el) MW 600 Reaktortyp Kokvattenreaktor Reaktorleverantör Asea Atom Turbinleverantör Stal Laval Komersiell drift 1977 Reaktor Termisk reaktoreffekt MW 1800 Antal cirkulationskretsar 4 Drifttryck bar 70 Totalt reaktorkylflöde kg/s 7700 Ångflöde kg/s 900 Ångtryck MPa 7,0 Ångtemperatur C 286 Matarvattentemperatur C 184 Reaktortank Vikt, ton 530 Total höjd m 20 Innerdiameter m 5,45 Godstjocklek cm 12,6 Kokvattenreaktor Ångan leds till turbinanläggningen. Turbin Elgenerator Reaktortank Kärnklyvningen i bränslet alstrar värme. Värmen får vattnet att koka och ånga bildas. Kondensor Vattnet förs tillbaka in i reaktortanken. Turbinen är sammankopplad med en generator som alstrar energi! Ångan kyls ner till vatten i en kondensor med hjälp av kylvatten från havet. Kylvatten Illustration: Coloric

5 Så gör vi el 5 Fuktavskiljare Reaktortanklock Reaktortank Utlopp för ånga En kärnkraftsreaktor innehåller ca 15 miljoner kutsar. Varje kuts avger lika mycket energi som 800 liter dieselolja! Ångseparator Bränsleelement Styrstavar Bränsleelementen sitter i knippen om 4. Reaktorn innehåller 444 bränsleelement. Drivdon för styrstav

6 6 Så gör vi el Turbinanläggningen Barsebäcksverket har ett turbinaggregat anslutet till reaktorn. Turbinaggregatet består av en högtrycksturbin och tre lågtrycksturbiner, som sitter på samma axel som generatorn. Till turbinanläggningen hör också kondensat, kylvatten- och matarvattenpumpar. Genom att låta ånga vid högt tryck strömma mot skovlarna i turbinen omvandlas värmeenergi till mekanisk energi. Varje turbindel har sitt ånginlopp mitt på och ångan expanderar axiellt åt båda hållen genom ett skovelsystem. Turbinaggregatet består av en högtrycksturbin och tre lågtrycksturbiner, som sitter på samma axel som generatorn. Turbin Bruttoeffekt MW 615 Verkningsgrad % 33,7 Ångflöde kg/s 813 Fukthalt i primärånga % 0,004 Ångdata Tryck/temp före HT-turbin MPa/ C Tryck/temp efter HT-turbin MPa/ C Tryck/temp före LT-turbin MPa/ C Tryck/temp i kondensor MPa/ C 6,1/284 C 0,65/162 C 0,62/256 C 0,043/30 C Extern fuktavskiljning och mellanöverhettning till C 256 Antal avlopp och area per turbin m 2 6x8,5 Avloppsskovelns längd cm 95 Varvtal rpm 3000 Flöde, kondensorns kylvatten m 3 /s 22,2 Temphöjning i kondensorns kylvatten C 11,8 Kylvattenpumpar/turbin 4 Dumpningskapacitet % 100 Total längd turbinanl. m 50 Ångan, som kommer från reaktorn med 61 bars tryck och 284 graders temperatur, leds till högtrycksturbinen. När ångan passerat genom högtrycksturbinen passerar den genom mellanöverhettaren där den befrias från fukt och återuppvärms på nytt. Därefter leds ångan vidare till de tre lågtrycksturbinerna. När ångan lämnar högtryckturbinen har trycket minskat till 6,5 bar och temperaturen är då 162 grader. Efter lågtrycksturbinerna fortsätter ångan vidare till kondensorn där den kondenseras till vatten när den kommer i kontakt med utsidan av kondenstuberna som genomströmmas av havsvatten. Från kondensorn pumpas det kylda processvattnet tillbaks till reaktoranläggningen för att värmas på nytt. På vägen tillbaka till reaktortanken sker en uppvärmning av vattnet i ett flertal värmeväxlare. Samtidigt sker en tryckhöjning av vattnet i två steg med hjälp av kondensat- och matarvattenpumpar. Elutrustningen Barsebäck har en elgenerator kopplad till turbinen och varvtalet är 3000 varv/min. I elgeneratorn omvandlas den mekaniska energin till elenergi med en spänning av 17,5 kv. Elen förs ut på det svenska stamnätet via en transformator där spänningen transformeras upp till 400kV. Av den producerade elen har Barsebäcks anläggning en egenförbrukning på ca 3 procent. Generatorn har vattenkylning av både statorlindning, statorplåt och rotorlindning. Tack vare denna kylningsteknik kan man hålla generatorns dimensioner små. Hela kylsystemet består av rostfria material och på så sätt kan man garantera den höga vattenkvalitet som krävs för att upprätthålla elektrisk isolationshållfasthet. Magnetiseringsutrustningen består av en statisk strömriktare som är ansluten till generatorskenorna via en separat transformator. Det finns flera reservkraftsystem som har till uppgift att klara elförsörjningen vid ett spänningsbortfall. Reservelen skall vid driftstörningar se till att reaktorn kan stängas av på ett säkert sätt. Barsebäck har fyra dieselgeneratorer som fungerar som reservkraft för det interna elsystemet. Dessutom finns två gasturbiner som startar och automatiskt kopplar in på yttre nätet eller in på stationens lokala kraftnät.

