Ultuna. Tidig medeltid vid Undervisningsplan. Arkeologisk förundersökning vid boplatslämning Uppsala 679. SAU rapport 2010:14.

Transkript

1 Ultuna Tidig medeltid vid Undervisningsplan. Arkeologisk förundersökning vid boplatslämning Uppsala 679 Ultuna 2:23 Uppsala stad, Uppsala kommun, Uppsala län, Uppland SAU rapport 2010:14 Helena Hulth

2 2

3 SAU rapporter 2010:14 ISSN SAU 2010 UTGIVNING OCH DISTRIBUTION Societas Archaeologica Upsaliensis Kyrkogårdsgatan 8A, Uppsala TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsens dnr och datum för tillstånd: , SAU:s projektbeteckning: 2125 Uppdragsgivare: Akademiska Hus i Uppsala AB Belägenhet LANDSKAP Uppland LÄN Uppsala KOMMUN Uppsala SOCKEN Uppsala, f d Bondkyrko FASTIGHET Ultuna 2:23 RAÄ 679 FASTIGHETSKARTBLAD 11I 6a Ultuna KOORDINATER X Y m ö h Undersökningen TYP AV UNDERSÖKNING: Förundersökning UTFÖRANDETID I FÄLT: UNDERSÖKT YTA: 440 m 2 KOORDINATSYSTEM: RT90 2,5 gon V HÖJDSYSTEM: RH70 INMÄTNINGSSYSTEM: Totalstation Personal: Helena Hulth (projektledare), Emma Sjöling och Ann Lindkvist (inmätning), Arvid Örde (grävmaskinist) Fynd och arkivmaterial förvaras: i SAUs lokaler i väntan på beslut om fyndfördelning OMSLAGSBILD: Förundersökningsområdet med vy mot öster och schakt 2. Foto: Helena Hulth, SAU ALLMÄNT KARTMATERIAL: Lantmäteriet Medgivande MS2007/04080 DIGITALA PLANER: Helena Hulth och Ann Lindkvist LEKTÖR: Åsa M. Larsson 3

4 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 Undersökningen och deltagarna 7 Antikvarisk bakgrund 7 Topografi 7 Fornlämningsmiljö 8 Tidigare undersökningar 9 Undersökningen 10 Målsättning och frågeställningar 10 Metod och genomförande 11 Undersökningsresultat 12 Anläggningar och fynd 13 Analyser 16 Utvärdering 17 Referenser 18 Bilagor Schakt Anläggningar Fynd Profilritningar 21 4

5 Sammanfattning En arkeologisk förundersökning har genomförts av SAU vid Undervisningsplan i Ultuna. Insatsen utfördes i månadsskiftet juni/juli 2009, på uppdrag av Akademiska hus i Uppsala AB med anledning av den pågående utbyggnaden av Campus Ultuna. Förundersökningsområdet ansluter till flera kända fornlämningar; framförallt vendel- och vikingatida boplatsspår, samt gravar från yngre järnålder. Läget i kvartersmark innebar att platsen var kraftigt påverkad av sentida anläggningar för hus, parkering och väg samt trottoar. Utsikterna att finna bevarade fornlämningar var därför små, men förundersökningen bedömdes ändå som betydelsefull eftersom så många av Ultunas fornlämningar försvunnit utan undersökning i samband med tidigare byggenskap. Vid förundersökningen påträffades endast en mindre mängd anläggningar i form av stolphål och ett par gropar, samt kulturlagerrester. Till fynden hör ett par skärvor keramik, bränd lera och brända samt obrända ben. Två kolprov har analyserats vilka resulterade i överensstämmande dateringar till tidig medeltid. Detta är anmärkningsvärt eftersom ytterst få arkeologiska belägg är kända från den medeltida byn som funnits i Ultuna och som under senare delen av medeltid tillhört en av de större i trakten av Uppsala. 5

6 0 1 2 km Figur 1. Karta med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Ur Gröna kartan Lantmäteriverket. Medgivande MS2007/ Digital bearbetning: Ann Lindkvist, SAU. 6

