Kan dricksvatten ur egen brunn bidra till brist på vitamin B12?

FoU Kronoberg FoU-rapport 2010:4 Kan dricksvatten ur egen brunn bidra till brist på vitamin B12? Anders Andersen

Författare: Anders Andersen ST-läkare, Anestesikliniken Centrallasarettet Växjö E-postl:anders.andersen@ltkronoberg.se Tfn 0470-58 91 80 Handledare: Kjell-Åke Jönsson, med.dr Docent, överläkare gastroenterologi Medicinkliniken Centrallasarettet Växjö Kurt Borch, med.dr Professor,Kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Mats Fredriksson Statistiker, Yrkes- och miljömedicin Universitetssjukhuset i Linköping Kurs i grundläggande forskningsmetodik 30p 2008-2009 1

ABSTRACT Introduction Deficiency of vitamin B12 is associated with several clinical conditions, but still it is not always understood why deficiency arises. A previously case-control study showed an explicit relationship between B12-deficiency and the use of a private well as the source of drinking water. There are no earlier studies regarding the quality of the drinking water and B12- deficiency. The purpose of this pilot case-control study, which is a continuation on the previous case-control study, was to elucidate if the quality drinking water differed in any way that could contribute to B12-deficiency. Method The persons from the case-control study and another five cases from the area were included. They received a questionnaire about the source of drinking water by mail. From private wells water was sampled at 13 of 17 cases and at two controls. A sample was also collected from the municipal water. Cases and controls with municipal water for shorter than 10 years were excluded. Results Univariat analysis demonstrated several differences between the drinking waters. Logistic regression analysis showed an association between low ph and B12-deficiency p=0.03 (OR=2.9, 95 % CI. 1.1-7.4). When categorised ph and categorised bicarbonate were transformed into one variable the association remained as the corrosiveness of the water increased p=0.04 (OR=4.6, 95 % CI. 1.1-20). Conclusion Since about 20 % of the population in Sweden are using a private well as a source of drinking water the association between low ph and B12-deficiency might have clinical implications. 2

3

INNEHÅLL Abstract... 2 Introduction... 2 Method... 2 Results... 2 Conclusion... 2 Introduktion... 6 Syfte... 6 Metod... 6 Genomförande av vattenprovtagning... 7 Statistik... 7 Resultat... 8 Diskussion... 10 Referenser... 12 Bilagor... 11 4

5

INTRODUKTION Brist på vitamin B12 kan leda till blodbrist, tunginflammation samt neurologiska och psykiatriska åkommor. Då B12-brist kan ge stort lidande är det viktigt att diagnostisera bristen tidigt, då en del av följderna är irreversibla. Absorptionen av vitamin B12 är komplex och omfattar många essentiella steg. Det finns flera kända orsaker till B12-brist (1, 2), men ibland finner man ingen förklaring (3). Vanliga orsaker till B12-brist hos äldre är atrofisk gastrit och malabsorption av B12 bundet till födoämne (4, 5). Distriktsläkaren Leo Andersen började arbeta på vårdcentralen i Lidhult 1999. Han noterade då att flera av patienterna där med B12- brist hade egen brunn för dricksvatten. Detta väckte idén till en fall-/kontrollstudie (F-Kstudie) för att se om det fanns något samband mellan B12-brist och att ha egen brunn för dricksvatten. Undersökningen, från år 2003 med 30 fall och 48 kontroller, avslöjade en kraftig överrisk för B12-brist för personer med egen brunn p=0.007 (OR= 7.8, 95 % CI. 1.7-35) (6). Risken för B12-brist ökade med 3,5 % för varje år man hade egen brunn (95 % CI. 1,2-5,7) och för de som i huvudsak haft kommunalt vatten fanns ingen ökad risk för B12-brist (6). Det finns inget tidigare publicerat material beträffande dricksvattenkvalité och B12-brist. Syfte Denna pilotundersökning är en fortsättning på ovannämnda F-K-studie med syfte att undersöka om kvalitén på dricksvattnet skiljde sig mellan B12-bristpatienter (fall) och kontroller på något sätt som skulle kunna ha bidragit till B12-brist. Metod Population År 2005 skickades information om studien ut tillsammans med frågeformulär om deltagande och om hushållets vattenkälla (se Bilaga 1) till de patienter med B12-brist, som deltagit i ovannämnda F-K-studie 2003. Vidare tillfrågades ytterligare fem B12-bristpatienter, boende i Lidhultstrakten, som ej deltog i F-K-studien 2003. Sammanlagt uppfyllde 17 patienter med egen brunn inklusionskriteriet för vattenprovtagning, att fastigheten var bebodd så att dricksvattnet nyttjades dagligen (figur 1). Nästan alla patienter med egen brunn hade en grävd brunn (figur 1). Kriterier för diagnosen B12-brist var symtom och lågt S-kobalamin (vitamin B12) (<160pmol/L) alternativt symtom och MMA 0.40µmol/L eller dessa laboratorieparametrar kombinerat (7, 8). Kontrollerna i F-K-studien 2003 drogs ur röstlängden över området som hör till Lidhults vårdcentral. De är matchade efter ålder och kön. I denna pilotstudie var medelåldern bland patienterna 82,7 år (SD 7,3 år) och bland kontrollerna 81,7 år (SD 8,8 år). Andelen kvinnor bland patienterna var 18/26 och bland kontrollerna 16/20. Inga av patienterna var vegetarianer eller hade Mb Crohn. Patienter som genomgått resektion av ventrikel eller tunntarm exkluderades. Vi fick efter telefonsamtal lov att ta vattenprov hos två kontroller med egen grävd brunn, en man och en kvinna. Dessa valdes då de var de kontroller från F-K-studien med egen brunn sedan flest år, vars dricksvatten nyttjades dagligen vid tidpunkten för provtagning. Vidare planerades vattenprov hos en kontroll med kommunalt vatten från Lidhults vattenverk, vilket anlades 1968. Vattenprov planerades således hos dessa tre kontroller och hos fallen med egen brunn. 6