7 Så gör vi el 7 Dieslarna genomgår var 14:e dag belastningsprov om en timmes drift vid % effekt. En diesel förbrukar 475 l/h dieselolja vid full effekt. Dieseloljetankarna (2 st à 70 m³) är placerade under mark i betongbehållare. För viss utrustning finns även batterier som möjliggör helt avbrottsfri elmatning till vitala objekt. Kylning av säkerhetssystem Flera objekt i stationen är beroende av vatten för sin kylning. Då flera av dessa har direkt kontakt med reaktorvattnet har av säkerhetsskäl sekundär- eller mellankylsystem installerats. Systemen används huvudsakligen vid start och avställning av reaktorn, men även vid tillfällen då vattentemperaturen i kondensationsbassängerna blivit för hög. I dessa system används totalavsaltat vatten som kyls av havsvatten. Ångpanna, hetvattenpanna och värmepanna För uppvärmning av byggnader finns det två naturgaseldade pannor; en ångpanna och en hetvattenpanna med brännareffekterna 8,7 respektive 2,9 MW. Vätgasfabrik För att minska förutsättningarna för spänningskorrosion doseras vätgas till reaktorns kylsystem. Produktion av vätgas sker genom spjälkning av vatten i en egen anläggning med tillhörande användning av kaliumhydroxid. Elgenerator Fabrikat ASEA Antal 1 Klämeffekt MW 620 Märkspänning kv 17,5 Märkeffekt MVA 710 Statorkylning Vatten Rotorkylning Vatten Huvudtransformator Antal 1 Märkspänning kv 17,5/410 Märkeffekt MVA 700 Dieselgeneratorer Antal 4 Motortillverkare MTV Nominell effekt kw 1600 Märkspänning kv 6,3 Märkeffekt MVA 2,1 Varvtal rpm 1500 Totalavsaltningsanläggning Vattnet, som används i reaktorn, måste vara totalavsaltat och fritt från alla eventuella föroreningar. Som råvara används vatten från Kävlinge kommuns dricksvattennät. Råvattnet passerar katjon- och respektive anjonfilter där positiva respektive negativa joner borttages. Som en avslutande rening får vattnet passera ett blandbäddsfilter som innehåller både katjon- och anjonmassa. Jonbytarna regenereras med tekniskt ren svavelsyra respektive 50-procentig natronlut. Tankar med natronlut och svavelsyra om vardera 30 m 3 står inomhus. Spolvattnet från regenereringen leds till en neutralisationsbassäng och förs därefter till kylvattenkanalen. I neutralisationsbassäng blandas alkaliskt och surt vatten till ett avloppsvatten med samma ph som havsvattnet. Kontrollrummet är bemannat dygnet runt.