7 Inledning Undersökningen och deltagarna SAU har genomfört en arkeologisk förundersökning inom RAÄ 679 på fastigheten Ultuna 2:23, Uppsala stad, Uppland. Åtgärden skedde efter beslut av Länsstyrelsen i Uppsala län (dnr: den ) på uppdrag av Akademiska Hus i Uppsala AB. Förundersökningen pågick under perioden och skedde i samband med utbyggnaden av Campus Ultuna. Helena Hulth ansvarade för förundersökningen och Ann Lindkvist samt Emma Sjöling bistod med inmätningarna. Grävmaskinist var Arvid Örde. Exploateringsområdets läge utgör en del av blivande Campus Ultunas kärnområde och har av allt att döma utgjort eller åtminstone tangerat ett centralt område även under yngre järnålder och medeltid. Omfattande byggenskap under framförallt 1970-talet har dock förstört det mesta av områdets ursprungliga marknivåer och karaktär då stora omdaningar skedde i samband med utbyggnaden av Sveriges lantbruksuniversitet. Behovet av nya lokaler har återigen blivit stort och hela Ultunaområdet står därför inför nya omfattande förändringar. Planeringen kring det aktuella området innebär att hela ytan kommer att grävas i olika etapper för nya kabeldragningar och så småningom även anläggning av park- och gågata. Antikvarisk bakgrund Topografi Läget på Uppsalaåsen gör att Ultunas topografi och markslag är omväxlande. Höjden över havet varierar mellan 1 till 45 m. Jordarterna skiftar från gyttjelera och lera till sand och grus. Förundersökningsområdet var beläget kring 16 m ö h i kvartersmark, som fram till 1970-talet främst rymt några hus med trädgårdar och intilliggande försöksfält. Vid tidpunkten för förundersökningen bestod undersökningsområdet av en parkeringsyta omgiven av väg i norr och väster och byggnader och trottoar i söder, samt en byggnad i öster (Stora logen, hus C4:125). Området angränsade dessutom till byggområdet för nya Biocentrum. Själva parkeringsytan var grusad med ett 0,2 till 0,4 m tjockt bärlager. Vid undersökningstillfället fanns även träd planterade längs parkeringsytan. Tidigare omfattande byggnation har medfört att den ursprungliga topografin var svår att bedöma. Med utgångspunkt i äldre kartor och fotografier tycks dock området dessförinnan ha utgjorts av en svag sydsluttning. Vid förundersökningstillfället bestod den åtminstone delvis av uppfyllda massor, men även urschaktning har skett. Marken under bärlager och utfyllnad utgjordes av siltig lera med partier av sand och åsmaterial. 7

8 Uppsala 565:1 Uppsala 348:1 j Uppsala 412:1 Uppsala 560:1 Uppsala 561:1 Uppsala 407:1 Uppsala 470:1 Uppsala 652 Uppsala 404:1 Uppsala 559:1 Uppsala 664 Uppsala 654 Uppsala 402:2 Uppsala 471:2 Uppsala 663 Uppsala 471:3 Uppsala 473:1 Uppsala 471:1 Uppsala 666 Uppsala 402:1 Uppsala 653 Uppsala 667 Uppsala 406:1 Uppsala 401:1 Da Uppsala 679 Uppsala 665 Uppsala 472:1 Uppsala 474:1-3 Uppsala 555:1 Uppsala 488:1 Uppsala 405:1 D Uppsala 662 Uppsala 426:1 1 Uppsala 642 Uppsala 555:2 Uppsala 562:1 Uppsala 468:1 Uppsala 469:1 Uppsala 587:1 414: m Figur 2. Registrerade fornlämningar i förundersökningsområdets närhet. Förundersökningsområdet är markerat med blå linje. Skala 1: Digital bearbetning: Ann Lindkvist, SAU. Fornlämningsmiljö Ultuna var länge endast känt för sina omfattande gravfält. Genom de undersökningar som skett från 2000-talet och framåt har dock bilden av Ultunas fornlämningar förändrats, då utbredda boplatsförekomster och även andra fornlämningar har kunnat beläggas. Förundersökningsområdet ansluter till boplatslämningar från främst yngre järnålder (RAÄ 653 och RAÄ ). Något längre österut finns även gravfält från samma tid (RAÄ 401 och RAÄ 402). Dessutom finns skriftliga uppgifter om medeltida lämningar (DMS 1:2, s 65). Spåren efter medeltid i anslutning till förundersökningsområdet är ytterst diffusa, 8