Figur 1. Flödesschema över deltagare och bortfall samt deltagarnas vattenkälla år 2006 Fall-/kontrollstudie år 2003 Fortsättning år 2006 (aktuell pilotstudie) Bortfall bland fall n=2* Fall n=32 Fall n=30 Nya fall n=5 Fall som uppfyllde inklusionskriteriet n=30 Kontroller n=60 Kontroller n=48 Fall med kommunalt vatten n=13 Fall med egen brunn n=13 Bortfall bland fall med egen brunn n=4 Bortfall bland kontroller n=12** Kontroller med kommunalt vatten n=18 Kontroller med egen grävd brunn n=2 * Ett fall exkluderades pga. ventrikeloperation och ett fall avböjde deltagande. ** 12 kontroller avböjde deltagande. Fastighetens dricksvatten användes dagligen. Kommunalt vatten sedan minst 10 år. Tre fall avböjde och ett fall uteblev vid provtagning. Två fall hade borrad brunn och övriga grävd. Genomförande av vattenprovtagning Deltagarna erhöll instruktioner per brev om att inte spola ut vatten ur vattenledningarna efter kl. 24.00 för att vi skulle kunna analysera vatten som stått i ledningarna. Vattenanalyserna togs i början på maj 2006. Först togs ett prov på vatten som stått i vattenanläggningen över natten för metallanalys (se Bilaga 2). Sedan spolades vatten i ca 10 minuter, för att erhålla vatten som ej stått i vattenledningarna, vartefter prov för kemisk och mikrobiologisk analys togs (se Bilaga 2). Vattenproven skickades omgående kylda för analys till Alcontrol AB i Linköping. Hos 13 av de 17 patienterna med egen brunn kunde vattenprov tas. Tre patienter avböjde och en var inte hemma när provet skulle tas. Två av de tretton patienterna delade bostad och hade således samma brunn, som för övrigt var borrad. Vattenprov togs också hos de tre ovannämnda kontrollerna. Vi tog bara ett kommunalt vattenprov, då vi utgick ifrån att det kommunala vattnet var likvärdigt hos abonnenterna i samhället. Detta verifierade vi genom att jämföra vattenanalyser tagna från Lidhults vattenverk med vattenanalyser tagna från olika punkter i ledningsnätet samma dag. Fall och kontroller från F-K-studien 2003 som haft kommunalt vatten sedan minst 10 år lades därefter till. Totalt inkluderades 13 fall och 19 kontroller med kommunalt vatten. Kommunala vattenprov från år 2000-2003 jämfördes med vattenprov från 2006 för att säkerställa att det inte förändrats. Projektet är godkänt av regionala etikprövningsnämnden i Linköping. Statistik Karakteristika för fall och kontroller har angetts som proportioner och medelvärde (SD). Mann-Whitney:s test användes för att påvisa skillnader mellan patienternas och kontrollernas dricksvatten. Logistisk regressionsanalys användes därefter för att testa samband mellan B12- brist och egenskaper i dricksvattnet som ökar korrosionen. Resultaten presenteras som odds 7

