Projekt i tre etapper VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr Etapp 2: Energieffektivisering 15,2 mkr (07-09, avslutad) statsbidrag 2,7 mkr 22 mars 2012 Daniel Hellström Etapp 3: Fortsatt energieffektivisering 102 mkr (08-13) statsbidrag 25,5 mkr 1 2 Etapp 2 och 3 ekonomi (tkr) 2: 07-08 3: 08-13 total Energimyndigheten 1 766 25 500 28 200 Svenskt Vatten + SVU 657 1 500 2 157 Resp. VA-verk 8 561 75 000 83 561 Summa 10 984 102 000 113 918 Projektorganisation Ordförande styrgrupp: Daniel Hellström Projektledare: Anders Lingsten Utredningsresurs: Mats Lundkvist Styrgrupp: Jan Magnusson, Energimyndigheten Roger Bergström, tidigare VD Svenskt Vatten Magnus Borneke, VARIM (tidigare Rune Simonsson) 3 4 Deltagare Energiprojektet Alingsås Kungsbacka Stockholm Vatten AB Reg. Org. Aneby Köping Svedala GRYAAB Arboga Linköpings TV Säffle Käppalaförbundet Boden Ludvika Säter Norrvatten Bollnäs Lycksele Söderhamn V/A AB Sydvatten AB Borlänge Energi AB Mariestad Tidaholm SYVAB Borås Mellerud Trelleborg Eksjö Energi AB MittSverige Vatten AB Uddevalla Eslöv Mjölby UMEVA Finspång TV AB Motala Uppsala Gotland Mälarenergi AB VA-Syd Gästrike Vatten AB Norrköping Vatten AB Valdemarsvik Göteborg Norrtälje VIVAB AB Habo Olofström Kraft AB Vänersborg Halmstad Ovanåker Västervik Helsingborg Piteå Renh. Vatten AB Åmål Hylte Ronneby Miljö Tekn. AB Älmhult 71 (47) kommuner Karlskrona Roslagsvatten AB Örebro 5 (4) reg. org. Karlstad Sala Östhammar c:a 60 (40) % av Kristianstad Skövde branschen Kristinehamn Smedjebacken E&V AB Kumla Energiprojektets Mål Mål Effektivare elanvändning Ökad gasproduktion Exergieffektivare användning av gas Öka energimedvetandet Bättre energisnåla produkter skall utvecklas Öka miljöteknikexporten 5 6 1
Aktiviteter Bidrag energieffektivisering Uppföljning av styr- och belöningssystem Benchmarking och exergiindex Goda Exempel Seminarier och utbildningar SVU-rapporter, artiklar och annan information 7 8 UMEVA: pump Forslunda vattenverk pumpskrets Gästrike Vatten Ockelbo reningsverk Sliten anläggning, behov av upprustning Optimera reningsprocessen Ökade möjligheter till styrning och övervakning 2
Vinster för Ockelbo ARV Miljö Minskad energiförbrukning - ca. 400 MWh/år Fossila bränslen används inte längre för uppvärmning Förbättrat biosteg kan minska utgående BOD-mängd Arbetsmiljö Bättre luft på hela anläggningen Bättre ergonomi Driftteknik Ökade möjligheter att kunna optimera driften av biosteget Möjlighet att automatisera anläggningen Bättre förståelse för verkets olika driftmöjligheter Ekonomi Lägre energikostnader Arboga kommun Anslutning till fjärrvärme 19 Arboga kommun: Anslutning till fjärrvärme Arboga kommun: Anslutning till fjärrvärme. Bild från Ulf Zackrisson. Rötkammare Gässlösa ARV Borås Energi och Miljö återvinning med värmepump 22 3
Termofil rötning och installation av värmepump Uppföljning av styr- och belöningssystem 25 Benchmarking och Exergiindex Energiundersökning 2008 27 Elförbrukning Sveriges VA-verk 2008 (2005) Total elförbrukning 1 256 (1 286) GWh Resultat Nyckeltal total elförbrukning Min. Median Max. Reningsverk 573 (630) GWh Vattenverk 415 (400) GWh Elförbrukn./ ansluten (kwh/pers, år) 107 (94) 194 (144) 366 (352) Avloppsledningsnät 174 (154) GWh Vattennät 94 (102) GWh 28 Elförbrukn./ lev. m3 (kwh/m3) Elkostnad/ ansluten (kr/pers,år) 0,9 (0,9) 1,7 (1,6) 4,1 (4,4) 88 (62) 194 (144) (10% av tot.kostn,14% av driftskostn) 29 679 (545) 4
Elanvändning kwh/pe och år 2012-03-30 Resultat Nyckeltal (vatten + avlopp) Reningsverkens elanvändning 10000 Total el/ansluten (kwh/pers,år) Stockholm 107 Linköping 111 Borlänge 120 Västerås 123 (107) Alingsås 130 1000 100 10 10 100 1000 10000 100000 1000000 Anläggningens storlek pe 30 31 Eleffektivt avloppsreningsverk Biogasproduktion i Sverige Goda reningsprestanda Fackling 7% > c:a 50 000 pe Kapacitetsutnyttjande > 50 % Till gasnät Till gaspannor Hög koncentration i inkommande vatten Engagerad personal Elgenerering 12% Fordonsdrift 32 33 Användning av biogas från reningsverk Exergi = Energi * kvalitetsfaktor Fackling 7% Till gasnät Elgenerering 12% Till gaspannor Fordonsdrift Energikälla Exergi/Energi (%) El 100 Ånga (200 C) ~70 Fjärrvärme ~30 Spillvärme (15 C) < 5 34 5
Exergieffektivitet (ExEff) Exergieffektivitet (ExEff) 2012-03-30 Rötsubstrat Kemikalier, kolkälla El - drift El - /VP Fjärrvärme från gas Övriga bränslen Exergieffektivitet = Ex ut /(Ex sub + Ex drift ) Ventilation Ev. luftbehandling (lukt) Kontor, personalutrymmen, lagerlokaeler etc. 35% El 30% ExEff-utan gasproduktion ExEff-med gasproduktion Förbehandling inklusive försedimentering Biologisk behandling baserad på aktiv slam (inklusive sedimentering) Eftersedimentering Flotation Filtering pump Renat Avloppsvatten 20% från "Biogas - VASS" 15% Rejektvattenbehandling Slambehandling: förtjockare, rötning, avvattning (Typ och mängd energi för uppvärmning särredovisas) Rötgas El 10% "Rågas" till extern 5% Hantering av slam utanför ARV El Uppgradering Fordonsgas 0% 1000 10000 100000 1000000 Antal anslutna 35% 30% 20% 15% 10% Exergieffektivitet vs. OCP-reduktion ExEff-utan gasproduktion ExEff-med gasproduktion Goda exempel Mariebergs vattenverk, Uddevalla Avloppspumstation P12, Halmstad Skebäck avloppsreningsverk, Örebro Veddige avloppsreningsverk, Varberg Borgs vattenverk, Norrköping Gässlösa avloppsreningsverk, Borås Nykvarns avlopspreningsverk, Linköping 5% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% OCP-reduktion 39 Nykvarns avlopspreningsverk, Linköping Utmärkelse för Energieffektiv VA-verksamhet 40 41 Maja Blomberg,, Tekniska förvaltningen,gotlands kommun 6
Seminarier och utbildningar Utbildning för driftspersonal, Ryaverket 2011 Rapporter från SVU Svenskt Vatten Utveckling rapporter: 2008-01, 2008-19 och 2011-04 Laddas ner på www.svensktvatten.se 42 43 7