9 men ett par anläggningar med medeltida dateringar har även konstaterats vid RAÄ 653 (Hulth 2008 och Hulth 2010 b). Ultunas mest påtagliga kända medeltida lämningar är dock ännu så länge de fynd och boplatslämningar som framkom i samband med en slutundersökning för nya studentbostäder vid Gälbo, drygt 1 km norr om den aktuella undersökningsytan (RAÄ 565). Där påträffades ett antal gropar som 14 C-daterades till medeltid (1300- tal) och ett par lamelldelar till en pansarhandske från samma tid (Hulth 2010 a). Ett par exempel på hög- eller senmedeltida lösfynd kan också nämnas i sammanhanget, bl a ett svärd som hittades mellan den gamla kungsgården (d v s nuvarande herrgårdsbyggnaden) och Fyrisån (UMF 1044) samt ett spänne som uppges ha hittats i samband med grusning vid en ungdjursladugård (UM 7706). Tidigare undersökningar Det senaste decenniets undersökningsinsatser har framförallt inneburit ett uppsving ifråga om kunskaperna om Ultunas boplatsområden. Närmast RAÄ 679 finns RAÄ 653 som också är belägen i kvartersmark omedelbart norr om Undervisningsplan. Denna boplats upptäcktes i samband med en fördjupad utredning hösten 2007 inför nya Biocentrum (Hulth 2008). Boplatsens verkliga karaktär blev dock inte känd förrän vid slutundersökningen sommaren 2008 då ett antal anläggningar och flera kulturlager, varav ett mycket fyndrikt, påträffades (Hulth manus). Föremål och 14 C-analyser daterar fornlämningen till vendel- och vikingatid. Dessutom identifierades efterreformatoriska lämningar som sannolikt är spår efter ekonomibyggnader från och 1800-talet. Vägar, bebyggelse och kanalisationer har begränsat möjligheten att få en tillfredsställande bild av fornlämningarna i området. Vid slutundersökningen gav RAÄ 653 intryck av att vara avgränsad av befintlig bebyggelse eller vägar i alla väderstreck. Likafullt visade en schaktningsövervakning för vatten och avlopp strax öster om nämnda slutundersökningsområde att platsen fortfarande har stor informationspotential. I samband med schaktningsövervakningen, som skedde i mars-april 2009, konstaterades rikliga boplatsspår (RAÄ ) längs det drygt 200 m långt schaktet (Hulth 2010). Merparten av lämningarna påträffades i undersökningsområdets södra del i jämnhöjd med RAÄ 653. De nyfunna lämningarna bestod av kulturlager av varierande karaktär, ett grophus, stolphål efter minst ett par hus och härdar. Dessutom konstaterades ett möjligt matoffer i form av 3 kg obrända djurben ovanpå ett vällagd förkolnad vedbädd. Lämningarna har dateringar från bronsålder till tidig medeltid. En viktig iakttagelse i samband med schaktkontrollen var just den stora förändringen av områdets topografi. Påförda schaktmassor från omgivande byggenskap gjorde att delar av fornlämningarna återfanns först tre meter under nuvarande markyta. Att boplatsen under yngre järnålder varit mer utbredd i alla riktningar utanför de hittills undersökta områdena, även in i det nu aktuella förundersökningsområdet, är därför en rimlig slutsats. 9