8 8 Så gör vi el Tvättanläggning Verket har en egen tvättanläggning för tvätt av skyddskäder. Avloppet avleds för behandling tillsammans med radioaktivt avloppsvatten. Vattnet renas med avseende på partiklar men inte lösta närsalter. Hamn På kraftverksområdet finns en hamn avsedd huvudsakligen för transporter av radioaktivt avfall med specialfartyget Sigyn. Verkstäder Mekaniska verkstäder på såväl kontrollerat som okontrollerat område omfattande ca 1000 m 2.. Vem sköter driften? Själva driften av kärnkraftverket sköts från kontrollrummet där verksamheten leds av en skiftchef som är arbetsledare för skiftlaget. Skiftlaget består, förutom skiftchefen, av tre kontrollrumsoperatörer som ansvarar för turbin- och reaktordelen. Förutom dessa personer finns det två stationstekniker som ansvarar för driften av hjälpsystem. Stationsteknikerna är även ute i anläggningen för att göra mätningar och kontroller. Kontrollrumspersonalen tränas kontinuerligt i en fullskalesimulator som finns i Studsvik utanför Nyköping. En simulator är en kopia av ett riktigt kontrollrum där man kan simulera olika tänkbara händelser.

9 Med miljön i fokus 9 Med miljön i fokus Barsebäcks arbete med miljöfrågor är viktigt för att skapa en god miljö och tillfredsställa de krav som ställs på oss. Barsebäck är ISO-certifierat enligt ISO sedan april Certifikatet är ett kvitto på att vi uppfyller ett antal krav, som ställs på vårt interna miljöarbete. Vårt miljöledningssystem är en del av vårt kvalitetssystem. Barsebäck arbetar kontinuerligt med att minska miljöpåverkan från verksamheten. Det gäller inom områden som farligt avfall, kemikalier, vanligt avfall, vattenhantering, kylvattenutsläpp och utsläpp av radioaktiva ämnen. Vårt mål är att begränsa mängderna och återanvända eller återvinna så mycket material som möjligt. Barsebäck tillämpar miljöanpassad upphandling vid inköp av varor och tjänster. ISO Barsebäck är sedan april 2002 ISO certifierat. Certifieringen, som är genomförd på initiativ av ledningen, visar att Barsebäck organiserar och kontrollerar det övergripande miljöarbetet på ett effektivt sätt. Barsebäcks miljömål Barsebäck fattar årligen beslut om kommande års miljömål som ett sätt att styra verksamheten. Miljömålen är indelade i fyra områden. Arbetsmiljö, som bland annat omfattar stråldoser till anställda. Yttre miljö, som bland annat omfattar avfallshantering. Radioaktivitet, som omfattar utsläpp till luft och vatten av radioaktiva ämnen och organisatoriska frågor, som omfattar miljöolyckor, miljötillbud och myndighetsrelationer. Skånes miljömål Vårt miljöarbete ger även stöd till det regionala miljömål som Skånes länsstyrelse beslutat om genom Skånes miljömål. De visar hur Skåne län kan nå sin del av de nationella miljökvalitetsmålen och omfattar en rad områden. Exempel på mål som berör Barsebäcksverket och som vi aktivt arbetar med är: Begränsad klimatpåverkan Bara naturlig försurning Säker strålmiljö Ingen övergödning Hav i balans samt levande kust och skärgård När det exempelvis gäller målet hav i balans samt en levande kust och skärgård har Barsebäck startat ett projekt som undersöker hur vi kan minska våra utsläpp av processvatten till Öresund. Målet för säker strålmiljö uppfylls då Barsebäcks utsläpp till luft och vatten har en mycket god marginal till gällande myndighetskrav. Utsläppen från Barsebäck till de närboende är långt under gällande gränsvärden och motsvarar mindre än en tusendel av dosen från naturliga strålkällor.

