JS m.fl../. riksåklagaren ang. medhjälp till grovt bedrägeri m.m.

SVARSSKRIVELSE Sida 1 (9) Ert datum Er beteckning Chefsåklagaren Lars Persson 2011-05-10 B 1673-11 Rotel 35 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM JS m.fl../. riksåklagaren ang. medhjälp till grovt bedrägeri m.m. (Svea hovrätt, dom 2011-03-11, mål B 10443-10) Högsta domstolen har förordnat att riksåklagaren ska komma in med svarsskrivelse. Jag vill anföra följande. Jag har inhämtat yttrande från Ekobrottsmyndigheten. Myndigheten har till sitt yttrande fogat ett yttrande från åklagaren i målet, vice chefsåklagaren Thomas Langrot. Yttrandena bifogas. Inställning Jag bestrider ändring av hovrättens dom och anser att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd i målet. Bakgrund Ekobrottsmyndighetens yttrande Ekobrottsmyndigheten har i sitt yttrande redogjort för omständigheterna i målet och för överklagandet. Jag får i denna del hänvisa till yttrandet. Grunder och frågan om prövningstillstånd Ekobrottsmyndighetens yttrande Även när det gäller grunderna för min inställning i målet och frågan om prövningstillstånd kan jag till stor del ansluta mig till vad Ekobrottsmyndigheten anfört. Jag vill dock tillägga följande och utgår därvid från förutsättningarna för prövningstillstånd. Extraordinär dispens Åberopade nya omständigheter och bevis DS yrkar att åtalet mot honom ska ogillas i dess helhet. Som skäl för prövningstillstånd åberopas att det finns synnerliga skäl till prövning då nya om- Postadress Gatuadress Telefon E-post Box 5553 114 85 STOCKHOLM Östermalmsgatan 87 C, 3 tr. 010 562 50 00 registrator@aklagare.se Telefax 010 562 52 99 Webbadress www.aklagare.se

SVARSSKRIVELSE Sida 2 (9) ständigheter och bevis framkommit. De nya omständigheter och bevis som åberopas är sammanfattningsvis följande. Kammarrättens i Stockholm, avd. 7, dom den 2 mars 2011 i mål nr 8196 8197-09. Brev från den medtilltalade JS och omförhör med denne. Domar från Grekland avseende JS. Omförhör med vittnet LW. Omförhör med FL som tidigare dömts för medhjälp till de grova bedrägerierna mot Vin & Sprit AB. Vittnesförhör med KM. Uppdragsavtal av den 25 april 2008, avseende försäljning av bostadsrätt, mellan fastighetsmäklaren LÅ och CHSD Invest AB genom DS. Köpeavtal av den 19 juni 2008 avseende att KM förvärvat en bostadsrätt av CHSD Invest AB. Vittnesförhör med LA. Kammarrättsdomen DS hävdar att han inte ska dömas för grovt bokföringsbrott eftersom kammarrättens dom visar att han inte ska anses vara faktisk företrädare för varken International Safekeeping eller Knightsbridge-filialen. I brottmål kan domar från förvaltningsdomstol vara av intresse främst när det gäller frågor som ligger inom förvaltningsdomstolarnas direkta ansvarsområden. Sålunda är t.ex. en kammarrätts skatterättsliga bedömning intressant vid allmän domstols prövning av ett mål om skattebrott. Eftersom skattebrottet sedan mitten av 1990-talet är konstruerat som ett s.k. farebrott är de allmänna domstolarna inte längre formellt bundna av ett avgörande som träffats i skatteprocessen. De allmänna domstolarna följer emellertid som regel förvaltningsdomstolarnas avgöranden i själva skattefrågan (jfr. prop. 1995/96:170, s. 157). Den fråga som nu är aktuell ligger emellertid inte inom förvaltningsdomstolarnas direkta ansvarsområde. Det är i stället fråga om under vilka förutsättningar