10 0 50 m j 663 Plats för blivande Biocentrum C4:125, Stora Logen 402:2 401 Reg fornl Reg fornl UO 663 mfl FuO Figur 3. Registrerade fornlämningar och genomförda arkeologiska undersökningar i anslutning till förundersökningsområdet. Det aktuella förundersökningsområdet är markerat med blå linje. Skala 1:2500. Digital bearbetning: Helena Hulth, SAU. Undersökningen Målsättning och frågeställningar Förundersökningens läge i förhållande till andra kända fornlämningar i närområdet var mycket lovande. Däremot var prognoserna beträffande bevarandeförhållandena inom själva förundersökningsytan mindre goda. Tidigare omfattande anläggningsarbeten och byggenskap innebar att förväntningarna präglades av att stora delar av förundersökningsområdet kunde vara mycket störda, bl a av bärlagret för parkering och väg. Samtidigt hade VA-schaktet visat att de topografiska förutsättningarna kunde vara svåra att bedöma och att relativt ostörda ytor kunde finnas intill helt raserade partier. Med tanke på fornlämningssituationen på Ultuna som helhet uppfattades även fragment av bevarade fornlämningar som betydelsefulla för förståelsen av boplatsstrukturen och förhållandet mellan olika lämningar i förundersökningsområdets närhet. 10

11 Frågeställningarna inför förundersökningen var av grundläggande karaktär och skulle i första hand besvara följande frågor: fornlämningens avgränsning inom undersökningsområdet preliminär datering bedömning av eventuella kulturlager och anläggningar ifråga om karaktär, mängd och bevarandegrad bedömning av fynd ifråga om karaktär, mängd och bevarandegrad preliminär tolkning av fornlämningen fornlämningens vetenskapliga potential Resultaten från förundersökningen skulle som brukligt är utgöra underlag för en bedömning av fornlämningens kunskapsvärde och Länsstyrelsens fortsatta handläggning i ärendet. Metod och genomförande Förundersökningsytan omfattade ca m 2, med väg, parkering och trottoar inberäknat. Schakten grävdes med maskin ned till anläggningsnivå i den befintliga parkeringen. Inga schakt drogs i vägen eller i trottoaren på grund av befintliga kanalisationer som fortfarande var i bruk. Hänsyn togs även till de träd som stod längs med parkeringen. Sammanlagt grävdes 14 schakt med en total area om 440 m 2, d v s ca 10 % av hela förundersökningsytan. Schakten rensades manuellt och dessa, samt funna anläggningar och störningar mättes in digitalt med hjälp av totalstation. Eftersom utfallet var så pass begränsat undersöktes samtliga funna anläggningar i samband med förundersökningen. Anläggningarna grävdes i sektion och profilritningar upprättades. Vid förundersökningstillfället rådde mycket varmt och torrt väder. Påträffade fynd har relaterats till respektive kontext. Efter registrering har massmaterialet (bränd lera) gallrats i enlighet med SAUs gallringspolicy. 11

12 Figur 4. Emma Sjöling i färd med inmätningar. Foto mot söder: Helena Hulth, SAU. Undersökningsresultat Förundersökningsområdet var som väntat kraftigt stört av sentida anläggningsarbeten och grävningar. Endast i två schakt i den sydvästra delen av området kunde äldre anläggningar identifieras. Dessa bestod dels av ett tunt kulturlager i schakt 1, dels av en tätt liggande samling gropar och stolphål i schakt 2. För att fånga upp eventuella konstruktioner utvidgades schakt 2. Anläggningsmängden var som helhet liten, varför samtliga funna anläggningar undersöktes. Beträffande de övriga 12 schakten fanns inga förhistoriska lämningar bevarade; inte heller påträffades några medeltida lämningar. Orsaken till detta var antingen recenta nedgrävningar för spånt, sentida husgrunder, eller att marken schaktas ur för kanalisationer mm. Förundersökningsschakten visade även att bärlagret för parkeringen inte var så kraftigt som förväntat; endast 0,40 m i västra delen mot Ulls väg och bara 0,20 m i öster vid schakten intill Stora logen. De partier av undergrunden som kunde bedömas bestod i den västra delen av förundersökningsområdet av lera; i den östra delen av sand, som emellanåt var omrörd med en inblandning av grus. En återkommande störning över hela ytan bestod av kablar som var i bruk, bl a elkablar som löpte diagonalt över ytan mellan lyktstolparna på parkeringen. 12