ratio (OR) med 95 % konfidensintervall (CI). P-värde mindre än 0,05 bedömdes som signifikant. Vi dikotomiserade ph till <6,5 samt >=6,5 (ref. värde) och alkalinitet (HCO3) till <60mmol/l och >= 60mmol/l (ref. värde). Av de två dikotomiserade variablerna skapades en variabel som vi kallar korrosionsfaktor med högt ph och hög alkalinitet som ref. värde. Lågt ph och låg alkalinitet kodades som två, högt ph och hög alkalinitet kodades som noll och övriga som ett. Gränsvärdena hämtades ur socialstyrelsens författningssamling (9). De statistiska beräkningarna har gjorts med SPSS version 14.0. Resultat Variabler enligt Tabell 1 togs med i våra beräkningar. Övriga variabler uteslöts då de ej bedömdes ha relevans eller inte varierade. Univariat analys påvisade flera skillnader mellan B12-bristpatienternas och kontrollernas dricksvatten (Tabell 1). Logistisk regressionsanalys visade ett samband mellan lågt ph och B12-brist p=0.03 (OR=2.9, 95 % CI. 1.1-7.4). Med den transformerade variabeln korrosionsfaktor kvarstod ett samband med B12-brist p=0.04 (OR=4.6, 95 % CI. 1.1-20). Fyra vattenprov var otjänliga enligt metallanalysen pga. halterna koppar, nickel, bly och i stort sett alla hade anmärkning på mängden koppar. Alla vattenprov var tjänliga enligt den kemiska analysen, men flera hade anmärkningar på nitrathalter och lågt ph. Alla vattenprov var tjänliga ur mikrobiologiskt perspektiv. De kommunala vattenproverna från år 2000-2003 skiljde sig inte nämnvärt från vattenprov tagna år 2006. 8

Tabell 1. Jämförelse av dricksvatten hos fall och kontroller med Mann-Whitney:s test Kontroller n=20 Fall n=26 Metallanalys, µg/l Median (range) Median (range) P-värde Aluminium Arsenik Barium Bly Bor Kadmium Kobolt Koppar, Krom Mangan Molybden Nickel Strontium Uran Vanadin Zink Titan 11.0 (1.0-13.0) 0.20 (0.20-0.20) 40.0 (40.0-57.0) 0.20 (0.20-12.0) 17.0 (17.0-19.0) 0.050 (0.50-0.74) 0.050 (0.50-0.50) 120 (120-5900) 0.60 (0.20-0.60) 9.80 (6.20-9.80) 0.23 (0.10-0.23) 0.30 (0.30-2.70) 35.0 (35.0-39.0) 0.11 (0.05-0.11) 0.47 (0.10-0.47) 5.00 (5.00-990) 8.00 (2.00-8.00) 11.0 (5.00-120) 0.20 (0.10-0.50) 40.0 (17.0-100) 0.65 (0.20-8.70) 17.0 (12.0-30.0) 0.05 (0.050-0.36) 0.05 (0.050-0.95) 120 (43.0-4300) 0.55 (0.20-0.70) 9.80 (1.60-96.0) 0.23 (0.10-1.30) 0.40 (0.30-150) 35.0 (15.0-82.0) 0.11 (0.050-0.35) 0.45 (0.10-0.52) 42.0 (5.00-2100) 8.00 (2.00-15.0) 0.052 0.71 0.93 0.016 0.33 0.23 0.011 0.27 0.032 0.54 0.41 0.004 0.73 0.087 0.041 0.005 0.25 Kemisk analys, mg/l Median (range) Median (range) P-värde Konduktivitet 25 C ph 25 C Alkalinitet ( HCO3) COD-Mn Nitrat Klorid Sulfat Aluminium Järn Kalcium, Koppar Magnesium Mangan 18.9 (8.10-18.9) 8.50 (6.60-8.50) 91.0 (17.0-91.0) 1.70 (1.00-2.30) 0.50 (0.50-8.40) 9.20 (5.10-17.0) 2.00 (2.00-3.90) 0.020 (0.020-0.070) 0.14 (0.050-0.14) 18.0 (9.20-18.0) 0.010 (0.010-0.26) 9.40 (1.20-9.40) 0.020 (0.020-0.020) 18.9 (6.47-27.8) 8.15 (6.20-8.60) 85.5 (4.90-98.0) 1.70 (1.00-5.20) 1.80 (0.50-30.0) 9.20 (5.10-28.0) 2.00 (2.00-9.90) 0.020 (0.020-0.55) 0.14 (0.050-0.18) 18.0 (4.30-24.0) 0.02 (0.010-0.38) 9.40 (0.80-13.0) 0.020 (0.020-0.14) 0.27 0.013 0.015 0.21 0.001 0.53 0.010 0.009 0.053 0.19 0.014 0.23 0.018 9