10 10 Med miljön i fokus Kontrollprogram Barsebäcksverkets miljöpåverkan kontrolleras regelbundet av Fiskeriverkets biologiska recipientkontroll, Länsstyrelsens kontrollprogram samt SSI:s radiologiska mätprogram. Kontrollprogrammen bygger på att vi tar prover, analyserar och redovisar till myndigheterna, som vid olika tillfällen sedan gör stickprovskontroller. Det radiologiska omgivningskontrollprogrammet omfattar insamling av prover på land och i vatten kring Barsebäcksverket. Prov tas på vegetation, animaliska produkter, rötslam, sediment, alger, mollusker samt fisk. Provresultaten kontrolleras av oberoende myndigheter och årsrapport sammanställs och redovisas till Statens strålskyddsinstitut. Känsliga dosimetrar för mätning av stråldoser finns utplacerade längs industristaketet kring Barsebäcks kärnkraftverk. Utöver detta så finns on-line-mätning av strålning i mätpunkter på land och till havs utanför kärnkraftverket. Syftet med dessa mätningar är att tidigt få indikation på förhöjda utsläpp av radioaktiva ämnen. Mätresultaten överförs direkt till Barsebäcks kontrollrum, SSI och danska myndigheter. Utsläpp till luft Barsebäcksverket har dieslar för reservkraft och en värmepanna som eldas med naturgas. Eftersom förbrukningen av diesel och gas är liten är också avgaserna, i form av koldioxid och kväveoxider, små. Därutöver avgår till luft en del förluster av gaser från olika användningsområden t.ex. mätsystem, kylsystem, trycksatta system osv. Vissa utrymmen är gasfyllda för att minska brandrisken, exempelvis är reaktorinneslutningen fylld med kvävgas. Från reaktordriften och uranklyvningen uppstår även en del ädelgaser som är radioaktiva. Dessa förs till en skorsten via sandfilter. Sandfiltren fördröjer ädelgaserna och eftersom halveringstiden på ädelgaserna är kort minimeras därmed den mängd radioaktiva ämnen som lämnar skorstenen. Utsläpp till vatten Kraftverket släpper ut processvatten till Öresund och avloppsvatten till Kävlinge kommuns avloppsreningsverk. Till Öresund förs vatten från våra processystem och från rengöring av reaktorutrymmen. Processvattnet renas med avseende på partiklar men inte lösta närsalter. Små mängder radioaktiva ämnen förs med processvattnet till Öresund. Till Öresund förs även det havsvatten som används för kylning av kondensorn. Vattnet värms ca 10 C. Undersökningar i havsområdet kring kraftverket har inte visat på några negativa förändringar på havsmiljön. Även regnvatten från tak och asfalterade utomhusytor kring kraftverket dräneras till havet. Till Kävlinge kommun förs avloppsvatten från det sanitära avloppet samt en del verkstadslokaler. Detta vatten innehåller inte radioaktiva ämnen.

11 Med miljön i fokus 11 Industriavfall Barsebäck källsorterar. Metall, papper och rent trä är några exempel på material som återvinns. Sjögräs lämnas till kompostering. Farligt avfall som oljor och kemikalier omhändertas av SYSAV Kemi i Malmö. Övrig miljöpåverkan Verksamheten vid Barsebäck medför ytterst begränsat buller i den närmaste omgivningen. Alla godstransporter till och från Barsebäck kraft sker med lastbil eller båt. Barsebäck övervakar och kontrollerar att bestämmelserna för transport av farligt gods uppfylls. Personalens arbetsresor sker främst med personbil men det är vanligt med samåkning. Viss möjlighet till kollektivtrafik finns med en busspendel, som kör två turer per dag. Samgåendet med Ringhals AB innebär att tjänsteresor med bil mellan kärnkraftverken sker. Olika förslag för att hålla nere resandet diskuteras. Transporter inom närområdet sker främst med eldrivna fordon. Företaget äger el-mopeder för mindre transporter inom driftområdet samt hyr två eldrivna distributionsbilar. Besvärande lukt uppkommer normalt inte vid verksamheten på Barsebäck.

12 12 Barsebäcks radioaktiva avfall Barsebäcks radioaktiva avfall Vid drift av Barsebäck skapas radioaktivt avfall som måste tas om hand på ett säkert sätt. Hanteringen beror på avfallets form och aktivitetsinnehåll. Det delas in i tre grupper låg-, medel- och högaktivt avfall. SKI, Statens kärnkraftsinspektion och SSI, Statens strålskyddsinstitut ställer krav på hanteringen av avfallet. Kontroll av att dessa krav uppfylls sker i form av inspektioner. Högaktivt Det högaktiva avfallet består av utbrända bränsleelement och vissa andra komponenter från reaktoranläggningen. Vid de årliga avställningarna byts ca 100 bränsleelement. Det är då starkt radioaktivt och utvecklar värme. Därför måste bränslet strålskärmas och kylas i vattenbassänger. Kärnbränslet förvaras under minst ett år i Barsebäck innan det placeras i specialkonstruerade behållare och fraktas med det specialbyggda fartyget Sigyn till CLAB, Centralt mellanlager för använt kärnbränsle, i Oskarshamn för vidare förvaring. Medelaktivt Medelaktivt avfall består till största delen av filter, jonbytarmassor och skrot. Barsebäck använder filter och jonbytarmassor för att rena vatten i system som innehåller radioaktiva ämnen och föroreningar. Avfallet blandas med betong och gjuts in i plåt eller betongbehållare. Behållarna transporteras vidare till SFR (Slutförvar för radioaktivt driftavfall) som ligger vid Forsmarks kärnkraftverk. Lågaktivt Det lågaktiva avfallet utgörs huvudsakligen av lågaktiva jonbytarmassor, kasserade rördelar, verktyg, isoleringsmaterial, overaller och sopor som plast, papper och kablar. Sopor och annat mjukt material kompakteras till balar. Skrot och annat hårt material tätpackas i lådor eller containrar. Jonbytarmassor avvattnas i speciellt utformade säckar, Bigbags som lagras i Barsebäck. Vår avsikt är att en stor del av det radioaktiva avfallet skall kunna deponeras i Ringhals markförvar. Illustration: Edithouse Planerat djupförvar för använt kärnbränsle.