13 j Plats för blivande Biocentrum C4:125, Stora Logen FuO Fu-schakt UO m UO 663 mfl Figur 5. Översiktsplan över samtliga schakt. Skala 1:1500. Digital bearbetning: Ann Lindkivst, SAU. Anläggningar och fynd Vid förundersökningen identifierades allt som allt sex stolphål (A237, A244, A420, A425, A434 och A497) två gropar (A221 och A441) samt en tunn kulturlagerrest (A200) i schakt 2 och ytterligare en tunn kulturlagerrest (A271) i schakt 1. Båda schakten var liksom förundersökningsschakten i övrigt även starkt påverkade av sentida störningar. Stolphålen varierade mellan 0,27 till 0,62 m i diameter och var mellan 0,08 till 0,30 m i djupa. Ett stolphål med skålformig profil som låg en bit ifrån de övriga konstaterades vara sentida (A420). Troligen rör det sig om en staketstolpe. De övriga gav ifråga om form och fyllning intryck av att vara förhistoriska eller av betydande ålder. Flertalet hade plan botten, utom A497 vars botten var oregelbunden. I fyllningarna fanns ofta några relativt stora stenar som inte var skörbrända. Kol eller sotstänk förekom dock i nästan alla anläggningar. 13

14 De anläggningar som kategoriserats som gropar har bestämts med utgångspunkt i anläggningarnas dimensioner. Groparna var 0,8 respektive 0,9 m i diameter och ca 0,25 m djupa. Formen i plan var i båda fallen lätt oval. Sektionsgrävningen visade att anläggningarna hade relativt flacka nedgrävningar. Bottenformerna var plana eller något oregelbundna på ena ledden, men snarast v-formade sett från det andra hållet (se profiler i bilaga 2). Groparna hade få eller inga stenar i fyllningarna, däremot enstaka kol. Någon närmare bestämning av groparnas funktion var inte möjlig att göra, men det kan inte uteslutas att även dessa anläggningar ska föras till kategorin stolphål och att anläggningarna egentligen är omfångsrika stolphålsbottnar. Anläggningarna låg tätt. Stolphålet A425 överlagrade tillsammans med gropen A441 stolphålet A434. Även stolphålet A244 överlagrade två anläggningar: A253 och A237. Av dimensionerna att döma har stolphålen sannolikt tillhört en eller flera huskonstruktioner. Utbredningen av dessa gick dock inte att fastställa under rådande omständigheter. Kulturlagret (A271) bestod av ett 0,05 m tunt lager lera med enstaka icke skör-bränd sten och kolstänk. Lagrets utbredning var något oklar. I anslutning till lagret fanns även enstaka tegelfragment. Lagret kan vara resterna efter ett äldre raseringslager. I fyra av anläggningarna (A 200, A221, A425 och A441) framkom ett mindre antal fynd. En av groparna (A221) var mer fyndrik än övriga anläggningar. Här påträffades keramik, bl a en mynningsbit (F17) och ett spjälkat fragment (F18) från två olika kärl. Keramiken är av inhemsk typ och tycks vara sekundärbränd. Godset i mynningsdelen är 6,6 mm tjockt. Keramikens sammanlagda vikt var 17,6 g. Från anläggningen kom även 8 bitar bränd lera (17,4 g) varav åtminstone en bit lerklining (F16). Dessutom tillvaratogs brända och obrända ben i anläggningen, bl a bränt ben av tamsvin (F3). Benförande var även kulturlagerresten A200 och stolphålet A425, samt gropen A441. Förutom tamsvinsbenet kunde benen i övrigt inte bestämmas närmare än till däggdjur alternativt stor gräsätare. Figur 6. Grop A221. Foto mot norr. Helena Hulth, SAU. 14

15 j Grop Lager Stolphål Schakt m 1:200 Figur 7. Översiktsplan över samtliga anläggningar. Skala 1:200. Digital bearbetning: Ann Lindkivst, SAU. 15