SVARSSKRIVELSE Sida 3 (9) en fysisk person ska kunna åläggas straffrättsligt ansvar när en juridisk persons bokföringsskyldighet har åsidosatts. Med sådant s.k. företagaransvar avses det straffrättsliga ansvar som en företagare kan drabbas av till följd av underlåtenhet att utöva tillsyn och kontroll över den verksamhet som han bedriver. Företagaransvaret är inte lagreglerat utan har i allt väsentligt utvecklats genom rättspraxis och doktrin (jfr Företagsbotsutredningens betänkande Straffansvar för juridiska personer, SOU 1997:127, Del A, s. 105). Frågan om direkt och indirekt företagaransvar utvecklas närmare på s. 68 ff. i boken Brotten i näringsverksamhet, Anna-Lena Dahlqvist och Rolf Holmquist, Norstedts juridik, 2 uppl., 2010. Här anges bl.a. att den som har ett direkt företagaransvar svarar fullt ut för sin passivitet och har en plikt att vara verksam för att förhindra brott som omfattas av företagaransvaret. Såväl legala som faktiska företrädare konstateras i normalfallet ha ett direkt företagaransvar. Dahlqvist/Holmquist konstaterar att begreppet faktisk företrädare främst har utvecklats i rättspraxis men även förekommer i författningstext, nämligen i 4 lagen (1986:436) om näringsförbud som nämner den som faktiskt har utövat ledningen av en näringsverksamhet. Vidare uttalas följande (a.a. s. 82). Utmärkande för den faktiske företrädaren är att han eller hon utan att ha ställning som legal företrädare på grund av sin faktiska ställning har ett bestämmande inflytande över en juridisk persons, vanligtvis ett aktiebolags, medelsförvaltning och drift (NJA 1993 s. 740). Personen i fråga har oftast ett ekonomiskt intresse i verksamheten. Han eller hon kan exempelvis vara den verklige ägaren eller också ha satsat pengar i verksamheten. En faktisk företrädare har med andra ord reellt samma makt över den löpande förvaltningen som exempelvis en styrelse eller verkställande direktör har enligt ABL, men saknar av någon anledning en formell ställning som svarar mot den verkliga maktpositionen. Straffrättsligt drabbas den faktiske företrädaren av ett direkt företagaransvar (NJA 1974 s. 297, NJA 1979 s. 561 och NJA 1976 B 29, NJA 1993 s. 740). Hovrätten, som inte värderat bevisningen på annat sätt än tingsrätten, konstaterar att JS hävdat att det är DS som varit Knightsbridge-filialens faktiska företrädare medan han själv mest fungerat som ett redskap i DS händer. Enligt hovrätten visar utredningen i målet också med erforderlig styrka att det är DS som varit den faktiska företrädaren för Knightsbridge-filialen. Här kan nämnas att hovrätten funnit utrett att JS på uppdrag av DS lämnat Sverige efter att polisen gripit LV. Vidare var utrett att DS under den tid JS vistats utomlands uppmanat honom att stanna där och att DS skickat pengar till JS uppehälle. Tingsrätten har bl.a. funnit utrett att Knightbridge-filialen öppnat ett likvidkonto i Skandiabanken och att ett för utnyttjandet av kontot nödvändigt certifikat har laddats ned på en dator som funnits i den lägenhet vid Kornhamnstorg som DS bodde i. Vidare har säkerhetsföretaget G4S transporterat kontanter, som

