Medlemmarnas vänortsarbete

Kapitel 1. Medlemmarnas och regionförbundens engagemang i vänortsarbetet Medlemmarnas vänortsarbete Våren 2011 Medlemmarnas och regionförbundens vänortsarbete, Våren 2011 1

Förord Vänortssamarbete har en lång tradition i Sverige. De flesta av SKL:s medlemmar har idag vänortskontakter, inte bara i Norden utan även i övriga Europa och ännu längre bort i världen. Samtidigt förändras medlemmarnas internationella arbete, och omfattar oftast mycket mer än bara vänortssamarbete. En del kommuner överger till och med vänortsarbetet till förmån för annat internationellt arbete. I flera av våra nordiska grannländer har det på senare år skett kommunsammanslagningar, som har medfört att gamla vänorter plötsligt inte existerar. Vänortsarbete i länderna runt Östersjön har också ändrat karaktär sedan länderna står allt stadigare på egna ben som EUmedlemmar. I syfte att få en översikt över medlemmarnas aktuella engagemang i just vänortsarbetet, har SKL:s internationella sektion våren 2011 genomfört en inventering av medlemmarnas vänortskontakter. Resultatet har jämförts med en liknande inventering 2007, och redovisas i denna rapport. Inventeringen har också resulterat i en lista över svenska vänorter 2011, som finns att ladda ner via www.skl.se/eu. Rapporten är skriven av Louise Andersson, statsvetare från Göteborgs Universitet. Vår förhoppning är att rapporten ska stimulera till diskussion om vänortsarbetets fortsatta utveckling. Vi vill slutligen påpeka att undersökningen inte speglar medlemmarnas internationella engagemang i sin helhet, utan enbart beskriver själva vänortsarbetet. Stockholm i juni 2011 Åsa Ehinger Berling Chef, internationella sektionen Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 2

Innehåll Sammanfattning... 4 Medlemmarnas och regionförbundens engagemang i vänortsarbetet... 6 Vänortsarbetet i Norden... 11 Samarbetsområden med nordiska vänorter... 14 Vänortsarbetet i övriga EU... 16 Samarbetsområden med vänorter i övriga EU... 18 Landstingen och regionförbundens vänortsarbete i övriga EU... 19 Vänorter i Östersjöregionen... 19 Vänortsarbetet i övriga världen... 23 Samarbetsområden i övriga världen... 26 Vänortsarbetet i Kina och Ryssland... 27 Vänortsarbetet i Afrika och Östeuropa... 30 Resurser... 32 Slutsatser... 35 Metod... 37 Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 3

Sammanfattning Internationella sektionen på Sveriges Kommuner och Landsting har under våren 2011 genomfört en kartläggning av medlemmarnas och regionförbundens vänortskontakter. I enkäten har vänortssamarbete definierats som långsiktiga, bilaterala och formaliserade samarbeten med en stad, kommun eller region i ett annat land, inklusive samarbeten som sker inom programmet för Kommunala Partnerskap. Resultatet har jämförts med en liknande inventering från 2007 och följande slutsatser kan dras: Trenden för vänortsarbetet går mot ett minskande intresse för de nordiska länderna medan intresse för övriga EU och världen har ökat. Medlemmar som driver samarbeten tenderar att använda vänortskontakterna mer strategiskt och har ofta som ambition att arbeta i projektform med fokus på tillväxt och verksamhetsutveckling. Trenden visar dock på ett minskat engagemang för vänortsarbetet. Andra internationella samarbetsformer prioriteras när vänortsarbetet ses som förlegat. Brist på resurser försvårar utvecklingen av vänortsarbetet. Externa medel, nätverk och gemensamma intressen för parterna har betydelse för vänortsarbetets utveckling. I dagsläget har 243 kommuner någon vänort i världen. Sedan år 2007 har 29 kommuner avslutat samtliga vänortskontakter. Undersökningen skiljer mellan aktiva, sporadiska och vilande vänortssamarbeten 1. År 2007 låg endast 10% av samtliga vänortskontakter vilande. I dagsläget är samma siffra 29%. Stora kommuner, i bemärkelsen av befolkningsantal, är mer aktiva än mindre kommuner. Trenden för aktiva samarbeten visar på ett ökat intresse för EU utanför Norden och övriga världen. Bland samtliga aktiva vänortssamarbeten återfinns närmare hälften i övriga EU, framförallt i Östersjöregionen. Danmark och Finland har exkluderats från gruppen övriga EU och engagemanget i EU är i själva verket större än så. I övriga världen har 28 vänortskontakter tillkommit. Aktiva vänortssamarbeten i övriga världen återfinns främst i Kina, Ryssland samt i ett antal länder i Afrika och Östeuropa utanför EU. 186 vänortskontakter i Norden har avslutats. 82% av dessa är danska och finska vänorter. En anledning är kommunsammanslagningarna som skedde i Danmark och Finland. En tredjedel av de nordiska vänortskontakterna är aktiva, vilket kan 1 I enkäten har respondenten fått ange graden av aktivitet för respektive vänortssamarbete: (1) Aktivt: gemensamma utvecklingsprojekt, regelbunden kontakt (2) Sporadiskt: under det senaste året, oregelbunden kontakt (3) Vilande: ingen aktivitet under det senaste året men består som vänort Medlemmarnas vänortsarbete, Våren 2011 4

jämföras med samma siffra för övriga EU och världen där närmare hälften av vänortssamarbetena bedrivs aktivt. Medlemmar som driver vänortssamarbeten tenderar att använda vänortskontakterna mer strategiskt. Aktiva samarbeten, i förhållande till sporadiska, fokusera i högre grad på tillväxt och verksamhetsutveckling. Endast en tiondel av samtliga samarbeten fokuserar enbart på området kultur, idrott och föreningar. Dessa samarbetsområden är vanligast för sporadiska vänortskontakter men är också förekommande inslag i aktiva samarbeten. Brist på finansiella och personella resurser är en vanlig förklaring till det minskade engagemanget. Externa medel har betydelse för vänortsarbetet. 83 kommuner, fyra landsting och ett regionförbund har erhålligt externa medel. EU-medel är den vanligaste formen för extern finansiering, följt av medel från Sida. 127 kommuner har däremot finansierat vänortsverksamheten med enbart egna medel. En anledning är att ansökningar kräver personella resurser som ofta inte är tillräckliga. När möjligheten finns att finansiera andra internationella samarbetsformer med externa medel kan detta leda till en bortprioritering av vänortsarbetet. Däremot är ett minskat engagemang också kopplat till en syn på vänortssamarbetet som förlegat. Samtidigt som en tredjedel av små kommuner bedriver ett aktivt vänortsarbete har Stockholm stad avslutat samtliga vänortsavtal. Synen på vänortssamarbetet får därmed betydelse för engagemanget i vänortsarbetet. Samtidigt kan vänortskontakter som går långt tillbaka i tiden ha spelat ut sin roll, och det finns därmed ingen anledning till att fortsätta samarbetet. Svårigheter med att driva vänortsarbetet bygger på bristen på resurser och nätverk. Ett flertal respondenter har uttryckt ett behov av mötesplatser och nätverk för erfarenhetsutbyte och samverkan kring vänortssamarbeten. Aktuell information om tillgängliga externa medel och stöd i ansökningsprocessen är även efterfrågat. Ett antal svarspersoner anser dock att man bör fokusera på andra typer av internationella samarbetsformer än vänortssamarbeten. Enkäten innehöll ett begränsat antal frågor. Därmed kan det finnas ytterligare förklaringar till engagemanget i vänortsarbetet som inte framkommer i denna undersökning. Slutligen bör påpekas att rapporten inte mäter medlemmarnas internationella engagemang som sådant, utan enbart syftar till att beskriva vänortsarbetet i nuläget. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 5