DISKUSSION Vi påvisade här ett uppenbart samband mellan lågt ph i dricksvattnet och B12-brist, trots ett litet material. Detta samband framstod även när ph och alkalinitet gjordes om till en variabel, korrosionsfaktor. Det är väl känt att dessa faktorer ökar risken för korrosion. Lidhult ligger i ett geografiskt område som är känt, sedan många år, som ett av de mest försurade områdena i Sverige, med stora nederbördsmängder innehållande mycket surt regn. Detta bekräftas av mätningar som görs fortlöpande av IVL Svenska miljöinstitutet (10, 11). Lågt ph och låg alkalinitet i vattnet ökar korrosion av metaller, t.ex. bly, koppar, nickel och aluminium, från mark och vattendistributionssystem (9, 12-14). Detta visades också i vårt material. Kroppen har ett stort lager av vitamin B12 och vid perniciös anemi tar det två-fem år att utveckla en brist, men vid annan genes kan det ta mångfaldigt flera år att utveckla en B12- brist (5). Då man kan misstänka att det finns olika genes till patienternas B12-brist i detta material kan vara svårt att påvisa eventuellt samband mellan någon komponent i dricksvattnet och specifikt tillstånd som orsakat B12 brist. Att vi ändå ser ett samband leder oss till att fundera på om någonting i dricksvattnet interagerar med upptaget av vitamin B12 och således skulle kunna påskynda utvecklingen B12-brist. Något som styrker detta resonemang är att vi i vår F-K-studie 2003 såg att risken för B12-brist minskade ju längre tid man haft kommunalt dricksvatten. Denna undersökning speglar framför allt skillnaden mellan fall med egen grävd brunn och kontroller med kommunalt dricksvatten, då vi endast har två kontroller med egen brunn. Nästan alla patienterna hade en grävd brunn. En grävd brunn får sitt vatten från ytligt grundvatten och har därför större risk att påverkas av avlopp och jordbruk jämfört med en borrad brunn. Dricksvattnet från grävda brunnar har därför oftare sämre kvalitet med avseende på mikrobiologisk tillväxt och nitrathalter. En undersökning från år 2007 visade att ca 35 % av de grävda brunnarna i Sverige hade otjänligt vatten (15). Våra vattenprov togs tidigt maj månad, vilket kan tänkas ha påverkat det mikrobiologiska analysresultatet. Den mikrobiologiska tillväxten i grävda brunnar är rimligen högre under sommaren. Nitrathalterna skiljde sig markant enligt univariat analys. I en atrofisk magsäck med bakteriell överväxt kan nitrat omvandlas till nitrit av ett flertal bakterier innehållande nitratreduktas. Detta kan leda till bildandet av nitrösa föreningar, vilka är en potent riskfaktor för ventrikelcancer (16). Dricksvatten innehållande höga nivåer av nitrat påstås vara associerat till utveckling av ventrikelcancer (17). Det finns dock undersökningar som talar för motsatsen, att nitrat i dricksvatten och föda skulle kunna vara av godo för mag-tarmkanalen (18). Således finns fakta talande för att nitrösa föreningar kan påverka ventrikelslemhinnan, vilket möjligen skulle kunna påverka med upptaget av vitamin B12 ur föda. I denna undersökning definierades diagnosen B12-brist utifrån den kliniska vardagen, dvs. vi har använt symtom tillsammans med lågt S-kobalamin eller ett högt MMA-värde. Då B12- brist kan ge väldigt många olika diffusa symtom, som kan likna andra tillstånd, är det värdefullt att komplettera diagnostiken med laboratorieprover. Dessa är dock inte heller fria från felkällor, vilket man får beakta. MMA kan bl.a. stiga vid njursvikt och S-kobalamin kan vara normalt trots en cellulär brist då kobalamin kan vara bundet till transportproteiner, som gör att cellerna inte kan tillgodogöra sig kobalaminet (8). Vattenprovtagningen, som utfördes av kommunen, bedöms vara standardiserad och så även Alcontrols vattenanalys, varför felkällor torde vara minimala och bör således ej ha påverkat 10