SVARSSKRIVELSE Sida 4 (9) uttagits i bank, till ett av Knightsbridge-filialen disponerat kontor i Gamla Stan. Ägaren till denna fastighet var en bostadsrättsförening, som hyrt ut kontorsfastigheten till ett av DS kontrollerat aktiebolag. Tingsrätten har också, utifrån den av åklagaren åberopade skriftliga bevisningen, funnit utrett att DS i ett stort antal handlingar har givits en roll att företräda Knightsbridge-filialen. Åklagaren i målet, vice chefsåklagaren Thomas Langrot, har i sitt yttrande utförligt redovisat den bevisning som i hovrätten har förebringats mot DS. Hovrätten har således efter en samlad bedömning av omständigheterna i målet funnit att DS varit faktisk företrädare för Knightsbridge-filialen. Jag delar denna uppfattning. Det finns enligt min mening inget som talar för annat än att hovrätten prövat frågan om faktiskt företrädarskap på ett sätt som överensstämmer med de principer som ställts upp i rättspraxis och i doktrinen. Som framgått i det föregående anser jag att kammarrättens bedömning inte på något sätt är styrande för hovrättens bedömning av den straffrättsliga frågan om DS är att anse som faktisk företrädare för Knightsbridge-filialen och därför ska dömas för grovt bokföringsbrott. Noteras bör också att det i DS överklagande inte påstås att det finns några konkreta bevis eller omständigheter som har åberopats i kammarrätten men inte förebringats i hovrätten. Detta kan för övrigt inte anses som förvånande eftersom DS företrätts av samma ombud i såväl kammarrätten som hovrätten. Om den av DS åberopade kammarrättsdomen hade förebringats i hovrätten skulle detta sannolikt inte ha lett till att hovrätten gjort en annan bedömning vad gäller frågan om företrädarskap. Jag anser vidare att kammarrättsdomen inte är ägnad att framkalla tvivelsmål om hovrättens bedömning. Det finns därför inte heller synnerliga skäl att på nytt pröva frågan. Brevet från den medtilltalade JS och omförhör med denne Som framgår av Ekobrottsmyndighetens yttrande har JS under förundersökningen, vid häktningsförhandlingar samt under huvudförhandlingarna i tingsrätten och hovrätten klart och entydigt utpekat DS som den som drivit verksamheten i Knightsbridge-filialen. JS har ännu i sitt överklagande av hovrättens dom, den 4 april 2011, uttalat att han blivit utnyttjad och vilseledd av DS. I överklagandet hävdas för övrigt att JS psykiska tillstånd inte är bra och har försämrats ytterligare. JS tar tillbaka sitt utpekande av DS i ett brev som är ställt till denne och dagtecknat den 28 april 2011. I brevet påstås att hans tidigare utpekande inte är sant, att utpekandet skett under inflytande av hans psykiska problem och att han först nu efter medicinering förstått vad han gjort. Brevet innehåller i övrigt inte i sak några konkreta nya uppgifter eller omständigheter. Som framgår av Ekobrottsmyndighetens yttrande är det inte ovanligt att en tilltalad, som genom

SVARSSKRIVELSE Sida 5 (9) att lämna belastande uppgifter har medverkat till att en medtilltalad dömts, senare tar tillbaka sina uppgifter. I likhet med Ekobrottsmyndigheten anser jag att JS förklaring till att uppgifterna först nu ändrats framstår som en uppenbar efterhandskonstruktion. I det föregående har jag redogjort för den bevisning som hovrätten lagt till grund för sin bedömning att DS varit den faktiska företrädaren för Knightsbridge-filialen. Härav framgår att de uppgifter som JS tidigare under det rättsliga förfarandet konsekvent lämnat om DS roll i filialen vinner starkt stöd av en omfattande objektiv bevisning. Sammantaget anser jag att brevet från JS har ett mycket begränsat bevisvärde när det gäller frågan om DS varit att anse som faktisk företrädare för Knightsbridge-filialen. Brevets bevisvärde är enligt min mening sådant att dess förebringande sannolikt inte skulle ha lett till att hovrätten gjort en annan bedömning vad gäller frågan om företrädarskap. Jag anser vidare att brevet inte är ägnat att framkalla tvivelsmål om hovrättens bedömning. Det finns därför inte heller synnerliga skäl att på nytt pröva frågan. Vid denna bedömning anser jag att det inte heller finns skäl att komplettera förundersökningen genom att hålla ett nytt förhör med JS. Domar från Grekland avseende den medtilltalade JS DS har åberopat ett antal domar från Grekland enligt vilka JS dömts för checkbedrägerier till styrkande av att JS utpekande av DS inte förtjänar avseende. De åberopade domarna är från åren 1994 1998 och rör checkbedrägerier begångna under första hälften av 1990-talet. Det är således fråga om en annan typ av brottslighet som ligger långt tillbaka i tiden. Om domarna över huvud taget kan anses ha något bevisvärde när det gäller frågan om DS är att anse som faktisk företrädare för Knightsbridge-filialen måste detta enligt min mening vara så lågt att det är uppenbart att det saknas skäl att med hänvisning till domarna meddela extraordinär dispens. Omförhör med vittnet LV DS åberopar omförhör med LV till styrkande av att DS inte varit inblandad i verksamheten i Knightsbridge-filialen. LV har hörts under förundersökningen och i tingsrätten. DS påstår inte att LV nu har ändrat sina uppgifter i något avseende. I denna del föreligger därför inte någon sådan ny omständighet eller något sådant nytt bevis som skulle kunna motivera meddelande av extraordinär dispens. Övrig åberopad ny bevisning DS har åberopat omförhör med FL och vittnesförhör med KM. Vidare har åberopats ett uppdragsavtal mellan fastighetsmäklaren LA och CHSD Invest AB