KAPITEL 1 Medlemmarnas och regionförbundens engagemang i vänortsarbetet I dagsläget har 243 kommuner någon vänort i världen. Lite mer än två tredjedelar av dessa kommuner bedriver ett aktivt vänortssamarbete eller har sporadiska vänortskontakter. SKL:s mätningar tyder däremot på en minskad aktivitet och färre antal vänorter. Sedan år 2007 har 29 kommuner avslutat samtliga vänortskontakter. Vid 2007 års undersökning låg endast 10% av vänortskontakterna vilande 2. I dagsläget är samma siffra 29%. Kommunernas engagemang i vänortsarbetet Antal kommuner 256 203 2007 2011 16 40 18 47 Bedriver någon typ av aktivitet Bedriver inget aktivt samarbete Ingen vänort Det finns 186 vänortskontakter mindre än vid 2007 års undersökning. Majoriteten av de avslutade kontakterna är med vänorter i Norden, framförallt finska och danska kommuner. En förklaring till de upphörda samarbetena är kommunsammanslagningarna i Danmark och Finland. Antal vänorter i övriga EU 3 befinner sig däremot på samma nivå som tidigare. Dock bör påpekas att vissa kontakter har brutits medan andra har tillkommit. Flest antal nytillkomna vänorter återfinns i Italien, Polen och Tyskland medan antalet vänortskontakter i Estland, Litauen och Storbritannien har minskat. 2 I enkäten har respondenten fått ange graden av aktivitet för respektive vänort: (1) Aktivt: gemensamma utvecklingsprojekt, regelbunden kontakt (2) Sporadiskt: under det senaste året, oregelbunden kontakt (3) Vilande: ingen aktivitet under det senaste året men består som vänort 3 Hädanefter kommer EU referera till samtliga EU-länder förutom Danmark och Finland. Medlemmarnas vänortsarbete, Våren 2011 6

Kapitel 1. Medlemmarnas och regionförbundens engagemang i vänortsarbetet I övriga världen har 28 vänorter tillkommit. Majoriteten av dessa återfinns i Kina, USA, Vitryssland och ett antal afrikanska länder. Bland vänortskontakter som upphört i övriga världen är majoriteten ryska vänorter. Flertalet av de aktiva och nya vänortskontakterna i övriga världen omfattas av det Sidafinansierade programmet för Kommunalt Partnerskap 4. Länder som inkluderas i programmet skiftar dock mellan programperioderna. Ryssland omfattades tidigare av programmet vilket kan förklara de avvecklade samarbetena. Vänortskontakter per geografiskt område Kommuner: Antal samarbeten 2007 2011 587 401 338 338 100 128 Norden Övriga EU Övriga världen Av samtliga aktiva vänortssamarbeten återfinns närmare hälften i EU utanför Norden. Aktiva vänortssamarbeten i övriga världen utgör även en större del än vid 2007 års undersökning. Tidigare utgjorde nordiska vänortssamarbeten mer än hälften av samtliga aktiva vänortssamarbeten. I dagsläget representerar dessa en tredjedel. Aktiva vänortssamarbeten 2007 34% 10% 56% Norden EU utom Norden Övriga världen Aktiva vänortssamarbeten 2011 18% 46% 36% Norden EU utom Norden Övriga världen Av de tillfrågade landstingen och regionerna 5 har tolv landsting något vänlän. Bland dessa bedriver tio landsting ett aktivt vänortsarbete. Av regionförbunden 6 som svarade på enkäten har sex regionförbund någon vänregion. Samtliga bedriver ett aktivt vänortsarbete. Denna siffra bör dock behandlas varsamt då svarsfrekvensen är låg för regionförbunden. 4 Programmet omfattar samarbeten i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Kosovo, Makedonien, Moldavien, Serbien, Turkiet, Ukraina, Vitryssland, Indien, Indonesien, Kina, Vietnam, Botswana, Kenya, Namibia, Sydafrika, Tanzania och Uganda. 5 Landsting kommer hädanefter referera till landsting och regioner. 6 Regionförbund kommer hädanefter referera till regionförbund och kommunförbund. Enkäten skickades ut till 14 regionförbund. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 7

Kapitel 1. Medlemmarnas och regionförbundens engagemang i vänortsarbetet Antal aktiva och sporadiska vänortssamarbeten Landsting/regioner och regionförbund Landsting/Regioner Regionförbund 12 6 0 6 5 4 Norden Övriga EU Övriga världen Engagemanget i vänortsarbetet skiljer sig mellan kommungrupperna. Det finns också skillnader beroende på kommunstorlek i bemärkelsen av befolkningsantal. Bland kommuner som valt att avsluta samtliga vänortskontakter har 80% en befolkning på mindre än 15 000 invånare. Bland små kommuner saknar var tredje kommun vänort, dock bedriver en lika stor del ett aktivt vänortsarbete. Glesbygdskommuner och kommuner i glesbefolkade regioner är betydligt mindre aktiva i vänortsarbetet än kommuner i övriga kommungrupper. Stockholms stad har avvecklat vänortsarbetet helt. Samtliga större städer har vänorter. Endast 13% av dessa bedriver inget aktivt vänortssamarbete alls. Närmare hälften av turism- och besöksnäringskommuner och kommuner i tätbefolkad region har aktiva vänortssamarbeten. I resterande kommungrupper arbetar i genomsnitt en tredjedel aktivt med en eller flera vänorter. Kommuner med flest antal aktiva vänortssamarbeten 10 9 8 7 7 6 6 6 5 5 Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 8

