Ultuna Tyskbacken. Arkeologisk förundersökning vid järnåldersboplatsen raä 642, Ultuna 2:23 Uppsala stad Uppsala kommun, Uppsala län, Uppland

Ultuna Tyskbacken Arkeologisk förundersökning vid järnåldersboplatsen raä 642, Ultuna 2:23 Uppsala stad Uppsala kommun, Uppsala län, Uppland sau rapport 2010:7 Helena Hulth

sau rapporter 2010:7 issn 1404-8493 sau 2010 utgivning och distribution Societas Archaeologica Upsaliensis Gamla Prefektbostaden Villavägen 6G, 752 36 Uppsala post@sau.se www.sau.se tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienr och datum för tillstånd 431-12618-09, 2009-12-14 sau:s projektbeteckning 2132 Uppdragsgivare Akademiska hus i Uppsala AB Belägenhet landskap Uppland län Uppsala kommun Uppsala socken Uppsala fastighet Ultuna 2:23 raä 642 koordinater x1604200 y6633850 ca 15 m ö h Personal Helena Hulth (projektledare), Fredrik Thölin, Mia Englund och Jennie Andersson. Grävmaskinist: Arvid Örde Undersökningen typ av undersökning Arkeologisk förundersökning utförandetid i fält 2009-12-16 2009-12-17 undersökt yta 320 m² koordinatsystem RT90 2,5 gon höjdsystem RH00 inmätningssystem Digitalt Fynd och arkivmaterial förvaras i SAU:s lokaler i väntan på beslut om fyndfördelning. Samtliga tillvaratagna fynd har gallrats. omslagbild Förundersökningsområdet sett från söder. Foto: Helena Hulth, SAU. allmänt kartmaterial Lantmäteriet. Medgivande MS2007/04080. digitala planer Helena Hulth och Ann Lindkvist faktagranskare Kent Andersson lektör Kent Andersson layout Karin Hallgren Produktion tryck Kopieringshörnan, Uppsala

Innehåll Sammanfattning 6 Inledning 7 Undersökningen och deltagarna 7 Antikvarisk bakgrund 8 Topografi 8 Fornlämningar 8 Tidigare undersökningar 9 Undersökningen 10 Målsättning och frågeställningar 10 Metod och genomförande 10 Undersökningsresultat 10 Anläggningar 11 Prover och fynd 14 Analyser 14 Vedarts- och 14 C-analys 14 Vetenskaplig potential och vidare bearbetning 15 Referenser 15 Bilagor 16 Bilaga 1. Schakt, anläggningar och fynd 16

Sammanfattning En arkeologisk förundersökning har genomförts av SAU i den del av Ultuna som kallas Tyskbacken. Insatsen gjordes under två dagar i december 2009 på uppdrag av Akademiska hus i Uppsala AB. Förundersökningsområdet ansluter till flera kända fornlämningar, framförallt vikingatida boplatsspår och flatmarksgravar från äldre järnålder. Vid förundersökningen påträffades endast en mindre mängd anläggningar, såsom stolphål, en grop och en härd. Samtliga anläggningar med undantag för härden bedömdes vara recenta. Kolprov har analyserats från denna, vilket dock resulterat i en sentida datering. Området som helhet bedöms ändå tillhöra ett större boplatsområde i södra Ultuna. Den ringa anläggningsmängden gör dock att den vetenskapliga potentialen för denna del av boplatslämningen är begränsad. 6 sau rapport 2010:7

Inledning Undersökningen och deltagarna SAU har genomfört en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Ultuna 2:23, Uppsala stad, Uppland. Förundersökningen skedde på uppdrag av Akademiska Hus i Uppsala AB efter önskemål att anlägga en parkeringsplats på en f d villatomt. Exploateringsområdet som ligger inom den del av Ultuna som kallas Tyskbacken är beläget i nära anslutning till flera kända fornlämningar, bl a boplatslämningen RAÄ 642. Länsstyrelsen i Uppsala län beslutade därför den 14 december 2009 om en arkeologisk förunder- 0 1 2 km Figur 1. Karta med undersökningsområdet markerat. Skala 1:50 000. Ur Gröna kartan Ó Lantmäteriverket. Medgivande MS2007/04080. Digital bearbetning: Ann Lindkvist, SAU. sau rapport 2010:7 7