16 Analyser Osteologisk analys Totalt tillvaratogs 30,64 g obrända och 1,39 g brända ben vid förundersökningen, fördelat på 16 respektive fyra fragment. En översiktlig osteologisk analys har genomförts av osteolog Emma Sjöling, SAU. Merparten av benen kunde inte bestämmas närmare än till stort eller mellanstort däggdjur, alternativt stor gräsätare. Ett benfragment kunde som ovan nämnts konstateras härröra från tamsvin (Sjöling, bilaga 5). Vedarts- och 14 C-analys Prover för datering tillvaratogs från kolförande anläggningar. 14 C-analysen skedde vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Dessförinnan analyserades veden av Erik Danielsson, Vedlab, se sammanställning nedan. Två prover har daterats. Det ena provet (träkol av björk) togs i gropen A221. Det andra (träkol av ek) togs i stolphålet A244. Tabell 1. Sammanställda resultat av vedartsanalys, utförd av Erik Danielsson, Vedlab. Anl.nr Prov nr Anläggning Provmängd Analys mgd Art Material Kommentar 221 P1 Grop <0,1 g <0,1 g, 1 bit björk träkol 244 P2 Stolphål 0,6 g 0,1 g, 4 bitar ek träkol 441 P5 Grop 0,9 g 0,1 g, 2 bitar björk träkol 441 P6 Grop 1,3 g 0,9 g, 16 bitar lind träkol 497 P8 Stolphål 0,1 g 0,1 g, 1 bit? - oförkolnat 497 P9 Stolphål 0,7 g 0,3 g, 1 bit björk träkol Tabell 2. Sammanställning av 14 C-dateringar. Inom parentes anges sannolikhetens procentandel. Anl.nr Prov nr Lab-nr Anläggning Art Yrs BP Kal 1 σ (68,2%) Kal 2 σ (95,4%) Ua- 221 P Grop björk 888± AD (20,5) AD (95,4) 244 P AD (4,1) AD (43,6) Ua Stolphål ek 924± AD (43,2) AD (95,4) AD (25,0) De båda 14 C-proverna visar god överensstämmelse med dateringar till tidig medeltid. Tyvärr är kalibreringskurvorna flacka med förhållandevis långa spann. Tyngdpunkten i dateringen från gropen A221 ligger huvudsakligen i senare delen av 1100-tal alternativt tidigt 1200-tal, medan tyngdpunkten i dateringen från stolphålet A244 hamnade något tidigare: under andra hälften av 1000-talet och möjligen i början av 1100-talet. A244 tillhör de anläggningar som överlagrar andra. Gropen A221 låg däremot till synes fritt. Att även äldre bebyggelsefaser kan finnas på platsen än de två 14 C-daterade lämningarna är dock inte uteslutet. 16

17 Atmospheric data from Stuiver et al. (1998); OxCal v3.5 Bronk Ramsey (2000); cub r:4 sd:12 prob usp[chron] Ua ±30BP Ua ±30BP 800CalAD 1000CalAD 1200CalAD 1400CalAD Calibrated date Figur 8. De kalibrerade värdena för de analyserade proverna Kalibreringar är gjorda med Oxcal v 3.5. Utvärdering Vetenskaplig potential och vidare bearbetning Vid förundersökningen identifierades en liten samling boplatslämningar med ett par dateringar till övergången sen vikingatid/tidig medeltid. Kunskaperna om Ultunas medeltid har tidigare huvudsakligen hämtats i skriftliga källor (DMS 1:2). Något kartmaterial finns inte att tillgå, men läget för de nu identifierade lämningarna överensstämmer väl med tidigare antaganden om platsen för den medeltida byns kärna (Tollin muntligen). De arkeologiska beläggen från denna tid är fortfarande få i Ultuna. Förutom de tidigkristna gravarna på RAÄ 472 fanns sedan tidigare endast en 14 C-datering till början av medeltid. Denna gjordes i samband med dateringen av obrända ben från nämnda matoffergrop på RAÄ 653 (Hulth 2010 b). Även på föremålssidan är det tunt. De fåtaliga medeltida lösfynd som finns på Ultuna är alla hög- eller senmedeltida (se avsnittet om fornlämingar, ovan). Förundersökningsområdet var som framgår mycket stört och utbredningen av de arkeologiskt relevanta lämningarna begränsades till endast två schakt i förundersökningsområdets västra del. Anläggningarna i schakt 2 låg tätt och anläggningstätheten kan troligen ses som en fingervisning om den forna intensiteten kring RAÄ 679. Härigenom blir förundersökningen, trots det relativt magra resultatet, ett viktigt bidrag i kunskapsinsamlandet kring den i mångt och mycket förstörda fornlämningsmiljön. Förutsättningarna för att finna ytterligare fornlämningar inom förundersökningsområdet är dock inte särskilt gynnsamma. 17