Kapitel 1. Medlemmarnas och regionförbundens engagemang i vänortsarbetet Antal aktiva och sporadiska vänortssamarbeten per kommun 12 10 8 6 4 2 0 Sporadiska Aktiva Ett flertal respondenter har angivit att bristen på såväl finansiella såsom personella resurser är den främsta orsaken till den minskade aktiviteten. Två kommuner har även påpekat politikernas låga intresse för vänortssamarbeten. En annan anledning till det minskade engagemanget kan vara en syn på vänortsarbetet som förlegat. Ett antal svarspersoner har påpekat att den ökade internationaliseringen och fokus på utvecklingsmål inte går ihop med det traditionella vänortsarbetet. I detta sammanhang har några påpekat att man inte vill binda sig till ett begränsat antal vänorter. Istället söker man olika partners för kortsiktiga projektsamarbeten. Varför satsar man på vänortssamarbete när utvecklingen sker så fort och olika områden i Europa är bra på olika saker? Vi lever i en global värld där vi som kommun bör ta till oss det som sker runt omkring och om vi enbart arbetar med en och samma partner så får vi inte de internationella erfarenheterna på samma sätt[ ]Vänortssamarbeten resulterar ofta i att olika ledningsgrupper utbyter erfarenheter eller att skolklasser reser på studiebesök hos varandra. Vi arbetar utifrån de utvecklingsmål vi har och försöker skapa projekt på rätt nivå i organisationen. Projektens resultat skall integreras i vår verksamhet och utveckla kommunen. 7 Detta går även i hand med en ökad fokus på EU, där kommunen eller dess vänort valt att avsluta eller ej aktualisera samarbetet till förmån för EU-projekt i det internationella arbetet. I detta sammanhang bör påpekas att tre kommuner angett att de ingår i större europeiska vänortsnätverk bestående av vänorter i ett flertal EU-länder. Ytterligare tre kommuner har angett att de skapat nätverk med sina befintliga vänorter. Arbetet i nätverk och organisationer ger möjligheten att etablera fler kontakter och vara mer flexibel i vänortsarbetet. 7 Internationell samordnare på kommun i tätbefolkad region, 2011-02-25 Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 9

Kapitel 1. Medlemmarnas och regionförbundens engagemang i vänortsarbetet Synen på vänortssamarbetet är inte homogen. Gemensamma intressen och utmaningar som binder samman kommuner kan vara en anledning till aktiva samarbeten och varför man söker nya partners. En annan anledning till vänortssamarbete är funktionen det fyller för det civila samhället. Ett exempel på detta är ungdomsarbete, vilket ett antal kommuner påpekat är mycket uppskattat. Kommunen kan även vara mindre inblandad i dessa samarbeten. Arbetet kan drivas av föreningar och vänortskommittéer, vilket ett flertal kommuner angett. Kommuner som är mer engagerad i vänortsarbetet har svarat att dess karaktär har förändrats. Ett flertal nyetablerade och återupplivade kontakter har oftast som ambition att arbeta i projektform med utvecklingsmål inom ett flertal olika områden som berör båda parter. Återupplivade vänortskontakter kan också handla om att modernisera samarbetsformerna. Kommunen har tillsammans med dansk och norsk vänort arbetat med att professionalisera utbytet mellan kommunerna och har i ett gemensamt arbete, en "idéutvecklingscamp". Vi har tagit fram gemensamma utvecklingsbehov och formulerat de till projektidéer, prioriterade och beslutade vid idéutvecklingscampen, och förankrade i beslut i kommunstyrelse (eller motsvarande). Projektidéerna skall nu utvecklas och formuleras till projektbeskrivningar. 8 Kommuner, landsting och regionförbund som driver aktiva samarbeten tenderar att använda vänortskontakterna strategiskt. Redan etablerade kontakter kan kräva mindre resurser. Även vänortsnätverk och samverkan med olika aktörer skapar resurser i form av erfarenhetsutbyte och stöd i utvecklingsarbetet. Ett minskat intresse för vänortsarbetet behöver inte betyda ett lågt engagemang i andra internationella samarbeten. När det råder brist på resurser och vänortsarbetet ses som förlegat kan andra typer av internationella samarbeten prioriteras. Möjligheter till EU-finansiering kan vara en anledning till att andra EU-projekt föredras. Vänortskontakter som går långt tillbaka i tiden kan ha spelat ut sin roll, och det kan därmed inte finnas något värde i att fortsätta samarbetet. Detta skulle kunna vara ett skäl till att ett flertal nordiska vänorter har försvunnit. Detsamma kan gälla för vänortskontakter i Baltikum. 8 Internationell samordnare på större kommun, 2011-02-24 Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 10

KAPITEL 2 Vänortsarbetet i Norden I enkäten har ett flertal respondenter uttryckt en uppfattning om att vänortssamarbetet i Norden fått en allt mindre betydelse. Ett antal kommuner har hänvisat till EU-finansieringens betydelse på bekostnad av det nordiska vänortsarbetet. Denna uppfattning stämmer överens med den nedgående trenden för engagemanget i det nordiska vänortarbetet. Antalet nordiska vänorter har minskat betydligt. I dagsläget har kommunerna 401 vänorter i Norden, vilket är en minskning med 186 vänortskontakter sedan år 2007. Bland de avslutade vänortskontakterna är 82% danska och finska kommuner. En anledning till minskningen kan vara kommunsammanslagningarna i Danmark och Finland. Ett flertal kommuner har angett att deras motpart valt att bryta kontakten i och med detta. Resterande avslutade kontakter är 32 norska vänorter och en isländsk. Fyra kommuner har dock angivit att de etablerat nya nordiska vänortskontakter. Norden: förändring 2007-2011 Kommuner: antal samarbeten 2007 2011 172 221 89 151 29 28 165 133 587 401 Danmark Finland Island Norge Totalt Även kommunernas grad av engagemang i det nordiska vänortsarbetet har minskat. I nuläget bedrivs ingen aktivitet alls med var tredje nordisk vänortskontakt. Detta kan jämföras med 2007 års förteckning då var tionde låg vilande. I dagsläget har 131 kommuner en eller flera nordiska vänorter. Av dessa bedriver endast 54% ett aktivt samarbete med en eller flera vänorter. Större kommuner representerar den grupp som är mest aktiv i det nordiska vänortsarbetet. Bland dessa kommuner bedriver 18 av 31 kommuner något aktivt samarbete med sammantaget 51 vänorter. Norrköpings kommun har angett att kommunen ingår i Medlemmarnas vänortsarbete, Våren 2011 11

Kapitel 2. Vänortsarbetet i Norden en nordisk plattform med samtliga nordiska länder. Endast fyra större kommuners vänortskontakter ligger helt vilande och två har ingen nordisk vänort. Nordiska vänorter: Aktivitet Antal kommuner 63 50 37 69 25 Aktivt samarbete med två eller fler nordiska vänorter Aktivt samarbete med en nordisk vänort Endast sporadiska kontakter Endast vilande vänortskontakter Ingen nordisk vänort Bland kommuner i tätbefolkad region bedriver 60% av kommunerna ett aktivt eller sporadiskt samarbete med någon nordisk vänort. 34% av dessa har aktiva samarbeten. Hälften av pendlingskommunerna bedriver någon typ av aktivitet med en eller flera nordiska vänorter. I resterande kommungrupper är däremot engagemanget relativt lågt. Endast 10% av glesbygds-, varuproducerande och turism- och besöksnäringskommuner bedriver ett aktivt nordiskt vänortsarbete. Andel kommuner med nordiska vänortskontakter 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ingen nordisk vänort Vilande samarbeten Endast sporadiska samarbeten Aktiva samarbeten Bland landstingen som svarat på enkäten har fyra landsting något vänlän i Norden med sammantaget sex vänlän. Av dessa bedrivs fem aktivt och en består av sporadiska kontakter. Samarbeten sker med tre regioner i Danmark, två i Norge samt en i Finland. Regionförbunden som svarade på enkäten har inga nordiska vänortskontakter. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 12

