ISSN 1830-4044 QC-AF-10-001-SV-C SV RÅDETS GENERALSEKRETARIAT RÅDETS GENERALSEKRETARIAT DG F Rådets årsrapport om tillgång till handlingar - 2009 RAPPORTER DOI 10.2860/21361 DGF-Création graphique 026/2010 RS 27/2010 APRIL 2010
Rådets årsrapport om tillgång till handlingar - 2009 APRIL 2010
Meddelande Denna broschyr har framställts av rådets generalsekretariat. Den tillhandahålls endast i informationssyfte. För information om Europeiska rådet och rådet, se www.european-council.europa.eu www.consilium.europa.eu eller kontakta rådssekretariatets enhet för information till allmänheten på följande adress: Rue de la Loi 175 BE 1048 Bryssel Tfn: +32 2 281 56 50 Fax: +32 2 281 49 77 Webbplats: www.consilium.europa.eu/infopublic Ytterligare information om Europeiska unionen finns på Internet, på servern Europa (http://europa.eu). Kataloguppgifter finns i slutet av skriften. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2010 ISBN 978-92-824-2738-5 DOI 10.2860/21361 QC-AF-10-001-SV-C Europeiska unionen, 2010 Printed in Belgium
Denna broschyr innehåller rådets årsrapport om tillämpningen under 2009 av förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till handlingar. I rapporten, som antogs av rådet i april 2010, redovisas vilka föreskrivande, administrativa och praktiska anpassningar som rådet har gjort för att kunna följa förordning (EG) nr 1049/2001. Uppgifter lämnas också om rådets offentliga register över handlingar samt statistik om allmänhetens tillgång till handlingar. Rapporten tar vidare upp den viktigaste händelseutvecklingen under det åttonde året av tillämpningen av förordningen och redovisar klagomål till Europeiska ombudsmannen samt avgöranden från gemenskapens domstolar under 2009, i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001 i mål angående tillgång till rådets handlingar. Ytterligare information (och tidigare rapporter) om tillgång till rådets handlingar samt andra insynsrelaterade frågor återfinns på webbplatsen http://www.consilium.europa.eu under rubriken "Handlingar". 3
INNEHÅLL INLEDNING 7 Page I. ANPASSNINGAR AV BESTÄMMELSER, ADMINISTRATION OCH PRAXIS 9 1. Det offentliga registret över rådets handlingar 9 2. Anpassningar av praxis 10 3. Insyn i lagstiftningen 11 4. Interna instruktioner, kurser, personal 11 II. ANALYS AV ANSÖKNINGARNA OM TILLGÅNG 12 De sökandes yrkestillhörighet och geografiska fördelning 12 Ansökningsområden 13 Antal handlingar som behandlats och antal avslag 13 III. TILLÄMPNING AV UNDANTAG FRÅN RÄTTEN TILL TILLGÅNG 14 Skäl till avslag 14 IV. VÄRT ATT NOTERA UNDER ÅRET 15 1. Förslag till omarbetning av förordning (EG) nr 1049/2001 15 2. Lissabonfördragets ikraftträdande 15 3. Interinstitutionella kommittén för tillgång till handlingar 16 V. KLAGOMÅL TILL EUROPEISKA OMBUDSMANNEN SAMT ÖVERKLAGANDEN 17 A. KLAGOMÅL TILL EUROPEISKA OMBUDSMANNEN 17 B. ÖVERKLAGANDEN 18 VI. AVSLUTANDE KOMMENTARER 20 BILAGA: ALLMÄNHETENS TILLGÅNG TILL RÅDETS HANDLINGAR: STATISTIK 21 5
INLEDNING I artikel 17.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar anges följande: "Varje institution skall årligen offentliggöra en rapport för föregående år, vilken skall ta upp det antal fall då institutionen har avslagit ansökningar om tillgång till handlingar, skälen för dessa avslagsbeslut samt antalet känsliga handlingar som inte har registerförts" 1. I denna rapport behandlas rådets tillämpning av förordning (EG) nr 1049/2009 under 2009. Liksom tidigare årsrapporter 2 tar rapporten i del I upp de anpassningar av bestämmelser, administration och praxis som rådet gjorde under 2009 för att se till att bestämmelserna i förordning (EG) nr 1049/2001 efterlevs. I del II analyseras statistik över ansökningar om tillgång till handlingar under den aktuella perioden. I del III behandlas mer specifikt rådets tillämpning av undantagen från rätten till tillgång enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1049/2001. I del IV redogörs för viktiga händelser under förordningens åttonde tillämpningsår och i den femte delen behandlas klagomål till Europeiska ombudsmannen samt överklaganden. I den sjätte och sista delen presenteras rapportens slutsatser. 1 2 Se de föregående rapporter från rådet (7957/03, 8036/04, 8896/05, 13354/1/06 REV 1, 8184/07, 8475/08 och 8503/09) och kommissionen (KOM(2003) 216 slutlig, KOM(2004) 347 slutlig, KOM(2005) 348 slutlig, KOM(2007) 548 slutlig, KOM(2007) 841 slutlig, KOM(2008) 630 slutlig och KOM(2009) 331 slutlig). När det gäller Europaparlamentets rapporter för åren 2002 2007 hänvisas till noterna från Europaparlamentets generalsekreterare till presidiet av den 23 januari 2003 (PE 324.992/BUR), 19 februari 2004 (PE 338.930/BUR/NT), 7 mars 2005 (PE 352.676/BUR./ANN.), 22 mars 2006 (PE 371.089/BUR./ANN.), 23 april 2007 (PE 388.097/BUR), 18 april 2008 (PE 402.460/BUR/ANN) och 9 juni 2009 (PE 421.924/BUR/ANN). Vidare offentliggjorde kommissionen den 30 januari 2004 i enlighet med artikel 17.2 i förordning (EG) nr 1049/2001 en rapport om genomförandet av principerna i förordningen (KOM(2004) 45 slutlig). Se dokumenten 7957/03, 8036/04, 8896/05, 13354/1/06 REV 1, 8184/07, 8475/08 och 8503/09. 7
I. ANPASSNINGAR AV BESTÄMMELSER, ADMINISTRATION OCH PRAXIS 1. Det offentliga registret över rådets handlingar I enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 1049/2001 ska gemenskapsinstitutionerna göra ett register över handlingar tillgängligt i elektronisk form. Det offentliga registret över rådets handlingar, som har varit i bruk sedan den 1 januari 1999, innehåller hänvisningar till rådets handlingar, som införs genom ett automatiskt arkiveringssystem. I registret förtecknas således automatiskt alla icke känsliga handlingar som föreläggs rådet eller ett av dess förberedande organ för att tjäna som underlag för diskussioner eller som kan ha inflytande på beslutsprocessen eller visa hur långt arbetet med ett visst ärende har kommit. När det gäller känsliga handlingar 3 ska upphovsmannen avgöra vilka hänvisningar som eventuellt kan införas i registret 4. Registret ger tillgång till hela texten i ett stort antal handlingar som allmänheten i enlighet med artikel 11 i bilaga II till rådets arbetsordning ska ha direkt tillgång till så snart de har distribuerats 5. Detta gäller följande kategorier av handlingar: Preliminära dagordningar för möten i rådet och dess förberedande