sökning för att klargöra fornlämningens omfattning och karaktär (dnr: 431-12618-09). Förundersökningen ska ligga till grund för Länsstyrelsens bedömning av eventuella vidare åtgärder. Förundersökningen genomfördes den 16 och 17 december 2009. Medverkande arkeologer var Jennie Andersson, Mia Englund, Helena Hulth (projektledare) och Fredrik Thölin. Antikvarisk bakgrund Topografi Läget på Uppsalaåsen gör att Ultunas topografi och markslag är omväxlande. Höjden över havet varierar mellan 1 till 45 m. Jordarterna skiftar från gyttjelera och lera till sand och grus. Förundersökningsområdet var beläget ca 15 m ö h i en svag västsluttning på en äldre villatomt som tillhört ett numera rivet hus. Strax söder och öster om den aktuella lokalen sluttar åsen brant ned och försvinner under nuvarande markyta för att omkring 1 km längre söderut vid Sunnersta åter synas ovan jord. Centralt på förundersökningsytan fanns resterna efter det rivna huset samt en terrassering för uteplats, omgärdad av gräsbevuxen mark och gamla trädgårdsland, samt buskar och träd. Jordarten bestod huvudsakligen av lerhaltig sand med inslag av grus och lera. Fornlämningar Ultuna har länge främst varit känt för sina gravfält. Genom ett flertal undersökningar från 2000 talet och framåt har dock bilden av Ultunas fornlämningar förändrats, då utbredda boplatsförekomster och andra lämningar har kunnat påvisas. Förundersökningsområdet ansluter till vikingatida boplatslämningar och flatmarksgravar som sannolikt kan dateras till äldre järnålder. Platsens höjd över havet innebär att även fornlämningar från sen bronsålder kan förekomma i närområdet. Möjligen kan en odaterad kokgrop (RAÄ 562), funnen på åskrönet strax sydost om förundersökningsområdet, tillhöra denna tidiga fas. Enstaka anläggningar i liknande kontexter på andra håll i Ultuna har daterats till just bronsålder. Boplatsindikationen RAÄ 642 påträffades vid en schaktkontroll 2002 precis väster om förundersökningsområdet. Den består av ett kulturlager och en härd med vikingatida datering. Ytterligare något längre västerut finns RAÄ 555:2, boplatslämningar i form av stolphål och härdar som konstaterades vid en oövervakad schaktning för nybyggnad 1996. Strax norr om förundersökningsytan finns även RAÄ 662, boplatslämningar i form av härdar och kokgropar med vikingatida dateringar (Hulth 2007). Knappt 100 m nordost om förundersökningsområdet ligger RAÄ 426, ett flatmarksgravfält som sannolikt är från äldre järnålder. 8 sau rapport 2010:7

RAÄ 662 RAÄ 426 RAÄ 555:1 RAÄ 642 RAÄ 562 RAÄ 555:2 Teckenförklaring FU-schakt 2009 P2074 P4059 Fornlämning Fornlämning Figur 2. Förundersökningsområdet markerat med rött och övriga undersökta ytor (projekt P2074 och projekt P4059) samt registrerade fornlämningar i förundersökningsområdets närhet. Skala 1:2 000. Digital bearbetning: Helena Hulth, SAU. Tidigare undersökningar Trots att Ultuna historiskt sett varit känt som ett av Upplands mer betydande fornlämningsområden skedde under drygt 40 år inga antikvariska kontroller i området, samtidigt som stora delar av Ultuna från 1960 talet och framåt var föremål för intensiv exploatering. Utsikterna att hitta boplatser var därför inte särskilt goda. I mitten av 1990 talet, genom boplatslämningen RAÄ 555:2, uppmärksammades emellertid att rester efter boplatser fortfarande kunde finnas vid sidan av gravfälten. RAÄ 642 konstaterades som nämnts i samband med en schaktkontroll för dragning av el. Denna lokal är rimligen en del av samma boplats som RAÄ 555:2 (Hulth 2004). Även boplatslämningen RAÄ 662, som påträffades sau rapport 2010:7 9