Kapitel 2. Vänortsarbetet i Norden Engagemanget för vänortsarbetet med danska, finska och norska vänorter är ungefär densamma. Högst andel vilande vänortskontakter återfinns dock i Finland och Norge. Ingen skillnad har påvisats för samarbetsområden beroende av land. 200 150 100 50 0 Nordiska vänorter Kommuner: antal samarbeten Danmark Finland Island Norge Vilande Sporadiska Aktiva Geografisk närhet kan ha viss betydelse för samarbetet. Kommuner i Skåne och Halland har fler aktiva samarbeten med danska vänorter än med vänorter i övriga nordiska länder. Eslövs kommun har påpekat att närheten till den danska vänorten påverkar utbytet. Kommuner i norra Sverige har i större utsträckning vänorter i Norden än i andra delar av Europa och övriga världen. Ungefär hälften av kommunerna i norra Sverige har aktiva eller sporadiska samarbeten med vänorter i Norden. Detta kan jämföras med engagemanget i övriga EU där var tredje kommun bedriver någon typ av samarbete. Landstingens samarbeten kan även vara kopplade till kommunernas engagemang i vissa regioner. Norrbottens läns landsting arbetar aktivt med ett vänlän i Norge. Kommuner i samma län har övergripande aktiva samarbeten med norska vänorter. Region Skåne har aktiva samarbeten med två danska län. Kommuner i regionen har större andel aktiva danska vänortssamarbeten. Som ovan nämnt visar trenden på ett minskat engagemang för det nordiska vänortsarbetet, vilket av några respondenter förklarats som en konsekvens av EUfinansieringens betydelse. Flera respondenter har även angett brist på resurser som en stor anledning till det minskade engagemanget för vänortsarbetet i Norden. När möjligheten finns att finansiera andra typer av samarbeten med EU-medel kan det nordiska vänortsarbetet bortprioriteras. Motalas vänortkontakt i Danmark avslutades i och med kommunsammanslagningen då den nya kommunen valde att avsluta samarbetet till förmån för EU-projekt. Svårigheter att finansiera vänortsverksamheten i Norden kan därmed vara en anledning till det minskade engagemanget i det nordiska vänortsarbetet. Brist på finansiella och personella medel kan bidra till att initiativet att fortsätta eller aktualisera samarbetet försvinner eftersom EU-projekt med andra partners prioriteras. De flesta nordiska vänortskontakterna slöts efter andra världskriget och ett flertal kan bestå på grund av tradition. Synen på vänortssamarbetet som förlegat, och den Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 13

Kapitel 2. Vänortsarbetet i Norden traditionella karaktär som det nordiska vänortssamarbetet kan representera, kan vara en anledning till att det nordiska vänortsarbetet bortprioriteras. En kommun har dock påpekat vikten av det nordiska vänortssamarbetet men att formerna måste anpassas till det moderna samhället: Vi har i tio års tid försökt modernisera vårt nordiska vänortssamarbete, avveckla gamla traditioner sedan 50-talet och föra in ett modernt projektinriktat arbetssätt med ganska klent resultat. Vi har mött mycket motstånd. Det nordiska samarbetet är jätteviktigt men formerna måste anpassas till det moderna samhället och det har varit svårt i alla fall för oss. 9 Ett antal kommuner har angett att de moderniserat samarbetet genom att tillsammans utveckla projektidéer och arbeta i nätverksliknande former. EUfinansiering kan därmed samtidigt stjälpa och hjälpa vänortsarbetet i Norden. Som en effekt av EU:s påverkan behöver det nordiska vänortssamarbetet till viss del förändras för att det ska fortsätta. Samarbetsområden med nordiska vänorter Mest frekventa samarbetsområden 10 för kommunernas samarbeten med nordiska vänorter är inom skola, utbildning, kultur, idrott och föreningar. Ungefär hälften av kontakterna baseras på erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Däremot sker majoriteten av samarbetena oftast inom ett flertal samarbetsområden. Bland aktiva och sporadiska samarbeten sker 10% enbart inom kultur och idrott. Tio kommuner har även angett att samarbete sker genom officiella vänortsmöten. Detta kan handla om vänortsbesök av social karaktär, liksom formella träffar på kommunledningsnivå. 9 Internationell samordnare på förortskommun till storstäder, 2011-02-24 10 Respondenten har fått fylla i färdiga kategorier om samarbetsområde för respektive vänortskontakt: (1) Näringsliv, sysselsättning, turism (2) Erfarenhetsutbyte, administration, kompetensutveckling (3) Kommunal teknik (4) IT-frågor (5) Miljö, stadsplanering (6) Hälso- och sjukvård, sociala tjänster (7) Demokrati, jämställdhet (8) Skola, utbildning (9) Kultur, idrott, föreningar (10) Annat Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 14

Kapitel 2. Vänortsarbetet i Norden Samarbetsområden med nordiska vänorter Andel av aktiva och sporadiska samarbeten i Norden 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Aktivt Sporadiskt Ungefär en tredjedel av de aktiva samarbetena sker inom näringslivs- och sysselsättningsfrågor samt turism. Närmare hälften av pendlingskommunerna som engagerar sig i det nordiska vänortsarbetet arbetar med dessa frågor, medan motsvarande andel för resterande kommungrupper ligger runt 30 %. Aktiva samarbeten tenderar i högre grad att fokusera på hårda frågor än sporadiska. Angivna kategorier, såsom kommunal teknik, miljö och stadsplanering samt hälso- och sjukvård, utgör en större del av aktiva vänortssamarbeten än sporadiska. Samarbeten inom skola och utbildning är mer förekommande bland aktiva samarbeten än sporadiska. Andra angivna samarbetsområden är till exempel ungdomsträffar, gemensam samisk kultur och hamnfrågor. Minst antal vänortssamarbeten sker med isländska kommuner. Samarbeten med isländska kommuner sker främst inom skola, utbildning, kultur och idrott samt officiella vänortsbesök. Dessa sker oftast i samverkan med andra nordiska vänorter. Vadstena kommun samarbetar med en isländsk vänort inom turism, näringslivsoch sysselsättningsfrågor. Norrköpings kommun arbetar även inom miljö och stadsplanering med en isländsk kommun genom den nordiska plattformen som de ingår i. Av landstingens vänlänssamarbeten arbetar fem av sex inom näringsliv, sysselsättningsfrågor och turism. Norrbottens läns landsting har angett att man har en EU-aktiv dialog med ett norskt vänlän. Hälften av samarbetena baseras på området kultur och idrott och var tredje inom miljö, stadsplanering och hälso- och sjukvård. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 15