organ (med undantag för vissa organ som ansvarar för militära frågor och säkerhetsfrågor). Handlingar som lagts fram för rådet och som förtecknats under en punkt på dess dagordning markerad "offentlig överläggning" eller "offentlig debatt" i enlighet med artikel 8 i arbetsordningen 6. I/A-punktsnoter och A-punktsnoter som lagts fram för Coreper och/eller rådet samt utkast till rättsakter, utkast till gemensamma ståndpunkter och gemensamma utkast som godkänts av den förlikningskommitté till vilken de hänvisar. Handlingar som rör en rättsakt efter antagandet av en gemensam ståndpunkt, förlikningskommitténs godkännande av ett gemensamt utkast eller det slutliga antagandet av rättsakten. Varje annan text som antagits av rådet och som är avsedd att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Handlingar från tredje man som har offentliggjorts av upphovsmannen eller med dennes medgivande. Handlingar som en enskild person efter ansökan har fått tillgång till i deras helhet. Den 31 december 2009 omfattade registret 1 371 608 handlingar (samtliga språkversioner inkluderade), av vilka 1 039 973 (75,8 % av de registrerade handlingarna) var offentliga, dvs. tillgängliga antingen i ett nedladdningsbart format (1 017 286 handlingar i PDF- eller HTML-format) eller på begäran (22 687 handlingar i annat format). Detta innebar en ökning med 14,7 % jämfört med antalet handlingar som fanns i registret 2008 (1 371 608 vid utgången av 2009 jämfört med 1 195 509 vid utgången av december 2008) och en ökning med 21,4 % av antalet via registret direkt tillgängliga handlingar (1 039 973 vid utgången av 2009 jämfört med 856 261 vid utgången av 2008). Den 31 december 2009 innehöll registret vidare 22 686 handlingar med beteckningen "P/A" (partially accessible, dvs. partiellt tillgängliga), inklusive 3 891 handlingar som var tillgängliga online (i PDF-format) 7. De P/A-handlingar som införts i registret före den 1 februari 2004 (då samtliga nya P/A-handlingar gjordes direkt tillgängliga för allmänheten via registret) är normalt inte nedladdningsbara men kan på begäran göras tillgängliga. 3 4 5 6 7 Enligt förordning (EG) nr 1049/2001 avses med "känsliga handlingar" handlingar som klassificeras "CONFIDENTIEL", "SECRET" eller "TRÈS SECRET/TOP SECRET". Se härvidlag artikel 9.1 i förordningen. Se artiklarna 9.2 och 11.2 i förordning (EG) nr 1049/2001. Under 2009 gjordes 122 160 handlingar tillgängliga för allmänheten via registret så snart de hade distribuerats. Se artikel 11.5 b i bilaga II till rådets arbetsordning, EUT L 325, 11.12.2009, s. 53 54. För ytterligare information om denna fråga, se även punkt I.3 i denna rapport, s. 8 9. Vilka handlingar som ska vara partiellt tillgängliga beslutas i enlighet med artikel 4.6 i förordningen. 9
Under 2009 loggade 554 952 olika användare in sig på rådets register över offentliga handlingar. Det totala antalet besök under 2009 uppgick till 1 176 017, medan antalet sökningar (utifrån besökta skärmsidor) uppgick till 10 011 440. Under den berörda perioden framställdes 2 549 känsliga handlingar (på originalspråket), varav 20 klassificerades som "SECRET UE" och 425 som "CONFIDENTIEL UE". Av dessa omfattar registret, i enlighet med artiklarna 9.2 och 11.2 i förordning (EG) nr 1049/2001, en handling med klassificeringen "SECRET UE" och 156 handlingar med klassificeringen "CONFIDENTIEL UE". 2. Anpassningar av praxis Enligt förordning (EG) nr 1049/2001 ska alla ansökningar om tillgång till handlingar som innehas av rådet och som rör den policy, de åtgärder och de beslut som omfattas av institutionens ansvarsområde beaktas, även ansökningar som gäller sekretessbelagda handlingar. Handläggningen av ansökningar om tillgång till sekretessbelagda handlingar kräver ingående behandling av de berörda avdelningarna vid rådets generalsekretariat. Avdelningen för öppenhet och insyn behandlade under 2009 sammanlagt 825 sekretessbelagda handlingar, varav 34 med klassificeringen "CONFIDENTIEL UE" och 791 med klassificeringen "RESTREINT UE" 8. Under detta arbete konsulterar avdelningens tjänstemän systematiskt de berörda upphovsmännen/avdelningarna. Under 2009 använde sig generalsekretariatet av möjligheten att förlänga tidsfristen för behandling av de ursprungliga ansökningarna i 20,1 % av fallen, en minskning jämfört med föregående år (22 % under 2008). Behandlingen tog i genomsnitt 14 arbetsdagar 2009 (jämfört med 16 dagar under 2008). För bekräftande ansökningar, vilka behandlas av arbetsgruppen för information innan de föreläggs Coreper och rådet för antagande, var den genomsnittliga handläggningstiden 26 arbetsdagar 2009 jämfört med 25 arbetsdagar under 2008 9. Enligt artikel 4.6 i förordning (EG) nr 1049/2001 ska rådet rutinmässigt undersöka möjligheten att lämna ut delar av de begärda handlingarna. Detta möjliggör större öppenhet, särskilt på lagstiftningsområdet. Om en handling som fortfarande är föremål för diskussioner inom rådet eller något av dess förberedande organ och som avspeglar delegationernas ståndpunkter lämnas ut i sin helhet, kan detta störa förhandlingarna. I sådana fall tillämpar rådet generellt artikel 4.3 i förordningen genom att bevilja tillgång till innehållet i de förberedande handlingar som fortfarande är föremål för diskussion och utelämnar endast hänvisningarna till delegationernas identitet. På så sätt kan berörda parter följa arbetets gång utan att institutionens beslutsprocess undermineras. Denna praxis påverkar dock inte möjligheten att tillämpa andra undantag i enlighet med artikel 4 i förordningen. 8 9 Dessa handlingar rörde särskilt Gusp (31,4 %), ESFP (28,4 %) och rättsliga och inrikes frågor (27 %). Enligt förordning (EG) nr 1409/2001 är tidsfristen för svar 15 arbetsdagar, som eventuellt kan förlängas med ytterligare 15 arbetsdagar i välmotiverade fall, t.ex. om ansökan gäller ett mycket stort antal handlingar. 10
