Förslag den 25 september Biologi

Relevanta dokument
Förslag den 25 september Fysik

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Naturorienterande ämnen

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Workshop om kursplaner åk 7 9

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Metoder och arbetssätt

Lokal Pedagogisk planering

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Livets myller Ordning i myllret

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Sexualkunskap 8A. Vad är viktigt inom området? Planering. Pär Leijonhufvud. 30 januari Nyheden BY: Vecka 6. Hur fungerar könsorganen

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

Statens skolverks författningssamling

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

Ekologi Så fungerar naturen

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Ämnesplanering Levande organismer 7H

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Nya reformer. Nya kursplaner årskurs januari Den nya skollagen. En förändrad läroplan för förskolan

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 11 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning.

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå. Kursplaner och kommentarer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Senaste lydelse av SKOLFS 2012:18

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå KURSPLANER OCH KOMMENTARER REVIDERAD 2017

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

NoT och centralt innehåll i Lgr 11

Biologi Kunskapens användning

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Lärarhandledning Biologi

Temats innehåll och lärande

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Pauli gymnasium Komvux Malmö Pauli

Lokal pedagogisk plan

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

för samtalen och diskussionerna framåt

3.9 Biologi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Statens skolverks författningssamling

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Elevaktiviteternas kopplingar till Lgr 11

Lokal pedagogisk plan

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Transkript:

Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som naturbruk, miljö och hälsa. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till hållbar utveckling. Syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och omvärlden. Eleverna ska därför ges möjligheter att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om begrepp och förklaringsmodeller för att därmed själva kunna beskriva och förklara biologiska samband i naturen såväl som i människokroppen. Eleverna ges på så sätt förutsättningar att utveckla sin förmåga att skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att beskriva och förklara omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna ges möjligheter att använda kunskaper i biologi för att formulera egna och granska andras argument. Därigenom ska eleverna utveckla sin förmåga att kommunicera samt hantera praktiska och etiska valsituationer i frågor som rör miljö och hälsa. Eleverna ska även ges förutsättningar att söka svar på ämnesspecifika frågor med hjälp av olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande och tilltro till sin förmåga att hantera frågor som rör naturvetenskap och har betydelse för dem själva och samhället. Undervisningen ska även ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor om naturen och människan med hjälp av egna systematiska undersökningar. På så sätt ska eleverna ges möjligheter att utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och att kunskaper i biologi växer fram med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. I det praktiska arbetet ska eleverna även ges möjligheter att utveckla färdigheter i att hantera material, utrustning och digitala verktyg. Undervisningen i ämnet biologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla - kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen - förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa - förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi.

Centralt innehåll Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3 Året runt i naturen - Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och anpassningar till olika livsmiljöer och årstider. - Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter. - Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. Kropp och hälsa - Några av människans kroppsdelar och organ, deras namn och översiktliga funktion. - Människans upplevelser av ljus, ljud, värme, smak och doft med hjälp av olika sinnen. - Betydelsen av kost, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra. Kraft och rörelse - Tyngdkraft, tyngdpunkt, jämvikt, balans och friktion som kan upplevas och observeras vid lek och rörelse. - Solen, jorden och månen samt deras rörelser i förhållande till varandra. Material och ämnen - Hur material kan sorteras efter några egenskaper, till exempel utseende, om de är magnetiska och om de flyter eller sjunker i vatten. Hur materialen kan återvinnas. - Några blandningar och hur de kan delas upp i sina olika beståndsdelar, till exempel genom avdunstning och filtrering. - Vattnets olika former: fast, flytande och gas. Avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. Systematiska undersökningar - Enkla fältstudier, observationer och experiment. Utförande och dokumentation av undersökningarna med ord, bilder och digitala verktyg. - Några berättelser om hur naturvetenskaplig kunskap vuxit fram.

Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 4 6 Natur och miljö - Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin. Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön. - Näringskedjor och kretslopp i närmiljön. Djurs, växters och svampars samspel med varandra och några miljöfaktorer. Fotosyntes, cellandning och nedbrytning. - Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt. - Människans beroende av och påverkan på naturen med koppling till naturbruk, hållbar utveckling och ekosystemtjänster. Naturen som resurs och vårt ansvar när vi nyttjar den. Kropp och hälsa - Människans organsystem. Några organs namn, utseende, placering, funktion och samverkan. - Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Orientering om hur hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, hygien, motion och beroendeframkallande medel. - Människans pubertet, reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek och ansvar. Systematiska undersökningar och granskning av information - Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Planering och utförande för att undersöka frågor, värdering av resultat samt dokumentation med ord, bilder och tabeller. - Några upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. - Kritisk granskning och användning av information som rör biologi, till exempel artiklar i tidningar och digitala medier. I årskurs 7 9 Natur och miljö - Livets uppkomst, utveckling och mångfald samt evolutionens mekanismer. Arvsmassans egenskaper och förhållandet mellan arv och miljö. - Några gentekniska metoder samt möjligheter, risker och etiska frågor kopplade till genteknik. - Lokala och globala ekosystem. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser. Fotosyntes, cellandning, materiens kretslopp och energins flöden.

- Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Kropp och hälsa - Kroppens celler samt några organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. - Virus, bakterier, infektioner, smittspridning och antibiotikaresistens. Hur infektionssjukdomar kan förebyggas och behandlas. - Hur hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, motion, stress och beroendeframkallande medel samt hur hälsoproblem kan begränsas på individ- och samhällsnivå. - Människans reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek, frivillighet och ansvar. Preventivmedel och sexuellt överförbara sjukdomar. Systematiska undersökningar och granskning av information - Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering och utförande för att undersöka frågorna, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter. - Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De biologiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet, begränsningar och föränderlighet. - Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi, till exempel artiklar i tidningar och digitala medier. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Utifrån egna upplevelser och utforskande av närmiljön beskriver eleven på ett enkelt sätt naturvetenskapliga samband som rör natur, kropp och hälsa, kraft och rörelse samt material och ämnen. Utifrån tydliga instruktioner utför eleven enkla fältstudier, observationer och experiment. Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven beskriver enkla biologiska samband i naturen och människokroppen med viss Eleven använder information som rör biologi för att med viss naturvetenskaplig underbyggnad föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa. Eleven utför systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven för enkla resonemang om undersökningarna.

Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 6 Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6 Eleven beskriver enkla biologiska samband i naturen och människokroppen med relativt god Eleven använder information som rör biologi för att med relativt god naturvetenskaplig underbyggnad föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa. Eleven utför systematiska undersökningar på ett säkert och fungerande sätt. Eleven för utvecklade resonemang om undersökningarna. Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 6 Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 Eleven beskriver enkla biologiska samband i naturen och människokroppen med god användning av biologins begrepp och förklaringsmodeller. Eleven använder information som rör biologi för att med god naturvetenskaplig underbyggnad föra resonemang i frågor som rör miljö och hälsa. Eleven utför systematiska undersökningar på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven för välutvecklade resonemang om undersökningarna. Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven beskriver och förklarar biologiska samband i naturen och människokroppen med viss I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med viss naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör biologi och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven planerar och utför systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven utvärderar undersökningarna genom att föra enkla resonemang utifrån sina frågeställningar. Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9 Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven beskriver och förklarar biologiska samband i naturen och människokroppen med relativt god

I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med relativt god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör biologi och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven planerar och utför systematiska undersökningar på ett säkert och fungerande sätt. Eleven utvärderar undersökningarna genom att föra utvecklade resonemang utifrån sina frågeställningar. Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9 Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven beskriver och förklarar biologiska samband i naturen och människokroppen med god I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör biologi och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven planerar och utför systematiska undersökningar på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven utvärderar undersökningarna genom att föra välutvecklade resonemang utifrån sina frågeställningar.