18 Referenser DMS Det medeltida Sverige. 1:2. Uppland, Tiundaland: Ulleråker, Vaksala, Uppsala stad. G. Dalbäck, O. Ferm & S. Rahmqvist (red). (KVHAA). Stockholm Hulth, H Med bidrag av K. Martinelle Ultuna By. Fördjupad arkeologisk utredning. Ultuna 2:23, i anslutning till RAÄ 471:1 och 473:2, Bondkyrko sn, Uppland. SAU rapport 2008:6. Uppsala Hulth, H a. Nedslag i bronsålder och medeltid på Ultuna. Arkeologiskslut undersökning. Gälbo, Ultuna 2:2, RAÄ 565:1, F d Bondkyrko sn, Uppland. SAU rapport 2010:3. Uppsala Hulth, H b. Med bidrag av E. Sjöling. Ultuna observationer i händelsernas centrum. Boplatslämningar från bronsålder till tidig medeltid. Arkeologisk schaktkontroll för VA-ledning, RAÄ , Ultuna 2:23, Uppsala stad, Uppland. SAU rapport 2010:12. Uppsala Muntlig uppgift Tollin, Clas, Universitetslektor. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för ekonomi, agrarhistoria. 18

19 Bilagor 1. Schakt Nr Notering Metod Bredd Längd x y min_z max_z area 1 indkation maskin 2,50 34, , ,65 17,15 17,33 85,98 2 indkation maskin 8,70 36, , ,25 16,64 17,28 138,57 3 störning maskin 2,50 5, , ,44 17,11 17,33 14,67 4 störning maskin 2,50 4, , ,19 17,14 17,38 11,32 5 störning maskin 2,30 4, , ,75 17,10 17,40 10, störning maskin 2,40 8, , ,20 17,18 17,47 17,85 8 störning maskin 2,00 8, , ,84 17,49 17,83 15,65 9 störning maskin 3,85 2, , ,55 17,60 17,63 7,94 10 störning maskin 2,90 16, , ,69 17,35 17,63 47,67 11 störning maskin 2,20 10, , ,38 17,19 17,68 23,71 12 störning maskin 1,90 8, , ,17 17,19 17,68 16,52 13 sand maskin 1,90 8, , ,21 17,21 17,69 14,63 14 störning maskin 3,40 9, , ,82 17,21 17,61 20,60 15 störning maskin 2,30 7, , ,18 17,60 17,80 16,25 2. Anläggningar Anl Typ Sot Kol Form Profilform Längd Bredd Djup Färg Notering x y min_z A200 Lager ja ja oreg 0,00 0,00 0,00 brun Tegel , ,54 16,40 A221 Grop ja oval planb/oreg 0,90 0,70 0,25 gråbrun , ,20 16,68 A237 Stolphål oval planbottnad 0,40 0,22 0,08 mörkbrun Skärs av A , ,56 16,64 A244 Stolphål ja rundad planbottnad 0,62 0,50 0,18 mörkbrun , ,65 16,63 A253 Grop ja rundad planbottnad 0,44 0,40 0,10 mörkbrun Skärs av A , ,24 16,63 Ngt oklar A271 Lager ja oval 0,45 0,29 0,05 utbredning , ,55 16,68 A420 Stolphål skålformad 0,27 0,22 0,30 brun recent , ,85 16,64 A425 Stolphål rundad planbottnad 0,40 0,40 0,22 brun Skär A , ,43 16,72 A434 Stolphål planbottnad 0,36 0,40 0,22 brun Skärs av A425 och A , ,61 16,71 Planbottnad/vform A441 Grop ja ja oval 0,80 0,60 0,24 brunsvart Skär A , ,39 16,71 A497 Stolphål ja oval oregelbunden 0,62 0,50 0,29 brun , ,65 16,74 19