3. Insyn i lagstiftningen Utöver de handlingar som görs tillgängliga via registret efter en ansökan om tillgång i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001 görs ett betydande antal lagstiftningshandlingar tillgängliga för allmänheten varje år i enlighet med artikel 11.6 i bilaga II till rådets arbetsordning 10. I denna bestämmelse föreskrivs det att alla förberedande handlingar som rör en rättsakt ska göras tillgängliga i sin helhet för allmänheten efter den berörda rättsaktens slutliga antagande, såvida de inte omfattas av något eller några av de undantag som anges i artikel 4 i förordning (EG) nr 1049/2001 11. Det bör här noteras att rådets beslutsfattande i allt högre grad blivit offentlig sedan Europeiska rådet fastställde den övergripande politiken för öppenhet i juni 2006 12 och Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 13. Tillgången till rådets handlingar har därigenom ökat ytterligare. Det gäller särskilt, men inte uteslutande, på lagstiftningsområdet. Enligt artikel 11.5 i bilaga II till rådets arbetsordning ska således alla handlingar som tas upp för offentlig överläggning eller offentlig debatt på rådets dagordning finnas tillgängliga i elektronisk form på rådets webbplats på alla språk som är officiella i Europeiska unionen 14. Parallellt med detta utarbetar rådets generalsekretariat en månatlig förteckning som bland annat omfattar alla rättsakter som rådet har antagit under en viss månad. Förteckningen innehåller också information om omröstningsresultat, tillämplig röstningsregel samt uttalanden om rättsakter som har tagits till rådets protokoll 15. 4. Interna instruktioner, kurser, personal Liksom tidigare år anordnade rådets generalsekretariat 2009 ett antal kurser 16 för de rådstjänstemän som ansvarar för upprättandet av handlingar för att göra dem förtrogna med de förfaranden och den praxis som ska följas beträffande allmänhetens tillgång till handlingar. Efter en intern omorganisation av rådets sekretariat inrättades 2009 ett nytt direktorat för insyn och öppenhet, där avdelningen för tillgång till handlingar blev en ny del av en ny enhet (GD F 2 A), som omfattar områdena för tillgång till handlingar (tolv tjänstemän) och arkiv (35 tjänstemän). 10 11 12 13 14 15 16 I detta sammanhang bör det erinras om att samtliga institutioner, organ, byråer och enheter i enlighet med artikel 15.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i sina respektive arbetsordningar ska utarbeta särskilda bestämmelser om tillgång till handlingar. När det gäller rådet, fastställs dessa särskilda bestämmelser i bilaga II till arbetsordningen. Vidare följer det av artikel 12.2 i förordning (EG) nr 1049/2001 att de tre institutioner som är direkt delaktiga i lagstiftningsprocessen ska medge större tillgång till handlingar när de handlar i sin egenskap av lagstiftare. Mer än 1 350 förberedande handlingar offentliggjordes således helt och hållet under 2009 när tillhörande lagstiftningsakt hade antagits i sin slutliga form. Se rådets årsrapporter om tillgång till handlingar för 2006 (s. 17 18) och 2007 (s. 20 21). Se kapitel 4 punkt 2 i denna rapport. Se särskilt artikel 11.5 i bilaga II till rådets arbetsordning, EUT L 325, 11.12.2009, s. 53 54. Månadsförteckningen finns på rådets webbplats http://www.consilium.europa.eu under rubriken Handlingar Insyn i lagstiftningen Översikt över rådets rättsakter. Omröstningsresultat för rättsakter som vid rådets överläggningar antagits enligt medbeslutandeförfarandet finns på samma adress under rubriken Handlingar Insyn i lagstiftningen Offentliga omröstningar. Totalt anordnades sex kurser under den aktuella perioden. 11
II. ANALYS AV ANSÖKNINGARNA OM TILLGÅNG Ansökningar från allmänheten om tillgång till rådets handlingar behandlas i ett första skede av rådets generalsekretariat. Om rådets generalsekretariat fattar beslut om att helt eller delvis avslå en ansökan om tillgång, kan sökanden lämna in en bekräftande ansökan med begäran om att rådet ska ompröva sitt ställningstagande. Om en bekräftande ansökan helt eller delvis avslås, kan sökanden klaga hos Europeiska ombudsmannen eller väcka talan vid Europeiska unionens tribunal. I bilagan till denna rapport finns statistik över allmänhetens tillgång till rådets handlingar under de senaste fem åren (2005 2009). Under den aktuella perioden mottog rådet 2 666 ansökningar från allmänheten om tillgång till sammanlagt 8 443 handlingar. Antalet handlingar som lämnades ut i sin helhet eller partiellt (efter ursprungliga eller bekräftande ansökningar) uppgick till 6 452 under 2009. Som de statistiska uppgifterna om antalet sökningar via Internet i det offentliga registret över rådets handlingar visar, fortsätter Internetregistret att vara ett viktigt sökverktyg för de medborgare som är angelägna om att på nära håll följa Europeiska unionens verksamhet. De sökandes yrkestillhörighet och geografiska fördelning De ursprungliga ansökningarna kommer huvudsakligen från studerande och forskare (33,6 %). Till de mest representerade sociala och yrkesmässiga kategorierna hör även advokater (11,4 %), industri- och handelssektorn samt olika påtryckningsgrupper (17,2 %). Eftersom de sökande inte behöver uppge sin identitet eller ange skäl för sin ansökan, som oftast skickas via e-post, är yrkestillhörigheten för en stor del (12,7 %) av de sökande okänd. De flesta bekräftande ansökningarna kommer också från studerande och forskare (46,9 %). Andelen ansökningar från advokater ökade dock betydligt under 2009 (18,8 % jämfört med 10,5 % under 2008). År 2009 lämnades 6,2 % av de bekräftande ansökningarna om tillgång in av journalister, men denna sökandekategori svarade endast för 2,8 % av de ursprungliga ansökningarna. Den viktigaste orsaken till detta är att registren för institutionernas offentliga handlingar endast är en av flera möjliga källor till information för pressen. Dessutom intresserar sig de flesta journalister huvudsakligen för de senaste nyheterna. Det är således inte förvånande att de få ansökningarna om tillgång från journalister främst kommer från dem som sysslar med undersökande journalistik och därför liknar dem som kommer från akademiker. När det gäller de sökandes geografiska fördelning, kom de flesta ursprungliga ansökningarna från Belgien (28,2 %), Tyskland (14,7 %) och Storbritannien (8,7 %). Ansökningarna från länderna utanför EU utgjorde 6,9 % av det totala antalet. De bekräftande ansökningarna kom främst från Tyskland (25,8 %), Belgien (22,6 %), Spanien och Storbritannien (9,7 % i bägge fallen) 17. Även andelen bekräftande ansökningar från länder utanför EU ökade stort (9,7 % jämfört med 0 % under 2008). Flera multinationella företag och internationella advokatbyråer samt ett stort antal sammanslutningar som representerar olika ekonomiska och industriella sektorer i Europa har sitt säte i Bryssel, vilket förklarar det relativt höga antalet ursprungliga och bekräftande ansökningar om tillgång från Belgien. 17 Under 2008 kom de flesta bekräftande ansökningarna från Belgien (30 %) och Tyskland (20 %). 12