13 Barsebäcks radioaktiva avfall 13 CLAB, centralt mellanlager för använt kärnbränsle, ligger intill kärnkraftverket Oskarshamn. Illustration: SKB Foto: SKB Slutförvar för radioaktivt driftavfall (SFR), ligger intill kärnkraftverket Forsmark. I CLAB förvaras det använda bränslet i vattenbassänger.

14 14 Reaktorsäkerhet på Barsebäck Reaktorsäkerhet på Barsebäck Barsebäcks säkerhetsarbete går ut på att förebygga driftstörningar, motverka att en driftstörning utvecklas till ett haveri samt att lindra konsekvenserna vid ett eventuellt haveri. Viktiga delar i säkerhetsarbetet är utbildning, träning i simulatorn samt tydliga instruktioner. Trots de höga krav som ställs händer det att saker går sönder och människor gör fel. Därför har anläggningen flera olika säkerhetssystem som ska fånga upp felen. Ett kärnkraftverks konstruktion måste vara sådan att de radioaktiva ämnena inte kan komma ut på ett okontrollerbart sätt. Målet för säkerhetsarbetet är att förhindra att radioaktivitet kommer ut och når omgivningen. Även vid ett stort reaktorhaveri skall reaktorinneslutningen hållas intakt och den skadade härden hållas kyld och vattentäckt. Fem barriärer och FILTRA I samband med att anläggningen fick sitt starttillstånd fastställdes vissa grundläggande villkor för verksamheten avseende utsläpp av radioaktivitet och skydd till omgivningen. Dessa grundvillkor ställer mycket höga krav på anläggningens drift och säkerhet. I de Säkerhetstekniska driftförutsättningarna, STF, finns tydliga regler för anläggningens säkra drift. Konstruktionen av anläggningen bygger på något som kallas för djupförsvarsprincipen och som innebär att det finns olika tekniska barriärer som skall förhindra att en olycka med radiologiska konsekvenser inträffar. I djupförsvaret ingår även funktioner och system som skall förhindra att radioaktivitet sprids utanför anläggningen. Ett exempel på detta är reaktorinneslutningen. Förutom dessa funktioner och system finns konsekvenslindrande system som har till uppgift att minimera spridning av radioaktivitet till omgivningen om en olycka ändå skulle inträffa. I djupförsvaret ingår även administrativa stödfunktioner och barriärer, exempel på detta är instruktioner och utbildningar. Runt själva reaktorn finns flera barriärer som förhindrar att radioaktiva ämnen skall spridas. För att radioaktiva ämnen skall kunna nå omgivningen måste fem olika barriärer sättas ur funktion.

15 Reaktorsäkerhet på Barsebäck 15 Så här fungerar säkerhetssystemet 1. Bränslet Uranet har en keramisk form, vilket gör det svårlösligt i både luft och vatten Bränslerör Rör av speciell metall (zirkaloy) som liknar rostfritt stål. 3. Reaktortank Illustration: Coloric Tillverkad av cm tjockt stål. 4. Reaktorinneslutningen Metertjock betong med ingjuten, gastät stålplåt. 5. Reaktorbyggnaden Reaktorbyggnaden omger reaktortank och reaktorinneslutning. 6. FILTRA Stenfilter, som består kubikmeter småsten, kondenserar radioaktiv ånga till vatten. 99,9 procent av de radioaktiva partiklarna fastnar på stenarna.