KAPITEL 3 Vänortsarbetet i övriga EU I dagsläget fokuserar det svenska vänortsarbetet i större utsträckning på samarbeten med partners i övriga EU. Bland samtliga aktiva vänortskontakter utgörs närmare hälften av samarbeten i EU utanför Norden. Som tidigare nämns kan betydelsen av EU-finansiering vara en anledning. I detta fall har de nordiska vänorterna exkluderats från gruppen övriga EU och därför kan vänortsarbetet i EUsammanhang vara större än så. Aktivitet för vänortkontakter i övriga EU Totalt 338 vänortskontakter 25% 29% 46% Aktiva Sporadiska Två tredjedelar av kommunerna har idag någon vänort i övriga EU. Sammantaget bedriver 103 kommuner ett aktivt samarbete med totalt 152 vänorter. Detta kan jämföras med kommunernas engagemang i det nordiska vänortsarbetet, där 62 kommuner har aktiva samarbeten med totalt 127 vänorter. En fjärdel av vänortskontakterna i övriga EU ligger vilande och var femte kommun har ingen vänort i EU utanför Norden. Vänorter i övriga EU Antal kommuner 50 30 39 51 73 Två eller flera aktiva samarbete Ett aktivt samarbete Endast sporadiska kontakter Endast vilande Ingen vänort i EU Medlemmarnas vänortsarbete, Våren 2011 16

Kapitel 3. Vänortsarbetet i övriga EU Bland större städer har 90% av kommunerna en eller flera vänorter i något EU-land utanför Norden. Av dessa bedriver 68% ett aktivt samarbete med någon vänort och 18% har enbart sporadiska kontakter. Kommuner i tätbefolkad region visar även på ett större engagemang. Bland dessa har 83% en vänort i övriga EU, varav 69% bedriver ett aktivt samarbete. Närmare en tredjedel av glesbygdskommuner och kommuner i glesbefolkad region har ingen vänort i EU utanför Norden. Enbart en tredjedel av de kommuner som har en vänort i övriga EU bedriver något aktivt samarbete. Bland små kommuner har lite mindre än hälften någon vänort i övriga EU. En tredjedel av dessa arbetar aktivt med en eller flera vänorter. Bland kommuner i övriga kommungrupper har 60% i genomsnitt någon vänort i EU utanför Norden, varav hälften av dessa bedriver ett aktivt samarbete. Nytillkomna vänortssamarbeten sedan 2007 är framförallt med italienska, polska och tyska kommuner. Även ett antal vänorter i de östeuropeiska EU-länderna och en i Malta har tillkommit. Övriga EU: Förändring 2007-2011 Antal vänortskontakter 11 7 7 2-2 -2-5 Kommunernas engagemang för vänortsarbetet i övriga EU riktar sig i större utsträckning mot vänorter i Östersjöregionen 11. Totalt 84 kommuner bedriver ett aktivt samarbete med någon vänort i Östersjöregionen med sammantaget 114 vänorter. I detta fall har Danmark och Finland exkluderats från kategorin, vilket betyder att aktiviteten kan vara större i detta sammanhang. Aktiva samarbeten med vänorter i resterande EU-länder står för 38 samarbeten där 35 kommuner engagerar sig. Flest antal aktiva samarbeten i EU sker med vänorter i Tyskland. Totalt 69 kommuner har tyska vänorter, varav 62% bedriver ett aktivt samarbete. Aktiviteten för samarbetet med tyska kommuner ligger ungefär på samma nivå som tidigare, där enbart 10% ligger vilande. -15 11 Hädanefter kommer Östersjöregionen referera till vänorter i Tyskland, Polen, Estland, Lettland och Litauen. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 17

Kapitel 3. Vänortsarbetet i övriga EU 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Vänorter i övriga EU Kommuner: antal samarbeten Vilande Sporadiska Aktiva Vänorter i de baltiska länderna fortsätter att toppa listan bland flest antal aktiva samarbeten i övriga EU. I dagsläget bedriver 43 kommuner ett aktivt samarbete med totalt 45 vänorter i Estland, Lettland eller Litauen. Dessa utgör dock en tredjedel av samtliga kommuner som har en vänort i Baltikum. Engagemanget för vänortsarbetet i de baltiska länderna har dock minskat. I dagsläget ligger var tredje estnisk vänortskontakt vilande, vilket kan jämföras med 2007 års kartläggning då enbart 15% låg vilande. Antalet vänorter i Estland har också minskat, från 84 vänorter år 2007 till 69 vänorter. År 2007 var samtliga vänortskontakter med lettiska vänorter aktiva. Idag bedrivs ingen aktivitet alls med var tredje vänortskontakt i Lettland. Engagemanget för vänortsarbetet med litauiska vänorter är något högre, där endast 18% av kontakterna ligger vilande. Till antalet är dessa dock färre än antalet vänorter i Estland och Litauen. Samarbetsområden med vänorter i övriga EU Liksom det nordiska vänortsarbetet är samarbetsområden inom skola, utbildning, idrott och kultur mest frekventa. Aktiva samarbeten, i förhållande till sporadiska, tenderar i större utsträckning att fokusera på hårda frågor. Till skillnad från de nordiska samarbetena utgör mjuka frågor en större del av de aktiva samarbetena än de sporadiska kontakterna. Bland samtliga vänortkontakter i EU bygger 13% enbart på området kultur, idrott och föreningar. Samarbeten inom näringsliv, sysselsättning och turism utgör 34% av samtliga samarbeten i EU. Detta kan jämföras med motsvarande siffra för de nordiska samarbetena där 26% arbetar med dessa frågor. Sju av nio aktiva samarbeten med italienska vänorter sker inom detta område. En femtedel fokuserar på frågor inom miljö och stadsplanering. Samarbeten inom kommunal teknik berör 15% av samtliga samarbeten, medan samarbeten inom hälso- och sjukvård och sociala tjänster utgör 10% av samtliga samarbeten. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 18

Kapitel 3. Vänortsarbetet i övriga EU 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Samarbetsområden i övriga EU Andel av samtliga aktiva och sporadiska samarbeten i övriga EU Aktiva Sporadiska Landstingen och regionförbundens vänortsarbete i övriga EU Av landstingen som svarat på enkäten har elva av tolv landsting något vänlän i övriga EU med sammantaget 17 vänlän. Bland dessa bedriver sju landsting aktiva samarbeten med nio vänlän i Polen, Lettland, Litauen, Tyskland, Ungern och Italien. Landstinget i Västmanland har enbart sporadiska kontakter med två vänlän i Polen och Storbritannien. Bland regionförbunden som svarat på enkäten har två regionförbund aktiva vänortssamarbeten i övriga EU. Majoriteten av de aktiva samarbetena sker med vänlän i Östersjöregionen. Av totalt nio aktiva samarbeten återfinns sju i regionen, varav tre av dessa är tyska vänlän. Norrbottens läns landsting har angett att man bedriver ett aktivt vänortsarbete i det italiensk-svenska nätverket SERN. Kommunförbundet i Norrbottens län är också aktiva i nätverket. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 19