Ansökningsområden Bland de områden som ansökningarna avsåg finns det fortfarande ett ganska uttalat intresse för rättsliga och inrikes frågor (15,3 %) 18. I fallande ordning gällde därefter ansökningarna handlingar om yttre förbindelser och Gusp (12,2 %), miljön (8,6 %), folkhälso- och konsumentpolitik (8,1 %), inre marknaden (7,7 %), skattefrågor (7,6 %) samt jordbruk och fiske (7,3 %). De sökandes intresse för yttre förbindelser och Gusp (12,2 % av ansökningarna under 2009 jämfört med 16,2 % under 2008 och 18,1 % under 2007) förblev ganska stabilt, medan antalet ansökningar på områdena för folkhälsooch konsumentpolitik (8,1 % under 2009 jämfört med 1,9 % under 2008 och 2,1 % under 2007) och inre marknaden (7,7 % under 2009 jämfört med 3,4 % under 2008 och 2,9 % under 2007) ökade ganska avsevärt 19. Det bör dock noteras att det faktum att antalet ansökningar om tillgång till "klassiska" lagstiftningshandlingar, rörande t.ex. konkurrenskraft, har minskat relativt kraftigt de senaste åren (1,1 % under 2007, 2,6 % under 2008 och 1,9 % under 2009 jämfört med 5,3 % under 2004 och 5,8 % under 2005) inte nödvändigtvis beror på allmänhetens bristande intresse för detta område, utan snarare på att ett betydande antal lagstiftningshandlingar har gjorts tillgängliga via det offentliga registret över rådets handlingar så snart de har distribuerats. Under 2009 distribuerades således sammanlagt 122 160 handlingar (dvs. 69,4 % av de 176 073 handlingar som framställdes och infördes i registret under året) som offentliga handlingar. Antal handlingar som behandlats och antal avslag Generalsekretariatet behandlade under den aktuella perioden 8 443 handlingar, varav 6 452 (5 335 i sin helhet och 1 117 partiellt) gjordes tillgängliga i det inledande skedet (uppgiften har på rådets vägnar lämnats av generalsekretariatet). Det lämnades in 33 bekräftande ansökningar om tillgång till 351 handlingar, vilket föranledde rådet att besluta att lämna ut ytterligare 88 handlingar (varav 61 i sin helhet och 27 partiellt). Av de 8 794 handlingar som behandlades under den aktuella perioden (ursprungliga och bekräftande ansökningar sammantaget) avslogs sålunda 2 254, vilket innebär att tillgång beviljats i 63,9 % av fallen (begärda handlingar som lämnats ut i sin helhet) eller 77,5 % av fallen, om man också tar hänsyn till de handlingar som har gjorts tillgängliga partiellt. 18 19 Denna andel har ökat stadigt mellan 2005 och 2008, från 22,5 % 2005 till 24,5 % 2006 för att nå 26,8 % 2007. För 2008 uppgick andelen till 25,4 %. Av de handlingar som lämnats ut i sin helhet efter ansökan om tillgång gällde 19,9 % rättsliga och inrikes frågor, 15,6 % Gusp, 9,4 % miljön, 7 % skattefrågor och 5,6 % inre marknaden. Av det totala antalet handlingar som lämnats ut (helt eller partiellt) gällde 20,4 % rättsliga och inrikes frågor, 15,4 % Gusp, 8,9 % miljön, 6 % skattefrågor och 5,8 % inre marknaden. 13
III. TILLÄMPNING AV UNDANTAG FRÅN RÄTTEN TILL TILLGÅNG Skäl till avslag När det gäller de ursprungliga ansökningarna var det främsta skälet till avslag skydd av beslutsprocessen, vilket gällde nästan hälften av alla avslag (39,2 %), och därefter kom skydd av samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser (22,7 %), allmän säkerhet (5,6 %) samt försvar och militära frågor (3,5 %). I 28,2 % av fallen åberopades flera skäl till avslag: skydd av samhällsintresset i fråga om allmän säkerhet var sålunda ett skäl som ofta angavs tillsammans med skydd av samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser (42 %), medan skydd av institutionens beslutsprocess ofta angavs tillsammans med skydd av samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser, inbegripet förhandlingar om handel, utvidgning etc. (9,2 %). När det gäller bekräftande ansökningar var skydd av samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser det skäl som åberopades i 14,5 % av besluten om avslag 2009 (jämfört med 77,4 % 2008), medan skydd av samhällsintresset i fråga om allmän säkerhet åberopades i 7,6 % av fallen (jämfört med 16,1 % 2008). I 77,9 % av fallen åberopades flera skäl till avslag: oftast angavs skydd av samhällsintresset i fråga om allmän säkerhet som skäl till avslag tillsammans med skydd av samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser (97,7 %). Skyddet av rättsliga förfaranden och juridisk rådgivning (ett undantag enligt artikel 4.2 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1049/2001) åberopades som skäl för fullständigt avslag i det inledande skedet i 0,4 % av fallen under 2009 (jämfört med 1,6 % i det inledande skedet under 2008). När det gäller bekräftande ansökningar åberopades det inte i något fall som ensamt skäl för fullständigt avslag under 2009, vilket även var fallet 2008. Om den begärda handlingen endast delvis omfattas av något av undantagen, lämnas övriga delar av handlingen ut i enlighet med artikel 4.6 i förordningen. Det oftast anförda skälet till partiellt avslag i det inledande skedet var 2009 skydd av beslutsprocessen, vilket gällde nästan hälften av alla partiella avslag (40 %), och därefter kom skydd av rättsliga förfaranden och juridisk rådgivning (9,8 %) och skydd av samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser (9 %) och allmän säkerhet (5 %). När det gäller bekräftande ansökningar var det oftast anförda skälet till partiellt avslag 2009 skydd av samhällsintresset i fråga om allmän säkerhet tillsammans med skydd av samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser (29,6 %), skydd av beslutsprocessen (26 %) och skydd av rättsliga förfaranden och juridisk rådgivning (18,5 %). Vidare åberopades skydd av rättsliga förfaranden och juridisk rådgivning tillsammans med skydd av beslutsprocessen som skäl i 18,5 % av de fall där bekräftande ansökningar om tillgång till handlingar partiellt avslogs 20. 20 Av tekniska skäl innehåller bilagan till denna rapport ännu inte statistiken över skälen att bevilja partiell tillgång. Den kommer att kunna redovisas från och med 2010. 14