vid en förundersökning 2006 inför uppförandet av en solcellsfabrik, är sannolikt en del av denna omfattande boplats (Hulth 2007). Med hänsyn till dateringen av gravfältet RAÄ 426 till äldre järnålder är det dessutom troligt att boplatsen bebotts under lång tid. På gravfältet undersöktes fyra flacka stensättningar vid en seminariegrävning 1997. En av gravarna innehöll en bengrop med brända ben samt en krossad urna. I de övriga gravarna fanns spridda brända ben och spridd keramik (Ljungkvist, manus). Undersökningen Målsättning och frågeställningar Förundersökningens syfte var att klargöra om tomten där det rivna huset C4:6 stått innehöll fornlämningar, och om så var fallet fastställa dessas omfattning, karaktär och bevarandegrad. De specifika frågeställningarna rörde: fornlämningens avgränsning inom undersökningsområdet preliminär datering bedömning av ev kulturlager och anläggningar karaktär, mängd och bevarandegrad bedömning av fynd karaktär, mängd och bevarandegrad preliminär tolkning av fornlämningen fornlämningens vetenskapliga potential Metod och genomförande Förundersökningsområdet omfattade ca 1500 m 2. Förundersökningen inleddes med avtorvning och metalldetektoravsökning. Därefter schaktades med maskin ned till anläggningsnivå i ett sammanhängande schakt runt den gamla husgrunden. Ett mindre provschakt drogs även innanför grunden. Detta konstaterades vara tomt, varefter grävmaskinen placerades ovanpå husgrunden, med räckvidd över hela ytan. Den schaktade ytan och funna strukturer mättes in digitalt med hjälp av GPS/GNSS. Påträffade anläggningar rensades fram och plandokumenterades. Anläggningar och vissa störningar undersöktes för hand för att fastställa karaktär och bevarandegrad. Undersökningen av enskilda anläggningar gjordes i sektioner och profilritningar upprättades. Undersökningsresultat Sammanlagt schaktades 320 m 2 av den totala förundersökningsytan, vilket innebar att ca 21 % banades av. Vid undersökningen påträffades totalt fem anläggningar, samt tolv störningar i form av 10 sau rapport 2010:7

Figur 3. Efter maskinell avtorvning söker Fredrik Thölin av förundersökningsytan med metalldetektor. Foto mot söder: Helena Hulth, SAU. diken och andra recenta nedgrävningar. Mängden anläggningar var så pass begränsad att samtliga undersöktes i samband med förundersökningen. Förutom recent material gjordes inte några fynd. Anläggningar De anläggningar som framkom vid förundersökningen bestod av tre stolphål, en grop och en härd. Stolphålen (A1086, A1117, A1133) varierade mellan ca 0,30 0,56 m i diameter och mellan 0,14 0,52 i djup. Två av stolphålsbottnarna var skålformiga och en var spetsig. Fyllningarna i de båda skålformiga bestod av lucker och svagt humös sand med ett litet inslag av kol. Det djupaste, spetsiga stolphålet (A1086) innehöll endast en stor mängd svallad sten. Samtliga stolphål bedömdes utifrån sina karakteristika vara recenta. Gropen A1150 var 0,62 0,55 m i diameter och 0,23 m djup, med oregelbunden bottenform. Fyllningen bestod av flammig grusig sand med enstaka sten. Likaså denna anläggning bedömdes vara sentida, även om recenta fynd saknades. I sydligaste delen av förundersökningsytan påträffades en mindre härd, A1156, som var 0,64 0,51 m stor och 0,13 m djup, med plan, lätt skålad bottenform. Fyllningen utgjordes av svartbrun silt med inslag av kol och bränd lera. Mot botten fanns en tydlig 0,05 m tjock kollins. sau rapport 2010:7 11

1604160 1604180 1604200 A1117 A1133 A1086 A1150 A1156 Teckenförklaring stolphål härd grop störning 6633840 6633860 6633880 6633900 0 25 m Schakt Figur 4. Översiktsplan över samtliga anläggningar. Skala 1:400. Digital bearbetning: Helena Hulth, SAU. 12 sau rapport 2010:7

Figur 5. Stolphål A1086. Foto mot öster. Jennie Andersson, SAU. A1156 S 1 3 N 15,15 m ö h 4 2 0 0,5 1 meter Figur 6. Profil härd A1156. Digital bearbetning: Jonas Svensson Hennius Anl.nr Prov nr Anläggning Provmängd Analyserad mgd Art Material Kommentar A1156 P1 Härd 2,9 g 0,7 g Gran Träkol Utvalt C 14 -analys 30 bitar Anl.nr Lab nr Anläggning Vedart Material Yrs BP Kal 1 σ (68,2%) Kal 2 σ (95,4%) A1156 Ua-39859 Härd Gran Träkol 202±30 1650-1680 AD (19,9) 1640-1690 (26,2) Figur 7. Tabell över vedartsanalys och 14 C-datering av A1156. Kalibreringar är gjorda med Oxcal v 3.5. 1760-1810 AD (39) 1730-1810 (55,6) 1930-1950 AD (9,3) 1920-1950 (13,5) sau rapport 2010:7 13