16 16 Strålning Strålning På ett kärnkraftverk handlar en del av säkerhetsarbetet om strålskydd. Det är viktigt att radioaktiva ämnen inte sprids i anläggningen och till omgivningen. Strålning finns överallt Varje dag utsätts vi för strålning från rymden, berggrunden och våra egna kroppar. Människan har dessutom skapat konstgjorda strålkällor. Ett exempel är röntgen inom sjukvården. Kärnkraften är ett annat. Strålning är energi i rörelse. Den transporteras i form av vågor eller partiklar och finns ständigt omkring oss. Solen är den största och viktigaste naturliga strålkällan, men det kommer också strålning från rymden, berggrunden, byggnader och från vår egen kropp. Andra strålkällor är skapade av människan, t.ex. röntgen, elektriskt ljus, laser, radio, tv, mobiltelefoner, mikrovågor och radioaktivt avfall. Den genomsnittliga stråldosen för varje svensk är 4,5 msv per år. Exempel på stråldoser Flygning tur och retur över Atlanten Magröntgen Tandröntgen Strålbehandling vid hjärntumör (lokal dos) 0,1 msv 1 msv 0,01 msv msv Stråldoser per år Radioaktiva ämnen i vår egen kropp Flygvärdinna Kärnkraftsarbetare (i strålmiljö) Åtgärdsnivå för radonhus Utsläpp från Kärnkraftverk (närboende) 0,2 msv 5 msv 2-3 msv 8 msv 0,004-0,04 msv

17 Strålning 17 Joniserande strålning Joniserande strålning är strålning med större energi än synligt ljus, infraröd och ultraviolett strålning. Hit hör t.ex. strålning från radioaktiva ämnen och röntgenstrålning. Denna strålning är så energirik att den sliter loss elektroner från atomerna den passerar och förvandlar dem till joner (laddade atomer). Det är förmågan att jonisera som gör att strålningen kan skada mänskliga celler. Men märkligt nog kan den just därför också komma till nytta. Joniserande strålning används inom medicinen för att t.ex. undersöka benbrott och behandla olika former av cancer. Vi kan varken se, känna eller lukta oss till den joniserande strålningen, men den är lätt att mäta. Det finns olika typer av joniserande strålning. Man brukar dela in joniserande strålning i fyra grupper, alfa-, beta-, gamma- och neutronstrålning. Industri, forskning, flygresor, kolkraftverk, kärnkraft och fosfatgödning, ca 1 % Naturlig bakgrundsstrålning från rymden och marken, ca 19% Strålning från medicinska undersökningar och behandlingar, ca 35% Den största stråldosen får vi från radon i bostäder, ca 45%. Aktivitet Ett radioaktivt ämne karakteriseras bl.a. av sin aktivitet, dvs antalet atomkärnor som sönderfaller under en sekund. Aktiviteten för ett radioaktivt ämne anges i becquerel (Bq) 1 becquerel = ett sönderfall per sekund. Stråldos Olika strålslag, alfa, beta, gamma har olika biologisk verkan och organen i kroppen har olika strålningskänslighet. Storheten stråldos tar hänsyn till denna skillnad genom att den absorberade dosen multipliceras med viktningsfaktorer. Stråldos mäts i Sievert (Sv) eller millisievert (msv). Den genomsnittliga stråldosen för varje svensk är 4,5 msv per år. En person som arbetar med tekniskt underhåll vid ett kärnkraftverk tar emot ytterligare 2-3 msv per år.