IV. VÄRT ATT NOTERA UNDER ÅRET 1. Förslag till omarbetning av förordning (EG) nr 1049/2001 Rådet och Europaparlamentet fortsatte 2009 behandlingen av förslaget till omarbetning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar 21. Den 11 mars 2009 antog Europaparlamentet totalt 92 ändringar av kommissionens text, men bordlade då omröstningen om lagstiftningsresolutionen och därmed det formella slutförandet av första behandlingen av lagstiftningsförslaget till nästa mandatperiod. I väntan på ett närmare klargörande av parlamentets ståndpunkt behandlade rådets arbetsgrupp för information under andra kvartalet 2009 ingående varje enskild artikel i förslaget till omarbetning och tog då hänsyn till de i mars 2009 antagna parlamentsändringar som avsåg de planerade ändringarna av förslaget till omarbetning och till delegationernas synpunkter och förslag 22. På grund av valet till Europaparlamentet i juni 2009 återupptog parlamentet sakbehandlingen av förslaget till omarbetning först i februari 2010 23, och inga tidsramar har hittills angetts för slutförandet av första behandlingen i parlamentet. 2. Lissabonfördragets ikraftträdande I och med Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 återfinns de bestämmelser som ersätter artikel 255 i f.d. EG-fördraget i artikel 15.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I de nya fördragsbestämmelserna utvidgas allmänhetens rätt till tillgång till handlingar till att omfatta Europeiska unionens samtliga institutioner, organ och byråer, om än med vissa begränsningar för handlingar hos Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken och Europeiska investeringsbanken. Kommissionen anser att den nödvändiga anpassningen av gällande EU-lagstiftning till bestämmelserna i artikel 15.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt kan uppnås i samband med den nuvarande översynen av förordning (EG) nr 1049/2001 24. När det gäller allmänhetens insyn i institutionernas beslutsprocesser bör det noteras att enligt artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 15.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska rådets möten ska vara offentliga när det överlägger och röstar om ett utkast till lagstiftningsakt. Denna princip bidrar även till att öka tillgången till rådets handlingar eftersom handlingar om ärenden som diskuteras vid offentliga rådsmöten automatiskt blir offentliga och tillgängliga på EU:s officiella språk på rådets webbplats 25. 21 22 23 24 25 KOM(2008) 229 slutlig. Förslaget, som kommissionen överlämnade till rådet och Europaparlamentet den 7 maj 2008, är avsett att uppdatera vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 1049/2001 till följd av att förordning (EG) nr 1367/2006 om tillgång till information (den s.k. Århusförordningen) trätt i kraft med samtidigt beaktande av förstainstansrättens och domstolens rättspraxis för tillgången till handlingar på senare tid. Se även rådets årsrapport om tillgång till handlingar för 2008, s. 15 16. Se dokument 10859/1/09, s. 1 3. Se dokument 6185/10, s. 6. Om emellertid lagstiftningsförfarandet för antagande av kommissionens förslag till omarbetning inte kan avslutas inom rimlig tid, kommer kommissionen att se om det går att lägga fram ett begränsat förslag till ändring av förordning (EG) nr 1049/2001 för att endast ta hänsyn till de ändringar som införs genom artikel 15.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Se kommissionens förklarande not i dokument 5461/10 om anpassning av förslaget till omarbetning av förordning (EG) nr 1049/2001 till bestämmelserna i artikel 15.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Se artikel 7.2 i rådets arbetsordning och artikel 11.5 i bilaga II till rådets arbetsordning (EUT L 325, 11.12.2009, s. 53 54). 15
3. Interinstitutionella kommittén för tillgång till handlingar Enligt artikel 15.2 i förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar ska institutionerna inrätta en interinstitutionell kommitté som ska undersöka de bästa rutinerna, ta upp eventuella meningsskiljaktigheter och diskutera den framtida utvecklingen i fråga om allmänhetens tillgång till handlingar. Kommittén sammanträdde den 15 december 2009 i Strasbourg på politisk nivå i enlighet med sitt uppdrag och på det svenska ordförandeskapets initiativ för att undersöka hur allmänheten kan få ännu bättre möjlighet att utöva sin rätt till tillgång till handlingar enligt fördragen och förordning (EG) nr 1049/2001 26. Vid mötet noterade Sveriges EU-minister Cecilia Malmström tillsammans med kommissionens vice ordförande Margot Wallström och Europaparlamentets vice ordförande Diana Wallis kommitténs tidigare arbete och initiativen för att förbättra insynen och öppenheten samt allmänhetens tillgång, till exempel handlingsplanen för öppenhet, som vice ordförande Margot Wallström presenterade i januari 2009 i Europaparlamentet. Med den som utgångspunkt enades de om en rad åtgärder för att effektivisera kommitténs arbete och göra det lättare för allmänheten att få tillgång till EU-institutionernas handlingar och information. När det gällde kommitténs framtida arbete föreslogs att denna skulle sammanträda minst en gång om året på politisk nivå. Det årliga mötet kan lämpligen förläggas till maj månad, när institutionernas årsrapporter om tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001 har antagits. Fler möten kan anordnas vid behov. 26 De avdelningar vid rådet, Europaparlamentet och kommissionen som ansvarar för tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001 sammanträdde dessutom vid fem tillfällen under 2009 för att jämföra och utbyta praktiska erfarenheter från tillämpningen av förordningen med beaktande av aktuell rättspraxis i fråga om tillgång till handlingar. 16