Kapitel 3. Vänortsarbetet i övriga EU Vänlän i EU Landsting/Regioner: antal samarbeten 8 6 4 2 0 Vilande Sporadiskt Aktivt Region Skåne har aktiva samarbeten med två tyska vänregioner. Kommunförbundet Skåne bedriver ett aktivt samarbete med en av dessa. Regionförbundet i Uppsala län har enbart sporadiska kontakter med vänregioner i Polen och Belgien. Regionförbundet har dock angett att samarbetet kommit att intensifierats i och med att kommunerna i regionen ingått vänortsavtal med motparter i båda vänregioner. Närmare hälften av landstingens aktiva vänlänssamarbeten sker inom området för näringslivs- och sysselsättningsfrågor, turism, hälso- och sjukvård, skola, utbildning samt idrott och kulturfrågor. Enbart ett av samarbetena fokuserar på kommunal teknik och miljö- och stadsplanering. Bland regionförbundens samtliga samarbeten fokuseras fem av sex på näringslivsoch sysselsättningsfrågor samt turism. Kommunförbundet i Norrbottens län har även specifikt angett att man arbetar med integrationsfrågor, arbetsmarknadsfrågor och entreprenörskap inom SERN. Kommunförbundet Skåne arbetar även aktivt med två tyska och en polsk vänregion inom samtliga frågor förutom hälso- och sjukvård, sociala tjänster och IT-frågor. Vänortsarbetet i Östersjöregionen Störst andel aktiva vänortssamarbeten i övriga EU sker med vänorter i Östersjöregionen. Dessa utgör tre fjärdedelar av samtliga aktiva samarbeten i EU utanför Norden. Totalt 178 kommuner har någon vänort i Östersjöregionen med totalt 262 vänortskontakter, varav hälften av dessa är aktiva. Tre fjärdedelar av landstingens aktiva samarbeten i EU utgörs av vänlänssamarbeten i Östersjöregionen. Mest frekventa samarbetsområdet med vänorter i Östersjöregionen är inom kultur, idrott och föreningar. Samarbete inom dessa frågor är mest förekommande med tyska vänorter, där 81% består av detta område. Av samtliga samarbeten i Östersjöregionen arbetar dock 15% enbart inom detta område. Motsvarande siffra för aktiva samarbeten är 5%. Bland aktiva samarbeten är skola och utbildning vanligt, framförallt med polska vänorter. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 20

Kapitel 3. Vänortsarbetet i övriga EU Samarbetsområden i Östersjöregionen Andel av samtliga aktiva och sporadiska vänortskontakter i Östersjöregionen 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Aktiva Sporadiska Samarbeten inom hårda frågor utgör en större del av de aktiva samarbetena än de sporadiska. Aktiva vänortssamarbeten inom dessa frågor är betydligt vanligare i jämförelse med de nordiska vänorterna. Näringslivs- och sysselsättningsfrågor samt turism är ett inslag i mer än hälften av de aktiva samarbetena, medan motsvarande siffra för sporadiska är 22%. Samarbeten inom dessa frågor är vanligare med tyska vänorter än med vänorter i övriga Östersjöregionen. Lite mer än hälften av de aktiva vänortssamarbetena i Tyskland utgörs av näringslivs- och sysselsättningsfrågor samt turism, medan motsvarande andel för övriga Östersjöregionen är en tredjedel. Även miljö, stadsplanering och kommunal teknik är mer förekommande bland aktiva samarbeten än sporadiska, liksom hälso- och sjukvård, sociala tjänster och demokrati- och jämställdhetsfrågor. Området hälso- och sjukvård och sociala tjänster är vanligare bland aktiva vänortssamarbeten i Baltikum än med tyska och polska vänorter. En femtedel av samarbetena i Baltikum fokuserar på dessa frågor, medan motsvarande andel i Polen och Tyskland är en tiondel. Miljö, stadsplanering samt demokrati och jämställdhetsfrågor är även mer förekommande med vänorter i de baltiska länderna. Fem kommuner har angett att de arbetar i projektbaserad form med vänorter i Tyskland, Polen och Lettland. Åstorps kommun har angett kommuner arbetar inom EU-projekt med en polsk vänort. Olofströms kommun samarbetar med en polsk vänort i ett South Baltic projekt. Liksom det nordiska vänortsarbetet kan geografisk närhet ha betydelse för engagemanget i Östersjöregionen. I genomsnitt bedriver hälften av kommuner i län som gränsar till regionen ett aktivt samarbete med en eller flera vänorter. I Blekinge Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 21

Kapitel 3. Vänortsarbetet i övriga EU län har fyra av fem kommuner något aktivt samarbete i regionen. Hälften av kommunerna i Region Skåne, Kalmars län och Uppsala län arbetar aktivt med en eller flera vänorter i regionen. Region Skåne har två aktiva samarbeten i Tyskland. Med en av dessa vänlän samarbetar också Kommunförbundet Skåne. Kommunförbundet Skåne har ytterligare en tysk och en polsk vänregion. I genomsnitt var tredje kommun i södra och mellersta Sverige som inte direkt ligger i närheten av Östersjöregionen bedriver ett aktiv samarbete med en eller flera vänorter i regionen. Engagemanget är dock som lägst i norra Sverige där i genomsnitt 10% av kommunerna har aktiva samarbeten. Möjligheten att delfinansiera samarbeten med EU-medel kan ha en positiv verkan för att söka nya partners eller återuppliva gamla kontakter. Samarbeten med vänorter i Östersjöregionen har även möjlighet att erhålla medel från Sidas Östersjöenhet. Aktiviteten har dock minskat sedan år 2007 i Baltikum och Polen. Majoriteten av vänortskontakterna i de baltiska länderna och Polen slöts under 90-talet och några tillkom under 2000-talet i och med ländernas inträde i EU. Efter murens fall och de baltiska ländernas inträde i EU var samarbetet intensivt men har sedan dess minskat. Under tiden då samarbetet var aktivt kan vänortsarbetet ha fokuserat på stöd till vänorterna. I och med de förändringar som länderna i Baltikum har genomgått kan den dåvarande betydelsen av vänortsarbetet i regionen inte längre vara aktuell för ett fortsatt samarbete. En respondent har också påpekat att samarbetet avtagit på grund av EU-finansieringens betydelse. Trots minskningen är aktiviteten hög i förhållande till vänortssamarbeten i övriga delar av världen. Detta skulle kunna tyda på att man strategiskt utnyttjar de gamla vänortskontakterna eller etablera nya för att driva gemensamma projekt inom ramen för EU-finansiering. Exempel på detta är att aktiva samarbeten i högre grad fokuserar på hårda frågor än sporadiska. Andra exempel är nätverk av vänorter och gemensamma EU-projekt. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 22