18 18 Planer för nedläggning Planer för nedläggning Förr eller senare måste en kärnreaktor avvecklas eftersom anläggningen blir för gammal. De reaktorer som finns idag har en teknisk livslängd på år. Några mindre kärntekniska anläggningar i Sverige har redan avvecklats helt eller delvis. Utöver detta har planer för framtida avveckling kommit längst för Barsebäck 1. Reaktorn stängdes permanent den 30 november 1999 efter ett politiskt beslut. En strategisk avvecklingsplan har tagits fram för Barsebäck 1. Avvecklingen av Barsebäck 1 slutförs inte så länge Barsebäck 2 är i drift. Med utgångspunkt från 40 års livslängd kommer inte Barsebäck 2 att ställas av förrän år När Barsebäck i framtiden skall rivas, finns fonderade medel som svarar för kostnaderna för denna hantering. Tillsynsmyndigheter Tillsynsmyndigheter för Barsebäck är Statens kärnkraftinspektion, Statens strålskyddsinstitut och Länsstyrelsen i Skåne. Kävlinge kommun och Fiskeriverket är de myndigheter som kontrollerar att verksamheten uppfyller de krav som ställs vid drift av anläggningen. I Kävlinge kommun finns lokala säkerhetsnämnden som är ett organ för dialog med kärnkraftverket. Ledamöterna har förordnats på förslag av kommunstyrelserna i Kävlinge och Lomma kommuner. Nämnden lyder under miljödepartementet. Översiktsplan Barsebäck 1. Reaktorbyggnader 2. Turbinbyggnader Kontorsbyggnad 4. FILTRA 5. Kylvattenkanal 6. Rensverk 7. Avfallsbyggnad

19 Ordlista 19 Ordlista Bränslekuts: Benämning på den lilla cylinderformade bit av ihoppressad och sintrad (ihopsmält) urandioxid som i ingår i en reaktorhärd. CLAB: Centralt mellanlager för använt kärnbränsle. CLAB ligger vid Oskarshamns kärnkraftverk. Dekontaminering: Sanering. Betecknar inom strålskydd och kärnteknik avlägsnandet av smuts som innehåller radioaktiva ämnen. Motsatsen till kontaminering. Deponi: Plats där avfall deponeras, i dagligt tal soptipp. Dosimeter: Instrument som mäter hur stor stråldos en människa får. Freon: Egentligen ett produktnamn som blivit populärnamn på flera olika fluorkarbonföreningar (CFC, HCFC och HFC). Dessa används som köldmedium i bland annat ventilationsanläggningar. Freoner är växthusgaser och CFC och HCFC bryter ner ozonskiktet. Halveringstid: Den tid det tar för hälften av ett antal radioaktiva atomer att sönderfalla. Varje radioaktivt ämne har en specifik halveringstid (strålningen halveras). Joniserande strålning: Strålning som innehåller så mycket energi att den kan jonisera material. Denna strålning kan skada människans celler. Kol-14: En form av grundämnet kol som är radioaktivt. Utsläpp av kol-14 har tidigare scablonberäknas utifrån kraftverkets typ och storlek. Mätutrustning har installerats och fr om 2002 mäts kol-14. Lotsbehållare: Speciellt tillverkad behållare för transport av farligt avfall. SAKAB: Svensk AvfallsKonvertering AB. Miljöföretag som specialiserat sig på omhändertagande av farligt avfall. SFR: Slutförvar för radioaktivt driftavfall. Ligger vid Forsmarks kärnkraftverk. Till driftavfall räknas bl a reservdelar som blivit bestrålade, liksom skyddskläder, verktyg, emballage, mätinstrument och filter. Sigyn: Specialbyggt fartyg för transporter av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall. SKB: Svensk KärnBränslehantering AB företag som utvecklar metoder för och tar hand om vårt radioaktiva avfall. SKB samägs av de svenska kärnkraftverken. SKI: Statens Kärnkraftsinpektion är en myndighet som ligger under industridepartementet. SKI bevakar att alla säkerhetsvillkor följs vid kärnkraftverken. SKI har inspektörer som regelbundet kontrollerar detta. SSI: Statens strålskyddsinstitut, har till uppgift att övervaka alla strålskyddsfrågor i Sverige som berör både kärnkraft och annan verksamhet. Strålning: Energi i rörelse, t.ex. ljus. Man skiljer mellan joniserande och icke joniserande. Ljus är icke joniserande. Studsvik Radwaste: Behandlar låg- och medelaktivt avfall i Studsvik. Arbetar även med dekontaminering, avfallshantering och rivning. TWh: Terawattimma=biljoner watt per timma. Uran: Radioaktivt metalliskt grundämne. Sönderfaller mycket långsamt. Ädelgas: Ädelgaser är en grupp gasformiga grundämnen som p.g.a. sin struktur inte ingår i några kemiska föreningar. Grafisk design och produktion: Ringhals Information Foto/Illustration: Ringals information, Coloric, Edithouse, Pierre Mens, SKB Tryck: Eskils tryckeri 2004

20 Barsebäck kraft AB Box Löddeköpinge Tel Telefax