V. KLAGOMÅL TILL EUROPEISKA OMBUDSMANNEN SAMT ÖVERKLAGANDEN A. KLAGOMÅL TILL EUROPEISKA OMBUDSMANNEN Detta avsnitt i rapporten avser fyra klagomål till Europeiska ombudsmannen om tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2001. Ett av de fyra ännu inte avgjorda målen nämndes redan i rådets årsrapport för 2008 se den rapporten för ytterligare information 27. De tre övriga klagomålen, som gjordes 2009, sammanfattas nedan. I enlighet med artikel 3.2 i Europeiska ombudsmannens stadga granskade ombudsmannen den 8 december 2009 i rådssekretariatets lokaler flera av de handlingar som avses i dessa klagomål, däribland ett antal sekretessbelagda handlingar. Klagomål 90/2009/(JD)OV, inlämnat till ombudsmannen den 12 januari 2009 Detta klagomål avser rådets beslut av den 4 december 2008 om att vägra tillgång till dokumenten 12875/08, 13448/08, 13750/08, 13382/08, 13637/08 och 13949/08 enligt artikel 4.1 a tredje strecksatsen i förordning (EG) nr 1049/2001 (skydd av det allmänna samhällsintresset i fråga om internationella förbindelser). Alla de handlingar som begärdes avser förhandlingarna om handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta-avtalet). Rådet hade före sitt beslut undersökt om det kunde bevilja partiell tillgång till de berörda handlingarna enligt artikel 4.6 i förordningen men kom fram till att undantaget om skyddet av internationella förbindelser gällde handlingen i dess helhet. Sökanden hävdar i klagomålet att rådets beslut att inte ge honom tillgång till handlingarna var ogrundat eftersom det kommande handelsavtalet om åtgärder mot varumärkesförfalskning (Acta-avtalet) när det har ingåtts innehåller en ny rättslig ram och blir bindande för medlemsstaterna och följaktligen delvis skulle utgöra lagstiftning i praktiken. Sökanden anmäler därför rådet för att det vägrat lämna ut dessa handlingar med hänvisning till skyddet av internationella förbindelser. Denne ifrågasätter dessutom rådets beslut att inte bevilja partiell tillgång till handlingarna enligt artikel 4.6 i förordningen. Rådet påpekar i sitt svar av den 29 april 2009 på detta klagomål att det finns ett tydligt samband mellan de begärda handlingarna och de internationella förhandlingarna och att handlingarna inte bör betraktas som lagstiftningshandlingar enligt rådets arbetsordning. Rådet understryker dessutom att alla uppgifter i handlingarna avser förslag och synpunkter på de ståndpunkter som EU och dess förhandlingspartner lagt fram vid Actaförhandlingar. På grund av dessa uppgifters känsliga art skulle ett offentliggörande enligt rådet skada EU:s förmåga att bedriva dessa förhandlingar på rätt sätt. Det skulle för övrigt inte gå att lämna ut endast delar av handlingarna med EU:s ståndpunkt, vilket sökanden föreslagit, utan att då också avslöja de ståndpunkter som EU:s förhandlingspartner intagit. Detta mål är ännu inte avgjort. Klagomål 523/2009/TS, inlämnat till ombudsmannen den 28 februari 2009 Detta klagomål rör rådets beslut att vägra tillgång till dokument 14483/06. Den begärda handlingen har sekretessgraden RESTREINT UE och rör godkännandet av ett svar på en skrivelse från Europaparlamentet om information till det tillfälliga utskottet för CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar. 27 Klagomål 944/2008/OV lämnades in till ombudsmannen den 2 april 2008 (ännu ej avgjort) sammanfattas i rådets årsrapport för 2008 om tillgång till handlingar (s. 17). 17
Sökanden ifrågasätter i klagomålet rådets beslut eftersom partiell tillgång vägras till de delar av handlingen som påstås innehålla uppgifter om CIA:s utlämningsprogram och andra närliggande uppgifter. Han hävdar följaktligen att de relevanta delarna av den begärda handlingen bör vara offentliga. Rådet bekräftar i sitt svar av den 28 maj 2009 på detta klagomål sin ståndpunkt i svaret av den 19 januari 2009 på sökandens bekräftande ansökan, dvs. tillgång till dokument 14483/06 bör vägras med hänvisning till artikel 4.1 a tredje strecksatsen i förordningen (skydd av internationella förbindelser). Med tanke på handlingens känsliga innehåll skulle ett utlämnande skada förbindelserna mellan EU och USA, särskilt genom att hindra de diplomatiska insatser som görs kontinuerligt för att finna konstruktiva lösningar på problem av högsta politiska vikt. Dessutom måste partiell tillgång till handlingen vägras, eftersom undantaget om skyddet av internationella förbindelser gällde handlingen i dess helhet. Detta mål är ännu inte avgjort. Klagomål 1170/2009/KM, inlämnat till ombudsmannen den 30 april 2009 Detta klagomål gäller rådets beslut av den 24 april 2009 att inte ge fullständig tillgång till dokument 10673/02, som innehåller ett yttrande från rådets juridiska avdelning om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om genetiskt modifierade livsmedel och foder. Sökanden hävdar i sitt klagomål att rådet har underlåtit att svara på en bekräftande ansökan om tillgång till dokument 10673/02 och åberopar formella och materiella fel vid handläggningen av hans ansökan enligt förordning (EG) nr 1049/2001. Han framhöll dessutom att de av rådet åberopade skälen för att vägra tillgång till dokument 10673/02 var motsägelsefulla och att rådet att underlåtit att visa att det var nödvändigt att skydda den juridiska rådgivningen i handlingen. I sitt svar av den 10 juli 2009 på klagomålet avvisar rådet sökandens påståenden om formella fel som ogrundade och påpekar att dess vägran att ge tillgång till det juridiska utlåtandet i dokument 10673/02 helt och hållet stämde överens med domstolens tolkning av artikel 4.2 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1049/2001 i en dom av den 1 juli 2008. Rådet ansåg därför att juridiska avdelningens juridiska rådgivning i denna fråga förblev särskilt relevant med tanke på rådets dåvarande och framtida lagstiftningsarbete, vilket motiverade fortsatt skydd av de relevanta delarna enligt artikel 4.2 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1049/2001. Rådet hade dessutom i sitt svar av den 24 april 2009 på sökandens bekräftande ansökan underbyggt skyddsbehovet genom att anföra konkreta och specifika skäl helt i linje med principer som domstolen slagit fast i sin dom av den 1 juli 2008. Detta mål är ännu inte avgjort. B. ÖVERKLAGANDEN Under 2009 meddelade EU-domstolarna inte några domar i mål om tillgång till rådets handlingar. I fem vid utgången av 2009 ännu inte avgjorda mål vid EU-domstolarna ifrågasätts emellertid lagenligheten i beslut om att vägra tillgång som fattats av rådet på grundval av förordning (EG) nr 1049/2001. Ett av dessa tas upp i rådet rapport om tillgång till handlingar för 2008. Se den rapporten 28. Ny talan om ogiltigförklaring mot rådsbeslut om att vägra tillgång 28 Se rådets årsrapport om tillgång till handlingar för 2008, s. 18. 18