resultatet. Materialet är litet och vi har därför bara analyserat med univariat logistisk regression. Vi har analyserat 30 olika variabler univariat och rimligtvis borde vi få några signifikanta resultat pga. massignifikans. Det förekommer dock så många signifikanta resultat enligt våra statistiska beräkningar att det inte helt kan förklaras av massignifikans. Vi bedömer utfallet i den logistiska regressionen som trovärdig, då det stämmer med vår hypotes som vi finner logisk. Dock får dessa statiska skillnader, på grund av materialets storlek, tolkas med försiktighet. Denna pilotstudie förstärkte således misstanken om ett samband mellan lågt ph i dricksvattnet och B12-brist. Vidare sågs många skillnader mellan kontrollernas och B12-bristpatienters drickvatten med univariat-analys, beträffande flera metaller. Då upp mot en femtedel av Sveriges befolkning konsumerar vatten från egen vattentäkt och mindre vattenanläggningar (15) skulle detta kunna ha en klinisk betydelse. Resultaten bedöms så pass intressanta att vi planerar en större prospektiv studie. Tack till FoU Kronoberg som ställde upp med kunskap och ekonomiska medel, personalen på Lidhults vårdcentral och miljökontoret i Ljungby som ställde upp med hjälp vid vattenprovtagning och som bistått med äldre vattenanalyser från Lidhults vattenverk. 11

REFERENSER 1. Andres E, Loukili NH, Noel E, Kaltenbach G, Abdelgheni MB, Perrin AE, et al. Vitamin B12 (cobalamin) deficiency in elderly patients. Cmaj 2004;171(3):251-9. 2. Baik HW, Russell RM. Vitamin B12 deficiency in the elderly. Annu Rev Nutr 1999;19:357-77. 3. van Asselt DZ, de Groot LC, van Staveren WA, Blom HJ, Wevers RA, Biemond I, et al. Role of cobalamin intake and atrophic gastritis in mild cobalamin deficiency in older Dutch subjects. Am J Clin Nutr 1998;68(2):328-34. 4. Carmel R. Malabsorption of food cobalamin. Baillieres Clin Haematol 1995;8(3):639-55. 5. Carmel R. Current concepts in cobalamin deficiency. Annu Rev Med 2000;51:357-75. 6. Andersen AL, Andersen L, Fredrikson M, Borch K. Association between cobalamin deficiency and use of a private well as the source of drinking water: A case-control study. In. 7. Hultdin J. Molekyl, metabolism och markörer. In: Lars Engstedt HN-E, Bo Norberg, Jan Palmblad, editor. Kontroverser kring vitamin B12: Pedagogförlaget; 1998. p. 23-49. 8. Snow CF. Laboratory diagnosis of vitamin B12 and folate deficiency: a guide for the primary care physician. Arch Intern Med 1999;159(12):1289-98. 9. Socialstyrelsens kungörelse (SOSFS 2005:20) om ändring i allmänna råden om försiktighetsmått för dricksvatten. In: Socialstyrelsen, editor.; 2005. 10. Akselsson C. IVL rapport; Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län. Aneboda: IVL Svenska Miljöinstitutet AB; 2000 april 2000. Report No.: B1366. 11. Nettebladt A. IVL rapport; Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län. Resultat till och med september 2006; 2006. Report No.: B1725. 12. Bensryd I, Rylander L, Hogstedt B, Aprea P, Bratt I, Fahraeus C, et al. Effect of acid precipitation on retention and excretion of elements in man. Sci Total Environ 1994;145(1-2):81-102. 13. Gerhardsson L, Oskarsson A, Skerfving S. Acid precipitation--effects on trace elements and human health. Sci Total Environ 1994;153(3):237-45. 14. Nordberg GF, Goyer RA, Clarkson TW. Impact of effects of acid precipitation on toxicity of metals. Environ Health Perspect 1985;63:169-80. 15. Sverige. Socialstyrelsen. Dricksvatten från enskilda vattentäkter: ett nationellt tillsynsprojekt 2007. Stockholm: Socialstyrelsen; 2008. 12