KAPITEL 4 Vänortsarbetet i övriga världen Antalet vänorter i övriga världen har ökat. Vid 2007 års undersökning hade kommunerna 100 vänortskontakter i övriga världen. Sedan dess har 28 vänorter i övriga världen tillkommit. I dagsläget har 81 kommuner någon vänort i övriga världen. Av dessa bedriver 49 kommuner ett aktivt samarbete med totalt 57 vänorter. Övriga världen: Aktivitet Kommuner: antal samarbeten 45 26 57 Aktiva Sporadiska Vilande Eftersom samarbeten inom det Sidafinansierade programmet Kommunala Partnerskap 12 har inkluderats i definitionen av vänorter kan dessa återfinnas bland de angivna vänorterna. Däremot har ingen fråga ställts över vilka som ingår i programmet. Bland kommunerna har 43 kommuner någon vänort som omfattas av programmet. Av dessa bedriver 32 kommuner ett aktivt samarbete, varav 25 har erhålligt finansiella medel från Sida. De kommuner som ej har finansierat vänortsarbetet med medel från Sida har aktiva samarbeten med kinesiska och bosniska vänorter. Utöver dessa har fyra respondenter som bedriver aktiva samarbeten ej svarat på frågan om finansiella medel. Samarbeten med vänorter som omfattas av Kommunalt Partnerskap är i jämförelse med vänortskontakter i resterande världen mer aktiva. Lite mer än hälften av dessa bedrivs aktivt medan var fjärde samarbete som inte inkluderas i programmet är aktiva. Av samtliga aktiva vänortssamarbeten i övriga världen sker 80% med vänorter som omfattas av programmet. 12 Programmet omfattar samarbeten i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Kosovo, Makedonien, Moldavien, Serbien, Turkiet, Ukraina, Vitryssland, Indien, Indonesien, Kina, Vietnam, Botswana, Kenya, Namibia, Sydafrika, Tanzania och Uganda. Medlemmarnas vänortsarbete, Våren 2011 23

Kapitel 4. Vänortsarbetet i övriga världen Länder som omfattas av programmet byts ut i olika perioder. Detta kan vara en anledning till den minskade aktiviteten med vissa vänorter i övriga världen, eftersom dessa kan ha upphört att omfattats av programmet. Till exempel är samtliga vänortskontakter i Sydamerika 13 vilande förutom en i Brasilien. Vänorter i övriga världen Kommuner: Antal vänorter 30 20 10 0 Vilande Sporadiska Aktiva Bland vänorter som omfattas av Kommunala Partnerskap återfinns flest aktiva vänortssamarbeten i Kina och i ett antal afrikanska 14 och östeuropeiska länder utanför EU 15. 17 aktiva samarbeten sker med vänorter i afrikanska länder och 11 med kommuner i östeuropiska länder utanför EU. 8 aktiva samarbeten sker med kinesiska vänorter. Jämfört med vänortssamarbeten med afrikanska vänorter ligger en större andel av vänortskontakterna i Östeuropa vilande. Bland vänortskontakter i Afrika är 89% aktiva medan motsvarande siffra för vänortskontakter i Östeuropa är 67%. Mindre än hälften av vänortskontakterna i Kina bedrivs aktivt. Förutom vänorter som omfattas av kommunala partnerskap bedrivs även aktiva samarbeten med en vänort i Gambia och en i Kroatien. I samarbetet med Gambia har kommunen angett att det är vänortsföreningar som sköter kontakterna. 50 40 30 20 10 0 Aktivitet i övriga världen Kommuner: antal samarbeten Afrika Östeuropa Kina Ryssland Resterande vänorter i övriga världen Vilande Sporadiskt Aktivt 13 Fyra vänortskontakter i Nicaragua samt en i Chile. 14 Aktiva samarbeten med vänorter i Kenya, Namibia, Sydafrika, Tanzania och Uganda. 15 Aktiva samarbeten med vänorter i Bosnien-Hercegovina, Georgien, Moldavien, Turkiet, Ukraina och Vitryssland. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 24

Kapitel 4. Vänortsarbetet i övriga världen Bland de nytillkomna vänorterna återfinns majoriteten i Kina och i ett antal afrikanska länder. Majoriteten är vänorter i länder som omfattas av kommunala partnerskap. Antalet ryska vänorter har däremot minskat liksom aktiviteten för vänortssamarbeten i Ryssland. År 2007 bedrevs någon typ av aktivitet med 87% av samtliga ryska vänorter. I dagsläget är hälften av de ryska vänortkontakterna aktiva eller sporadiska. Ryssland omfattades tidigare av Kommunala Partnerskap, vilket kan vara en förklaring till det minskade engagemanget. Fyra nya kontakter har etablerats med kommuner i USA, dock bedrivs endast 5 av 22 vänortskontakter aktivt. 13 Övriga världen: Förändring 2007-2011 Kommuner: Antal samarbeten 5 4 3 3 3 2 2 2-2 -8 Bland större städer har 74% en eller flera vänorter i övriga världen. Tre fjärdedelar av dessa bedriver något aktivt samarbete. Båda storstäderna har vänorter i övriga världen och bedriver någon av dessa aktivt. Närmare hälften av glesbygdskommuner och kommuner i glesbefolkad region har någon vänort i övriga världen. Dock bedrivs hälften av glesbygdskommunernas samarbeten aktivt. Var fjärde kommun i glesbefolkad region bedriver något aktivt samarbete. Bland turism- och besöksnäringskommuner och kommuner i tätbefolkad region har var tredje kommun en vänort i övriga världen, varav hälften av dessa bedriver ett aktivt samarbete. Bland kommuner i resterande kommungrupper har i genomsnitt 15% någon vänort i övriga världen och lite mer än hälften bedrivs aktivt. Endast en kommun i kategorin förortskommuner till större städer, Hörby kommun, har en vänortskontakt i övriga världen vilken bedrivs aktivt. Bland de tillfrågade landstingen har fyra landsting vänorter i övriga världen med totalt sex vänlän. Region Skåne bedriver ett aktivt samarbete med ett kinesiskt vänlän. Stockholms läns landsting har ett aktivt samarbete med ett vänlän i Ryssland. Landstinget i Jönköping har sporadiska kontakter med ett vänlän i Ukraina. Örebro läns landsting bedriver ett aktivt samarbete med ett vänlän i Ryssland och ett i Tanzania samt ett sporadiskt med ett vänlän i Bosnien och Hercegovina. Landstinget är det enda som har erhålligt medel från Sida. Bland de tillfrågade regionförbunden har tre regionförbund aktiva samarbeten med två kinesiska och två sydafrikanska vänregioner. Regionförbundet i Kalmar län Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 25