I sammanlagt fyra fall väcktes under 2009 talan om ogiltigförklaring mot beslut att vägra tillgång till handlingar som fattats av rådet på grundval av förordning (EG) nr 1049/2001. I mål T-233/09, Acces Info Europe mot rådet, yrkar sökanden på ogiltigförklarande av rådets beslut att vägra att lämna ut namnen på ledamöterna i delegationer vars ståndpunkter anges i en handling om ett lagstiftningsförslag som fortfarande behandlas av rådets förberedande organ. Till stöd för sin talan om ogiltigförklaring hävdar sökanden a) att artikel 4.3 första stycket i förordning (EG) nr 1049/2001 har åsidosatts på grund av att rådet dels inte styrkt att institutionens beslutsförfarande skulle undergrävas om namnen på ledamöterna i delegationer hade lämnats ut, dels inte beaktat att det föreligger ett övervägande allmänintresse av utlämnandet, samt b) att rådet åsidosatt skyldigheten att lämna en adekvat motivering enligt artikel 253 i EG-fördraget och artiklarna 7.1 och 8.1 i förordning (EG) nr 1049/2001. Två talan om ogiltigförklaring har även väckts i målen T-359/09 och T-465/09, Jurašinović mot Europeiska unionens råd. I den första talan om ogiltigförklaring från denna sökande yrkas på ogiltigförklarande av generalsekretariatets beslut av den 17 juni 2009 att vägra tillgång till handlingar om den övervakning som EU:s övervakningsuppdrag genomförde i Knin-zonen i Kroatien och rådets efterföljande vägran i den bekräftande fasen. I den andra talan om ogiltigförklaring från samma sökande yrkas på ogiltigförklarande av själva rådets beslut av den 22 september 2009, där rådet delvis avslog en bekräftande ansökning om ovannämnda handlingar. I dessa båda fall hävdar sökanden bland annat att rådet åsidosatt bestämmelserna i artikel 4.1 tredje strecksatsen i förordning (EG) nr 1049/2001 genom att inte ha styrkt på vilket sätt ett utlämnande av de efterfrågade handlingarna negativt skulle kunna påverka skyddet av internationella förbindelser, att rådet har underlåtit att beakta att sådant skydd blir mindre viktigt i takt med att tiden går och, slutligen, att rådet underlåtit att förklara varför dessa handlingar har blivit särskilt känsliga. Talan om ogiltigförklaring väcktes i ett fjärde fall i mål T-529/09, Sophie in't Veld mot Europeiska unionens råd, om ogiltigförklarande av rådets beslut av den 29 oktober 2009, där rådet delvis vägrade tillgång till dokument 11897/09. Den handlingen (som har sekretessgraden RESTREINT UE) innehåller ett yttrande från rådets juridiska avdelning om en rekommendation från kommissionen till rådet om ett bemyndigande att inleda förhandlingar mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om ett internationellt avtal enligt vilket finansiella betalningsmeddelanden ska göras tillgängliga för United States Treasury Department i syfte att bekämpa terrorism och finansiering av terrorism. Rådet vägrade i sitt beslut tillgång till vissa delar av handlingen i enlighet med artikel 4.1 a tredje strecksatsen (skydd av internationella förbindelser) och artikel 4.2 andra strecksatsen (skydd av juridisk rådgivning), men lämnade ut de delar av handlingen som inte omfattas av dessa undantag. Sökanden motiverade sin talan om ogiltigförklaring med att rådet hade åsidosatt artikel 4.1 a tredje strecksatsen och artikel 4.2 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1049/2001 genom att inte ha styrkt på vilket sätt ett utlämnande av de efterfrågade handlingarna negativt skulle kunna påverka skyddet av internationella förbindelser eller av juridisk rådgivning. Det hävdades dessutom att rådet hade brutit mot artikel 4.6 i förordning (EG) nr 1049/2001 och särskilt mot proportionalitetsprincipen genom att bevilja endast ytterst begränsad partiell tillgång till dokument 11897/09. Rådet hade heller inte fullgjort den skyldighet till motivering som följer av artikel 296 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Rådet som intervenient i icke avgjorda mål vid domstolen rörande kommissionens beslut att vägra tillgång till handlingar Rådet intervenerade 2009 i mål C-28/08, kommissionen mot Bavarian Lager Co. Ltd, till stöd för kommissionens talan om ogiltigförklaring mot förstainstansrättens dom, där förstainstansrätten gjorde en tolkning av förhållandet mellan allmänhetens rätt till tillgång till handlingar och skyddet för privatlivet och den enskildes integritet när det gäller behandling av personuppgifter. Dessutom har rådet intervenerat i mål T444/05, S.p.A. Navigazione Libera del Golfo mot kommissionen, där sökanden implicit sökte ett ogiltigförklarande av artikel 4.5 i förordning (EG) nr 1049/2001. 19
VI. AVSLUTANDE KOMMENTARER Rådets erfarenheter från tillämpningen av förordning (EG) nr 1049/2009 under 2009 understryker den betydelse som rådets offentliga register har som sökverktyg för medborgare som vill utöva sin rätt till tillgång till handlingar. Såsom anges i första delen av denna rapport uppgick antalet besök under 2009 till 1 176 017, medan antalet sökningar (utifrån besökta skärmsidor) uppgick till 10 011 440. Registret innehöll den 31 december 2009 1 371 608 handlingar (alla språk sammanräknade) varav 1 039 973 var offentliga (75,8 % av de registrerade handlingarna). Detta innebar en ökning med 14,7 % jämfört med antalet handlingar som fanns i registret 2008 och en ökning med 21,4 % av antalet via registret direkt tillgängliga handlingar jämfört med vid utgången av 2008. Det bör noteras att 69,4 % av de rådshandlingar som upprättades under 2009 dvs. 122 160 av de 176 073 handlingar som under årets lopp infördes i registret gjordes direkt tillgängliga för allmänheten så snart de distribuerats. Trots det ökande antalet handlingar som via registret görs direkt tillgängliga för allmänheten så snart de distribuerats, var det under den aktuella perioden en ökning (med 19,1 %) av antalet ansökningar. Ansökningarna om tillgång till handlingar avsåg huvudsakligen handlingar som fanns i registret. Omkring 27 % av de ansökningar om tillgång till rådets handlingar som lämnades in 2009 avser områdena rättsliga och inrikes frågor, yttre förbindelser och Gusp, vilket bekräftas av de statistiska uppgifterna i bilagan till denna rapport. Intresset för rådshandlingar som handlar om miljö, folkhälso- och konsumentpolitik samt inre marknaden har dessutom ökat markant (24,4 % av ansökningarna). Totalt 825 av de handlingar som behandlades (vilka utgjorde ungefär 9,8 % av de handlingar till vilka tillgång begärdes under 2009) var sekretessbelagda (34 som CONFIDENTIEL UE och 791 som RESTREINT UE). Den ofta mycket komplicerade processen att granska dessa handlingar görs av de