16. Houben GM, Stockbrugger RW. Bacteria in the aetio-pathogenesis of gastric cancer: a review. Scand J Gastroenterol Suppl 1995;212:13-8. 17. Sandor J, Kiss I, Farkas O, Ember I. Association between gastric cancer mortality and nitrate content of drinking water: ecological study on small area inequalities. Eur J Epidemiol 2001;17(5):443-7. 18. McKnight GM, Duncan CW, Leifert C, Golden MH. Dietary nitrate in man: friend or foe? Br J Nutr 1999;81(5):349-58. 13

14

BILAGOR Frågeformulär angående en undersökning om B12-brist i Lidhultstrakten Vi som anordnar studien är följande: Leo Andersen, distriktsläkare, Vårdcentralen i Lidhult Anders Andersen, AT-läkare, Centrallasarettet i Växjö Tobias Andersson, ST-läkare, Kirurgiska kliniken, Ljungby lasarett Kjell-Åke Jönsson, specialistläkare mag-tarmmedicin, Centrallasarettet i Växjö Kurt Borch, professor, Kirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Mats Fredriksson statistiker, Inst. för molekylär och klinisk medicin, Hälsouniversitet i Linköping Har Du några frågor får ni gärna ringa till: Leo Andersen, distriktsläkare Lidhults vårdcentral, 035-2952406 Anders Andersen, AT-läkare Växjö, 0470-36369 eller 070-6398962 15

Kryssa i rutan som överensstämmer med ditt svar Exempel: Bor du i Lidhult? NEJ JA Fråga 1 Har du en egen brunn för dricksvatten eller kommunalt dricksvatten? Kommunalt Hur länge har du haft detta? Egen brunn Hur länge har du haft denna? Om du har egen brunn, är detta en borrad brunn eller grävd brunn? Borrad brunn När borrades brunnen? Grävd brunn VET EJ Har ni kalkat runt brunnen någon gång? NEJ JA VET EJ Har du vattenfilter eller vattenrening av något slag? NEJ JA VET EJ 16

Fråga 2 Har du fått ditt vatten från annan källa tidigare? NEJ JA Om ja, mellan vilka år? Egen brunn, ungefär från till (ex från 1957 till 1985) Kommunalt vatten, ungefär från till (ex från 1957 till 1985) Fråga 3 Äter du vitamintillskott? NEJ JA Om ja, vad för sorts? Fråga 4 4A Hur lång är du? 4B Vad väger du? Fråga 5 5A Snusar du? NEJ JA Om ja, hur mycket snusar du på en vecka? 5B Har du snusat? NEJ JA Om ja, hur många år mellan vilka år har du snusat? 17