Kapitel 4. Vänortsarbetet i övriga världen bedriver aktiva samarbeten med en kinesisk och en sydafrikansk region. Regionförbundet Jönköpings län har ett aktivt samarbete med en kinesisk vänregion och Regionförbundet Södra Småland med en sydafrikansk vänregion. Bland dessa är det endast Regionförbundet i Jönköpings län som ej har erhålligt medel från Sida. Samarbetsområden i övriga världen Lite mer än hälften av kommunernas samarbeten med vänorter i övriga världen baseras på skola och utbildning. Till skillnad från vänortsarbetet i Norden och övriga EU utgör området näringslivs-, sysselsättningsfrågor och turism lika stor del som kultur, idrott och föreningar bland aktiva samarbeten. Fyra av fem aktiva samarbeten i USA sker inom näringslivs- och sysselsättningsfrågor. En tredjedel av de aktiva vänortssamarbetena fokuserar på kommunal teknik, hälso- och sjukvård, sociala tjänster samt demokrati och jämställdhet. Samarbeten inom kultur, idrott och föreningar är vanligast för sporadiska kontakter med vänorter i USA och Ryssland. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Samarbetsområden i övriga världen Andel av samtliga aktiva och sporadiska vänortskontakter i övriga världen Aktiva samarbete Sporadiska kontakter Bland landstingens vänortssamarbeten fokuserar fyra av sex på hälso- och sjukvårdsfrågor samt sociala tjänster. Region Skåne arbetar även med näringslivsoch sysselsättningsfrågor i samarbetet med det kinesiska vänlänet. Stockholms läns landsting bedriver utöver hälsofrågor samarbete inom kommunal teknik, miljö och stadsplanering. Två av samarbetena i Ryssland och Tanzania arbetar enbart inom skola och utbildning. Ingen av landstingen bedriver samarbete inom kultur, idrott och föreningar. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 26

Kapitel 4. Vänortsarbetet i övriga världen I regionförbundens samarbete med de två kinesiska vänregionerna arbetar man med näringslivs- och sysselsättningsfrågor. Andra samarbetsområden med dessa vänregioner är inom kommunal teknik, miljö och stadsplanering, varav ett även sker inom utbildningsfrågor, kultur och idrott. Samarbetet med de två sydafrikanska vänorterna rör frågor om kommunal teknik, skola, utbildning, kultur och idrott. Regionförbundet Södra Småland arbetar även med miljöfrågor och stadsplanering, hälso- och sjukvård samt demokrati- och jämställdhetsfrågor. Vänortsarbetet i Kina och Ryssland Av samtliga vänortssamarbeten i övriga världen utgörs merparten av vänorter i Kina och Ryssland. Antalet kinesiska vänorter har ökat medan antalet ryska vänorter minskat. Som ovan nämns omfattas inte längre Ryssland av Kommunala Partnerskap, vilket kan vara en förklaring till de avvecklade vänortssamarbetena och den minskade aktiviteten. Kommuner med aktiva vänortssamarbeten i Kina är Göteborg, Malmö, Eskilstuna, Jönköping, Södertälje, Vara, Borlänge och Svenljunga. Samtliga, förutom Eskilstuna och Jönköping, har erhålligt medel från Sida. Aktiva samarbeten med kinesiska vänorter Antal kommuner 2 2 Storstäder Större städer 1 3 Varuproducerande kommuner Kommuner i tätbefolkad region Bland kommunernas aktiva samarbeten med kinesiska vänorter är samarbete inom skola, utbildning, miljö och stadsplanering vanligast. Hälften av samarbetena fokuserar på näringslivs- och sysselsättningsfrågor, kommunal teknik och kultur och idrott. Var fjärde arbetar med demokrati- och jämställdhetsfrågor samt inom hälso- och sjukvård och sociala tjänster. Samtliga landsting och regionförbund med kinesiska vänortkontakter fokuserar på näringslivs- och sysselsättningsfrågor. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 27

Kapitel 4. Vänortsarbetet i övriga världen 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Samarbetsområden med aktiva vänortskontakter i Kina Andel av samtliga aktiva vänortskontakter i Kina Aktiviteten för vänortssamarbeten i Ryssland har minskat liksom antalet ryska vänortskontakter. I dagsläget har kommunerna 27 vänortskontakter i Ryssland, varav hälften av dessa ligger vilande. Vid 2007 års undersökning hade kommunerna 35 vänortskontakter och enbart 14% av dessa låg vilande. Bland landstingen har Stockholms läns landsting och Örebro läns landsting aktiva vänlänssamarbeten i Ryssland. Stockholms läns landsting bedriver samarbete inom kommunal teknik, miljö, stadsplanering samt hälso- och sjukvårdsfrågor och sociala tjänster. Örebro läns landsting fokuserar enbart på området skola och utbildning. Geografisk närhet kan ha betydelse för samarbetet med ryska vänorter. Kommuner i norra Sverige har flest antal aktiva samarbeten med ryska vänorter. Sex av åtta aktiva vänortskontakter i Ryssland bedrivs av kommuner i norra Sverige. Lika stor andel större städer som glesbygdskommuner har aktiva vänortssamarbeten med ryska kommuner. Samtliga glesbygdskommuner återfinns i norra Sverige liksom en av de större städerna. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 28

Kapitel 4. Vänortsarbetet i övriga världen Aktiva vänortssamarbeten med ryska vänorter Antal kommuner 3 1 1 3 Större städer Turism- och besöksnäringskommuner Glesbygdskommuner Kommuner i glesbefolkad region Dominerande samarbetsområde med ryska vänorter är inom skola, utbildning, kultur och idrott. Fem av sex aktiva vänortssamarbeten fokuserar på dessa områden. Hälso- och sjukvård står för två tredjedelar av samarbetena följt av näringsliv, sysselsättning. Hälften av samarbetena fokuserar på kommunal teknik. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Samarbetsområden med aktiva vänortskontakter i Ryssland Andel av samtliga aktiva vänortskontakter i Ryssland Samtliga större städer arbetar aktivt inom näringslivs- och sysselsättningsfrågor med ryska vänorter, vilket kommuner i resterande kommungrupper inte gör. Tre av glesbygdskommuner och kommuner i glesbefolkad region i norra Sverige fokuserar på hälso- och sjukvård. Två av dessa arbetar även inom området skola och utbildning samt kultur och idrott. Geografisk närhet kan även tyda på att parterna delar liknande förutsättningar och utmaningar. Samarbeten med ryska vänorter omfattas inte längre av Kommunala Partnerskap. Sorsele kommun har dock angett att man erhålligt medel från Sida, vilket kan ha skett i ett tidigare stadium då Ryssland omfattades av programmet. Gemensamma intressen kan därmed vara en motivering för att fortsätta samarbetet, vilket kan vara en förklaring till de mindre kommunernas fortsatta engagemang. Medlemmarnas vänortsarbete. Våren 2011 29