tjänstemän inom rådet som har i uppgift att behandla ansökningarna så snart som dessa kommit in och av de tjänstemän på olika avdelningar som har tagit fram de berörda handlingarna, och som inom ramen för de interna samrådsförfarandena mellan avdelningen "Öppenhet" och de ursprungliga avdelningarna regelbundet måste granska de handlingar som begärts på grundval av bestämmelserna i förordning (EG) nr 1049/2001. I detta sammanhang är det lämpligt att erinra om bidraget från arbetsgruppen för information till handläggningen av bekräftande ansökningar och behandlingen av klagomål till ombudsmannen. Arbetsgruppen sammanträdde 15 gånger under 2009. Den har framför allt i uppgift att behandla de handlingar som är föremål för en bekräftande ansökan samt granska och slutligt utforma utkast till svar på sådana ansökningar, vilka i flera fall gäller komplicerade frågor rörande allmän säkerhet, försvar och militära frågor eller internationella förbindelser. Under 2009 använde sig rådets generalsekretariat av möjligheten att förlänga tidsfristen för behandling av de ursprungliga ansökningarna i 20,1 % av fallen, en minskning jämfört med föregående år (22 % under 2008). Behandlingen tog i genomsnitt 14 arbetsdagar 2009 (jämfört med 16 dagar under 2008). För bekräftande ansökningar, vilka behandlas av arbetsgruppen för information innan de föreläggs Coreper och rådet för antagande, var den genomsnittliga handläggningstiden 26 arbetsdagar 2009 jämfört med 25 arbetsdagar under 2008. En grundlig behandling av de ursprungliga ansökningarna ledde under de föregående åren till att antalet bekräftande ansökningar kunde minskas från som högst 2,4 % under 2005 till omkring 1 % av de ursprungliga ansökningarna under de senaste åren. Antalet bekräftande ansökningar under 2009 var 33, vilket motsvarar 1,2 % av de ursprungliga ansökningarna. 20
ALLMÄNHETENS TILLGÅNG TILL RÅDETS HANDLINGAR: STATISTIK Läget den 4 mars 2010 1. Antal ansökningar enligt förordning nr 1049/2001 BILAGA 2005 2006 2007 2008 2009 2.100 2.224 1.964 2.238 2.666 2. Antal handlingar som varit föremål för ursprungliga ansökningar 2005 2006 2007 2008 2009 9.457 11.353 7.809 10.731 8.443 3. Handlingar som lämnats ut av rådets generalsekretariat efter ursprunglig ansökan 2005 2006 2007 2008 2009 7.535 9.606 6.123 29 9.214 30 6.452 31 partiellt/helt 1.254 6.281 partiellt/helt 1.155 8.451 partiellt/helt 945 5.178 partiellt/helt 1.540 7.674 partiellt/helt 1.117 5.335 4. Antal bekräftande ansökningar (bekräftande ansökningar kan göras vid avslag på den ursprungliga ansökan) 2005 2006 2007 2008 2009 51 40 18 24 33 5. Antal handlingar som behandlats av rådet efter bekräftande ansökan + antalet utlämnade handlingar 2005 2006 2007 2008 2009 253 142 30 69 351 130 partiellt/helt 60 70 99 partiellt/helt 53 46 15 partiellt/helt 9 6 38 partiellt/helt 19 19 88 partiellt/helt 27 61 6. Andel handlingar som lämnats ut under hela förfarandet 32 2005 2006 2007 2008 2009 67,3 % 81,2 % 76,8 % 87,7 % 66,7 % 78,9 % 71,8 % 86,3 % 63,9 % 77,5 % 7. Antal handlingar som införts i det offentliga registret + antal offentliga handlingar som kan laddas ner 2005 2006 2007 2008 2009 691.410 454.473 (65,7 %) 727.685 483.577 (66,4 %) 1.010.217 724.338 (71,7 %) 1.195.509 883.748 (73,9 %) 1.371.608 1.039.973 (75,8 %) 29 30 31 32 Grundar sig på 7.775 behandlade handlingar. Grundar sig på 10.718 behandlade handlingar. Grundar sig på 8.440 behandlade handlingar. Grundar sig på handlingar som lämnats ut helt (vänster kolumn) eller helt + partiellt (höger kolumn). 21
8. Sökandes yrkestillhörighet (ursprungliga ansökningar) Civila samhället 2005 2006 2007 2008 2009 Miljöaktivister 1,1 % 1 % Andra intressegruppe 3,9 % 3,8 % r 17,2 % 17,6 % 14,2 % 18,3 % Industri och 9,7 % 10,8 % handel Icke-statliga organisationer 3,6 % 1,6 % Journalister 2,3 % 2,3 % 2,9 % 2,8 % 2,8 % Advokater 10,2 % 9,1 % 8,8 % 9,5 % 11,4 % 17,2 % Universitet Forskning 31 % 32,2 % 38,2 % 32,4 % 32,6 % och 32,3 % 34,5 % 40 % 33,5 % högskolor Bibliotek 1,3 % 2,3 % 1,8 % 1,1 % 1 % 33,6 % Statliga myndigheter (ej EU-institutioner, företrädare för tredjeland etc.) Ledamöter av Europaparlamentet och deras assistenter 6,2 % 6,9 % 6,1 % 7,6 % 4,1 % 2,4 % 1,5 % 1,3 % 1,8 % 1,4 % Övriga 12,6 % 14,5 % 13,3 % 14,8 % 15,8 % Icke angiven yrkestillhörighet 16,8 % 13,6 % 13,2 % 11 % 12,7 % 22
9. Sökandes yrkestillhörighet (bekräftande ansökningar) Civila samhället 2005 2006 2007 2008 2009 Miljöaktivister 5,2 % 0 % Andra intressegrupper Industri och handel Icke-statliga organisationer 9,4 % 8,6 % 0 % 5,3 % 6,2 % 21 % 0 % 0 % 10,5 % Journalister 6,3 % 5,7 % 18,7 % 10,5 % 6,2 % Advokater 9,4 % 11,4 % 12,5 % 10,5 % 18,8 % 9,4 % 15,6 % Universitet Forskning 28,1 % 51,4 % 50 % 31,6 % 46,9 % och 28,1 % 54,3 % 56,2 % 31,6 % högskolor Bibliotek 0 % 2,9 % 6,2 % 0 % 0 % 46,9 % Statliga myndigheter (ej EU-institutioner, företrädare för tredjeland etc.) 3,1 % 0 % 6,3 % 0 % 0 % Ledamöter av Europaparlamentet och deras assistenter 3,1 % 0 % 0 % 5,3 % 3,1 % Övriga 15,6 % 11,4 % 6,3 % 5,3 % 3,1 % Icke angiven yrkestillhörighet 25 % 8,6 % 0 % 15,8 % 6,3 % 23
10. Sökandenas geografiska fördelning (ursprungliga ansökningar) 2005 2006 2007 2008 2009 Belgien 27,6 % 26,2 % 26,4 % 31 % 28,2 % Bulgarien 0,4 % 0,6 % 0,1 % 0,2 % 0,3 % Tjeckien 0,9 % 1 % 1,4 % 0,9 % 1,2 % Danmark 1,2 % 1,3 % 1,1 % 1,1 % 1 % Tyskland 12,8 % 15,5 % 16 % 14,4 % 14,7 % Estland 0,1 % 0,4 % 0 % 0 % 0,1 % Grekland 1,2 % 1,3 % 1,3 % 0,7 % 0,8 % Spanien 5,4 % 5,7 % 5 % 6,4 % 5,9 % Frankrike 7,7 % 8,1 % 7,1 % 7,1 % 8 % Irland 1 % 0,9 % 0,6 % 0,6 % 0,9 % Italien 6,9 % 6,6 % 6 % 6 % 4,8 % Cypern 0,1 % 0,3 % 0,3 % 0,2 % 0,3 % Lettland 0,1 % 0,2 % 0 % 0,2 % 0,2 % Litauen 0,4 % 0,4 % 0,1 % 0,1 % 0,2 % Luxemburg 0,6 % 0,7 % 1 % 1,6 % 1,8 % Ungern 0,9 % 0,5 % 0,7 % 0,9 % 1 % Malta 0,2 % 0,2 % 0,3 % 0,2 % 0,3 % Nederländerna 6,9 % 6 % 5,8 % 5,7 % 5,7 % Österrike 1,9 % 1,6 % 1,7 % 1,3 % 1,9 % Polen 1,4 % 1,5 % 1,5 % 1,5 % 1,4 % Portugal 1,1 % 1,2 % 0,9 % 0,9 % 0,8 % Rumänien 0,2 % 0,7 % 1,1 % 0,6 % 1,2 % Slovenien 0,2 % 0,4 % 0,4 % 0,2 % 0,4 % Slovakien 0,3 % 0,3 % 0,3 % 0,3 % 0,6 % Finland 0,4 % 0,5 % 0,8 % 0,6 % 0,2 % Sverige 1,8 % 1,6 % 1,8 % 1,8 % 1,8 % Storbritannien 8 % 7,9 % 9,5 % 7,4 % 8,7 % Kandidatländer Tredjeländer 1,3 % 1,7 % 1 % 0,4 % 0,3 % Övriga 6,7 % 6,8 % 7 % 7,3 % 6,5 % Ingen uppgift 3,2 % 1,8 % 0,8 % 0,4 % 0,8 % 24