Bilaga 2 Metaller D60001 Rapportgräns Enhet Ackr. Metod Aluminium, Al 1 μg/l J EPA 200.8 Arsenik, As 0,05 μg/l J EPA 200.8 Barium, Ba 0,1 μg/l J EPA 200.8 Beryllium, Be 1 μg/l EPA 200.8 Bly, Pb 0,1 μg/l J EPA 200.8 Bor, B 1 μg/l EPA 200.8 Kadmium, Cd 0,01 μg/l J EPA 200.8 Kobolt, Co 0,005 μg/l J EPA 200.8 Koppar, Cu 0,05 μg/l J EPA 200.8 Krom, Cr 0,05 μg/l J EPA 200.8 Litium, Li 1 μg/l EPA 200.8 Mangan, Mn 0,1 μg/l J EPA 200.8 Molybden, Mo 0,02 μg/l J EPA 200.8 Nickel, Ni 0,1 μg/l J EPA 200.8 Selen, Se 0,1 μg/l J EPA 200.8 Silver, Ag 0,02 μg/l J EPA 200.8 Strontium, Sr 2 μg/l J EPA 200.8 Tallium, Tl 1 μg/l EPA 200.8 Uran, U 0,005 μg/l J EPA 200.8 Vanadin, V 0,005 μg/l J EPA 200.8 Zink, Zn 1 μg/l J EPA 200.8 a) Tillägg av antimon, tenn och titan Antimon, Sb 1 μg/l J EPA 200.8 Tenn, Sn 1 μg/l EPA 200.8 Titan, Ti 1 μg/l EPA 200.8 b) Tillägg av huvudkonstituenter Järn, Fe 0,05 mg/l J SS-EN ISO 11885 Kalcium, Ca 0,05 mg/l J SS-EN ISO 11885 Kalium, K 2 mg/l J SS-EN ISO 11885 Magnesium, Mg 0,1 mg/l J SS-EN ISO 11885 Natrium, Na 0,1 mg/l J SS-EN ISO 11885 18

Dricksvatten - kemisk kontroll (DVK5) D11005 Rapportgräns Enhet Ackr. Metod Turbiditet 0,1 FNU J SS-EN 27027/SS 028125 Lukt J SLV 1990-01-01 Metod I Färg 5 mg/l Pt J SS-EN ISO 7887 del 3 mod. eller del 4 Konduktivitet 1 ms/m J SS-EN 27888 ph 3-11 J SS 028122 Alkalinitet 1 mg/l J SS 028139 COD(Mn) 1 mg/l J SS 028118 Ammoniumkväve, NH4-N 0,01 mg/l J SS-EN ISO 11732 Ammonium, NH4 0,02 mg/l J Beräknad Nitratkväve, NO3-N 0,1 mg/l J SS-EN ISO 10304 Nitrat, NO3 0,5 mg/l J Beräknad Nitritkväve, NO2-N 0,001 mg/l J SS-EN ISO 13395 Nitrit, NO2 0,005 mg/l J Beräknad Fluorid, F 0,1 mg/l J SS-EN ISO 10304 Klorid, Cl 2 mg/l J SS-EN ISO 10304 Sulfat, SO4 2 mg/l J SS-EN ISO 10304 Aluminium, Al 0,02 mg/l J SS-EN ISO 11885 Järn, Fe 0,05 mg/l J SS-EN ISO 11885 Kalcium, Ca 0,05 mg/l J SS-EN ISO 11885 Kalium, K 2 mg/l J SS-EN ISO 11885 Koppar, Cu 0,01 mg/l J SS-EN ISO 11885 Magnesium, Mg 0,1 mg/l J SS-EN ISO 11885 Mangan, Mn 0,02 mg/l J SS-EN ISO 11885 Natrium, Na 0,1 mg/l J SS-EN ISO 11885 Hårdhet, total 0,2 dh J Beräknad Dricksvatten - utvidgad mikrobiologisk kontroll (DVM3) enligt SLVFS 2001:30 Rapportgräns Enhet Ackr. Metod Aktinomyceter 10-1000 cfu/100 ml J SS 028212 Antal långsamväxande bakterier 10-5000 cfu/ml J SS 028171 Antal mikroorganismer vid 22 C, 3 dygn 1-500 cfu/ml J SS-EN ISO 6222 Escherichia coli 1-100 cfu/100 ml J SS 028167 Intestinala enterokocker 1-100 cfu/100 ml J SS-EN ISO 7899-2 Jästsvampar 10-1000 cfu/100 ml J SS 028192 Koliforma bakterier 1-100 cfu/100 ml J SS 028167 Mikrosvamp cfu/100 ml J Beräknad Mögelsvampar 10-1000 cfu/100 ml J SS 028192 Presumtiva Clostridium perfringens 1-100 cfu/100 ml J ISO/CD 6461-2 19