SVARSSKRIVELSE Sida 6 (9) (genom DS) avseende försäljning av en bostadsrätt, ett köpekontrakt mellan CHSD Invest AB och KM avseende samma bostadsrätt samt vittnesförhör med LA. Bevisningen åberopas till styrkande av att DS telefonkontakter med FL endast skett i syfte att förmedla en flyttjänst. Enligt DS ska han därför inte dömas för medhjälp till grovt bedrägeri. Som framgått i det föregående har hovrätten funnit utrett att DS varit faktisk företrädare för Knightsbridge-filialen. Hovrätten har vidare funnit utrett att de personer som bedragit Vin & Sprit redan före bedrägeriernas genomförande måste ha återförsäkrat sig om att utbytet av bedrägerierna skulle föras över till Knightsbridge-filialens konto och därefter föras vidare i kontanter. Av utredningen i målet framgår också att DS under perioden den 13 juni till den 4 augusti 2008 haft telefonkontakt med FL vid åtta tillfällen. Under bl.a. denna tid har Globala Transporter & Service Stockholm AB fört över pengar till filialens konto hos Skandiabanken. FL var formell företrädare för Globala Transporter och har dömts för medhjälp till grovt bedrägeri mot Vin & Sprit. Enligt hovrätten gör dessa omständigheter att det är ställt utom rimligt tvivel att DS medverkat till bedrägeriet i sådan mån att han ska dömas för medhjälp därtill. När det gäller JS uttalar hovrätten att i motsats till vad som gäller i fråga om DS har åklagaren inte kunnat påvisa att JS skulle ha haft någon kontakt med företrädare för de bolag som skrivit osanna fakturor till Vin & Sprit. Inte heller i övrigt anses det ha framkommit något som gör att JS kan bindas till att ha främjat bedrägerierna. Enligt hovrätten framstår det inte som osannolikt att DS valt att inte inviga JS i brottsplanen. JS dömdes därför inte för medhjälp till grovt bedrägeri. Ekobrottsmyndigheten uttalar i sitt yttrande att det inte betvivlas att DS och FL kan ha haft kontakter även i andra angelägenheter än det aktuella bedrägeriet mot Vin & Sprit. Inte heller ifrågasätts att KM köpt en bostadsrättslägenhet av CHSD Invest AB den 1 juli 2008, att LA erhållit uppdraget att förmedla överlåtelsen av bostadsrätten genom avtal den 25 april 2008 eller att DS kan ha förmedlat kontakten mellan FL och KM angående en flyttjänst. Hovrätten för Västra Sverige dömde den 3 augusti 2010 FL för bl.a. medhjälp till grovt bedrägeri och grovt bokföringsbrott till fängelse två år sex månader. Det grova bokföringsbrottet avsåg att FL i egenskap av faktisk företrädare för Globala Transporter under tiden från och med den 15 maj 2008 till och med den 23 februari 2009 åsidosatt bolagets bokföringsskyldighet. Brottet medhjälp till grovt bedrägeri avsåg att FL främjat bedrägerigärningar genom vilka Globala Transporter tillställt Vin & Sprit osanna fakturor och därigenom förmått Vin och Sprit att under tiden från och med den 22 juli 2008 till och med den 22