20 3. Fynd Fnr Material Sakord Vikt g Antal Frgm grad Anl del Kontext Övrigt Gallrat Obränt Stor F1 ben gräsätare 3,59 1 Fragment Västra A200 F2 Obränt ben Däggdjur 0,98 S- 2 Fragment halvan A221 Bränt S- F3 ben Tamsvin 0,79 2 Komplett halvan A221 Bränt S- F4 ben Däggdjur 0,31 2 Fragment halvan A221 F5 Bränt ben Oidentifierat 0,21 S- 3 Fragment halvan A221 F6 Obränt ben Mellanstort däggdjur 2,48 S- 3 Fragment halvan A221 F7 Obränt ben Mellanstort däggdjur 0,88 S- 1 Fragment halvan A221 F8 Obränt ben Däggdjur 0,97 S- 2 Fragment halvan A221 F9 Obränt ben Stor gräsätare 11,00 1 Fragment A425 F10 Obränt ben Stor gräsätare 2,51 1 Fragment A425 F11 Obränt ben Mellanstort däggdjur 1,42 2 Fragment A425 F12 Obränt ben Mellanstort däggdjur 1,10 1 Fragment A425 F13 Obränt ben Stor gräsätare 5,21 1 Fragment A441 F14 Obränt ben Stor gräsätare 0,50 1 Fragment A441 F15 Bränt ben Däggdjur 0,08 1 Fragment A441 F16 Bränd lera Bränd lera 17,40 8 Fragment A221 Ja F17 Keramik Kärl 6,40 1 Fragment A221 Mynning F18 Keramik Kärl 11,20 1 Fragment A221 Buk (spjälkad) 20

21 4. Profilritningar Grop A221 Profil från S _ 16,70 m ö h KP 1 1. Mörkt gråbrun siltig lera, en mindre mängd kolbitar. A441 Profil från NNO " KP2 " 1 " _ 16,77 m ö h 1. Humös brunsvart grusig lera, sotfläckar Stolphål A237 och A244 Profil från Ö A237 A _ 16,67 m ö h 1. Mörkbrun humös lera. A237 skärs av A244. A425, A434 och A441 A425 A434 A441 KP1 KP3 Profil från SSO _ 16,77 m ö h 1. Humös brunsvart grusig lera 2. Humös brun lera 3. Humös brun siltig lera 0 0,5 m Skala 1:20 A497 Profil från Ö KP1 KP2 1 KP3 _ 16,78 m ö h " Kol KP Kolprov Sten 1. Brun kulturpåverkad siltig lera, enstaka kol. 21

22

23 23

24 Sommaren 2009 genomförde SAU en arkeologisk förundersökning i centrala Ultuna strax söder om Uppsala. Åtgärden skedde på uppdrag av Akademiska hus AB i samband med utbyggnaden av ett nytt campusområde för Sveriges lantbruksuniversitets räkning, Campus Ultuna. Den aktuella fornlämningen Uppsala 679 är belägen i närheten av den plats som antagligen varit Ultunas kärnområde under yngre järnålder och medeltid. Under medeltid tillhörde Ultuna en av de större byarna i trakten av Uppsala. Kunskaperna om detta grundar sig framförallt på skriftliga källor, eftersom endast ett fåtal medeltida fynd är kända från Ultuna. Vid förundersökningen konstaterades dock en mindre mängd boplatslämningar från övergången sen vikingatid till tidig medeltid. Även om antalet anläggningar och fynd var litet innebär resultatet ett välkommet tillskott till kunskaperna om Ultunas medeltida förgångna.