Prover och fynd Undersökningen var fyndfattig med framförallt enstaka lösfynd av recent slag såsom tegel och järnskrot. En mindre mängd bränd lera noterades i härden A1156. Några fynd tillvaratogs inte vid undersökningen. Makro- och kolprover togs från undersökta anläggningar där så var möjligt. Analyser Vedarts- och 14 C-analys Av de insamlade proverna bedömdes endast kolprovet från härden vara värt att datera. Inför 14 C-analysen analyserades veden av Erik Danielsson, Vedlab. Denna visade sig bestå av gran. 14 C-analysen utfördes av Ångströmlaboratoriet i Uppsala och resulterade i en sentida datering. Dateringens 14 C-kurva är inte entydig, men tonvikten ligger från andra hälften av 1700 talet till början av 1800 talet. Även en tidigare eller senare datering är dock möjlig. Då egenåldern för gran kan vara upp till 350 år får dateringen anses som osäker. Radiocarbon determination 600BP 500BP 400BP 300BP 200BP 100BP 0BP Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.5 Bronk Ramsey (2000); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Ua-39859 : 202±30BP 68.2% probability 1650AD (19.9%) 1680AD 1760AD (39.0%) 1810AD 1930AD ( 9.3%) 1950AD 95.4% probability 1640AD (26.2%) 1690AD 1730AD (55.6%) 1810AD 1920AD (13.5%) 1950AD 1400CalAD 1600CalAD 1800CalAD 2000CalAD Calibrated date Figur 8. De kalibrerade värdena för det analyserade provet från A1156. 14 sau rapport 2010:7

Vetenskaplig potential och vidare bearbetning Några tydliga strukturer kan inte uttolkas utifrån de få och spridda lämningar som konstaterades inom den förundersökta ytan. Fyllningarna gav i samtliga fall utom ett dessutom intryck av att anläggningarna var recenta. Två av stolphålen hade likartad karakteristika, men med ett inbördes avstånd på 12 m kan de inte användas för några djupgående slutsatser. Från den förmodat förhistoriska härden analyserades ett kolprov av gran som dock resulterade i en sentida datering, med tyngdpunkten i andra hälften av 1700 talet. Dateringen är osäker, dels för att gran kan ha hög egenålder, dels för att kalibreringskurvan under den aktuella perioden är mycket skiftande. Förundersökningsområdets läge intill till flera fornlämningar gör ändå att man bör fundera över hur representativt resultatet är. Förutsättningarna för att fornlämningar ska bevaras i anslutning till modern bebyggelse är generellt låga, varför det är sannolikt att boplatslämningar har funnits på platsen. Som helhet innebär dock resultatet från förundersökningen att den vetenskapliga potentialen ifråga om denna del av boplatsen RAÄ 642 är begränsad. Referenser Hulth, H & Lindström, J., 2004. Antikvarisk kontroll vid schaktningsarbete längs Vallvägen och fastigheterna C4:201, C4:230 och C4:206, Ultuna 2:23. Ultuna, Bondkyrko socken, Uppland. Lst dnr: 220-4688- 02. Otryckt rapport 2004:20. Hulth, H., 2007. Tyskbacken. Arkeologisk förundersökning, Ultuna 2:23, RAÄ, i anslutning till RAÄ 555:2 och RAÄ 426, Bondkyrko sn, Uppland. SAU Rapport 2007:4. Ljungkvist, J., manus. Rapport från 1997 års seminariegrävning på RAÄ 426. Ultuna 2:23, Uppsala. sau rapport 2010:7 15

Bilagor Bilaga 1. Schakt, anläggningar och fynd Schakt Schakt Metod Bredd m Längd m Djup m X Y min_z area 1 Maskin/manuell rens 16,20 40,70 0,40-0,60 6633872,63 1604180,78 14,38 318,22 Anläggningar A-nr Objekt Metod Längd Bredd Djup Fyllning Kol Färg Notering Z min X Y A1086 Stolphål Spade 0,56 0,53 0,52 sand svartbrun recent 14,87 6633877,46 1604179,05 A1117 Stolphål Spade 0,30 0,30 0,14 sand brun troligen recent 14,75 6633870,95 1604181,53 A1133 Stolphål Spade 0,42 0,36 0,18 humös sand ja brun troligen recent 14,40 6633858,38 1604180,08 A1150 Grop Spade 0,52 0,39 0,18 humös grusig sand brun troligen recent 15,16 6633854,84 1604191,22 A1156 Härd Spade 0,64 0,51 0,13 silt ja svartbrun recent 15,15 6633853,29 1604192,27 Fynd Fyndnr Material Sakord Anläggning Vikt g Antal Gallrat Notering x y 1 Obränt ben Oidentifierat lösfynd 12 1 Ja lösfynd 6633888,33 1604184,76 16 sau rapport 2010:7

Under ett par dagar i december 2009 genomförde SAU en arkeologisk förundersökning i Ultuna strax söder om Uppsala. Förundersökningsområdet ansluter till flera kända fornlämningar, framförallt vikingatida boplatsspår och flatmarksgravar från äldre järnålder. Vid förundersökningen påträffades endast en mindre mängd anläggningar, som stolphål, en grop och en härd. Från härden finns en sentida datering till 1700 tal. Området som helhet bedöms tillhöra ett större boplatsområde från framförallt yngre järnålder i södra Ultuna.