SVARSSKRIVELSE Sida 7 (9) augusti 2008 utbetala miljonbelopp till Globala Transporter. Hovrättens dom har vunnit laga kraft. FL har hörts under förundersökningen och i tingsrätten. I tingsrättens dom uttalas att FL inte velat säga annat än att han hänvisat till vad han tidigare sagt. Av Thomas Langrots yttrande framgår att FL i målet inte velat berätta om några kontakter med DS. I DS överklagande påstås inte att FL nu har ändrat sina uppgifter i något avseende. Det kan därför ifrågasättas om det i denna del föreligger någon sådan ny omständighet eller något sådant nytt bevis som skulle kunna motivera meddelande av extraordinär dispens. Under alla förhållanden kan konstateras att FL genom en lagakraftvunnen dom har dömts till ett långt fängelsestraff för sin medverkan i de grova bedrägerierna mot Vin & Sprit. I det nu aktuella målet har han varit knapphändig vid sitt uppgiftslämnande och inte berättat om några kontakter med DS. Mot denna bakgrund skulle uppgifter som FL lämnade vid förnyade förhör få bedömas med mycket stor försiktighet. Till detta ska läggas att åklagarsidan, som framgår av Ekobrottsmyndighetens yttrande, inte betvivlar att DS och FL kan ha haft kontakter även i andra angelägenheter än det aktuella bedrägeriet och inte heller ifrågasätter att DS kan ha förmedlat kontakt mellan FL och KM angående en flyttjänst. Sammanfattningsvis delar jag Ekobrottsmyndighetens uppfattning att den nya åberopade bevisningens bevisvärde är sådant att dess förebringande inte skulle ha lett till att hovrätten gjort en annan bedömning av DS delaktighet i de grova bedrägerierna mot Vin & Sprit. Jag anser vidare att bevisningen inte är ägnad att framkalla tvivelsmål om hovrättens bedömning. Det finns därför inte heller synnerliga skäl att på nytt pröva frågan. Slutligen anser jag att det inte finns skäl att komplettera förundersökningen genom att hålla förhör med någon av de åberopade förhörspersonerna. Prejudikatdispens JS överklagande JS har i första hand yrkat att åtalet ska ogillas i dess helhet. Han hävdar att han inte gjort sig skyldig till bokföringsbrott eftersom han uppfyllt lagens krav på organisation och kontroll. JS hävdar vidare att han inte gjort sig skyldig till penninghäleri eftersom han inte haft uppsåt att dölja pengarnas ursprung. En ändring av hovrättens dom utifrån JS förstahandsyrkande skulle förutsätta att Högsta domstolen värderade bevisningen i målet på ett annat sätt än hovrätten. Bevisfrågor är generellt sett inte lämpade för en prövning av Högsta domstolen. Det finns enligt min uppfattning inte heller något moment i hovrättens

SVARSSKRIVELSE Sida 8 (9) nu aktuella bevisvärdering som gör att en prövning av Högsta domstolen skulle vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. JS har i andra hand yrkat strafflindring och att Högsta domstolen innan påföljd bestäms ska inhämta ett s.k. 7-intyg. I likhet med Ekobrottsmyndigheten anser jag att en prövning av dessa frågor inte skulle tillföra något av betydelse med räckvidd utanför det enskilda målet. Enligt min mening fiinns det inte skäl att meddela prejudikatdispens för en prövning av JS överklagande. DS överklagande DS har, förutom yrkandet avseende skuldfrågan, framställt yrkanden rörande påföljdsfrågan, skadeståndsfrågan och häktningsfrågan. I DS överklagande åberopas som enda skäl för prövningstillstånd att det finns synnerliga skäl till prövning då nya omständigheter och bevis framkommit. DS påstår således inte att det finns skäl att meddela prejudikatdispens. Jag vill trots detta klargöra att en prövning av DS överklagande enligt min uppfattning inte till någon del skulle vara av vikt för ledning av rättstillämpningen. Bevisning Jag ber att få återkomma med bevisuppgift för det fall Högsta domstolen skulle komma att meddela prövningstillstånd i målet. Kerstin Skarp Lars Persson

SVARSSKRIVELSE Sida 9 (9) Kopia till: Ekobrottsmyndigheten, Generaldirektörens kansli, Rätts- och utvecklingsenheten (EBM B-2011/0066) Ekobrottsmyndigheten, Första ekobrottskammaren i Stockholm (EB 2737-08)